Ingen självmordsvåg efter finanskrisen

36 islänningar tog sitt liv förra året. Men finanskrisen har inte orsakat någon självmordsvåg. Statistik från Hagstofa Íslands visar att antalet självmord ligger på samma nivå som före bankkraschen.

Finanskrisen har satt tydliga avtryck i befolkningsstatistiken. Den orsakade rekordhög utvandring samtidigt som 2009 också var ett rekordår för antalet nyfödda. Tusentals hushåll har stora ekonomiska svårigheter och arbetslösheten väntas ligga kvar på omkring sju procent under åtminstone ett år framöver.

Men det tuffa ekonomiska läget har inte orsakat den självmordsvåg som många fruktade. 36 islänningar tog sitt liv förra året. Snittet för de tio senaste åren är 35,1 självmord per år.

År 2000 begick 50 personer självmord. De senaste fem åren har antalet varit mellan 32 och 38. På varje kvinna som tar sitt liv går det tre till fyra män. Förra året var den yngste självmördaren 18 år och den äldste 76 år.

Dödsfall på grund av yttre orsaker - där olyckor är vanligast följt av självmord och trafikolyckor - är den fjärde vanligaste dödsorsaken bland islänningar. Den vanligaste är sjukdomar i hjärt-kärlsystemet följt av cancer och luftvägssjukdomar.

Under 2009 dog en person på grund av dödligt våld. De senaste trettio åren har varje år mellan 0 och 6 personer blivit offer för mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång. Den högsta noteringen är från år 2000. År 1982, 1989, 1994, 1995, 1998 och 2003 blev ingen islänning offer för dödligt våld i hemlandet.

Kanske kan det till och med vara så att finanskrisen har bidragit till att i någon mån begränsa dödsfallen - statens skatteintäkter från försäljningen av bensin, alkohol och tobak är nämligen lägre än väntat, enligt en rapport från Fjármálaráðuneytið.

Här kan du läsa mer om befolkningstrender efter finanskrisen.