måndag 6 september 2010

Turister har dålig beredskap för evakuering från Katla

Beredskapen för en snabb utrymning vid ett vulkanutbrott vid Katla är mycket god bland de närboende. Men bland de turister som rör sig i området vet få hur de ska agera. Det visar Deanne Katherine Birds avhandling i geografi som undersöker de sociala riskerna vid en eruption.

Katla är den isländska vulkan som flest fruktar. Den erupterar i regel med kort varsel och skapar ofta enorma översvämningar som innebär stora risker för den som vistas i området.

Deanne Katherine Bird fastslår att beredskapen för en evakuering bland närboende är god. De flesta känner till hur de ska agera om Katla erupterar, och i regionen finns också många som är vana vid att leva med risken för ett vulkanutbrott.

Kunskapen är däremot betydligt sämre hos dem som tillfälligt är på besök i området. Deanne Katherine Bird har bland annat intervjuat turister i Þórsmörk. Där var det ytterst sällsynt att någon hade kännedom om hur en utrymning på grund av ett vulkanutbrott skulle ske. Sådana varningar sker bland annat genom att personalen i fjällstugorna avfyrar kraftiga ljudraketer.

Hon uppmanar därför turistnäringen till att ta ett större ansvar att upplysa resenärer om hur de ska agera om Katla erupterar. Eftersom det är sannolikt att Katla får ett utbrott inom de närmaste åren anser Deanne Katherine Bird att det är viktigt att inte försumma den risk som faktiskt finns, även om den är liten.

För fyra år sedan deltog lokalbefolkningen i en omfattande evakueringsövning. Den tros ha ökat kunskaperna om hur en utrymning ska gå till, och utbrottet vid Eyjafjallajökull tros ha tjänat som en påminnelse för vikten av att handla snabbt och följa myndigheternas instruktioner.

Vid Eyjafjallajökull är det fortfarande lugnt. Jordskalven är sällsynta och inget pekar på att utbrottet är på väg att börja på nytt. Den 26 augusti steg en stor ångpelare från vulkanens krater, men det är en syn som kan bli vanlig i klart väder under de kommande åren i takt med att den smälta glaciärisen avdunstar.

På höglandet finns det fortfarande en hel del vulkanaska. Den 3 september blåste den in över Hvolsvöllur och lade sig som ett fint damm över gator och hus. Även himlen i Reykjavík blev grådisig på grund av aska som blåste västerut från Eyjafjallajökull.

Fluorhalten i markerna fortsätter att minska. De prov som tagits vid Skaftártunga, Álftaver, Mýrdal, Eyjafjöll, Landeyjar och Fljótshlíð visar att halten är långt under gränsvärdena. I de grödor som testades var mängden fluor mellan 2,61 och 5,63 milligram per kilo. Gränsvärdena är 70 till 100 milligram per kilo för får och 25 till 30 milligram för nötdjur och hästar. Det innebär alltså att förgiftningsrisken för boskap som betar nära Eyjafjallajökull är liten.

Bönderna vid Eyjafjallajökull tog nyligen emot 7,7 miljoner isländska kronor som samlats in av norska bönder till stöd för återuppbyggnaden i regionen, uppger Bændasamtök Íslands.

De översvämningar som Eyjafjallajökull orsakade har bildat en enorm alluvialkon nära Landeyjahöfn, den nya fastlandshamnen för färjetrafiken till Hemön. Alluvialkonen består av över en miljon kubikmeter av sediment som spolats med vattenmassorna. Enligt Siglingastofnun måste den riktas bort från hamnen. Annars är risken stor för att sedimenten kommer att röra sig mot hamnen och så småningom bidra till att höja havsbottnen.

Det vore en problematisk utveckling. Landeyjafhöfn är nämligen byggd för fartyg med ett djupgående på högst 3,3 meter. Men Herjólfur, den färja som används, har ett djupgående på 4,3 meter. Därför har antalet tillåtna passagerare begränsats från 520 till 399 i väntan på att staten ska ha råd att beställa ett nytt fartyg.

Om sedimenten skulle sköljas ned i Landeyjahöfn skulle alltså möjligheten att segla med Herjólfur begränsas ytterligare. Därför ska Siglingastofnun försöka leda om alluvialkonen bort från hamnen.

Almannavarnir har nu kartlagt utbrottet vid Eyjafjallajökull. De första magmainskotten skedde i samband med omfattande jordskalv 1994 och 1999. De fick ny kraft strax före årsskiftet, och strax före midnatt den 20 mars i år kom de första uppgifterna om att ett utbrott hade börjat - det första vid Eyjafjallajökull på nästan 200 år.

Utrymningsbeskedet kom 00.15, en halvtimme efter det första larmet. Klockan 03.46 den 21 mars var evakueringen slutförd. Då hade omkring 700 närboende förts i säkerhet.

Det första larmet gällde ett utbrott vid Mýrdalsjökull. 00.39 såg polisen vid Fljótshlíð att det snarare gällde Eyjafjallajökull. Strax därpå kom uppgifter från Skógar som visade på den korrekta platsen för utbrottet, Fimmvörðuháls mellan Eyjafjallajökull och Mýrdalsjökull. Vid fyratiden på morgonen bekräftades platsen för utbrottet av Landhelgisgæslan, som med helikopter kunde flyga över området och se att eruptionen rasade längs med en kilometerlång spricka i marken.

Efter den 9 april avmattades utbrottet snabbt. Fyra dagar senare var aktiviteten över.

På kvällen den 14 april flyttar aktiviteten under själva Eyjafjallajökull. Vid 23.00 registreras en serie kraftiga och intensiva jordskalv. 01.00 tas beslutet om en ny utrymning. 01.38 meddelar Veðurstofa Íslands att skalven ebbar ut medan rörelserna i jordskorpan ökar snabbt, ett säkert tecken på ett nära förestående vulkanutbrott.

Vädret gjorde det omöjligt att se Eyjafjallajökulls topp. 03.50 kommer ändå beskedet om att det med all sannolikhet rör sig om ett nytt utbrott. Under morgontimmarna kommer rapporter från flygplan om en rökpelare som stiger från glaciären. 08.36 kommer det första larmet om en glaciärflod från utlöparen Gígjökull, rökpelaren når nu flera kilometers höjd och 09.27 är sprickan i marken en kilometer lång och sexhundra meter bred. Några timmar senare är den nästan dubbelt så lång.

Vid lunch rivs bron över Markarfljót för att förhindra att den spolas i väg av de förväntade vattenmassorna. Någon timme senare kommer den första av dagens två stora översvämningar.

Sikten var på sina håll under 50 meter. Himlen färgades svart och 750 ton aska och lava i sekunden flödar ur kratern.

Utbrottet fortsätter med stor men något avtagande intensitet till den 23 maj. Sedan dess har enstaka kraterexplosioner spridit ny aska över Eyjafjallajökull, men det mesta tyder i dag på att utbrottet är över.

Uppdatering: Herjólfurs seglingar ställs in i dag sedan vulkanaska och sten blåst ned i hamnbassängen i så stora mängder att färjan enligt Vísir i går stötte emot botten. Det kan därför åter bli aktuellt att tillfälligt segla till Þorlákshöfn på fastlandet i stället, men det finns i nuläget inget avtal som reglerar hur den ska tjäna som nödhamn.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull och här mer om Katla.