Tidiga bosättare byggde hus av valben

Att vikingarna inte var först på Island är de flesta överens om. Men när de första bosättarna egentligen steg i land på ön är inte känt. Iriska munkar, så kallade paper, tros ha seglat till Island för att leva i avskildhet och gudfruktighet. De första människorna kan ha stigit i land på ön redan under 600-talet, alltså två sekel före nordborna upptäckte Island.

Forskningen om Islands första invånare fortskrider. Men de arkeologiska lämningarna är få och tolkningen av dem vansklig. I Keflavík på norra Island, en liten vik mellan Skjálfandi och Eyjafjörður, hittades 2001 ett valben som länge satte myror i huvudet på forskarna. Nu kan fyndet ha fått sin förklaring.

Benet upptäcktes sommaren 2001. Det tillhörde en gråval, en art som försvann från havet runt Island för omkring 300 år sedan. Valbenet troddes ha utgjort en grind. På grund av erosionen hade det plötsligt blivit synligt vid strandkanten.

Valbenet daterades till mellan år 620 och 690, och skulle alltså kunna utgöra ett bevis på att Island befolkades långt före vikingarna. Men den typen av slutsatser är förstås våghalsiga. Bara för att benet härrör från 600-talet betyder det inte nödvändigtvis att det också användes av människan vid samma tid.

Utgrävningarna visade att Keflavík varit en tidig boplats. Där fanns spår av torvväggar och grushögar samt lämningar av kol och aska plus möjligen en bit av en gammal kam. Fynden gjordes på ett område av två meter, även om boplatsen tros ha varit betydligt större när den var i bruk. Resten har dock sannolikt sköljts ned i Atlanten.

För att tolka fyndet kontaktades Richard C Sabin, kurator vid Natural History Museum. Han skriver i The Independent att valbenet inte var en grind, utan en del av en bostad där benet snarare var dess ryggrad:

"What becomes clear very quickly is that this is not simply the skeleton of a large whale; these are the remains of a whale-bone dwelling, with ribs supporting the walls and jawbones forming a doorway."

Att valben används vid husbyggen är inte helt ovanligt. Bristen på virke har till exempel gjort att valben utnyttjats tillsammans med drivved vid byggen i framför allt Västfjordarna.

Sigurður Bergsteinsson anser i en rapport att fyndet bevisar att en mycket tidig boplats tveklöst påträffats vid Keflavík. Men att exakt bestämma när bostaden byggd av valben användes är näst intill omöjligt.

I närheten finns lämningar som tros vara några hundra år. Om den bebyggelsen är informationen också mycket knapphändig. Då tros dock den gamla valbensboningen ha varit dold under jord och gräs.

Men den som vill låta fantasin sväva i väg en smula konstaterar att det bara är några mil från Keflavík till Húsavík. Under 860-talet blev svensken Garðar Svavarsson andre nordbo att gå i land på ön, och den förste att övervintra. När han lämnar ön - som han blygsamt kallar Garðarshólmur - och Húsavík på våren blir tre personer kvar, Náttfari och två andra slavar.

De bygger ett hus vid dagens Náttfaravík, en plats belägen på västra sidan Skjálfandi mitt emot Húsavík. Därigenom blir de också de första nordbor som permanent bosätter sig på Island - måhända senare i ett hus ett par mil bort där stommen utgjordes av ett ben från en gråval...

Här kan du läsa mer om Islands historia och här mer om utgrävningar som pågår för att kunna slå fast när ön befolkades.

Foto: Fornleifavernd ríkisins