Torskkvoten växer till 160 000 ton

Fångstkvoten för torsk ökas till 160 000 ton nästa fiskeår. Däremot minskar kvoterna för kolja medan fisket av räkor släpps fritt eftersom fångsterna inte utnyttjas.

Fiskeminister Jón Bjarnason följer Hafrannsóknastofnunins rekommendationer och ökar torskkvoten för nästa fiskeår till 160 000 ton, vilket är 10 000 ton mer än i år. Kvoterna för kolja, gråsej, havskatt och mindre hälleflundra blir däremot något högre än föreslaget.

Det totala torskbeståndet beräknas uppgå till 720 000 ton. Arten är jämt spridd runt Island, och återväxten under 2009 tycks ha varit god. Det finns fortsatt en hel del gammal och stor torsk runt ön.

Torskkvoterna är alltid föremål för häftiga diskussioner eftersom torsken är den fisk som står för de största intäkterna. Liberalerna anklagar i ett uttalande Jón Bjarnason för att blint lyssna till forskarnas råd och hävdar att kvoten hade kunnat ökas med 100 000 ton. Friðrik J. Arngrímsson, ordförande för branschorganisationen Landssamband íslenskra útvegsmanna, säger till Morgunblaðið att torskkvoten hade kunnat höjas till åtminstone 180 000 ton.

Jón Bjarnason motiverar i ett beslut torskkvoten, som börjar att gälla den 1 september i år, med att ett hårdare fiske kan äventyra beståndets framtid. Torskbeståndet fortsätter visserligen att växa, men fiskeministern anser att det ännu är för tidigt att tillåta ett mer omfattande fiske.

Återväxten av kolja är alltjämt svag. Minskningen av beståndet beror främst på att allt mindre av den stora årgången från 2003 finns kvar i havet. Hafrannsóknastofnunin rekommenderade en kvot på 40 000 ton. Jón Bjarnason plussar dock på 10 000 ton. Den totala kvoten på 50 000 ton är ändå en minskning med 13 000 ton jämfört med 2009.

Fisket av räka släpps fritt. De tidigare årens kvoter på 7 000 ton har nämligen inte utnyttjats till fullo, och både båtar med och utan räkkvoter får därmed tillåtelse att fiska.

Det fria räkfisket är inte populärt bland dem som har betalat dyrt för kvoterna. Jón Guðbjartsson i Ísafjörður köpte sin kvot från Byggðastofnun för 160 miljoner isländska kronor. Nu måste han betala av på lånet för kvoterna - trots att fisket nu släppts fritt.

"Den här regeringen kan bara bete sig som Jón Gnarr, bara ett skämt", säger han till DV.

Byggðastofnun har enligt Morgunblaðið lånat ut totalt 1,3 miljarder till räkindustrin. Merparten av pengarna har gått till att köpa fångstkvoter. Nu väntas myndighetens ekonomi försämras på grund av kvotbeslutet.

Statens intäkter från årets kvotfördelning väntas uppgå till 2,9 miljarder, vilket är något mer än föregående period. Ökningen beror på lägre drivmedelspriser för fartygen samt att världsmarknadspriserna har stigit något. Avgifterna är nämligen beroende av branschens intäkter.

Här kan du läsa mer om det isländska fisket.