torsdag 21 oktober 2010

Rapport: Isländska odlare hotas av EU-medlemskap

Staten pumpar i år in 228 miljoner isländska kronor till odling av blommor och grönsaker. Utan de bidragen hade branschen inte klarat sig. Och vid ett EU-medlemskap kan både det statliga stödet och avgörande delar av intäkterna försvinna. Det framkommer i en rapport skriven av Hagfræðistofnun på uppdrag av Samband garðyrkjubænda.

När vissa skyddstullar slopades år 2002 ersattes de av statligt stöd. Odlare av tomater, paprika och gurka får sedan dess dela på omkring 200 bidragsmiljoner varje år.

Växthusodlingen skapar på Island totalt 415 arbetstillfällen. Landet är nästan självförsörjande på vissa sorter av grönsaker - främst tomater och gurka.

År 2008 uppgick totalproduktionen till 6 314 ton. Tomater och gurka står för hälften av växthusodlingen. Dessutom produceras även bland annat paprika, kålrot, svamp, vitkål, morötter och salladskål. Näringen motsvarar 0,15 procent av Islands bruttonationalprodukt.

Vid ett EU-medlemskap skulle intäkterna enligt rapporten kunna minska med mellan 9 och 21 procent, och bidragen skulle sannolikt halveras. De som odlar grönsaker och trädgårdsplantor skulle klara sig bättre än potatis- och blomsterodlare. Jämfört med när Finland gick med i EU tror rapportförfattarna att intäkterna så småningom skulle kunna jämna ut sig, och att många odlare skulle kunna anpassa sig genom att byta inriktning.

Blomsterodlarna skulle dock knappast ha någon chans att överleva. EU skulle förmodligen inte acceptera de skyddstullar som i dag ser till så att näringen klarar sig.

Bland bönderna är EU-motståndet utbrett. Socialdemokraterna kämpar i debatten mot bilden att såväl fisket som jordbruket är hotat vid ett isländskt inträde i unionen. I ett brev till Bændasamtök Íslands uppmanar utrikesminister Össur Skarphéðinsson bönderna att ta del av förhandlingarna och inte underskatta Islands förhandlingsposition:
"Isländska bönder producerar fantastiska produkter som blir bättre för varje år. Islänningarna kommer alltid att vara lojala mot dem, precis som exemplet med grönsakerna visar. Men medlemskapet kan samtidigt skapa nya och öka isländska bönders möjligheter på Europas högkvalitetsmarknader."
Össur Skarphéðinsson pekar ut fem nycklar till förhandlingarna på jordbruksområdet: Isländskt betyder säker och trygg mat för konsumenterna, det islänningarna odlar är också i någon mån unika produkter, EU vill garantera särdragen i små jordbruk, det finns särskilda produktionsstöd till glesbygdsområden i svåra miljöer samt att ett medlemskap skulle öppna nya möjligheter till export av isländska jordbruksprodukter.

Här kan du läsa mer om böndernas attityd till EU-medlemskap.