Dagens bonuscitat

"Det är ett vederhäftigt, roligt skrivet och livfullt illustrerat häfte på 79 sidor som man behändigt kan stoppa i rockfickan innan man flyger till sagornas ö. När man så landar på flygplatsen Keflavik har man blivit mycket klokare och kan konversera med sina värdar om allt från vikingafärder och ättesagor till dagens finanskris."

Lars Lönnroth i Svenska Dagbladet om Gunnar Karlssons Islands historia i korta drag.

Miljardförlust för Morgunblaðið

Davíð Oddsson har inte lyckats vända Morgunblaðið. Ägarbolaget Árvakur gjorde år 2009 en förlust på 1,3 miljarder isländska kronor på tidningsverksamheten. Intäkterna minskade med en miljard under förra året.

Morgunblaðið blöder. Läsarna flydde i tusental i samband med att Davíð Oddsson utsågs till chefredaktör. Efter en tid ökade räckvidden åter något, men nu befinner den sig åter närmast i fritt fall.

Ägarbolaget Árvakur förlorade förra året 1 351 miljoner isländska kronor på Morgunblaðið. Intäkterna backade från 3,7 miljarder till 2,7 miljarder. Utgivaren Óskar Magnússon tycker ändå att verksamheten går bättre än vad andra förväntat.

Men det finns enligt Fréttablaðið flera frågetecken i bokslutet. I ett så kallat nettoresultat återfinns siffran 4,3 miljarder, vilket är anmärkningsvärt då det bokförda värdet 2008, före 2009 års miljardförlust, var 2,5 miljarder. En förklaring till detta kan vara de lån som banker tros ha skrivit av till Árvakur när Þórsmerkur köpte tidningen i början av förra året.

Óskar Magnússon vill inte berätta hur nettoresultatet för Árvakur uppkommit. Men han säger till Fréttablaðið att investerarna räknar med att det tar längre tid att vända Morgunblaðið:

"Vi var från början beredda på att det här inte var en enkelt och lätt uppgift, och att det behöver ta längre tid än ett eller två år."

Árvakurs eget kapital uppgick vid årsskiftet till 776 miljoner. Þórsmerkur har under året skjutit till 240 miljoner till Árvakur.

Medieföretagen hade inget lysande år på Island under 2009. Annonsmarknaden är fortsatt svag och många hushåll har det tufft med ekonomin vilket gör det svårt att hitta nya läsare. Bolaget 365, där bland annat Fréttablaðið ingår, förlorade 344 miljoner isländska kronor. Och tredagarstidningen DV tappade 25 miljoner, vilket dock var en förbättring med 2008 då bolaget gick back med 100 miljoner, uppger Viðskiptablaðið.

Här kan du läsa mer om den isländska mediemarknaden.

Så är den genomsnittliga islänningen

Den 16 juli föds lille Jón (3 628 gram) eller lilla Guðrún (3 529 gram) i Reykjavík. Föräldrarna lever tillsammans men är inte gifta, och tillskottet i familjen har 1,22 syskon. Snart kommer barnet att proppa i sig ett kilo socker i veckan och tillhöra ett folk som blir allt tyngre.

Föräldrarna heter också Jón och Guðrún. Hon är 37 år och han 36 år. Pappa Jón är föräldraledig 94 dagar jämfört med Guðrún som är hemma i 177 dagar. De motiverar beslutet med att Jón tjänar bättre.

Föräldrarna bor i villa eller parhus, och flyttade ihop vid 27 års ålder. De har en eller två bilar och åker helst till Spanien på semester. Matkontot är drygt 80 000 isländska kronor i veckan. De tillhör de familjer som äter lamm allt oftare.

I grundskolan läser genomsnitts-Jón och medel-Guðrún både engelska och danska. Men på gymnasiet tröttnar den ganska flitiga eleven på danskan och lägger all sin energi på engelskan. Även om Jón och Guðrún statistiskt sett hamnar i ett annat nordiskt land när de testar livet utanför Island så känns engelskan viktigare. I synnerhet eftersom båda tänker läsa vidare på universitet. Men när det är dags för familj återvänder de till hemlandet.

Efter högskoleutbildningen får de jobb inom den privata sektorn. Jón tjänar 386 000 isländska kronor i månaden medan Guðrún får nöja sig med 328 000. Jón har dessutom tre gånger så stora möjligheter att bli omskriven i media som Guðrún.

Islänningarna väger inte bara tyngst i Norden, de har också de sämsta tänderna. Å andra sidan har de en hel del att glädja sig åt också. De är lyckligare än andra nordbor - trots eller på grund av att de använder antidepressiva läkemedel i större utsträckning - och gillar i större utsträckning att vistas ute i naturen. Utomhus har islänningarna också användning för de 62,5 plastpåsar de gör av med varje år.

Jón och Guðrún avlider den 3 januari till följd av en hjärt-kärlsjukdom. De är då 79,7 respektive 83,3 år gamla.

Här kan du läsa mer statistik om Island.

Källor: Hagstofa Íslands, OECD, alltingets utredningstjänst.

Dagens citat

"I have this nice older woman who has been working for me for 30 years, and she saw Clinton, and she just shouted at him to stop and try one of our hot dogs. ... And he did. ... It was just unbelievable, the amount of attention. ... I never understood all the fuss over a single hot dog."

Guðrún Kristmundsdóttir, ägare till Bæjarins beztu pylsur i Reykjavík, i The New York Times om hur det gick till när Bill Clinton tog en korv på gatuköket - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Det är en romantisk komedi som är inspirerad av mitt intresse för romantiska komedier under de fem senaste åren. ... De sköna konsterna kommer nära stoets ända i den här världen där allt handlar om kontrakt och pengar."

Författaren Óttar Martin Norðfjörð i Fréttablaðið om det filmmanus för en romantisk komedi som han skriver i Sevilla.

Foto: Sögueyjan Ísland

Polsk sand för isländsk skymningsvolleyboll

Att flytta sand till Neskaupstaður från Polen är billigare än att transportera sand från Eyrarbakki och Stokkseyri. Därför får beachvolleybollplanen i Neskaupstaður polsk sand i stället för isländsk.

Import av sand är inget nytt på Island. Sanden på stranden vid Nauthólsvík i Reykjavík kommer till exempel från Marocko.

I november invigs planen under Myrkir dagar, en festival till vintermörkrets ära - eller möjligen ett försök att trotsa det faktum att solen inte syns till på tre månader. I skymningen arrangeras en volleybollturnering på stranden.

Kostnaden för volleybollplanen är två miljoner isländska kronor. Þorbjörg Ólöf Jónsdóttir, ordförande i Neskaupstaðurs beachvolleybollförening, säger till Fréttablaðið att valet föll på polsk sand eftersom frakten ingick i köpet:

"Det är fin sand både i Stokkseyri och Eyrarbakki men transporten är så dyr. ... Det är ett så vackert läge, precis vid campingplatsen så att både turister och lokalbefolkningen kan använda planen. ... Solen försvinner härifrån i november och vi får inte se den igen förrän i februari, så vi ska sätta upp facklor och ha en glad stämning här i mörkret."

Nästa år står arenan i Neskaupstaður på östra Island också som värd för det isländska mästerskapet i sporten.

Här kan du läsa om hur solens återkomst firas i Västfjordarna.

Strætó vill överge Hlemmur för BSÍ

BSÍ tar över efter Hlemmur som nav för busstrafiken i Reykjavík. Syftet är att färre stora bussar ska trafikera stadskärnan. I stället ska minibussar gå i skytteltrafik genom staden.

Strætó, som driver kollektivtrafiken i Reykjavíkområdet, planerar för att överge Hlemmur vid Laugavegur som navet för stadsbussarna. I stället föreslås BSÍ som ny ändhållplats och knutpunkt.

Tanken är att färre tolvmetersbussar ska behöva navigera sig igenom de redan i dag trånga och flitigt trafikerade gatorna i stadskärnan. De större bussarna ska gå från BSÍ till ytterområdena. Trafiken i innerstaden ska i stället bedrivas med minibussar som drivs med elektricitet. Elbussarna ska i rusningstid köra mellan västra Reykjavík och universitetsområdet i öster med femminuterstrafik.

Strætós planer skulle också snart kunna visa sig bli nödvändiga. Bästa partiet och Socialdemokraterna, som regerar i Reykjavík, vill nämligen förvandla den hårt trafikerade Lækjargata till en gata där bilar, cyklister och fotgängare ska samsas utan några särskilda cykel- eller gångbanor. Det innebär att hastigheten kommer att sänkas från korsningen med Hverfisgata och söderut längs med Tjörnin. Och här passar åtta meter långa elbussar bättre än de vanliga tolvmetersbussarna.

I dag kör Strætó i högtrafik fyrtio bussar i timmen genom stadskärnan. Majoriteten av dem skulle alltså försvinna om långfärdsbussterminalen BSÍ skulle ersätta Hlemmur som knutpunkt. Ett problem är dock att kommunen inte äger tomten, och det krävs därför att Kynnisferðir godkänner BSÍ som nytt nav för busstrafiken, skriver Fréttablaðið.

Strætó överväger även att köpa 40 bussar som drivs på metan. De första bussarna skulle i så fall komma i trafik under 2011 och investeringen skulle gå på cirka 1,5 miljarder isländska kronor.

Bolagets vd Reynir Jónsson säger till Morgunblaðið att metandrivna bussar skulle bidra till att minska utsläppen samt minska behovet av importerad olja.

Servicen inom stadstrafiken förbättras också under hösten. Gps-teknik ska förbättra trafikinformationen ombord och varje hållplats ska nu enligt ett pressmeddelande automatiskt ropas ut i god tid före stoppet. Den ska dessutom göra det lättare för chaufförerna att hålla tidtabellen samt även kunna upplysa resenärerna om anslutande linjer.

Än så länge är det bara möjligt att betala den exakta summan kontant på Strætós bussar. Inom kort kommer det dock även att bli möjligt att betala med kort ombord.

Här kan du läsa mer om andra nyheter på Strætó.

Dagens citat

"Det som gör Indridasons kriminalromaner – det får nog sägas vara den mer exakta definitionen – annorlunda är det långsamma, lite släpiga tempot. Det händer inte så mycket. Ska man hitta en svensk författare som hanterar denna normalt så actiondrivna genre på ett liknande sätt är det poeten Kristian Lundbergs Malmö-deckare som känns mest adekvata."

Gunnar Bergdahl i Helsingborgs Dagblad om Arnaldur Indriðasons Mörka strömmar.

Tappad färgburk ledde till oönskad sprutlackering

En burk målarfärg ledde till oönskad sprutlackering för flera bilister på Suðurlandsvegur. Polisen söker nu efter personer som kan ha sett vem som tappade färgen.

Händelsen inträffade på Suðurlandsvegur vid Bláfjöll ett par mil sydost om Reykjavík. En resenär hade inte brytt sig om att surra fast lasten, och en burk vit målarfärg föll ned på vägbanan.

Burken öppnade sig och de bilar som passerade platsen strax därpå fick en ofrivillig omlackering med generösa vita stänk.

Polisen söker nu vittnen till händelsen. Att inte surra fast lasten ordentligt kan vara straffbart om det bedöms som att föraren varit oaktsam.

Foto: Lögreglan

Följ fem isländska renar med gps

Fem isländska renar berättar dagligen var de befinner sig. Var tredje timme skickar en gps-sändare i väg ett sms som anger djurets position. Syftet med projektet är att följa renarna för att få större kunskap om deras rörelser.

På Island finns omkring 3 000 renar. Den första hjorden som överlevde på ön skeppades över från Norge omkring år 1850.

Renarna rör sig främst på höglandet i öster under sommaren, men rör sig under vinterhalvåret ned mot kusterna. Renen finns från Vopnafjörður i norr till trakterna kring Höfn och Vík í Mýrdal i söder. Enstaka djur har dock även setts till även på västra höglandet.

Årets renjakt väckte som vanligt stort intresse. 3 800 personer anmälde sitt intresse för att delta i jakten på årets kvot, som uppgick till 1 272 djur. Ett tillstånd ger rätt att skjuta ett djur, och kostar mellan 50 000 och 125 000 isländska kronor.

När Landsvirkjun fick klartecken för att bygga Kárahnjúkardammen gick bolaget med på att bekosta olika naturvårdsprojekt i regionen. Eftersom vissa renhjordars betesmark lades under vatten i samband med dammbygget fick Náttúrustofa Austurlands bidrag till att följa renarnas rörelser med gps.

Totalt utrustades i början av 2009 tolv renkor med gps-sändare. I dag är fem av dem - tillhörande Ána, Axa, Hlíðarenda, Ranga och Stína - alltjämt i bruk. Stína har dock inte hörts av sedan i augusti, men det kan vara så att sändaren alltjämt registrerar hennes positioner så att det går att föra över dem till en dator om hon hittas.

Batterierna i sändarna kan räcka i upp till två och ett halvt år. Flera av sändarna har dock slutat fungera, och åtminstone en av renarna har skjutits under jakt.

Gps-sändaren skickar var tredje timme i väg ett sms med en geografisk position som automatiskt prickas in på en digital karta. Det blir alltså åtta positionsbeskrivningar om dagen, vilket gör att renarnas rörelser kan studeras i detalj och över lång tid.

Renarna kan röra sig över stora områden, men håller ofta till en längre tid i samma trakt. De fyra renarna som alltjämt dagligen kan spåras rör sig främst mellan sjön Lagarfljót väster om Egilsstaðir och glaciärfloden Jökulsá á Fjöllum norr om Vatnajökull.

Skarphéðinn G. Þórisson vid Landbúnaðarháskóli Íslands i Hvanneyri analyserar uppgifterna i ett forskningsprojekt. Syftet är att följa renarnas rörelser. Det kan i sin tur ge information bland annat om hur hjordarna äter, hur de påverkas av jakten och om deras energiförbrukning.

Här kan du följa med renarnas rörelser, här kan du läsa mer om den isländska renen och här mer om hur liknande teknik används på får i Västfjordarna för att underlätta insamlingen av dem på hösten.

Sex av tio isländska kommunpolitiker är män

Valdeltagandet var det lägsta på över 70 år. Men de isländska kommunstyrelserna blir alltmer jämställda. Fortfarande är sex av tio kommunpolitiker män.

Hagstofa Íslands har sammanställt en diger statistiklunta över vårens kommunalval. Där framkommer bland annat att 73,5 procent av islänningarna röstade. Störst var valdeltagandet i Kjósarhreppur, 93,7 procent, och lägst i Hvalfjarðarsveit, 52,4 procent. Kvinnor gick till vallokalerna i något större utsträckning än män.

I 58 kommuner kandiderade flera partier, i 18 skedde personval eftersom inga partier ställde upp och i 4 ställde bara ett parti upp. Trots att så många som 18 kommuner röstade på personer i stället för partier motsvarar andelen bara 1 procent av de röstberättigade.

Självständighetspartiet fick totalt 34,4 procent av rösterna i landet vilket gav 117 kommunala mandat, Socialdemokraterna 18,1 procent (42 mandat), Framstegspartiet 9,7 procent (51 mandat), Gröna vänstern 7,2 procent (15 mandat) och Liberalerna 0,4 procent (1 mandat). Övriga lokala partier fick 30,3 procent (172 mandat).

Av totalt 512 kommunstyrelseledamöter är 308 män och 204 kvinnor. Männens andel, 60,2 procent, är den lägsta någonsin. Så sent som 1970 var drygt 95 procent av de folkvalda i kommunerna män.

294 av 512 ledamöter blev nyvalda till kommunstyrelserna medan 218 fick nytt förtroende.

Skillnaderna mellan stora och små kommuner är på många sätt betydande. I huvudstaden Reykjavík representerar varje ledamot 5 719 väljare. I kommuner med färre än 300 invånare går det bara 21 väljare på varje folkvald. Reykjavíkområdet är också som helhet det glesaste med 2 054 väljare per ledamot, och Västfjordarna det tätaste med 88 väljare per ledamot.

Här kan du läsa mer om årets kommunalval.

Dagens citat

"Pétur Thomsens foton med landskap direkt fast spikade på väggen är otroligt snygga med sina knivskarpa grävskopor. Högar av sand, grus och traktorspår blir vackra mönster. I två av hans foton finns det även en aurabelysning bakom bilderna som gör sig bra med fotot."

Linda Peterson i Länstidningen om utställningen Nordens u-land? Isländsk konst i kristid på Färgfabriken Norr i Östersund - läs mer om den här.

Foto: Pétur Thomsen

Anställd på Subway: Jag serverar inte bögar

Hallgrímur Hjálmarsson hade varit på personalfest med rosa tema. På småtimmarna skulle arbetskamraterna köpa nattmat på Subway. Men Hallgrímur Hjálmarsson fick nobben. Motiveringen: Den anställde ville inte servera homosexuella.

Händelsen inträffade på Subway vid Hringbraut i Reykjavík i helgen. Hallgrímur Hjálmarsson besökte snabbmatskedjan efter en personalfest tillsammans med arbetskamrater. Temat var rosa, så Hallgrímur Hjálmarsson hade en halsduk och skjorta med rosa toner på sig. När det blev hans tur vägrade den anställde enligt Fréttablaðið att servera honom:

"Kassören tittar på mig medan han håller på och gör i ordning mackan, och så vänder han sig plötsligt till sin kvinnliga arbetskamrat och ber henne att betjäna mig, och säger på engelska: I don't serve gay people."

Hallgrímur Hjálmarsson ifrågasatte den anställdes attityd men fick inget svar. Det verkade inte som att mannen förstod isländska:

"Jag frågade bara honom om han hade tyckt att det var okej om någon hade behandlat honom så, men han hade uppenbarligen utländsk bakgrund. ... Jag tog det här med större ro än mina arbetskamrater, men vi beslutade oss för att gå någon annanstans. Jag tycker verkligen att det är en skandal att något sådant händer på Island år 2010."

Kvinnan som fick ta över Hallgrímur Hjálmarssons beställning bad om ursäkt för kollegans beteende. Och när företagets vd Gunnar Skúli Guðjónsson fick kännedom om händelsen fick den anställde sparken med omedelbar verkan.

"Vi har redan sagt upp den här anställde. Han får inte komma tillbaka hit till Subway igen", säger Gunnar Skúli Guðjónsson till Fréttablaðið.

Bjarnfreðarson-gänget gör ny serie - utan Jón Gnarr

Det är dags för ett nytt skift för Ragnar Bragason, Pétur Jóhann Sigfússon, Jörundur Ragnarsson och Ævar Grímsson. Men den här gången blir det utan Jón Gnarr - trots att idén till den nya tv-serien baseras på hans upplevelser.

Efter succén med tv-serierna och filmen om Georg Bjarnfreðarson var det tänkt att de fem skulle samarbeta om en ny serie. Den skulle utspela sig på ett mentalsjukhus, och idéerna växte fram under inspelningen av Bjarnfreðarson. Där roade Jón Gnarr med berättelser från sina år som anställd inom den psykiatriska vården, och så småningom började de att bilda skelettet till ett nytt nattsvart humordrama.

Serien har fått namnet Heimsendir, Världens ände, och arbetet börjar i år, inspelningarna äger rum i vår och premiären blir på Stöð 2 nästa höst.

Men det blir alltså utan Jón Gnarr. Jobbet som borgmästare i Reykjavík innebär att han inte har tid att vara med att förverkliga idéerna.

I stället är Halldór Gylfason aktuell för en av huvudrollerna. Han spelade den tämligen vidrige Kiddi Casio i filmen och tv-serierna. Regissören Ragnar Bragason säger till Fréttablaðið att "det kommer en ny rödhårig i stället för Jón":

"Heimsendir är ett mikrokosmos av det isländska samhället. ... Berättelsen utspelar sig på en pengasvulten psykiatrisk vårdavdelning ute i landet. Det är en berättelse om revolution, där patienterna tar över institutionen. Det är en skalenlig bild av det som vi går igenom i dag."

Precis som deras tidigare samarbeten kommer Heimsendir att balansera på en tunn linje mellan galghumor och gravallvar. I den bemärkelsen kommer tittaren enligt Ragnar Bragason att känna igen sig. Upp till 30 skådespelare kommer att medverka i serien:

"Det är naturligtvis mycket allvarliga omständigheter, denna värld av psykisk sjukdom. Och det som händer är naturligtvis komiskt i sig."

I söndags var det premiär för en annan tv-serie med Pétur Jóhann Sigfússon, Hlemmavídeó. Han spelar en frånskild man som driver en ärvd videobutik i Reykjavík, men ägnar den mesta tiden åt att drömma om att bli privatdetektiv. I andra roller syns bland annat Ágústa Eva Erlendsdóttir, Þorsteinn Bachmann, Gunnar Hansson och Sólveig Arnarsdóttir. Ágústa Eva Erlendsdóttir gör den kvinnliga huvudrollen, en något vilsen kvinna som kör ut färdigmackor på dagarna och har ett helt annat liv på kvällarna. De vhs- och dvd-filmer som syns i butiken har popstjärnan Páll Óskar Hjálmtýsson lånat ut. Tecknaren Hugleikur Dagsson har bidragit till manuset. Och regissören Styrmir Sigurðsson arbetar då och då på ett filmmanus tillsammans med Þorsteinn Guðmundsson och Jón Gnarr.

"Det här gänget har alltid hållit på med något tillsammans", säger han till Fréttablaðið.

Här kan du se en trailer för Hlemmavídeó och här läsa Islandsbloggens recension av Bjarnfreðarson.

Recension: Arnaldur Indriðason: Napóleonsskjölin

Under andra världskrigets sista brinnande timmar kraschar ett flygplan på Vatnajökull. Stormen är hård, snöfallet täcker himlen och sikten är obefintlig när planet flyger in över Höfn på sydkusten med destination Reykjavík. Två bröder på en bondgård granne med glaciären ser planet försvinna in i vinternatten, säkra på att det flyger alldeles för lågt för att kunna undvika en kollision med glaciären.

Ombord det tyska transportplanet finns sju personer, både amerikaner och tyskar. Ingen känner till deras uppdrag, och de överlevandes beslut att vänta ut stormen i flygplansvraket blir också deras död. När ovädret lagt sig är planet redan igensnöat.

Det tar flera dagar för bröderna att slå larm om den befarade olyckan. Budskapet går från gård till gård innan det så småningom når polisen, som i sin tur larmar den amerikanska ockupationsstyrkan.

Vid den här tiden fanns ingen ringväg runt Island. Vägen till Höfn går därför över norra och östra Island. Ytterligare fyra dagar senare är hoppet redan ute om att hitta någon vid liv. Och Vatnajökull tycks redan ha svalt flygplanet och bäddat in det i ogenomtränglig snö och is.

Arnaldur Indriðason använder ofta verkliga händelser som utgångspunkt för sina berättelser. Den förunderliga isländska naturen är en grundförutsättning i Napóleonsskjölin. Den lever inte efter devisen att det som göms i snö kommer upp i tö, utan det som göms i snö kommer fram när glaciären rör sig. Efter ett tag kan naturen få för sig att spotta upp ett flygplansvrak, precis som i Napóleonsskjölin.

Några få införstådda amerikaner håller genom åren ett vakande öga på Vatnajökull. När en satellitbild efter årtionden av falska alarm plötsligt visar att det saknade planet har spottats upp påbörjas en omfattande och hemlighetsfull operation för att nå fram till planet - utan att någon invigs i dess mystiska gåta.

Men riktigt så enkelt blir det förstås inte. Elías, lillebror till juristen Kristín, är ute på övning med räddningstjänsten på Vatnajökull. När han tillsammans med en kamrat ger sig av för att testa sina nya snöskotrar åker de rätt in i den amerikanska uppgrävningsoperationen - i ett hav av strålkastarljus gräver de fram ett slarvigt övermålat tyskt transportplan ur isen.

Elías har redan sett för mycket. Att han dessutom talat med sin syster på telefon och hunnit inviga henne i de mystiska händelserna på glaciären gör även Kristín till en person som måste tystas.

Napóleonsskjölin är Arnaldur Indriðasons tredje roman, utgiven på Island 1999 och den förste som inte handlar om poliserna Erlendur, Elínborg och Sigurður Óli. Jämfört med Erlendur-serien är den mer actionspäckad och befriad från moraliska ställningstaganden.

Arnaldur Indriðason brukar säga att det bästa med historien är att den i romanform inbjuder till så många egna påhitt. Napóleonsskjölin är en storartad blandning av sant och falskt, av skrönor och skaparglädje. Och det är en bok som faktiskt går i land med att skriva om världshistorien.

Kristín lyckas undkomma de lönnmördare som skickas ut efter henne. Men händelserna för henne oundvikligen närmare Vatnajökull och de män som på hemligt uppdrag kan ha kostat hennes bror livet.

Men det är också en jakt på sanningen om den mystiska Operation Napoleon. Vilket pris var de allierade beredda att betala för att få Nazityskland att låta sina soldater bli kanonmat i en gemensam attack mot det kommunistiska Sovjet? Vilka troféer var de villiga att offra? Och, framför allt, genomfördes verkligen operationen?

Napóleonsskjölin är en flåshurtig, tajt, spännande och galet konspirationsteoretisk deckare. Persongalleriet är visserligen ganska grovt tillyxat, men å andra sidan känns det som att de finns där mest för att driva berättelsen framåt. Och den följer - på fler än ett sätt - den gamla nazidevisen om att ju större en lögn är, desto lättare är det att få folk att tro på den.

Betyg: Tre påsar Djúpur och en ask Opal.

Dagens citat

"I morse inträffade den stora nyheten att Hannes H. Gissurarson, professor, kritiserade Davíð Oddsson, redaktör, offentligt.
Kamraterna gick sin dagliga morgonpromenad längs med Tjörnin när Hannes plötsligt sade till Davíð: 'Håret ditt är hemskt ovårdat.'
David svarade på kommentaren på sitt vanligen jämlika sätt, viskade något mjukt i Hannes öra och klappade honom vänskapligt på kinden.
Hannes bad senare om ursäkt för sina kommentarer. Han sade att de var olämpliga och hade tagits ur sitt sammanhang."

Baggalútur skojar om förhållandet mellan Davíð Oddsson och Hannes Hólmsteinn Gissurarson.

80 000 kronor i böter straff för sexköp på Island

80 000 isländska kronor i böter. Det tycks vara på väg att etablera sig som straffvärdet för den som döms för sexköp vid ett tillfälle.

Héraðsdómur Reykjavíkur har nu i två fällande domar dömt personer som gjort sig skyldiga till köp av sexuell tjänst till böter på 80 000 kronor eller fängelse i sex dagar. Domarna är de första som fallit sedan förbudet mot sexköp infördes.

Den dom som nu avkunnats gäller två män, där en av dem frias och den andre fälls. Bägge åtalades för att ha köpt sex i en lägenhetsbordell i Reykjavík förra året.

Mannen som nu döms åtalades för att ha besökt bordellen den 11 november och den 1 december förra året. Han skulle då ha betalat sammanlagt 40 000 kronor för köp av sexuella tjänster.

I rätten förnekade mannen att han över huvud taget befunnit sig på bordellen, även om han en gång säger sig ha varit utanför men ångrat sig. En prostituerad kvinna vittnade dock om att han köpt sex av henne vid ett tillfälle. Tjänsterna skulle ha annonserats som erotisk massage i dagstidningarna, men enligt kvinnan var det uppenbart för alla att det bara var en omskrivning för bordellverksamheten.

Mannen döms mot sitt nekande till 80 000 kronor i böter. Om böterna inte betalas inom fyra veckor omvandlas straffet till sex dagars fängelse.

En annan man frias av Héraðsdómur Reykjavíkur. Han åtalades för att den 13 november 2009 ha betalat 15 000 kronor för sexköp. Han nekade i rätten till att ha betalt för något annat än erotisk massage och den kvinna som ska ha skött kontakten med mannen på bordellen sade sig inte minnas vad mannen betalat för - trots att hon vittnade om att det inte erbjöds någon massage utan enbart sexuella tjänster. Mannen frias därför av domstolen.

Domarna är en del i en stor kopplerihärva där totalt 17 personer utreddes av polisen misstänkta för brott mot sexköpslagen. En 32-årig kvinna var drivande i verksamheten. Hon har dömts för koppleri, misshandel och narkotikabrott.

Nu kommer kvinnans egen berättelse i bokform. Journalisterna Jakob Bjarnar Grétarsson och Þórarinn Þórarinsson står bakom boken som kommer ut före jul, skriver DV.

Här kan du läsa mer om de första domarna för brott mot sexköpslagen.

Finansministern skriver bok om bankkraschen

Finansminister Árni M. Mathiesen kommer i slutet av november med en bok om bankkraschen. Han lovar enligt förlaget Veröld "att bryta tystnaden om vad som hände bakom scenen".

Árni M. Mathiesen är inte det första toppnamnet som ger sin syn på finanskraschen. Tidigare finansmarknadsministern Björgvin Guðni Sigurðsson arbetar på en bok om händelserna, och tidigare Kaupþing-cheferna Ásgeir Jónsson och Ármann Þorvaldsson har redan berättat om vägen mot kollapsen.

Förre finansministern Árni M. Mathiesen undkom nyligen med knapp marginal att ställas inför landsdomstol för misstänkt försumlighet i samband med bankernas fall. Han har också lämnat sina förtroendeuppdrag inom Självständighetspartiet.

Árni Matt - Frá bankahruni til byltingar, Árni Matt - Från bankkrasch till revolution, är titeln på boken som ges ut i slutet av november. Den är skriven tillsammans med RÚV-journalisten Þórhallur Jósepsson.

Förlaget utlovar en skildring från "den innersta kretsen" där Árni M. Mathiesen "inte döljer något, avslöjar vad som hände långt ifrån mediernas strålkastarljus, berättar öppet om konflikter med inflytelserika utlänningar och islänningar och ger läsarna en unik inblick i nationens nutidshistoria."

Árni Matt - Frá bankahruni til byltingar baseras på intervjuer med Árni M. Mathiesen. Men den innehåller också "tidigare opublicerade källor, däribland Árnis promemorior."

Här kan du läsa mer om landsdomstolen, här Islandsbloggens recension av Ásgeir Jónssons Why Iceland? och här recensionen av Ármann Þorvaldssons Frozen Assets.

Garfågeln ser ut över Eldey på nytt

1844 dödades de sista garfåglarna på ön Eldey väster om Reykjanes. Nu finns en garfågelskulptur som tittar ut mot havet på den plats där jägarna som utrotade fågeln kan ha gett sig ut på den allra sista jakten.

Garfågeln tillhörde alkorna och var därmed släkt med bland annat lunnefågeln. Den var en mycket skicklig simmare, men kunde däremot inte flyga. Vid fara kastade garfågeln sig i vattnet från klipporna. Men på fast mark med en bit till havet var fågeln hjälplös eftersom den gick så långsamt att den var lätt att fånga.

Arten jagades både för köttets, äggens och fjädrarnas skull. När ejdern på grund av jakt blev sällsynt i Nordamerika jagades garfågeln desto hårdare. Under början av 1800-talet försvann garfågeln också från Grönland och de brittiska öarna.

De sista isländska garfåglarna levde på den lilla klippön Geirfuglasker sydväst om Eldey. 1830 sjönk klipporna under vattenytan efter vulkanisk aktivitet i området. Den lilla kolonin flyttar då till Eldey.

Den för människan näst intill oåtkomliga Eldey blir artens hem i fjorton år. Men i takt med att garfågeln blir alltmer sällsynt stiger också de priser som samlarna är beredda att betala för ett exemplar, och därmed också de risker som jägarna utsatte sig för.

Den 3 juli 1844 tar sig fyra isländska jägare i land på Eldey på uppdrag av en rik fågelsamlare. I gynnsamt väder lägger de till vid stranden och klättrar sedan upp för klipporna. Väl uppe på den platå som utgör Eldey och garfågelns sista bo har de två kvarvarande fåglarna ingen chans. De blir ett lätt byte för jägarna, som vrider nacken av det sista häckande paret och dessutom har sönder deras allra sista ägg.

Med det försvinner också garfågeln. Rykten gör dock gällande att en ensam garfågel kan ha setts utanför Newfoundlands kust 1852, samt att fyra garfåglar ska ha setts mellan de norska öarna Vardø och Renø våren 1848.

På den otillgängliga ön finns i dag en av världens största kolonier av havssulor. Eldey är också tillsammans med Surtsey den ö som har det högsta skyddsvärdet bland fridlysta områden på Island. Det är inte tillåtet att gå i land utan särskilda tillstånd, och sådana delas ut mycket sparsamt.

Vid Valahnjúkur på Reykjanes står nu en skulptur av en garfågel och tittar bort mot Eldey någon mil ut i Atlanten. Skulpturen invigdes den 1 september i år, och är en del av konstnären Todd McGrains The Lost Bird Project. Han har skapat statyer av fem nu utrotade nordamerikanska fåglar, och placerat skulpturerna på de platser där den sista levande fågeln sågs. Utöver garfågeln ingår även karolinaparakiten, större präriehöna, labradorand och vandringsduva.

Konstnären Ólöf Nordal anklagar dock Todd McGrain för plagiat. Garfågeln är nämligen enligt henne näst intill identisk med den skulptur hon själv placerat vid Skerjafjörður i Reykjavík. Valgerður Guðmundsdóttir säger till RÚV att kommunen Reykjanesbær fått kännedom om likheten, men att Todd McGrain sannolikt aldrig sett Ólöf Nordals fågel innan han påbörjade projektet.

Reykjanesbær har dock beslutat att nobba Ólöf Nordals önskan om att ta bort skulpturen av garfågeln, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om Eldey och garfågeln.

Foto: Reykjanesbær

Dagens citat

"Om våra ägare skulle få för sig att en journalist här på tidningen skulle få sparken efter att han skämtat om dem på stan, skulle jag göra exakt som Jón Kaldal. ... Han försvarade det redaktionella oberoendet och jag skulle göra detsamma. Styrelsen för 365 lyssnade uppenbarligen på de argumenten som Jón Kaldal framförde, vilket bäst illustreras av att Atli Fannar än finns ibland oss och inte inte är på väg någon annanstans - han fick faktiskt fast jobb efter den stora Facebook-grejen."

Ólafur Stephensen, chefredaktör för Fréttablaðið, skriver i ett mejl till redaktionen som DV tagit del av att företrädaren Jón Kaldal gjorde rätt som värnade den redaktionella integriteten när Jón Ásgeir Jóhannesson ville sparka Atli Fannar Bjarkason på grund av ett skämt - läs mer här.

Polisen i Akranes avlivade ilsken korp

Korpen gjorde flera utfall mot både barn och hundar. Polisen i Akranes tog därför i samråd med Náttúrufræðistofnun det ovanliga beslutet att avliva fågeln eftersom den utgjorde en fara för befolkningen.

Korpen är en vanlig fågel på Island. Den finns främst på landsbygden, men är heller ingen ovanlig syn ens i centrala Reykjavík. Arten är en allätare som sätter i sig allt från as och matrester till insekter och smådjur.

Det är också en art som för respekt med sig. I mytologin - och förstås även i filmen Korpen flyger - ses fågeln ofta som både listig och olycksbådande. Korpens vingar bär ofta med sig en fläkt av nära förestående död.

Även om korpen sällan är rädd av sig är det också sällsynt att det går så långt att den måste avlivas. I Akranes attackerade den nyligen gång på gång en liten flicka och familjens tre månader gamla hundvalp.

Barnet och hunden befann sig utanför huset. Flickan sträckte sig efter en pinne som låg nära korpen, och då började den attackera dem. Fågeln gjorde flera utfall både mot hundvalpen och flickan och försökte bita henne i ryggen. Mamman lyckades precis stänga dörren om dem när de flydde in i huset - annars hade korpen förmodligen följt efter, rapporterar Skessuhorn.

Flickan blev skräckslagen av attackerna. Och korpen ville inte flyga sin väg utan vaktade på dem utanför huset.

Mamman ringde polisen som på plats kunde konstatera att det rörde sig om en särskilt ilsken korp. I samarbete med Náttúrufræðistofnun fattades beslutet att avliva fågeln eftersom den ansågs utgöra en fara för lokalbefolkningen. Avlivningen kunde ske utan att använda skjutvapen.

"Vi uppmanar folk att vara på sin vakt för korpar som inte flyttar sig för människan", säger mamman till Skessuhorn.

Här kan du läsa mer om silvertärnor som ställer till problem för befolkningen i Bolungarvík.

Rekordmånga turister besöker Hornstrandir

Allt fler turister besöker Västfjordarna. 6 000 personer vandrade i år i naturreservatet Hornstrandir.

Hornstrandir är tillsammans med höglandet Islands riktiga vildmark. Här har människan för länge sedan gett sig av, och den vanligaste invånaren att trampa på de få stigarna som finns i naturreservatet är i stället fjällräven.

Under den korta sommaren är dock Hornstrandir en populär destination för vandrare. I år besökte omkring 6 000 turister området, vilket är en ökning med 50 procent på tio år. Jón Björnsson, föreståndare för Hornstrandastofa, säger till Bæjarins besta att han nu hoppas att det skapas möjligheter för att ta emot fler sommargäster:

"Vi måste sätta oss i startgroparna för att förbereda en plan för området. De senaste två åren har det varit en avsevärd ökning av turister så det är dags att undersöka hur många området kan ta emot och hur vi ska ta emot alla som besöker området."

Kommunen Ísafjarðarbær är positiv till ett samarbete med Hornstrandastofa för att utveckla Hornstrandir men samtidigt skydda den unika naturen och områdets karaktär och historia.

Även i Ísafjörður, Västfjordarnas centralort, har turisterna varit ovanligt många. Långt in i september kom mellan 30 och 40 besökare varje dag till turistbyrån i staden, uppger Bæjarins besta.

Reimar Vilmundarson skeppade ombord på Freydís omkring 2 000 besökare från Norðurfjörður i Árneshreppur till Hornstrandir. I början av juli ställdes flera resor in på grund av dåligt väder, men i övrigt var intresset stort för att besöka området, skriver Morgunblaðið.

När Kaffi Norðurfjörður stängde den 22 augusti hade över 6 000 personer besökt stället. Det innebär en fördubbling jämfört med premiärsommaren 2008, rapporterar Litlihjalli.

Även Eva Sigurbjörnsdóttir, chef för Hótel Djúpavík, kan se tillbaka på en lyckad sommar. Hon är dessutom en av de 523 islänningar som ställer upp i valet till det konstitutionella parlament som ska ta fram ett förslag på en ny konstitution. Landskjörstjórn fick 526 anmälningar, men tre personer har dragit tillbaka sina kandidaturer. 364 män och 159 kvinnor kommer att återfinnas på de förmodligen rekordlånga valsedlarna.

Och det är inte bara turismen som ökar i Islands minsta kommun, Árneshreppur. Även eleverna i Finnbogastaðaskóli blir fler - när höstterminen startade ökade antalet barn i skolan från tre till fyra, skriver Litlihjalli.

Här kan du läsa mer om turismen i Árneshreppur och här mer om det konstitutionella tinget.

50 000 kvinnor i protest mot våld och låga löner

Med ett trefaldigt nei protesterade 50 000 isländska kvinnor mot sexuellt våld. De samlades i centrala Reykjavík för att ta ställning för lika löner för män och kvinnor och ett stopp på övergrepp inom relationer.

2010 års Kvennafrídagurinn blev den största hittills. Den första ägde rum den 24 oktober 1975, då 25 000 kvinnor lämnade arbetet då de - omräknat till männens timlöner - hade gjort sitt för dagen.

I år lämnade alltså över 50 000 isländska kvinnor sina arbeten klockan 14.25. De sista 155 minuterna av arbetsdagen jobbar de vanligtvis gratis. Så stor är nämligen alltjämt löneskillnaderna mellan män och kvinnor i det land som nyligen korats till världens mest jämställda.

Omkring 50 000 kvinnor samlades för att vandra genom Reykjavíks centrum från Hallgrímskirkja till Arnarhóll. Även i Akureyri, Ísafjörður, Egilsstaðir och Sauðárkrókur samlades kvinnor för att manifestera för jämställdhet.

Bland deltagarna fanns förra presidenten Vigdís Finnbogadóttir och statsminister Jóhanna Sigurðardóttir, som också tillhörde dem som stämplade ut 14.25. Men regeringen fick också kritik för de föreslagna nedskärningarna inom sjukvården. Svanborg Hilmarsdóttir, Samtök launafólks, varnade för att de framför allt drabbar kvinnor.

En annan av talarna i Reykjavík var Sigrún Pálína Ingvarsdóttir, en av de fyra kvinnor som 1996 anklagade den dåvarande biskopen Ólafur Skúlason för sexuella övergrepp. Anmälningarna ledde inte till åtal och biskopen hotade att stämma kvinnorna för förtal. Senare har vittnen trätt fram som bekräftat kvinnornas berättelser.

Också den nuvarande biskopen Karl Sigurbjörnsson har anklagats för att försöka tysta ned skandalen. Prästen Baldur Kristjánsson uppmanar honom i ett blogginlägg att ta en paus så länge kyrkan utreder händelserna.

Och prästen Halldór Gunnarsson berättade i RÚV att hans mor 1980 sagt att en kvinna sökt upp henne efter att Ólafur Skúlason försökt våldta henne. Den kvinnan var Sigrún Pálína Ingvarsdóttir.

Även den katolska kyrkan har drabbats av en liknande skandal. Johannes Gijsen, tidigare biskop för den katolska kyrkan på Island, anklagas nämligen enligt NRC Handelsblad för att ha förgripit sig på unga pojkar under åren 1959 till 1961. Nederländaren Johannes Gijsen var katolsk biskop på Island mellan 1996 och 2008.

Sigrún Pálína Ingvarsdóttir vände sig i sitt tal till förövarna. Hon sade att en sexbrottsling aldrig kan fly, och att ärren hos offret aldrig glöms:

"Till dig som har tänkt dig att utnyttja barn eller vuxna i dag. Tiderna har förändrats. Du kan inte längre vara säker i skydd av tigande.
Jag tänker inte ens försöka förklara vad du gör och vilka konsekvenser det har för ditt offer, eftersom det för dig gör detsamma. Vid vissa tillfällen tror du till och med själv att barnen vill ha dig.
I dag berättar vi om dina handlingar. Om vi inte kan göra det på grund av ålder eller omständigheter, så gör vi det när vi har blivit vuxna.
Kom ihåg att du aldrig kan vara säker, inte ens när du är död. Vi vet var du finns, eftersom du aldrig kan glömma och vi glömmer dig aldrig."

Här kan du läsa mer om Kvennafrídagurinn och här mer om anklagelserna om sexövergrepp inom kyrkan.

Dagens citat

"Här finns ingen solidaritet. Man gömmer sig bakom det multilaterala avtalet och hävdar att Island måste ta sitt ansvar. ... Avtalet borde förhandlas om. Det kan inte vara så att hela skulden läggs på Island när man har ett delat ansvar."

Eva Joly säger till Europaportalen att de nordiska länderna svek Island och vek sig för kraven och maktmissbruket från Nederländerna och Storbritannien i Icesave-tvisten - läs mer här.

Foto: Europaparlamentet

Julbyn finns bara i Hafnarfjörður

Den som letar efter julbyn behöver inte längre bekymra sig. Den ligger nämligen i Hafnarfjörður. Kommunen har nu fått ensamrätt på namnet Jólaþorpið.

Julen är inte bara klappar, jäst rocka och traditioner. Det är också en god anledning till att sätta färg på fönster och trädgård med en armé av kulörta lyktor och lampor.

Men den som vill uppleva den riktiga julbyn får i fortsättningen finna sig i att bege sig till Hafnarfjörður. Kommunen har nämligen av Einkaleyfastofan fått ensamrätt till att använda varumärket Jólaþorpið.

Myndighetens beslut grundar sig på att Hafnarfjörður i sju års tid har arrangerat julmarknaden Jólaþorpið. Därför anses kopplingen mellan namnet och Hafnarfjörður vara så stark att den enligt ett pressmeddelande får varumärkesskydd.

Förberedelserna för Jólaþorpið är redan i full gång. Julmarknaden är öppen klockan 13-18 varje lördag och söndag i advent, samt den 23 december. På marknaden finns framför allt mängder av isländskt hantverk. Den som är sugen på något varmt kan dricka varm choklad och stilla sötsuget med choklad, godis, rostade mandlar och pannkakor.

Protest mot våld och löner under Kvennafrídagurinn

För 35 år sedan samlades 25 000 isländska kvinnor på Lækjartorg i centrala Reykjavík för att protestera mot ojämlikheter och kräva samma rättigheter och villkor i samhället. I dag klockan 14.25 lägger kvinnor ned arbetet för att åter visa sitt missnöje med lönegapet och det våld som kvinnor utsätts för i hemmen.

Kvennafrídagurinn den 24 oktober 1975 satte fingret på ojämlikheterna mellan män och kvinnor. Omkring 90 procent av Islands kvinnor lade då ned arbetet i en protest mot att männen tjänade bättre. Manifestationen har sedan dess upprepats 1985, 2005 och så i år - 35 år (och en dag eftersom den annars infallit på en söndag) efter den första Kvennafrídagurinn.

Lönegapet mellan män och kvinnor har minskat något med åren. 2005 lämnade kvinnorna sina arbetsplatser 14.08, den tid på dagen då de utfört sitt arbete i förhållande till sina löner. I år lämnar de jobbet 14.25.

I år är Kvennafrídagurinn både en protest mot ojämställda löner och det våld som många utsätts för i hemmen. Tåget börjar 15.00 lokal tid vid Hallgrímskirkja.

Borgmästaren Jón Gnarr uppmanar i ett brev alla kommunanställda kvinnor att delta i manifestationen. Han skriver att ojämlikheterna i samhället "återspeglas i respektlöshet, lägre löner och könsrelaterat våld gentemot kvinnor i alla åldrar och i alla samhällsskikt."

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir har utfärdat samma uppmaning till alla kvinnor anställda vid hennes departement. Hon tänker själv gå från jobbet 14.25 i dag.

Även banken Byr tillhör dem som ger kvinnorna ledigt. Alla kontor utom huvudkontoret på Borgartún i Reykjavík stänger 14.00 i dag. Den som uträttar bankärenden efter det klockslaget kommer bara att betjänas av män.

Den som slinker in på bokhandeln Eymundsson på Skólavörðustígur bjuds i dag på gratis rödvin och torkad fisk. Det var nämligen konstnären Birgir Andréssons favoriter. I dag är det tre år sedan han avled, och då utkommer Þröstur Helgasons biografi Í íslenskum lítum, I isländska färger.

Þórhildur Þorleifsdóttir, tidigare alltingsledamot för feministiska Kvennalistinn, är dock skeptisk till samhällsutvecklingen trots att Island rankas som världens mest jämställda land. Hon säger till Vísir att villkoren för isländska kvinnor på många sätt har försämrats. Många kvinnors självbild har förändrats till det sämre på grund av sexualiseringen av samhället, samtidigt som kvinnor genom pornografin framställs som villiga offer för våld.

Klåda, frossa, utslag och allergiska reaktioner är alltjämt vardagen för Jón Gnarr sedan han lagts in på sjukhus på grund av en inflammerad tatuering. Han skriver på Dagbók borgarstjóra att det var han själv och inte tatueraren som brustit i hygien, och därför som armen svällde upp och kliade. Reykjavíks borgmästare får alltjämt penicilin intravenöst för att bli kvitt besvären.

Här kan du läsa mer om Jón Gnarrs tatuering.

Utredarnas förslag: Västfjordarna blir regionkommun

För att klara de ökade krav som kommer att ställas på kommunerna borde Västfjordarna bli en regionkommun. Men i vägen för en sammanslagning står usla kommunikationer och små ekonomiska vinster.

Regeringen vill till år 2022 banta dagens 76 kommuner till 20. Invånarantalet pendlar i dag från 118 488 i Reykjavík till 53 i Árneshreppur. En anledning till den föreslagna bantningen är att kunna slå ut kostnaderna för kommunala tjänster på fler skattebetalare.

Det väntas bli särskilt viktigt under de kommande åren. 2011 övertar kommunerna ansvaret för frågor rörande personer med funktionshinder, och året därpå blir äldrevården ett kommunalt ansvar. För att det ska fungera talas det i en ny rapport om att kommunerna behöver ha minst 7 000 invånare. Och så många personer bor det i dag bara i 8 av 76 kommuner.

Befolkningsmässigt borde Västfjordarna bli en regionkommun. Ett samgående mellan landsdelens tio kommuner är enda sättet att nå upp till riktvärdet på 7 000 invånare.

Men det finns också flera frågetecken för en sådan sammanslagning. Rapportförfattarna skriver visserligen att invånarna skulle få tillgång till ett större utbud av tjänster, men för många av dem skulle det samtidigt bli svårt att utnyttja tjänsterna. Eftersom det på många platser i regionen saknas vinterframkomliga vägar skulle den som bor i Patreksfjörður under delar av året behöva åka nästan 50 mil för att kunna ta del av utbudet i centralorten Ísafjörður.

Därför är det trots allt rimligt att åtminstone betrakta regionen som tre eller fyra delar, och så långt som möjligt försöka erbjuda den kommunala servicen på en plats i varje del. För även om en sammanslagning skulle innebära rationaliseringar så skulle den även innebära stora reskostnader.

Andra problem är att vägsituationen också har skapat isolering inom regionen. Kommunerna har ofta valt samarbete efter framkomlighet, vilket innebär att Reykhólahreppur snarare sneglat åt Dalabyggð i söder och Bæjarhreppur till kommunerna i Norðurland vestra.

Traditionen för samarbete är alltså på sina håll av naturliga skäl ganska svag. Enligt rapporten skulle den lokala och regionala demokratin kunna påverkas positivt av ett samgående. Staten skulle spara pengar på färre folkvalda i styrelser och nämnder, samtidigt som de som väl tar plats skulle få betydligt längre resväg.

Tänkbara alternativ till en regionkommun är sammanslagningar mellan Ísafjarðarbær, Bolungarvík och Súðavíkurhreppur samt Reykhólahreppur, Vesturbyggð, Tálknafjarðarhreppur, Árneshreppur, Kaldrananeshreppur och Strandabyggð. Det senare förslaget skulle innebära 2 166 invånare utspridda över 5 605 kvadratkilometer med 23 mil mellan Hólmavík och Patreksfjörður. Kommunen är dessutom enligt rapporten för liten för att kunna ta över större uppgifter från staten. Ett tredje alternativ är därför att slå ihop Vesturbyggð och Tálknafjarðarhreppur samt Reykhólahreppur, Árneshreppur, Kaldrananeshreppur, Strandabyggð och Dalabyggð.

Reykhólahreppur, Árneshreppur, Kaldrananeshreppur och Strandabyggð - de tre senaste kommunerna röstade nej till samgående bara för fem år sedan - har dock utvidgat samarbetet genom att skapa en gemensam socialnämnd. En person anställs för att hantera de sociala frågorna i de fyra glesbygdskommunerna. Den första uppgiften blir att se till så att kommunerna har ett gemensamt regelverk.

Beslutet kan möjligen ses som ett sätt att försöka föregå tvångssammanslagningar från regeringens sida. I nämnden har Strandabyggð två representanter och Reykhólahreppur, Árneshreppur samt Kaldrananeshreppur en var, rapporterar Bæjarins besta.

I Strandabyggð ska medborgarna enligt Bæjarins besta även bidra till att komma på idéer som kan stoppa utflyttningen från kommunen. Arbetet blir en del av en kommande rapport från Byggðastofnun som behandlar befolkningsminskningen i Västfjordarna och andra glesbefolkade landsdelar.

Ingimundur Óðinn Sverrisson, ordförande för kommunstyrelsen i Vesturbyggð, är kritisk till planerna på en regionkommun och kallar dem orealistiska. Han säger till RÚV att det krävs ett fungerande samarbete för att kunna genomföra samgåenden, ett sådant finns i dag med Tálknafjarðarhreppur men knappast någon annan kommun i regionen. För att Västfjordarna ska kunna fungera som en regionkommun måste enligt Ingimundur Óðinn Sverrisson kommunikationerna bli bättre.

I rapporten föreslås i övrigt följande förändringar:
Vesturland: Samtliga tio kommuner bildar en regionkommun, eller samgåenden mellan Akranes och Hvalfjarðarsveit samt Borgarbyggð, Skorradalshreppur, Dalabyggð, Stykkishólmur, Grundarfjörður, Snæfellsbær, Helgafellssveit och Eyja- og Miklaholtshreppur.
Norðurland vestra: Regionens sex kommuner går ihop med Bæjarhreppur till en ny regionkommun. Eller samgåenden mellan Húnaþing vestra, Bæjarhreppur, Húnavatnshreppur, Blönduósbær, Skagahreppur och Skagaströnd samt Skagafjörður och Akrahreppur.
Norðurland eystra: 2006 röstade flera kommuner nej till en storkommun vid Eyjafjörður. Nu dyker förslaget upp på nytt med samgåenden mellan Fjallabyggð, Dalvíkurbyggð, Hörgársveit, Akureyri, Eyjafjarðarsveit, Svalbarðsstrandarhreppur och Grýtubakkahreppur samt Norðurþing, Þingeyjarsveit, Skútustaðahreppur, Tjörneshreppur. Langanesbyggð och Svalbarðshreppur. En mindre omfattande förändring är föreslagna sammanslagningar av Fjallabyggð och Dalvíkurbyggð, respektive Hörgársveit, Akureyri, Eyjafjarðarsveit, Svalbarðsstrandahreppur och Grýtubakkahreppur, respektive Þingeyjarsveit och Skútustaðahreppur, respektive Norðurþing, Tjörneshreppur, Langanesbyggð och Svalbarðshreppur.
Austurland: I regionen pågår redan en utredning av konsekvenserna av ett samgående mellan samtliga åtta kommuner, Vopnafjarðarhreppur, Borgarfjarðarhreppur, Fljótsdalshreppur, Fljótsdalshérað, Djúpavogshreppur, Breiðdalshreppur, Fjarðabyggð och Seyðisfjörður. Nackdelarna är stora avstånd med många centralorter samt dålig ekonomi på många håll.
Suðurland: Föreslagna samgåenden mellan Skaftárhreppur, Mýrdalshreppur, Rangárþing eystra, Rangárþing ytra, Ásahreppur, Hornafjörður och Vestmannaeyjar, respektive Árborg, Flóahreppur, Hrunamannahreppur, Hveragerði, Ölfus, Bláskógabyggð, Skeiða- og Gnúpverjahreppur och Grímsnes- og Grafningshreppur. På grund av de stora avstånden kan dock Hornafjörður och Vestmannaeyjar även i framtiden få fortsätta som självständiga kommuner.
Suðurnes: Reykjanesbær, Grindavík, Vogar, Sandgerði och Garður föreslås bilda en regionkommun. Men intresset för samarbete är större än för samgående, och många är rädda att sväljas av regionjätten Reykjanesbær. Ett alternativ är enligt rapporten att låta Grindavík, Vogar, Sandgerði och Garður gå ihop medan Reykjanesbær kvarstår som fristående. Men då skapas inget sammanhållet geografiskt område.
Höfuðborgarsvæðið: I de åtta kommunerna i Reykjavíkområdet bor nästan två tredjedelar av Islands befolkning. Även här finns förslag på samgåenden mellan Reykjavík, Seltjarnarnes och Kjósarhreppur, respektive Garðabær och Álftanes. Kópavogur, Hafnarfjörður och Mosfellsbær får enligt förslaget behålla den kommunala självständigheten.

Här kan du läsa mer om föreslagna samgåenden mellan isländska kommuner.

Dagens citat

"Jag tror aldrig att jag har tillhört något politiskt parti. Hittills har jag röstat blankt och det tänker jag fortsätta med. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att grunda ett nytt politiskt parti."

Björk Guðmundsdóttir säger i DV att hon trots sitt engagemang i HS Orka-affären och Islands miljö inte har några som helst planer på en politisk karriär - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Jag kommer till landet före jul för att presentera produkten i butiker över hela landet och letar förmodligen samtidigt också efter små Ásdísar i åldern 16 till 20 år som tillsammans med mig ska bli produktens ansikte. ... Skönhetsväskorna innehåller min favoritkosmetika som behövs för att bli supersnygg."

Ásdís Rán Gunnarsdóttir i Fréttablaðið om de skönhetsprodukter som hon under namnet Icequeen Beauty Kit som hon lanserar tillsammans med Kristína Stefánsdóttir och No Name.

Föll i dåligt väder - fick vänta på vård i åtta timmar

Landhelgisgæslan har efter nedskärningar bara en helikopter i beredskap. När fiskaren Henning Jóhannesson skadade sig svårt efter ett fall ombord en båt i hamnen i Grímsey tog det åtta timmar innan han fick vård.

På kvällen den 16 augusti halkade Henning Jóhannesson när han var på väg upp på däck. Han slog ryggen i en stor fisklåda och blev liggande. Han hade sedan tidigare diskbråck och ont i ryggen. En muskel slets sönder och en kota gick av. Smärtan var stor.

Sjövädret var så hårt att det inte gick att ta sig till fastlandet med båt. Samtidigt låg dimman tät över Grímsey, vilket gjorde att helikopter eller ett Twin Otter-plan, som kan flyga högre än andra småplan och därigenom hitta hål i dimman, var de enda alternativen.

Norlandairs Twin Otter, som flyger till Grímsey från Akureyri, var inte tillgänglig. Och i Reykjavík finns det nu bara en helikopter hos Landhelgisgæslan. Tidigare fanns även en helikopter stationerad i Akureyri, men den beredskapen har dragits in av kostnadsskäl.

Samtidigt som larmet kom från Grímsey fick räddningstjänsten ett annat larm. I Öræfi nära Vatnajökull i sydväst hade en man fått en hjärtattack. Efter att genom telefon ha bedömt läget bestämde sig läkare för att prioritera mannen som fått en hjärtattack.

Det är långt mellan Öræfi och Reykjavík. När helikoptern så småningom landade på Grímsey hade det gått åtta timmar sedan Henning Jóhannesson föll olyckligt. Någon sjukvårdsutbildad person finns inte på ön, utan han bars på en bår till sonens hem. Där låg han på golvet och väntade. Han säger till Morgunblaðið att han var så illa däran att sjukvårdarna ombord helikoptern inte ens kunde få honom av båren:

"Plågan var ett helvete men jag fick mycket smärtstillande medan jag väntade och så morfin intravenöst direkt när helikoptern kom. ... Väntan var lång och hade gärna fått vara kortare. Men det var verkligen en mysig känsla att höra när helikoptern kom. ... Vid sådana tillfällen är det uppenbart hur stort behov vi sjömän har av en helikopter. Läget är annorlunda nu än när helikoptern var stationerad i Akureyri."

Här kan du läsa mer om Grímsey.

Ingen självmordsvåg efter finanskrisen

36 islänningar tog sitt liv förra året. Men finanskrisen har inte orsakat någon självmordsvåg. Statistik från Hagstofa Íslands visar att antalet självmord ligger på samma nivå som före bankkraschen.

Finanskrisen har satt tydliga avtryck i befolkningsstatistiken. Den orsakade rekordhög utvandring samtidigt som 2009 också var ett rekordår för antalet nyfödda. Tusentals hushåll har stora ekonomiska svårigheter och arbetslösheten väntas ligga kvar på omkring sju procent under åtminstone ett år framöver.

Men det tuffa ekonomiska läget har inte orsakat den självmordsvåg som många fruktade. 36 islänningar tog sitt liv förra året. Snittet för de tio senaste åren är 35,1 självmord per år.

År 2000 begick 50 personer självmord. De senaste fem åren har antalet varit mellan 32 och 38. På varje kvinna som tar sitt liv går det tre till fyra män. Förra året var den yngste självmördaren 18 år och den äldste 76 år.

Dödsfall på grund av yttre orsaker - där olyckor är vanligast följt av självmord och trafikolyckor - är den fjärde vanligaste dödsorsaken bland islänningar. Den vanligaste är sjukdomar i hjärt-kärlsystemet följt av cancer och luftvägssjukdomar.

Under 2009 dog en person på grund av dödligt våld. De senaste trettio åren har varje år mellan 0 och 6 personer blivit offer för mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång. Den högsta noteringen är från år 2000. År 1982, 1989, 1994, 1995, 1998 och 2003 blev ingen islänning offer för dödligt våld i hemlandet.

Kanske kan det till och med vara så att finanskrisen har bidragit till att i någon mån begränsa dödsfallen - statens skatteintäkter från försäljningen av bensin, alkohol och tobak är nämligen lägre än väntat, enligt en rapport från Fjármálaráðuneytið.

Här kan du läsa mer om befolkningstrender efter finanskrisen.

Dagens citat

"Vi har fått definitivt grönt ljus för filmen. Jag flyttar på söndag och stannar i New Orleans och Panama det närmaste halvåret. Förhoppningsvis kan frun och barnen komma och bo lite med mig utomlands. Jag får en liten julledighet och avslutar då de sista inspelningarna av Djúpið."

Regissören Baltasar Kormákur i Fréttablaðið om att Universal producerar Contraband, en nyinspelning av Reykjavík-Rotterdam med Mark Wahlberg och Kate Beckinsale i huvudrollerna - läs mer om filmen här och mer om Djúpið här.

Dagens bonuscitat

"But what about the unsettled Icesave debt? The answer is that it will not fundamentally change the picture, as present estimates of the amount and speed of recovery of the assets of the failed Landsbanki and indications of what might be on the table in terms of financing costs in a new settlement suggest that the net present value of the settlement will be significantly lower than in previous agreements."

Centralbankschefen Már Guðmundsson om Icesave-tvisten i ett tal inför Icelandic-American Chamber of Commerce - läs mer här.

Miljonbud för Sigur Rós "Ágætis byrjun"

Gotti Bernhöft ritade omslaget till Sigur Rós internationella genombrott "Ágætis byrjun". Han har blivit erbjuden två miljoner isländska kronor för de fyra teckningarna som han gjorde till omslaget - men nobbat.

"Ágætis byrjun" gavs ut på Island sommaren 1999, i Europa året därpå och i USA 2001. Albumet blev gruppens internationella genombrott, och utsågs förra året till det bästa genom tiderna i hemlandet.

Gotti Bernhöft gjorde fyra teckningar avsedda för omslaget. Han erbjöds nyligen två miljoner isländska kronor för originalteckningarna, men nobbade på stående fot. Gotti Bernhöft säger dock till Fréttablaðið att han inte utesluter en försäljning:

"Tio miljoner är en siffra som skulle göra skillnad. Två miljoner förändrar inte mitt liv. ... Jag vill sälja allihopa för tio miljoner. Jag vill egentligen inte sälja men om jag skulle sälja dem skulle jag sälja dem för det priset."

Det är inte första gången Gotti Bernhöft nobbar ett miljonerbjudande för sina illustrationer. Han har tidigare tackat nej till 2,5 miljon isländska kronor för den bild av de fyra som användes på omslaget till "Ágætis byrjun":

"Allt är till salu för rätt pris, men jag tvivlar på att det finns någon så rik Sigur Rós-beundrare på Island som är beredd att lägga tio miljoner på det här. Om jag vill sälja behöver jag ordna en auktion utomlands. Jag kommer säkert att göra det när jag har tid och det är lämpligt."

Det har spekulerats i något form av tioårsjubileum nästa år. En bok och en turné har nämnts. Gotti Bernhöft kan tänka sig att passa på att sälja teckningarna samtidigt. Han säger till Fréttablaðið att han är stolt över att ha varit delaktig i en klassiker som "Ágætis byrjun":

"Jag är stolt över ganska mycket som jag har gjort, men det här är det enda som har överlevt och kanske nått längre än något annat som jag har gjort, fast jag har arbetat med design i tjugo år."

Här kan du läsa mer om "Ágætis byrjun".

Vattnet räcker inte till för medeltidsbadhus

Deildartunguhver må vara Europas mest kraftfulla heta källa. Men vattnet räcker inte till för att bygga ett medeltidsbadhus vid källan. Det innebär att planerna för ett bad helt i Snorri Sturlusons anda skrotas.

Varje år kommer omkring 80 000 besökare för att titta på Deildartunguhver. Varje sekund producerar källan omkring 180 liter vatten, vilket gör den till den mest kraftfulla i Europa. Vattnet används i Borgarnes, Akranes och närliggande orter.

Trots det stora antalet besökare finns det - utöver att köpa tomater odlade i växthus uppvärmda med varmvattnet från Deildartunguhver - inget att göra på platsen. Det ville personerna bakom museet Landnámssetur Íslands i Borgarnes råda bot på.

Badhuset Miðaldaböðin Snorralindir skulle bli regionens motsvarighet till Blå lagunen, och knyta an till den starka sagatradition som finns i trakten. Egill Skallagrímsson levde nära Borgarnes och Snorri Sturluson i närliggande Reykholt. Tanken var att så småningom bygga ut verksamheten med utställningar, restaurang, spa och hotell.

Men nu strandar projektet på det mest grundläggande. Vattnet som Orkuveita Reykjavíkur producerar räcker helt enkelt inte till. Och initiativtagaren Kjartan Ragnarsson säger till Morgunblaðið att finanskrisen har kommit emellan:

"Allt ser väldigt bra ut, men problemet är att Orkuveita Reykjavíkur inte har mycket kapacitet till att producera det vatten som vi behöver. När vi började känna oss för med den här idén var det ett av landets starkaste företag. Nu är läget annorlunda."

Eiríkur Hjálmarsson, informationschef för Orkuveita Reykjavíkur, konstaterar i Morgunblaðið att Deildartunguhvers kapacitet utnyttjas till fullo. Företaget har borrat efter vatten vid Kleppjárnsreykir för att öka tillgången i Vesturland, men inte haft någon framgång.

Förberedelserna för medeltidsbadet har pågått i två år. Affärsplanen har fått tummen upp och investerare har visat intresse. Men om inte vattenkapaciteten förbättras går planerna sannolikt om intet.

Här kan du läsa mer om planerna för medeltidsbadhuset.

Dagens citat

"Nya tider kräver nya lösningar. Det nordiska samarbetet behöver utvecklas. Diskussionerna måste flyttas in i de nationella parlamenten. Då skulle det nordiska samarbetet stärkas. För frågorna som i dag hanteras av Nordiska rådet skulle på ett bättre sätt kunna hanteras av de ordinarie utskotten. Samtidigt skulle delaktighet och intresse för nordiska frågor öka."

Mats Sander, tidigare riksdagsledamot för Moderaterna, skriver i Helsingborgs Dagblad att Nordiska rådet bör läggas ned.

Foto: Riksdagen

Jón Gnarr akut sjuk i Stockholm

Jón Gnarr vårdades i natt akut på sjukhus i Stockholm. Anledningen var en infekterad tatuering. Reykjavíks borgmästare var på besök i landet för att medverka vid utnämningen av Europas grönaste stad.

Inte nog med att Reykjavík förlorade kampen om att utses till European Green Capital. Borgmästaren Jón Gnarr blev dessutom så sjuk att han tvingades att uppsöka sjukhusvård. Den tatuering på vänster underarm föreställande Reykjavíks kommunvapen som Jón Gnarr gjorde för ett tag sedan hade blivit infekterad.

Jón Gnarr tvingades i går kväll söka läkarvård för klåda och svullnad. Han fick penicilin intravenöst mot infektionen.

Smärtan hade då ökat betydligt under dagen. Tidigt i går morse skrev Jón Gnarr på Dagbók borgarstjóra:

"Sitter på en konferens i Stockholm med klåda i tatueringen. Begåvat folk talar om miljöfrågor. Kanske blir Reykjavík European Green Capital. Resultatet avslöjas i kväll. Spännande!"

Jón Gnarr, som tidigare har bott i Sverige, flög hem till Reykjavík med Icelandair från Arlanda under eftermiddagen. Han ska då enligt ögonvittnen ha skrattat och sagt att han aldrig mer tänker besöka Stockholm. Borgmästaren tycktes inte må sämre än att han kunde resa utan assistans. Jón Gnarr reser liksom alla andra kommunanställda i ekonomiklass.

Bästa partiet vill att Reykjavík går ihop med Kópavogur, och förespråkar också flera andra kommunsammanslagningar i huvudstadsområdet för att kunna spara på den kommunala administrationen. Jón Gnarr har tidigare apropå tatueringen av Reykjavíks kommunvapen att det finns plats på andra armen för Kópavogur. Det är inte känt om gårdagens händelser i Stockholm har fått honom att ändra åsikt.

Spanska Vitoria-Gasteiz utsågs till Europas gröna stad år 2012 och franska Nantes året därpå. Reykjavík var en av sex finalister med användningen av geotermisk energi som främsta argument.

Här kan du läsa mer om Jón Gnarr.

Ödeortens flygplats får ny beläggning

Det är inte bara Strandavegur som får en upputsning inför vintern. Även flygplatsen i Gjögur i Árneshreppur får ny beläggning.

Under vintern brukar invånarna i Árneshreppur vara utlämnade åt flyget som enda sättet att ta sig till och från kommunen. Strandavegur, som är den enda landförbindelsen med övriga Island, brukar nämligen snöa igen tidigt på vintern och öppnas åter för trafik först på vårkanten.

Tanken var att vägen skulle plogas ett par gånger i veckan även under vintern, men finanskrisen och de nedskärningar som följde på den stoppade planerna.

Strandavegur får nu totalt 12 000 kubikmeter ny beläggning på fyra platser i kommunen, bland annat vid Gjögur. Samtidigt får också flygplatsen på orten ny beläggning på start- och landningsbanan, skriver Litlihjalli.

Den 927 meter långa banan brukar få ny beläggning vartannat eller vart tredje år. Dels slits banan av trafiken, dels blåser delar av beläggningen ut i Atlanten.

Flugfélagið Ernir trafikerar nu åter Gjögur från Reykjavík två gånger i veckan, måndagar och torsdagar. Under sommaren minskade det statliga stödet vilket innebar att en av turerna drogs in. Under vinterhalvåret sker all transport av livsmedel, post och andra förnödenheter med flyg till kommunens 53 invånare. Den sista landtransporten med Strandafrakt sker i slutet av oktober.

Den här gången påverkas inte flygtrafiken av arbetet. När mer omfattande förbättringar gjordes 1998 med 2 800 kubikmeter ny beläggning stängdes flygplatsen i Gjögur i åtta dagar, och en flygtur från Reykjavík dirigerades i stället om till Hólmavík tio mil söderut.

Gjögur var länge en ort där många ägnade sig åt hajfiske. I dag är byn bara befolkad på sommaren.

Här kan du läsa mer om Gjögur och här mer om vägarbetena i Árneshreppur.

525 vill förändra Islands konstitution

525 personer kandiderar för en plats i det konstitutionella alltinget. Intresset glädjer politikerna, men en statsvetarprofessor sågar upplägget. Att sätta sig in i så många personers åsikter är näst intill omöjligt för väljarna.

Intresset för att kandidera för det ting som ska föreslå förändringar i den isländska konstitutionen var länge måttligt. Men de sista dagarna ökade intresset och anmälningarna strömmade in. Totalt rör det sig om 525 kandidaturer - dubbelt så många som förväntat.

Vilka som ställer upp blir offentligt den 3 november. Det exakta antalet kandidater är heller inte klart. Eftersom regelverket kräver att varje kandidat har stöd av minst trettio personer tar det tid att granska anmälningarna.

Av de 525 anmälda är 366 män och 159 kvinnor.

Omröstningen sker den 27 november. Då väljs mellan 25 och 31 personer som i minst två månaders tid ska se över konstitutionen och komma med förslag på förändringar.

Före valdagen får alla röstberättigade ett häfte med presentationer av samtliga kandidater, alltså sannolikt omkring 500 personer. Regeringen är glad över det stora intresset, men statsvetarna är bekymrade. Gunnar Helgi Kristinsson, professor vid Háskóli Íslands i Reykjavík, säger till Morgunblaðið att vad som kan bli världens mest omfattande personval riskerar att dränka väljarna, som inte har en realistisk möjlighet att bekanta sig med så många kandidaters åsikter:

"Man kan tänka sig att ett betydande antal väljare röstar på samma tio kandidater. Då kan andra kandidater komma in på mycket få röster. Det är ett väldigt ovanligt system."

Väljarna lär i stället få räkna med att skriva upp namnen på sina favoriter och ta med listan till vallokalen. Gunnar Helgi Kristinsson tror att många kommer att försöka att leta efter kandidater med gemensamma nämnare, kommuninvånare, partikamrater eller kända namn. Han säger till Fréttablaðið att det förmodligen hade varit bra om varje kandidat hade fått betala en närmast symbolisk anmälningsavgift:

"Då kan du bli av med dem som bara gör det här helt på måfå."

Sju alltingsledamöter står bakom ett förslag om att även folkomrösta om EU den 27 november. De anser att alltinget genade förbi folket när beslutet fattades om att inleda förhandlingar om villkoren för inträde i unionen. Nu vill de sju folkomrösta om förhandlingarna ska fortsätta eller avbrytas.

Bakom förslaget står Framstegspartiets Vigdís Hauksdóttir och Birgir Þórarinsson (ersättare), Gröna vänsterns Ásmundur Einar Daðason och Halldóra Lóa Þorvaldsdóttir (ersättare), Rörelsens Birgitta Jónsdóttir och Självständighetspartiets Pétur H. Blöndal och Árni Johnsen.

Motionen kommer sannolikt att fällas. Lagen föreskriver nämligen dessutom att en folkomröstning ska utlysas tre månader i förväg. Nu vill de sju även ändra den lagen, och därmed kunna rösta även om EU i november. Vigdís Hauksdóttir säger till Fréttablaðið att det var möjligt att agera snabbt med Icesave-omröstningen, och att det därför borde kunna ske även nu. Ett argument för att rösta med så kort varsel är enligt motionärerna att det skulle spara 250 miljoner isländska kronor, vilket är kostnaden för att hålla en separat folkomröstning.

Utrikesminister Össur Skarphéðinsson anser dock att det vore olämpligt att ha två val samma dag. Han säger till Fréttablaðið att de tre månaderna behövs för att folket ska kunna sätta sig in i frågan.

Samtidigt fortsätter Gröna vänstern och Socialdemokraterna att välja olika vägar i Europapolitiken. De socialdemokratiska ministrarna väljer att ta del av de bidrag på 4,3 miljarder isländska kronor som EU erbjuder i samband med förhandlingarna. Finansminister Steingrímur J. Sigfússon och fiskeminister Jón Bjarnason vill inte ha något stöd till sina departement, och inrikesminister Ögmundur Jónasson vill riva upp de ansökningar som hans företrädare lämnade in, rapporterar Fréttablaðið.

Jón Bjarnason tog nyligen emot en delegation på 25 personer från European Parliament Former Members Association. De förvånades enligt ett pressmeddelande från fiske- och jordbruksdepartementet över splittringen i regeringen och alltinget i EU-frågan, och undrade om det över huvud taget var lönt att förhandla med så begränsat stöd för medlemskap.

Här kan du läsa mer om det konstitutionella tinget och här mer om Island och EU.

Dagens citat

"Vi hade en koffert med kläder färdigpackad vid ytterdörren i flera månader. När telefonsamtalet kom, mitt i natten, var det bara att lämna gården för att söka skydd från askan. Luften var varm och svart av aska. Fönster och ventiler för ladugården tejpades igen, fåren och korna lämnades kvar inne."

Ólafur Eggertsson, bonde på Þorvaldseyri vid Eyjafjallajökulls fot, i Sveriges Radio om vulkanutbrottet - läs mer här.

Hallgrímur Helgason om finanskraschens kostymnissar

För ett drygt år sedan premiärläste författaren Hallgrímur Helgason "Suit and Tie", en rytmisk dikt om finanskraschen - som fick en hel nation på fall medan de ledande affärsmännen alltjämt gled omkring i kostym och slips som om inget särskilt hänt.

Första läsningen skedde i Stavanger i mitten av september 2009, och någon vecka senare läste Hallgrímur Helgason "Suit and Tie" under bokmässan i Göteborg. Nu har han spelat in dikten - och här hittar du hela texten.

Här kan du läsa Islandsbloggens recension av Hallgrímur Helgasons roman 10 ráð til að hætta að drepa fólk og byrja að vaska upp.

Rapport: Isländska odlare hotas av EU-medlemskap

Staten pumpar i år in 228 miljoner isländska kronor till odling av blommor och grönsaker. Utan de bidragen hade branschen inte klarat sig. Och vid ett EU-medlemskap kan både det statliga stödet och avgörande delar av intäkterna försvinna. Det framkommer i en rapport skriven av Hagfræðistofnun på uppdrag av Samband garðyrkjubænda.

När vissa skyddstullar slopades år 2002 ersattes de av statligt stöd. Odlare av tomater, paprika och gurka får sedan dess dela på omkring 200 bidragsmiljoner varje år.

Växthusodlingen skapar på Island totalt 415 arbetstillfällen. Landet är nästan självförsörjande på vissa sorter av grönsaker - främst tomater och gurka.

År 2008 uppgick totalproduktionen till 6 314 ton. Tomater och gurka står för hälften av växthusodlingen. Dessutom produceras även bland annat paprika, kålrot, svamp, vitkål, morötter och salladskål. Näringen motsvarar 0,15 procent av Islands bruttonationalprodukt.

Vid ett EU-medlemskap skulle intäkterna enligt rapporten kunna minska med mellan 9 och 21 procent, och bidragen skulle sannolikt halveras. De som odlar grönsaker och trädgårdsplantor skulle klara sig bättre än potatis- och blomsterodlare. Jämfört med när Finland gick med i EU tror rapportförfattarna att intäkterna så småningom skulle kunna jämna ut sig, och att många odlare skulle kunna anpassa sig genom att byta inriktning.

Blomsterodlarna skulle dock knappast ha någon chans att överleva. EU skulle förmodligen inte acceptera de skyddstullar som i dag ser till så att näringen klarar sig.

Bland bönderna är EU-motståndet utbrett. Socialdemokraterna kämpar i debatten mot bilden att såväl fisket som jordbruket är hotat vid ett isländskt inträde i unionen. I ett brev till Bændasamtök Íslands uppmanar utrikesminister Össur Skarphéðinsson bönderna att ta del av förhandlingarna och inte underskatta Islands förhandlingsposition:

"Isländska bönder producerar fantastiska produkter som blir bättre för varje år. Islänningarna kommer alltid att vara lojala mot dem, precis som exemplet med grönsakerna visar. Men medlemskapet kan samtidigt skapa nya och öka isländska bönders möjligheter på Europas högkvalitetsmarknader."

Össur Skarphéðinsson pekar ut fem nycklar till förhandlingarna på jordbruksområdet: Isländskt betyder säker och trygg mat för konsumenterna, det islänningarna odlar är också i någon mån unika produkter, EU vill garantera särdragen i små jordbruk, det finns särskilda produktionsstöd till glesbygdsområden i svåra miljöer samt att ett medlemskap skulle öppna nya möjligheter till export av isländska jordbruksprodukter.

Här kan du läsa mer om böndernas attityd till EU-medlemskap.