Den 3 december är den röda näsans dag, Dagur rauða nefsins, då den som vill hjälpa Unicefs arbete med utsatta barn köper en röd näsa att stoltsera med. Årets första röda näsa köpte Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr, och även resten av kommunens folkvalda (bilder här) prydde sina ansikten med den tjusiga lösnäsan.
Dagur rauða nefsins firas också med en femtimmarssändning på Vísir och Stöð 2. I en aptitretare gör Kenneth Máni Johnson (Björn Thors) från Fangavaktin en tillfällig comeback när han försöker ta sig till Köpenhamn för att arbeta för Unicef. Och ännu en gång sätter Georg Bjarnfreðarson (Jón Gnarr) käppar i hjulet för Kenneth Máni Johnson som besvärat förklarar att han faktiskt inte är terrorist. Längre.
Här kan du läsa Islandsbloggens recension av Fangavaktin.
tisdag 30 november 2010
Fond kan förlora 907 miljoner kronor på Fedex misstag
Sista datumet för att komma in med fordringar på Glitnirs konkursbo var den 26 november 2009. Tre dagar innan kontaktade den amerikanska hedgefonden Venor Capital Master Funds finanschef företrädare för Glitnir för att kontrollera så att blanketterna fyllts i korrekt. Samma dag skickade han kravet med Fedex.
Men Fedex skickade först dokumenten till Irland i stället för Island, och budfirmans ödesdigra misstag innebar att de dök upp hos Glitnir först den 30 september, fyra dagar efter att tidsfristen löpt ut.
Den 14 december meddelade konkursförvaltaren att hedgefondens krav inte skulle tillgodoses eftersom det inkommit för sent. Venor Capital Master Fund protesterade omedelbart mot beslutet, och bestämde sig så småningom för att gå till domstol.
Nu står det klart att Fedex misstag blir dyrbart. Både Héraðsdómur Reykjavíkur och nu Hæstiréttur Íslands fastslår att kravet på fem miljoner pund - 907 miljoner isländska kronor - är ogiltigt. Venor Capital Master Fund får dessutom betala rättegångskostnaderna på 200 000 isländska kronor.
Åklagaren Ólafur Þór Haukssons utredning om misstänkt brottslighet i samband med Glitnirs affärer fortsätter. I förra veckan förhördes ett tjugotal toppchefer och förhörsrummen på åklagarkammaren i Reykjavík var fullbokade från morgon till kväll.
En av dem som förhördes var Jón Ásgeir Jóhannesson. Enligt Fréttablaðið dök han upp utan sällskap av sin advokat. Andra som också förhördes under förra veckan var Óskar Magnússon, Morgunblaðiðs utgivare och tidigare vd för Tryggingamiðstöðin, Katrín Pétursdóttir, tidigare styrelseledamot i Glitnir, samt Guðbjörg Matthíasdóttir och Gunnlaugur Sævar Gunnlaugsson, tidigare styrelseledamöter i Tryggingamiðstöðin, rapporterar Pressan.
Här kan du läsa mer om Glitnir och här kan du läsa domen i sin helhet.
Kräver Storbritannien, Nato och EU på 11 000 miljarder

Fjorton alltingsledamöter lade nyligen fram ett lagförslag där de begär att staten stämmer Storbritannien för användandet av antiterrorlagar mot Landsbanki, det isländska finansdepartementet och centralbanken. Árni Johnsen är tillfälligt sjukskriven, och är därför inte en av undertecknarna.
Árni Johnsen vill inte bara dra Storbritannien inför rätta och kräva miljardskadestånd, utan även Nato och EU. Natos och EU:s passivitet innebar enligt Árni Johnsen ett tyst medgivande till det brittiska agerandet, och det medförde i sin tur att de orsakade Island enorma ekonomiska svårigheter. Kraven på 500 miljarder var anser Árni Johnsen därför är förhållandevis låga och närmast symboliska.
Kravet på Storbritannien, som uppgår till 10 000 miljarder isländska kronor, ska enligt alltingsledamoten kompensera för de finansiella skador som terrorstämplingen orsakade Island. Och det rör sig inte bara om att Gordon Browns regering både fick Landsbanki och Kaupþing på fall. Det brittiska agerandet skadade också den internationella bilden av Island samtidigt som det minskade nationens möjligheter till självbestämmande.
I förhållande till skadornas omfattning anser Árni Johnsen att skadeståndskraven är låga. I det förslag som redan lagts i alltinget nämns inga tänkbara belopp för skadestånd.
Presidenten Ólafur Ragnar Grímsson säger till Bloomberg att det är viktigt att ett nytt Icesave-avtal accepteras av islänningarna. Han håller dörren öppen för ännu en folkomröstning - vilket förmodligen ökar trycket på regeringarna i Storbritannien, Nederländerna och Island att nå en bred överenskommelse. I ett pressmeddelande heter det dock att Ólafur Ragnar Grímsson enbart diskuterade den isländska konstitutionen och inte gav uttryck för någon ändrad åsikt i själva sakfrågan.
I dagsläget tycks det svårt att nå ett brett stöd för Icesave i alltinget. Oppositionen har snarare ökat tonläget mot en uppgörelse i takt med att de brittiska och nederländska räntekraven har minskat i omfattning.
Samtidigt godkände Ólafur Ragnar Grímsson den första Icesave-lagen på sensommaren 2009. Då ansåg sig Nederländerna och Storbritannien få för dålig ersättning för utlåningen och nobbade erbjudandet.
Sedan dess har EU:s omsvängning om vilket direktiv som egentligen säger att Island ska bära ansvaret för Icesave och EU:s oenighet med Eftas övervakningsmyndighet om tolkningen av direktivet knappast ökat sannolikheten för den breda uppgörelse som Storbritannien och Nederländerna vill se för att slippa riskera att Ólafur Ragnar Grímsson ännu en gång tvingar fram en folkomröstning.
Därför tycks det i dag sannolikt att Nederländerna och Storbritannien måste backa till åtminstone de avbetalningsvillkor som de inte ansåg tillräckligt gynnsamma för ett drygt år sedan.
Här kan du läsa mer om alltingsledamöterna som vill stämma Storbritannien.
Dagens citat
"For a real treat for the tots, take them to Iceland, where local folklore has not one but 13 Santas bearing goodie bags at Christmas parties. The 13 Santas (or jólasveinar, meaning Yule Lads), each with Brothers Grimm-like characteristics such as 'the spoon licker' and 'the door slammer,' come into town one day at a time starting December 12."
CNN Go rankar Reykjavík som den bästa platsen att fira jul på.
CNN Go rankar Reykjavík som den bästa platsen att fira jul på.
Etiketter:
Dagens citat,
jul,
Reykjavík,
turism
måndag 29 november 2010
Yrsa Sigurðardóttirs böcker blir film

Förlaget Veröld har enligt ett pressmeddelande sålt filmrättigheterna till Yrsa Sigurðardóttirs spänningsromaner till det tyska bolaget Teamworx, ett dotterbolag till Freemantle Media som ägs av mediejätten Bertelsmann. Kontraktet gäller böckerna Þriðja táknið (Det tredje tecknet), Sér grefur gröf (Den som gräver en grav), Auðnin och Horfðu á mig.
Teamworx får också rätt att spela in filmer utifrån egna manus baserade på karaktärerna i Yrsa Sigurðardóttirs böcker. Däremot ingår inte Aska i avtalet, eftersom isländska Pegasus redan köpt filmrättigheterna till den boken.
Filmerna kommer sannolikt att spelas in på Island med tyska skådespelare. Producent blir Benjamin Benedict, och den första filmen väntas få premiär om ett och ett halvt år.
Yrsa Sigurðardóttirs sjätte deckare, Ég man þig, kom nyligen ut på Island och gick direkt upp till tredjeplatsen på försäljningslistan. Romanen utspelar sig i ödeorten Hesteyri i Västfjordarna. Ett ungt par bestämmer sig mitt i vintern för att slå sig ned i byn, men upptäcker snart att de inte är ensamma.
Här kan du läsa mer om Yrsa Sigurðardóttir.
Foto: Damm förlag
Fiasko för sista försöket att enas om makrillfisket

Island, Färöarna, Norge och EU möttes nyligen i Oslo för ett tredje och sista försök att nå en överenskommelse om makrillfisket för 2011. Island krävde under förhandlingarna 17 procent av den totala fångstkvoten medan EU och Norge erbjöd 3,1 procent. Avståndet mellan parterna var för stort för att nå en kompromiss.
Ian Gatt, chef för Scottish Pelagic Fishermen’s Association, sade i ett uttalande inför mötet i Oslo att det var sista chansen att komma överens. Liksom tidigare var ett villkor för ett gemensamt kvotbeslut att det "skyddar rättigheterna till dem som traditionellt har fiskat makrill i nordöstra Atlanten".
Island har i tio års tid försökt få en plats vid förhandlingsbordet. I år var första gången som Island bjöds in för att kunna närvara vid samtalen. Under tiden har makrillen blivit allt vanligare i isländska vatten och finns nu längs med hela kusten. I och med att Island har utfärdat ensidiga makrillkvoter - utöver de som beslutats av EU och Norge - har fisket överstigit experternas rekommendationer.
Isländska mätningar visar nu att omkring en fjärdedel av makrillen i fångstområdet rör sig genom den egna exklusiva ekonomiska zonen. Den skotske europaparlamentarikern Struan Stevenson tror dock enligt Fish News EU inte på förklaringen att makrillen rör sig norrut på grund av stigande havstemperaturer:
"Mackerel is a highly migratory stock. It moves annually from the Bay of Biscay right up past Scotland towards Norway, the Faroes and, more recently, Iceland. ... Iceland claims this is due to climate change, but the stock could just as easily revert to its original pattern next year. The point is, setting enormous unilateral quotas is no way to fish a finite stock sustainably – there must be international agreement."Tómas H. Heiðar, ordförande för den isländska förhandlingsdelegationen, säger till Morgunblaðið att Island kunde tänka sig att minska den begärda kvoten något, men att EU och Norge inte ville erbjuda mer än 3,1 procent. Och det är en nivå som avfärdats som orealistisk:
"Det var långt mellan parterna och det verkar som om EU och Norge behöver mer tid för att vänja sig vid makrillens ändrade rörelsemönster, som har ökat kraftigt i den isländska zonen under de senaste åren. Vi hoppas att de inte tar alltför lång tid på sig eftersom det är av stor vikt att skapa ett heltäckande system för makrillfisket för att kunna säkra ett ansvarsfullt och hållbart fiske."Om ingen backar väntas Island ensidigt utfärda makrillkvoter även för 2011. Och frågan saknar inte politisk sprängkraft. Att det inte finns någon överenskommelse om makrillfisket lär öka kraven från framför allt norska och skotska fiskare på bojkott av isländska produkter. Det är också något som kan störa förhandlingarna om isländskt EU-medlemskap.
Samtidigt är det en fråga där det är oerhört svårt för den isländska regeringen att backa. Fiskeministern Jón Bjarnason är en av de mest uttalade EU-motståndarna i alltinget. Och om statsminister Jóhanna Sigurðardóttir skulle tvinga fram en isländsk reträtt i makrillfrågan skulle det visserligen blidka EU, men från motståndarsidan ses som ännu ett exempel på undfallenhet inför unionens stormaktspolitik. Inom den viktiga fiskenäringen skulle det uppfattas som ett minst lika stort svek som Icesave-uppgörelsen - och frågan är om Jóhanna Sigurðardóttir skulle ha råd med ännu ett sådant politiskt sår om hon ska ha några som helst förutsättningar att vända den EU-kritiska opinionen.
Här kan du läsa mer om makrillkriget.
Lägsta valdeltagandet i Islands historia

83 576 personer av 232 374 röstberättigade gick till vallokalerna i lördags för att välja de 25 till 31 ledamöter som ska föreslå ändringar i Islands konstitution i ett särskilt rådgivande ting. Valdeltagandet, 35,97 procent, blev oväntat lågt. Som jämförelse röstade 62,7 procent av islänningarna om Icesave-lagen - trots att den gällde ett avtalsförslag som redan var överspelat.
Intresset var störst i valkretsen Reykjavík suður där 41,15 procent röstade. Därefter följde enligt Landskjörstjórn Reykjavík norður (39,4 procent), Suðvesturkjördæmi (37,08 procent), Norðvesturkjördæmi (32,71 procent), Norðausturkjördæmi (30,46 procent) och Suðurkjördæmi (29,2 procent).
Det låga valdeltagandet, som är det lägsta i republikens historia, är problematiskt. Ett högt intresse hade gett tinget större legitimitet, medan det ljumma deltagandet nu kan göra det lättare att ifrågasätta dess mandat.
Gunnar Helgi Kristinsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, tror att det omfattande personvalet kan ha bidragit till att många inte röstade. Han säger till Vísir att det för många väljare helt enkelt kan ha känts övermäktigt att hitta 25 favoriter bland 523 kandidater:
"Förberedelsearbetet var inte tillräckligt bra och valproceduren var komplicerad. Det gjorde valkampanjandet meningslöst. Det var också en stor kostnad i tid för väljarna som behövde engagera sig mycket för att rösta. Det tog mycket tid i anspråk, och det är ingen tvekan om att det är en del av förklaringen. Det var en misslyckad valprocedur."Gunnar Helgi Kristinsson tror också att den politiska situationen i alltinget kan spela in. Många ser det konstitutionella tinget som regeringens projekt, medan intresset från i synnerhet Självständighetspartiet är svalare. Och samma attityder går igen även bland väljarna:
"Fenomenet med ett konstitutionellt ting är kontroversiellt. Vissa ansåg att det här inte var ett prioriterat projekt, medan andra ansåg att det var viktigt. Och det är helt i sin ordning att folk är oense om det. Vissa hade mer intresse än andra."En tredje trolig förklaring till det låga valdeltagandet är enligt Gunnar Helgi Kristinsson en viss utmattning, rapporterar Vísir. Lördagens val var det fjärde på nitton månader för islänningarna:
"Det kan finnas en viss valtrötthet hos folk. Internationella erfarenheter visar att fler och tätare val påverkar deltagandet. Det kan vara en del av förklaringen."Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir röstade i Hagaskóli i Reykjavík, och till skillnad från Icesave-omröstningen uppmanade hon den här gången islänningarna att gå till vallokalerna. Enligt ett pressmeddelande ansåg hon att det fanns gott om goda kandidater, och själv röstade hon på lika många män som kvinnor.
Sigurður Kári Kristjánsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver i ett blogginlägg att det låga valdeltagandet visar att islänningarna inte är mer sugna på en ny konstitution än så här. Han anser vidare att det svaga intresset är ett hårt slag - i synnerhet för regeringen som förespråkat just det här sättet att förändra konstitutionen. Och det gör också att det konstitutionella tingets legitimitet naggas i kanten:
"Resultatet är att det konstitutionella tingets mandat blir mycket svagare än vad som räknades med från början."Valresultatet väntas bli klart under dagen.
Här kan du läsa mer om lördagens val.
Dagens citat

Björgvin G. Sigurðsson, alltingsledamot för Socialdemokraterna, skriver i Pressan om den isländska EU-debatten.
söndag 28 november 2010
Dagens bonuscitat
"Två viktiga delar av berättelsen är våldtäkter och behovet av hämnd. Det spelar in, men inte på det sätt som vi nog tror, åtminstone inte från början. Arnaldur Indridason är en skicklig deckarförfattare och ett plus är den roll som han låter det isländska landskapet spela i så gott som varje bok."
Eva Johansson i Västerviks-Tidningen om Arnaldur Indriðasons Mörka strömmar.
Eva Johansson i Västerviks-Tidningen om Arnaldur Indriðasons Mörka strömmar.
Tvingas gå i borgen för lån i VBS Fjárfestingabanki
Kevin Stanford var den fjärde störste ägaren i Kaupþing och hade lånat 519 miljoner euro av banken. Nu åker han på ännu en ekonomisk smäll. Hæstiréttur Íslands fastslår att han tillsammans med Kcaj är ansvarig för ett lån på fem miljoner pund från VBS Fjárfestingabanki.
I augusti 2007 lånade bolaget Ghost fem miljoner pund till 10,45 procent ränta genom VBS Fjárfestingabanki. Den första avbetalningen skulle göras i september 2008, men inga pengar dök upp. Det visade sig att Ghost gått omkull.
Hæstiréttur Íslands fastslår nu att Kevin Stanford och Kcaj är betalningsansvariga för lånet, och därför ska ersätta VBS Fjárfestingabanki med 2,5 miljoner pund var samt ränta och dessutom stå för rättegångskostnaderna på tre miljoner isländska kronor.
VBS Fjárfestingabanki stämde Kevin Stanford och Kcaj vid Héraðsdómur Reykjavíkur. I tingsrätten fick inte stämningen bifall, men Hæstiréttur Íslands är alltså av annan åsikt.
I låneavtalet står Kevin Stanford och Kcaj som borgensmän för Ghost. Under förberedelserna av avtalet diskuterade en anställd vid VBS Fjárfestingabanki lånevillkoren via mejl med Ghosts finanschef. Han skrev bland annat att bankens tolkning av avtalet var att om Ghost skulle gå omkull skulle Kevin Stanford och Kcaj tvingas att träda in i stället. Just det avsnittet skulle finanschefen kontrollera med sina överordnade - men återkom aldrig på den punkten.
Låneavtalet skrevs på engelska. I rätten hävdade Kevin Stanford och Kcaj LLP att guarantors (borgensmän) inte motsvarade isländskans ábyrgðaraðilar, och att den facköversättning som gjorts i samband med processen är felaktig. De skrev visserligen under avtalet och skrev sina initialer på varje sida, men de hävdade vidare att villkorssektionen skilgreiningar med punkten tryggingar - som behandlade vad som skulle hända om inte lånet betalades - fanns på fel plats i avtalet och inte i ett särskilt avsnitt, och därför bara måste uppfattas som allmänna villkor.
Ett annat resonemang som domstolen nu avfärdar är att Kevin Stanfords och Kcajs betalningsskyldighet skulle ha upphört i samband med att det företag som stod för ränteinbetalningarna ställde in betalningarna. Utlåningsräntan slussades nämligen till VBS Fjárfestingabanki genom ett annat bolag som ersättning för användning av licenser tillhörande Ghost. Det var också säkerheten för lånet. Men det innebär inte att borgensåtagandet upphör.
De stämda hävdade också att det isländska rättsväsendet inte hade rätt att döma i målet. Det är ännu ett krav som Hæstiréttur Íslands avvisar.
Kcaj hamnade i knipa sedan ägarbolaget Arev, med kopplingar till Baugur, drog sig ur på grund av brist på kapital. Kcaj ägdes av investmentbolaget Milestone och förvaltades av Askar Capital. VBS Fjárfestingabanki befinner sig sedan april 2010 enligt ett domstolsbeslut under statlig förvaltning. Fjármálaeftirlitið tog över investmentbanken månaden innan då dess medel var slut.
Här kan du läsa domen i sin helhet.
I augusti 2007 lånade bolaget Ghost fem miljoner pund till 10,45 procent ränta genom VBS Fjárfestingabanki. Den första avbetalningen skulle göras i september 2008, men inga pengar dök upp. Det visade sig att Ghost gått omkull.
Hæstiréttur Íslands fastslår nu att Kevin Stanford och Kcaj är betalningsansvariga för lånet, och därför ska ersätta VBS Fjárfestingabanki med 2,5 miljoner pund var samt ränta och dessutom stå för rättegångskostnaderna på tre miljoner isländska kronor.
VBS Fjárfestingabanki stämde Kevin Stanford och Kcaj vid Héraðsdómur Reykjavíkur. I tingsrätten fick inte stämningen bifall, men Hæstiréttur Íslands är alltså av annan åsikt.
I låneavtalet står Kevin Stanford och Kcaj som borgensmän för Ghost. Under förberedelserna av avtalet diskuterade en anställd vid VBS Fjárfestingabanki lånevillkoren via mejl med Ghosts finanschef. Han skrev bland annat att bankens tolkning av avtalet var att om Ghost skulle gå omkull skulle Kevin Stanford och Kcaj tvingas att träda in i stället. Just det avsnittet skulle finanschefen kontrollera med sina överordnade - men återkom aldrig på den punkten.
Låneavtalet skrevs på engelska. I rätten hävdade Kevin Stanford och Kcaj LLP att guarantors (borgensmän) inte motsvarade isländskans ábyrgðaraðilar, och att den facköversättning som gjorts i samband med processen är felaktig. De skrev visserligen under avtalet och skrev sina initialer på varje sida, men de hävdade vidare att villkorssektionen skilgreiningar med punkten tryggingar - som behandlade vad som skulle hända om inte lånet betalades - fanns på fel plats i avtalet och inte i ett särskilt avsnitt, och därför bara måste uppfattas som allmänna villkor.
Ett annat resonemang som domstolen nu avfärdar är att Kevin Stanfords och Kcajs betalningsskyldighet skulle ha upphört i samband med att det företag som stod för ränteinbetalningarna ställde in betalningarna. Utlåningsräntan slussades nämligen till VBS Fjárfestingabanki genom ett annat bolag som ersättning för användning av licenser tillhörande Ghost. Det var också säkerheten för lånet. Men det innebär inte att borgensåtagandet upphör.
De stämda hävdade också att det isländska rättsväsendet inte hade rätt att döma i målet. Det är ännu ett krav som Hæstiréttur Íslands avvisar.
Kcaj hamnade i knipa sedan ägarbolaget Arev, med kopplingar till Baugur, drog sig ur på grund av brist på kapital. Kcaj ägdes av investmentbolaget Milestone och förvaltades av Askar Capital. VBS Fjárfestingabanki befinner sig sedan april 2010 enligt ett domstolsbeslut under statlig förvaltning. Fjármálaeftirlitið tog över investmentbanken månaden innan då dess medel var slut.
Här kan du läsa domen i sin helhet.
Landsbygdskommuner missnöjda med skrotade planer
Efter sex års förberedelser och 55 miljoner isländska kronor i planeringskostnader bestämde Bästa partiet och Socialdemokraterna nyligen att riva upp beslutet om att bygga ett resecentrum i Reykjavík. Byggnaden skulle bli 3 200 kvadratmeter och ligga norr om Hótel Loftleiðir, och skulle utöver en ny flygterminal också bli en knutpunkt för stads- och långfärdsbussar.
Ett av skälen till beslutet är att Bästa partiet och Socialdemokraterna överväger möjligheterna att flytta flygplatsen längre bort från stadskärnan. I stället vill kommunen satsa på mindre kostsamma investeringar väster om den nuvarande terminalbyggnaden.
Árni Gunnarsson, vd för Flugfélag Íslands, säger till Fréttablaðið att han välkomnar att det äntligen finns ett beslut om resecentrumet, men hade hellre sett att bygget hade blivit av. Inrikesjätten planerar nu utbyggnader av den befintliga terminalen som även ska rymma andra mindre flygbolag:
"Det är ett glädjeämne att det finns ett beslut. ... Nu går vi igenom frågan och jag ser framför mig både förbättringar på de befintliga byggnaderna och utbyggnader."Reykjavíks borgmästare, Jón Gnarr, träffade nyligen sina kollegor från de kommuner med vilka Reykjavík har de tätaste flygförbindelserna, Akureyri, Västmannaöarna, Ísafjörður och Fljótsdalshérað (Egilsstaðir). Och där är tongångarna inte lika positiva. Eiríkur Björn Björgvinsson, borgmästare i Akureyri, säger till Vísir att Reykjavíks beslut är en besvikelse:
"Vi respekterar att det här är stadens beslut men det är en besvikelse att resecentrumet inte byggs. ... Jag tycker bara att det är viktigt att de här parterna, det vill säga huvudstaden och landsbygden, diskuterar den här saken tillsammans. Att vi inte gör det här i något slags telegramstil eller ser på varandra som motsatspoler."Daníel Jakobsson, borgmästare i Ísafjarðarbær, säger till Bæjarins besta att han är nöjd med mötet och att det finns förståelse för kommunernas olika behov och syn på saken:
"Flygplatsen är inte bara stadens sak utan även landsbygdens. ... Vi förstår att Reykjavík har stadsplaneringsproblem och staden förstår att den måste ha allas intressen i åtanke och inte bara Reykjavíks snävaste intressen."Flygplatsen ser av dagens stadsplanering att döma ut att bli kvar på Vatnsmýrin åtminstone fram till år 2024. Enligt Daníel Jakobsson fördes heller inga diskussioner som sträckte sig så långt fram i tiden.
Eiríkur Björn Björgvinsson vill försäkra sig om att flygplatsen inte flyttas. Akureyri har därför beslutat om en utredning av konsekvenserna av en flygplatsflytt, och hoppas att få med sig de andra berörda kommunerna. Han anser att inrikesflygplatsen i Reykjavík är en nationell angelägenhet. Vid en flytt utanför stadskärnan befarar han att det skulle bli dyrare för landsbygdsbor att besöka anhöriga i huvudstaden samtidigt som sjuktransporter skulle ta längre tid, rapporterar Vísir.
Här kan du läsa mer om resecentrumet.
Dagens citat
"Kormakur kör i ett raskt tempo och levererar årets kortaste film. En blandning av drama och thriller. Och inte minst blir 'Inhale' till slut en moralisk fråga. Den organiserade organhandeln skyr nämligen inga som helst medel - vilket får oerhörda konsekvenser för Paul och Diane."
Staffan E Johansson i Piteå-Tidningen om Baltasar Kormákurs Inhale.
Staffan E Johansson i Piteå-Tidningen om Baltasar Kormákurs Inhale.
lördag 27 november 2010
Dagens bonuscitat
"After the bite we had to worry that Gunther would land the fish. It took him 135 minutes. ... But the crew of the boat helped hoist the giant fish with more anglers on board to help it on to the boat. ... Back at port the giant fish was celebrated vigorously."
Fisketurarrangören Herbert Loechel i The Sun om Günther Hansels fångst av en 220 kilo tung och 2,5 meter lång hälleflundra utanför Bolungarvík.
Fisketurarrangören Herbert Loechel i The Sun om Günther Hansels fångst av en 220 kilo tung och 2,5 meter lång hälleflundra utanför Bolungarvík.
Åtta års fängelse för amfetaminsmuggling

Kvinnorna anlände med färjan Norræna till Seyðisfjörður den 17 juni i år. I bensintanken hittade polisen plastflaskor med totalt 20 liter amfetaminbas.
Beslaget vägde 21,3 kilo och var ren amfetaminsulfat. Om den späs ut till den koncentration som amfetamin brukar hålla på den isländska marknaden motsvarar det 264 kilo. Den uppskattade årskonsumtionen av drogen på Island är omkring 300 kilo. Amfetaminbeslaget är det största i landets historia.
40-åringen tog över bilen i Litauen och körde via Tyskland till Danmark. Hon hade hela tiden narkotikapartiet i bensintanken.
Hennes 32-åriga medresenär hävdade under rättegången att 40-åringen hade fått uppdraget att köra bilen till Island av en 34-årig litauer. Mannen dömdes hösten 2006 av Hæstiréttur Íslands till fyra års fängelse för grov narkotikasmuggling. Även då gällde det amfetaminbas. Han greps av polisen när han anlände till flygplatsen i Keflavík med ett plan från London med drygt två liter amfetaminbas i bagaget.
Polisen har hela tiden misstänkt att kvinnorna utförde smugglingen på uppdrag av en östeuropeisk liga. Myndigheterna har dock inte lyckats spåra upp 34-åringen för att kunna förhöra honom om sin eventuella inblandning i smugglingsförsöket.
Héraðsdómur Reykjaness anser att det är bevisat att 40-åringen har varit delaktig i smugglingen och att hon kände till att stora mängder narkotika gömdes i bilen. Hon döms mot sitt nekande och har varit mycket fåordig under förhören och delvis ändrat sin berättelse.
Däremot frias 32-åringen. Rätten anser inte att det är klarlagt att hon har varit införstådd med smugglingen. Under rättegången sade 32-åringen att hon ibland reagerat på att 40-åringen betedde sig underligt, men att hon inte funderade kring varför.
Här kan du läsa mer om smugglingen, här kan du läsa domen i sin helhet och här domen mot 34-åringen i sin helhet.
Foto: Lögreglan
I dag väljer Island de som ska skapa en ny konstitution

Beslutet att se över konstitutionen fattades i somras i finanskrisens kölvatten. Kritiker anser att en tydligare maktfördelning med färre band mellan makthavare hade kunnat förhindra bankkollapsen.
Därför är vanliga förslag bland de 523 kandidaterna att införa fler element av direktdemokrati, tydliggöra presidentens roll, minska antalet ledamöter i alltinget, hålla fler folkomröstningar, införa personval och inte låta medlemmar av regeringen också sitta i alltinget. Men det finns också kandidater som går till val på att inte förändra konstitutionen alls - med motiveringen att kriser är en dålig tid för snabba och omvälvande samhällsförändringar. Andra ser det konstitutionella tinget som en historisk möjlighet att staka ut Islands framtid.
Den befintliga konstitutionen är mer eller mindre en kopia av Danmarks. Där finns bland annat möjligheten att sammankalla en landsdomstol, en instans som regeringen nu försöker förändra inför processen mot tidigare statsministern Geir H. Haarde.
Drygt 10 000 personer har förtidsröstat. Valet har annars fått kritik eftersom det kan vara svårt att sätta sig in i så många kandidaters åsikter. Väljarna röstar på minst en och högst 25 kandidater. Tinget kommer att bestå av minst 25 och högst 31 ledamöter. De sista sex platserna har närmast karaktären av utjämningsmandat om exempelvis könsfördelningen skulle bli väldigt ojämn.
Bland kandidaterna finns allt från studenter till professorer. En av de mest kända är Þorvaldur Gylfason, professor i ekonomi vid Háskóli Íslands i Reykjavík. Han säger till AP att valet är ett sätt att förhindra att finanskrisen upprepar sig:
"A country that has suffered a complete economic and moral collapse needs to start with a clean slate. ... We need to ensure that the sort of malpractice and negligence that, among other things, led to the collapse of the Icelandic economy two years ago, cannot happen again."Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir skriver på sin hemsida att hon "uppmanar alla utnyttja rätten" att rösta. Hon skriver vidare att det förslag till ny konstitution som folkets representanter ska ta fram sannolikt så småningom kommer att behandlas i en folkomröstning.
Något liknande val har aldrig tidigare förekommit på Island. På grund av det stora antalet kandidater kommer valresultatet att bli klart först under måndagen.
Inledningsvis pekade det mesta mot ett ganska lågt valdeltagande, men Guðrún Pétursdóttir, ordförande för stjórnlaganefnd, säger till Vísir att intresset har ökat under de senaste veckorna. Förtidsröstningen är till exempel mer omfattande än vid vårens kommunalval och Icesave-folkomröstningen:
"Jag är optimistisk och jag litar till att valdeltagandet blir bra i morgon (i dag). Jag hoppas att allmänheten utnyttjar det här unika tillfället till ett framgångsrikt genomfört nytt sätt att välja. Vi går nya vägar och det borde väcka landsmännens intresse att få delta i det."Den som vill bekanta sig med de 523 kandidaterna kan göra det hos DV, som har ett test för att hitta åsiktsfränder, och RÚV som har intervjuat nästan samtliga.
Här kan du läsa mer om valet till det konstitutionella alltinget.
Dagens citat
Paul Krugman i The New York Times om skillnaden mellan Island och Irland.
fredag 26 november 2010
Konstnär reser glaciärtält för isbjörnens skull
De isländska glaciärerna smälter och isbjörnen är hotad. Därför placerar konstnären Bjargey Ólafsdóttir i morgon ut hundratals röda tält som formerar sig till en isbjörn vid Langjökull. Syftet är att få fler att uppmärksamma klimatförändringarna.
Bjargey Ólafsdóttirs projekt är en del av 350 Earth Art. Det sker i samband med öppningen av FN:s klimatmöte i Cancun i Mexiko.
Tillsammans med den frivilliga räddningstjänsten ska hon placera hundratals röda tält på en yta 80 meter bred och 50 meter lång. Tälten ska formas till en isbjörn vid den smältande glaciären Langjökulls fot, och ska fotograferas från luften med helikopter. För färgningen används organisk livsmedelsfärg.
350 Earth Art är ett globalt projekt. Bjargey Ólafsdóttir vill med verket uppmärksamma isbjörnarnas utsatta situation och avsmältningen från glaciärerna.
Här kan du läsa om mer glaciärkonst.
Foto: Digital Globe ("Flash Flood" for a Living River, Santa Fe)
Bjargey Ólafsdóttirs projekt är en del av 350 Earth Art. Det sker i samband med öppningen av FN:s klimatmöte i Cancun i Mexiko.
Tillsammans med den frivilliga räddningstjänsten ska hon placera hundratals röda tält på en yta 80 meter bred och 50 meter lång. Tälten ska formas till en isbjörn vid den smältande glaciären Langjökulls fot, och ska fotograferas från luften med helikopter. För färgningen används organisk livsmedelsfärg.
350 Earth Art är ett globalt projekt. Bjargey Ólafsdóttir vill med verket uppmärksamma isbjörnarnas utsatta situation och avsmältningen från glaciärerna.
Här kan du läsa om mer glaciärkonst.
Foto: Digital Globe ("Flash Flood" for a Living River, Santa Fe)
Magma Energy hotade stämma efter Björk-intervju

Magma Energy gjorde 13,4 miljoner dollar i vinst under det senaste kvartalet. I samband med en presskonferens sade sig Ross Beaty enligt Reuters vara beredd att sälja en post i HS Orka till isländska intressenter. Det vore nämligen ett sätt för Magma Energy att "hjälpa regeringen" samt tysta "politiskt oväsen":
"The principle we're are going in on in this discussion is to divest a minority stake, meaning 10 or 20 or 25 percent. ... Our principle will be that we seek neither to make a profit on a transaction nor a loss."Björk har under en längre tid kritiserat både Ross Beaty och beslutet att sälja HS Orka, Islands tredje största energibolag, samt nyttjanderättigheterna till geotermiska energikällor på sydvästra Island i upp till 130 år. Nefnd um erlenda fjárfestingu har gjort bedömningen att försäljningen inte strider mot lagen. Det lagliga i affären har utvärderats vid flera tillfällen eftersom Magma Energy är ett kanadensiskt bolag, och har därmed inte rätt att köpa andelar i ett energibolag. För att kringgå lagen skapade Magma Energy ett svenskt dotterbolag vars enda verksamhet är att förvalta aktierna i HS Orka.
Ordkriget mellan Ross Beaty och Björk har stundtals varit hätskt. Förutom oron kring Magma Energys planer finns också många rykten om att isländska affärsmän inblandade i finanskraschen i tysthet har nyckelroller inom företaget.
I en intervju i Macleans anklagade Björk Ross Beaty för att i Sydamerika ha brutit mot mänskliga rättigheter och fackföreningsrättigheter i samband med gruvindustriprojekt. Ross Beaty förnekade uppgifterna och hotade att stämma tidningen som valde att be om ursäkt och radera intervjun från nätet.
Björk gav sig dock inte. I ett pressmeddelande berättade hon om uppgifterna om miljöförstöring och bristande respekt för de anställdas rättigheter. Det övertygade dock inte Macleans, som ansåg sig behöva en fällande dom eller liknande för att kunna publicera uppgifterna utan att riskera en stämningsansökan.
Ross Beaty har i media sagt sig vara missförstådd och orättvist behandlad. Han har dessutom betalat ett högt pris för HS Orka. De argumenten har knappast förbättrat hans ställning bland motståndarna till försäljningen. I och med stämningshotet tycks det som att Ross Beaty nu har gett upp hoppet om att kunna övertyga Björk och tiotusentals islänningar om det riktiga i att sälja HS Orka till Magma Energy.
Här kan du läsa mer om affären.
2010 kan bli varmaste året i Reykjavíks historia

Den 19 oktober föll vinterns första snö över Reykjavík. Men även om slutet på månaden var mer normalt, så innebar värmen under inledningen av oktober många förunderliga saker. Vattenståndet i flera sjöar i Reykjavíkområdet, Vesturland och Västfjordarna var enligt Fréttablaðið ovanligt lågt på grund av de små nederbördsmängderna. Och fåren ville på många håll inte låta sig samlas in för vintern eftersom det var så varmt och skönt ute, skriver Morgunblaðið.
Medeltemperaturen i Reykjavík var 6,3 grader, vilket är 1,9 grader över oktobersnittet. Månadens högsta medeltemperatur, 8,1 grader, uppmättes på Surtsey och de lägsta, -0,7 grader, i Brúarjökull och Sandbúðir.
Månadens högsta temperatur, 17,4 grader, noterades vid flygplatsen i Sauðárkrókur den 2 oktober. Kallast var det vid Gæsafjöll norr om Mývatn den 25 oktober då kvicksilvret sjönk till -18,5 grader.
I Reykjavík var årets oktober den varmaste sedan 1985. Även i övriga landet var medeltemperaturen ovanligt hög. I Stykkishólmur snittade oktobertemperaturen på 5,8 grader (plus 1,9 över medelvärdet), i Bolungarvík 5,0 (+1,8), Akureyri 4,3 (+1,3), Egilsstaðir 4,5 (+1,4), Dalatangi 5,6 (+1,1), Höfn 6,0 (+1,5), Stórhöfði på Hemön 7,1 (+2,1) och Hveravellir 0,6 (+1,8).
På västra Island var oktober även ovanligt torr. I Reykjavík föll 41,3 millimeter nederbörd, vilket är hälften av medelvärdet och den torraste oktobermånaden 2003. På Hemön föll 61,4 millimeter, vilket är den lägsta mängden nederbörd sedan det rekordtorra året 1966. I Reykjavík var oktober också soligare än normalt.
Om värmen fortsätter in i november - delar av månaden har dock varit kall - och december kommer 2010 sannolikt att gå till historien som det varmaste året i Reykjavíks historia. Mätningarna i huvudstaden började 1871. Också i Stykkishólmur, där mätningarna började 1845, är temperaturen för årets första tio månader rekordhög. Snittet för 2010 är 6,28 grader, 0,02 grader högre än den tidigare toppnoteringen från 2003.
Här kan du läsa mer om årets värmebölja.
Dagens citat

Paul Bloomfield i Wanderlust om att segla i Västfjordarna.
torsdag 25 november 2010
Ólöf Arnalds spelar live hos NPR
Ólöf Arnalds tycks vara på väg mot ett rejält genombrott utomlands. Albumet "Innundir skinni" har fått fin kritik på många håll. Ovan kan du kika på hur det såg ut när hon tittade in hos amerikanska NPR, och tillsammans med Davíð Þór Jónsson spelade "Innundir skinni", "Surrender" och "Crazy Car".
Minister: Ingen kan leva på isländska lägstalönen
Minimilönen är omöjlig att leva på. Därför vill socialminister Guðbjartur Hannesson höja lägstalönen. Det ska bli en morot som får fler arbetslösa att söka de jobb som finns.
Lägstalönen för en heltidsarbetande är i dag 165 000 isländska kronor i månaden. Det motsvarar 10 100 svenska kronor före skatt. Minimilönen är så låg att den tros vara en förklaring till att vissa hellre lever på a-kassa än att ta ett jobb inom exempelvis fiskeindustrin. Det lönar sig helt enkelt inte att ta ett lågavlönat arbete i stället.
Situationen uppstår i synnerhet på landsbygden. Nyligen annonserade en fiskförädlingsindustri i Grundarfjörður efter personal, men fick bara ett enda svar trots att arbetslösheten i regionen var 3,7 procent. Företaget fick i stället försöka locka utländsk arbetskraft till orten.
Guðbjartur Hannesson säger nu till Vísir att han vill höja lägstalönen. Ett av skälen är att han anser att det inte går att leva på 165 000 kronor i månaden före skatt. Ett annat att det obefintliga gapet mellan a-kassa och minimilönen gör att fler än nödvändigt går arbetslösa:
Regeringen tänker ta ansvaret för att höja a-kassan, men att höja lägstalönerna blir en sak för näringslivet. Hur det ska gå till är inte klart:
Vilhjálmur Egilsson, vd för näringslivsorganisationen Samtök atvinnulífsins, tycker däremot att det är a-kassan som är för hög. Enligt honom är det inte ovanligt att arbetslösa nobbar jobb sedan de räknat ut att de inte skulle tjäna mer på att arbeta än att stämpla.
Här kan du läsa mer om svårigheterna att hitta personal i Grundarfjörður.
Lägstalönen för en heltidsarbetande är i dag 165 000 isländska kronor i månaden. Det motsvarar 10 100 svenska kronor före skatt. Minimilönen är så låg att den tros vara en förklaring till att vissa hellre lever på a-kassa än att ta ett jobb inom exempelvis fiskeindustrin. Det lönar sig helt enkelt inte att ta ett lågavlönat arbete i stället.
Situationen uppstår i synnerhet på landsbygden. Nyligen annonserade en fiskförädlingsindustri i Grundarfjörður efter personal, men fick bara ett enda svar trots att arbetslösheten i regionen var 3,7 procent. Företaget fick i stället försöka locka utländsk arbetskraft till orten.
Guðbjartur Hannesson säger nu till Vísir att han vill höja lägstalönen. Ett av skälen är att han anser att det inte går att leva på 165 000 kronor i månaden före skatt. Ett annat att det obefintliga gapet mellan a-kassa och minimilönen gör att fler än nödvändigt går arbetslösa:
"Jag tror att det är omöjligt att leva här på 160 000 till 170 000 kronor i lön. Man måste åtminstone säkerställa att ingen arbetar efter de villkoren."Socialdepartementet utreder nu lägstalönen och ett resultat är att vänta före årsskiftet. Guðbjartur Hannesson tror att systemet förlorade ytterligare legitimitet när ersättningen till invalider höjdes till 180 000 kronor i månaden. Såväl arbetslöshetsersättningen som lägstalönen bör enligt socialministern ligga på åtminstone samma nivå.
Regeringen tänker ta ansvaret för att höja a-kassan, men att höja lägstalönerna blir en sak för näringslivet. Hur det ska gå till är inte klart:
"Hur som helst kan vi under nuvarande omständigheter säga att människor som har mindre än 160 000 i bruttolön inte kan leva på den, så vi måste naturligtvis titta på helheten och säkerställa att folk kan leva på både lön och ersättning."Vilhjálmur Birgisson, ordförande för fackförbundet Verkalýðsfélag Akraness, säger till Vísir att det finns utrymme hos exportföretagen att höja lägstalönerna. Han anser inte att arbetslöshetsersättningen är för hög, utan att det snarare är minimilönen som är skamligt låg.
Vilhjálmur Egilsson, vd för näringslivsorganisationen Samtök atvinnulífsins, tycker däremot att det är a-kassan som är för hög. Enligt honom är det inte ovanligt att arbetslösa nobbar jobb sedan de räknat ut att de inte skulle tjäna mer på att arbeta än att stämpla.
Här kan du läsa mer om svårigheterna att hitta personal i Grundarfjörður.
Turismen hotar Islands unika naturområden
Umhverfisstofnun har granskat situationen för landets mest uppskattade naturområden. Myndighetens slutsats är att tillsynen på många håll är så bristfällig att stora naturvärden är hotade om inget görs för att förbättra läget.
Platserna har fått röd eller orange status efter hur akut behovet är. Och de rödlistade områdena har i sin tur rangordnats - och där fastslår myndigheten att skyddsbehovet är allra mest akut vid Gullfoss, Geysir, Fjallabak (kring Laugavegur och Landmannalaugar) och Teigarhorn. Även platser som Dyrhólaey och Hveravellir är hotade.
Huvudproblemet är enligt Umhverfisstofnun bristande tillsyn. Gullfoss har omkring 400 000 besökare om året, och många av dem håller sig inte till de stigar som finns utan hittar egna vägar för att komma så nära vattenfallet som möjligt. Gästerna har därigenom orsakat stora skador på naturen, och de lämnar dessutom mängder av skräp efter sig.
Vid Geysir är situationen än mer komplicerad. Staten har utan att lyckas länge försökt göra upp med markägarna. I dag äger staten två av de tjugo hektar som regeringen vill fridlysa inklusive källorna Geysir, Strokkur och Blesi. Kommunen Bláskógabyggð har därför protesterat mot fridlysningen så länge inte alla markägare accepterar uppgörelsen.
Att Geysirområdet är ett lapptäcke av olika markägare gör att det är svårt att komma överens om säkerhetsåtgärder. Enligt rapporten är besökarnas inverkan dessutom mycket negativ för miljön. Många skräpar ned och kastar saker i de heta källorna. Andra har ristat in sina namn vid stenen intill källorna. Vissa - även markägare - använder ibland dessutom tvål för att få Geysir att eruptera.
Staten vill fortfarande få kontroll över hela området. Geysisnefnd hoppas att det ska gå att nå en uppgörelse med markägarna inom de närmaste åren. En sådan var nära under 2008, men då kom finanskrisen i vägen.
I Fjallabak är situationen sämst vid Landmannalaugar. Allt fler turister strömmar till området, men nivån för hur mycket besökare naturen orkar har egentligen redan passerats. Huvudproblemet är åter bristande respekt från besökarnas sida. Många använder motorfordon utanför de befintliga lederna, vilket är förbjudet. Dessutom kan främmande arter som alaskalupinen visa sig bli ett hot.
Vid Teigarhorn finns värdefulla och unika zeoliter. Många försöker bryta med sig stenar, vilket är förbjudet och orsakar stora skador. Det finns heller inte någon som helst tillsyn på platsen.
På den röda listan ingår även Dyrhólaey, Grábrókargígar, Helgustaðanáma, Hveravellir, Reykjanesfólkvangur och Surtarbrandsgil. Grundproblemet är detsamma som för de allra mest akuta platserna - tillsynen har inte alls utvecklats på samma sätt som turistströmmarna, och bristande respekt för de regler och avspärrningar som finns vållar skador som hotar platsernas karaktär och framtid.
På den orange listan finns Dynjandi, Eldborg i Bláfjöll, Fossvogsbakkar, Geitland, Hraunfossar, Kringilsárranni, Laugarás och Mývatn/Laxá. Här är skyddsbehovet inte lika akut, men myndigheten anser att utvecklingen måste följas noga samtidigt som det tas fram åtgärdsplaner som säkrar naturvärdena för framtiden.
Vid Mývatn är ett av hoten att kúluskítur, den grönalg som även går under namnet marimo, minskar i antal vilket ger sämre skydd för smådjur och kiselalger. Det kan i sin tur på sikt utgöra ett hot mot det unika fågellivet vid sjön.
Flera alternativ har diskuterats för att finansiera förbättringar vid naturområdena. Umhverfisstofnun föreslår bland annat möjligheten att begränsa antalet gäster, till exempel genom att börja avgiftsbelägga besöken. En sådan åtgärd skulle samtidigt sannolikt inverka negativt på utlänningars intresse för att besöka Island, och därmed minska intäkterna från den viktiga turistnäringen.
Ett annat förslag som har diskuterats är en allmän turistskatt. Avgiften skulle tas in från hotellen, som skulle lägga på 200-300 isländska kronor per övernattning. Pengarna skulle sedan slussas vidare och öronmärkas för underhåll och förbättringar vid landets mest populära turistattraktioner. Náttúruverndasamtök Íslands har i stället föreslagit att skatten läggs på flygbiljetten.
Näringsminister Katrín Júlíusdóttir, som ansvarar för turismfrågorna, har också föreslagit skapandet av en särskild fond som ska kunna säkra pengar till underhåll och utveckling.
På Island finns 102 fridlysta områden. Geysir är alltså inte fridlyst på grund av det komplicerade ägarskapet. Däremot finns det särskilda regler för platsen.
Här kan du läsa mer om olyckor vid Geysir.
Etiketter:
Dynjandi,
Dyrhólaey,
ekonomi,
Geysir,
Gullfoss,
Hraunfossar,
Hveravellir,
Katrín Júlíusdóttir,
Landmannalaugar,
miljö,
Mývatn,
natur,
politik,
Strokkur,
Teigarhorn,
turism
Dagens citat

Einar Kristinn Guðfinnsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, i ett blogginlägg om Gröna vänsterns Europapolitik - läs mer här.
onsdag 24 november 2010
Socialdemokraternas kampanj dyrast i Akureyri

Vikudagur har granskat hur mycket pengar som partierna satsade i vårens kommunalval i Akureyri. Listi fólksins fick egen majoritet med sex mandat, medan Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Självständighetspartiet, Framstegspartiet och Bæjarlistinn fick ett mandat var.
De etablerade partierna - med undantag för Framstegspartiet - gjorde ett uselt val. Självständighetspartiet tappade tre mandat, Socialdemokraterna två och Gröna vänstern ett.
En stor annonsbudget lyckades inte stoppa väljarflykten. Socialdemokraterna satsade 4,6 miljoner isländska kronor under valkampanjen, vilket motsvarar 360 kronor per röstberättigad kommuninvånare - och 5 105 kronor per röst i valet.
Självständighetspartiet spenderade 3,8 miljoner (2 689 kronor per röst), Listi fólksins 3,6 miljoner (869 kronor per röst), Gröna vänstern 2,7 miljoner (2 885 kronor per röst), Bæjarlistinn 2,6 miljoner (3 313 kronor per röst) och Framstegspartiet knappt 1,1 miljoner (928 kronor per röst).
Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Akureyri.
Vill flytta flodmynning för att hålla hamnen öppen

I juli började färjetrafiken till Västmannaöarna gå från nybyggda Landeyjahöfn i stället för Þorlákshöfn. Inledningsvis var den nya sträckan en succé och antalet resenärer ökade kraftigt. Men snart blev den nya hamnen ett bekymmer.
Landeyjahöfn ligger nämligen vid floden Markarfljóts mynning. Det innebär att stora mängder sediment och aska följer med strömmarna och sjunker till botten vid infarten till hamnen. Hamnen var grund för fartyget Herjólfur redan från början - konstruerad för ett skepp som avbeställdes efter finanskraschen - och har nu många gånger stängts i väntan på nya utdikningar. I stället har trafiken dirigerats om till Þorlákshöfn eller ställts in.
Siglingastofnun vill nu flytta flodens mynning två kilometer österut. Genom att styra om Markarfljót ska färjetrafiken kunna löpa normalt utan att hindras av sediment som höjer havsbotten. Efter två år - när åtminstone vulkanaskan från Eyjafjallajökull apolats bort - ska Markarfljót återfå sitt vanliga flöde.
Myndighetens önskan möts dock av motstånd. I vattenlagen från 1923 heter det till exempel att "alla vattendrag ska rinna som de tidigare har runnit" samtidigt som lagstiftningen också gör det möjligt "att skydda land" vid särskilda omständigheter. Kommunikationsminister Ögmundur Jónasson är dock enligt ett pressmeddelande positiv till idén.
Bonden Kristján Ólafsson är en av de berörda markägarna. Han säger till Morgunblaðið att åtgärderna hastas fram, och att det gör honom orolig:
"Under vinterfrosten har Markarfljót sprängt sin väg österut. Nu vill man hjälpa den utvecklingen med människans händer. Det är en naturkatastrof. ... Det fattas hastiga beslut. Konsekvenserna behöver studeras mycket bättre."Ísólfur Gylfi Pálmason, borgmästare i Rangárþing eystra, har dock tonat ned kritiken sedan Siglingastofnun enbart tillfälligt vill leda om floden. Samtidigt vill kommunen inte gå med på något ingrepp förrän alla berörda markägare godkänner det.
Regeringen har öronmärkt 180 miljoner isländska kronor för Landeyjahöfn i budgeten för 2011. Siglingastofnun räknar ändå med att hamnen kommer att vara obrukbar under delar av vintern. I mitten av december börjar nästa försök att dika ut hamnen och göra den djupare genom att rensa bort sediment och aska.
Vissa geologer tror dock inte att de åtgärderna hjälper - havet nära Västmannaöarna är i rörelse och på sikt kommer förmodligen ögruppen att länkas till fastlandet genom bankar av sediment, aska och sand.
Rangárþing eystra sade nyligen nej till Friendly Icelands önskan om att få bygga ett kontor för turistinformation. Byggnaden skulle serva turister till Hemön och placeras vid avfarten mot Landeyjahöfn från ringvägen, skriver Sunnlenska.
Här kan du läsa mer om Landeyjahöfn.
Ex-minister vill förbjuda burka på Island

I måndags tog Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, alltingsledamot för Självständighetspartiet och tidigare kultur- och utbildningsminister, upp frågan om ett burkaförbud genom en interpellation riktad till inrikesminister Ögmundur Jónasson. Han har ännu inte besvarat frågan.
Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir säger sig vilja se en saklig och fördomsfri debatt om burka. Själv har hon dock redan bestämt sig. Hon säger till Pressan att hon vill förbjuda bärandet av burka på Island:
"Jag anser att den inte är förenlig med de grundvalar som den isländska nationen bygger på och har byggt på i århundraden. Jag säger det med hänvisning till vår kultur, kristen tro och inte minst kvinnors frihet."Hon skrev nyligen i Pressan att det är viktigt att Island inte förlorar sin karaktär som ett kristet land. Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir vill därför inte skilja på stat och kyrka, en fråga som många kandidater till det konstitutionella alltinget driver. Hon säger till Pressan att hon vill skapa en diskussion om burkan innan det är för sent:
"Debatten om islam ökar ständigt här i landet precis som på andra platser i Europa. Jag vill att vi lär av andra nationers erfarenhet och diskuterar den här frågan innan den knackar på dörren eller överraskar oss, att vi är före och förberedda och inte gräver ned oss i skyttegravar."Salmann Tamini, ordförande för Félag múslima á Íslandi, ogillar förslaget om burkaförbud. Han säger till Vísir att Þorgerður Katrín Gunnarsdóttirs åsikter grundar sig på fördomar:
"Det här (att bära burka) är inte en del av islam utan snarare en del av traditionen i länder som Saudiarabien och Afghanistan. ... Vad ska vi göra med turister som kommer hit och bär burka? Ska vi klä av dem? ... Islamofobi är utbrett och det här är inget annat än fobi. Jag förstår inte syftet med den här interpellationen."Félag múslima á Íslandi har länge kämpat för att få en tomt för en moské i Reykjavík. Efter tio års väntan har trossamfundet fortfarande inte erbjudits någon lämplig plats. Den ortodoxa Rússneska Rétttrúnaðarkirkjan har fått en central tomt vid Mýrargata och asatroende Ásatrúarfélagið vid Öskjuhlíð. Ingen av dem har dock börjat bygga än, uppger Fréttablaðið.
Utländska investerare har köpt Ýmishúsið vid Skógahlíð i Reykjavík för att skapa en moské och ett kulturcentrum. Men Félag múslima á Íslandi är i öppen konflikt med gruppen, Islamic Endowment Center in Iceland, och anser att den är extremistisk. Det finns enligt Fréttablaðið kopplingar mellan den och en grupp som nyligen stoppade bygget av en moské i Norge sedan staten inte accepterat att den skulle drivas enligt regler dikterade av Saudiarabien.
Karim Askari, vice ordförande för Menningarsetur múslima á Íslandi, uppger dock för Fréttablaðið att det inte finns några sådana krav från finansiärerna på verksamheten i Ýmishúsið:
"Vi får inga pengar från Saudiarabien. Pengarna kommer från välgörenhetsfonder som används till att hjälpa fattiga eller till projekt som att bygga skolor eller moskéer."Utrikesminister Össur Skarphéðinsson diskuterade nyligen moskéfrågan med sin norske kollega Jonas Gahr Störe, rapporterar Fréttablaðið.
Uppdatering: 84 procent ställer sig bakom ett burkaförbud på Island. Det visar Bylgjans okontrollerade webbundersökning. 16 procent vill inte förbjuda burka. 2 430 personer deltog i omröstningen.
Här kan du läsa mer om mosképlanerna i Reykjavík.
Dagens citat

Finansminister Steingrímur J. Sigfússon i Morgunblaðið om fjorton oppositionspolitikers förslag att ställa Storbritannien inför rätta efter terrorstämplingen av Landsbanki, finansdepartementet och centralbanken - läs mer här.
tisdag 23 november 2010
Polar Beer - för den som inte tål läsk eller vulkanutbrott
När Storbritannien ockuperade Island våren 1940 klagade inte soldaterna bara på det besvärliga vädret. På ön såldes inte heller någon starköl eftersom sådan var förbjuden. Lösningen på problemet blev att Ölgerðin Egill Skallagrímsson fick tillåtelse att brygga ett starköl, Polar Beer, som bara såldes till de brittiska soldaterna. När ansvaret flyttades över på USA fick även amerikanerna också dricka undantagsölet.
Den 1 mars 1989 hävdes det isländska ölförbudet. Tjugo år senare nylanserade Ölgerðin Egill Skallagrímsson Polar Beer. Bryggeriet har bland annat tagit flera reklamfilmer till hjälp - den ovan handlar om den isbjörn som simmade i land vid Þistilfjörður men sköts omgående av en fårbonde.
Så finns det förstås saker en isbjörn kan irritera sig på också. Polar Beer är naturligtvis ett dubbeltydigt alternativ fyrir þá sem þola ekki gos, folk som inte tål (vulkan)utbrott eller läsk.
Och för den stackars vúvúselurinn, vuvusälen, går det så här.
Här kan du läsa mer om isländsk öl, här mer om isbjörnen vid Þistilfjörður, här mer om ockupationen av Island och här kan du se fler reklamfilmer för Polar Beer.
Islänningar kan ha tusenårigt amerikanskt påbrå

Att Christofer Columbus var nästan 500 år efter de första vikingarna att upptäcka Amerika är vid det här laget ett inte särskilt omstritt påstående. Leifur Eiríksson seglade omkring år 1000 från Grönland till Nordamerika. Med sig tillbaka tog vikingarna berättelser om vindruvor, timmer, lax och milda vintrar - och möjligen också nordamerikanska urinvånare.
Sigríður Sunna Ebenesardóttir, som studerar antropologi vid Háskóli Íslands i Reykjavík, har under handledning av Agnar Helgason vid Decode i en uppsats presenterat forskningsresultat som om de kan styrkas skulle innebära en rejäl omskrivning av världshistorien. Det tycks nämligen som att upp till 350 islänningar är släkt med den nordamerikanska urbefolkningen, rapporterar Vísir.
Utgångspunkten för teorin är ett genetiskt särdrag som finns hos 350 i dag levande islänningar. Genen går i sin tur tillbaka till fyra kvinnor födda före år 1700. Alla bodde på södra Island, och deras familjeband kan spåras till en kvinna som levde före år 1500. Och efter Leifur Eiríkssons resor till Nordamerika finns inga uppgifter om några resor mellan Island och kontintenten i väster, än mindre om att några amerikaner skulle ha följt med tillbaka till Island.
Enligt Sigríður Sunna Ebenesardóttir och Agnar Helgason är det därför rimligt att anta att amerikanerna faktiskt kom till Europa redan omkring år 1000. Generna är nämligen inte grönländska. Samma gen finns även hos asiater - ett alternativ som uteslöts då det visade sig att egenskaperna funnits hos delar av den isländska befolkningen åtminstone sedan 1400-talet. Vid den tiden hade det inte förekommit några kontakter mellan Island och Asien.
Agnar Helgason presenterade för tio år sedan genetiska bevis för att de flesta manliga bosättarna på Island kom från Skandinavien, medan de flesta kvinnliga kom från de brittiska öarna. Under den studien upptäckte han de avvikande gener som nu kan ha förklarats. Agnar Helgason säger till Vísir att det alltjämt är en teori, men att det är den mest rimliga förklaringen till de avvikande generna:
"Som det ser ut i dag verkar det som att det är mer troligt att det här har kommit från den amerikanska ursprungsbefolkningen, och eftersom det är före Columbus tid kan det ha skett vid nordbornas resor till Vinland. Det är sannolikt att någon kvinna har följt med dem på seglingen från Amerika till Island, och att det var den första kvinnan från den amerikanska ursprungsbefolkningen som kom till Europa."Att bevisa eller motbevisa teorin blir dock inte det lättaste. Det kräver nämligen enligt Agnar Helgason omfattande forskning:
"Då måste vi hitta exakt samma genuppsättning någon annanstans i världen."Christofer Columbus tog med sig amerikanska urinvånare och visade upp dem i flera spanska städer efter återkomsten till Europa. Carles Lalueza-Fox vid Pompeu Fabra-universitetet i Barcelona säger till The Guardian att mycket tyder på att han inte var först:
"As the island was practically isolated from the 10th century onwards, the most probable hypothesis is that these genes correspond to an Amerindian woman who was taken from America by the Vikings some time around the year 1000."Genen förs vidare på mödernet. Det innebär att kvinnan fick barn på Island, och att hennes släktingar i sin tur fortsatt föda flickor i 40 generationer.
Fyra femtedelar av männens genetiska arv härstammar från Skandinavien, och en femtedel från de brittiska öarna. Kvinnornas genetiska arv har i stället till två tredjedelar sitt ursprung på de brittiska öarna, och en tredjedel från Skandinavien. Därför vore det enligt Carles Lalueza-Fox logiskt om islänningar tagit med sig kvinnor från Nordamerika tillbaka till ön, skriver Daily Mail:
"This difference has only one explanation: that the Vikings were in the habit of plundering the women of the British Isles. It is logical that they would do the same in America. ... There are alternatives to this that we cannot totally reject. To have a definite proof, we should found a pre-Columbian Icelandic remain that could be genetically analysed and show the same Amerindian lineage."Här kan du läsa mer om Islands historia.
Kräver skadestånd för terrorstämpling av Landsbanki

Att Storbritannien i oktober 2008 använde antiterroristlagar för att svartlista Landsbanki, finansdepartementet och centralbanken väckte kraftiga reaktioner på Island. Dåvarande premiärministern Gordon Brown motiverade ingripandet med att brittiska intressen stod på spel. Nyligen bad försvarsminister Liam Fox om ursäkt för agerandet och förklarade att terrorlagarna aldrig mer ska användas mot ett annat Nato-land.
Nu vill fjorton alltingsledamöter att Island drar Storbritannien inför rätta och vid en internationell domstol kräver skadestånd för de ekonomiska förluster som terrorstämplingen orsakade. Om förslaget skulle klubbas igenom väntar krav på miljardbelopp. De ekonomiska skadorna inträffade nämligen enligt motionen på många områden.
Terrorstämplingen bidrog till att även sänka Kaupþing med miljardförluster som följd. Den försvagade kronan, försvårade eller omöjliggjorde handel för många företag, gjorde så att affärer frös inne samt försatte näringslivet i knipa när utländska lån och investeringar plötsligt blev ouppnåeliga.
Bakom förslaget står fjorton alltingsledamöter som representerar Självständighetspartiet, Framstegspartiet och Rörelsen. Bland undertecknarna finns tunga framstegspartister som Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Siv Friðleifsdóttir samt Höskuldur Þórhallsson och Rörelsens samtliga tre ledamöter.
Uppdraget att inleda en rättsprocess bör enligt motionärerna gå till statsminister Jóhanna Sigurðardóttir. Island bör ta hjälp av internationell expertis och göra omfattande beräkningar av hur stor finansiell skada som terrorstämplingen faktiskt orsakade.
Det handlar inte enbart om ekonomi - de fjorton undertecknarna anser också att det är viktigt att fastslå att det brittiska agerandet stod i strid med ramverket för antiterrorlagarna. Ursäkten från Liam Fox tas även som ett bevis för att Storbritannien nu insett det felaktiga i ingripandet, vilket bör öka Islands möjligheter till skadestånd.
Lagförslaget från tunga oppositionspolitiker antyder möjligen att det kan bli svårt att nå den breda majoritet i alltinget som Storbritannien och Nederländerna vill se i samband med ett nytt Icesave-avtal. Det nya budet i Icesave-tvisten är en ränta på tre procent, men något kortare räntefri tid än tidigare förslag.
Den 7 december har nämnts som ett tänkbart slutdatum för Icesave-tvisten. Samma dag löper nämligen Islands frist att svara Eftas övervakningsmyndighet ut. I en alltingsdebatt i förra veckan sade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att Icesave-tvisten fått "socialister och storkapitalister" att enas utan att ta hänsyn till det isländska folket, och självständighetspartisten Ragnheiður Elín Árnadóttir sade sig börja känna igen regeringens brådska från tidigare förhandlingsomgångar och omröstningar.
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger dessutom till Fréttablaðið att det är en dålig tidpunkt för att diskutera Icesave. Nedskärningarna inom välfärden, de skuldsatta hushållen och protesterna utanför alltinget visar enligt honom att islänningarna inte vill bära ansvaret för bankkollapsen.
Sparare i Landsbanki Guernsey omfattas däremot inte av den brittiska insättningsgarantin. 433 sparare vädjade till regeringen om att staten skulle träda in även för dem, men beskedet blev ett nej, skriver Daily Telegraph.
Riksgälden räknar inte med några nya svenska lån till Island. Det isländska lånebehovet kan också visa sig bli något mindre än befarat - frågan är hur Sverige skulle ställa sig till en sådan förfrågan om oppositionen lyckas stoppa en uppgörelse om Icesave.
Här kan du läsa mer om Icesave.
Dagens citat

Sara Enholm Hielm i Hufvudstadsbladet om Dagur Káris The Good Heart.
måndag 22 november 2010
Valskådning från Reykjavík varje dag året runt
För två år sedan började Elding erbjuda valskådning på helgerna även under vintern. Nu är efterfrågan så stor att turerna blir dagliga också under midvintern - om vädret tillåter.
Över 100 000 resenärer åker varje år på valskådning. Drygt hälften av besökarna ger sig ut på havet från hamnen i Reykjavík.
För två år sedan började Elding segla även under vintern. Nu utökar företaget turerna, och erbjuder valskådning varje dag också under vintern om inte vädret sätter stopp för seglingen.
Eva María Þórarinsdóttir, Eldings marknadschef, säger till Morgunblaðið att företaget vill utnyttja det intresse som finns:
Mellan oktober och mars seglar Elding en gång om dagen. Under högsäsong gör företaget fem dagliga turer från Reykjavík.
Här kan du läsa mer om valskådning.
Över 100 000 resenärer åker varje år på valskådning. Drygt hälften av besökarna ger sig ut på havet från hamnen i Reykjavík.
För två år sedan började Elding segla även under vintern. Nu utökar företaget turerna, och erbjuder valskådning varje dag också under vintern om inte vädret sätter stopp för seglingen.
Eva María Þórarinsdóttir, Eldings marknadschef, säger till Morgunblaðið att företaget vill utnyttja det intresse som finns:
"Det är stor efterfrågan på den här tjänsten hos de turister som kommer till landet. Även om de är färre under den kallaste årstiden så blir de fler. Vi ser möjligheter i det här och vill utnyttja dem."Väderförhållandena under midvintern kan dock vara besvärliga, vilket gör att något fler turer kan ställas in på grund av dåligt väder. Kylan ska dock enligt Elding inte vara något problem - det finns overaller att låna och det går att sörpla hett kaffe och varm choklad i kafeterian för att få upp temperaturen ute på havet.
Mellan oktober och mars seglar Elding en gång om dagen. Under högsäsong gör företaget fem dagliga turer från Reykjavík.
Här kan du läsa mer om valskådning.
Kyrkan i Akureyri beredd att lämna tillbaka altarfönster
Hur fönstret hamnade i Akureyrarkirkja är alltjämt ett mysterium. Men nu erbjuder sig prästen Svavar Alfreð Jónsson att återlämna fönstret till katedralen i Coventry.
1943 monterades ett nytt altarfönster i kyrkan i Akureyri. Jakob Frímannsson, som basade över kooperativet i staden, köpte fönstret av en antikhandlare i Reykjavík. Det krävdes en hel del hantverksarbete för att få det nya fönstret att passa.
Först långt senare blev det känt att altarfönstret härstammade från katedralen i Coventry. Alla altarfönster monterades ned från katedralen under slutet av 1939 av rädsla för att de skulle gå sönder vid tyska bombräder. Altarfönstren placerades ut på bondgårdar i trakten där de ofta gömdes på höloften.
Försiktighetsåtgärden visade sig vara ett klokt steg. Den 14 november 1940 bombades kyrkan av Luftwaffe i ett omfattande angrepp från luften.
Några månader senare dök tre altarfönster från katedralen i Coventry upp hos en antikhandlare i London. En islänning, som själv drev en antikhandel i Reykjavík, råkade kika in i butiken och blev så betagen av altarfönstren att han köpte alla tre.
Det dröjde inte länge förrän Jakob Frímannsson släntrade in i butiken. Även han blev mycket förtjust i de vackra altarfönstren, men han nöjde sig med att köpa ett av dem eftersom det var det enda som skulle passa måtten i Akureyrarkirkja.
Redan samma år monterades fönstret i Akureyrarkirkja som en personlig gåva från Jakob Frímannsson. Det krävde en hel del yrkeskunskap att anpassa det storleksmässigt. Men helt plötsligt hade den nordisländska kyrkan alltså ett brittiskt altarfönster tillverkat för minst 200 år sedan.
Fönstrets ursprung var länge en hemlighet, även om flera av de islänningar som hade varit inblandade i projektet förmodligen anade att det kunde finnas en hel del tveksamheter om hur det kom sig att kyrkans egendom hamnade hos en antikhandlare. 1981 ska representanter för katedralen i Coventry ha gjort förfrågningar om fönstret, enligt RÚV dock utan att få något svar.
Svavar Alfreð Jónsson anser att kyrkan aldrig har försökt dölja altarfönstrets ursprung. I en bok om kyrkans historia utgiven 1990 framgår det tydligt att det härstammar från katedralen i Coventry.
Akureyrarkirkja, som nu firar 70 år, har enligt Svavar Alfreð Jónsson i dag en god relation med katedralen i Coventry. Han säger till RÚV att en delegation från Coventry besökte kyrkan i Akureyri förra året - utan att göra anspråk på fönstret. Men om de skulle ändra sig är kyrkan beredd att återlämna det gåtfulla altarfönstret.
1943 monterades ett nytt altarfönster i kyrkan i Akureyri. Jakob Frímannsson, som basade över kooperativet i staden, köpte fönstret av en antikhandlare i Reykjavík. Det krävdes en hel del hantverksarbete för att få det nya fönstret att passa.
Först långt senare blev det känt att altarfönstret härstammade från katedralen i Coventry. Alla altarfönster monterades ned från katedralen under slutet av 1939 av rädsla för att de skulle gå sönder vid tyska bombräder. Altarfönstren placerades ut på bondgårdar i trakten där de ofta gömdes på höloften.
Försiktighetsåtgärden visade sig vara ett klokt steg. Den 14 november 1940 bombades kyrkan av Luftwaffe i ett omfattande angrepp från luften.
Några månader senare dök tre altarfönster från katedralen i Coventry upp hos en antikhandlare i London. En islänning, som själv drev en antikhandel i Reykjavík, råkade kika in i butiken och blev så betagen av altarfönstren att han köpte alla tre.
Det dröjde inte länge förrän Jakob Frímannsson släntrade in i butiken. Även han blev mycket förtjust i de vackra altarfönstren, men han nöjde sig med att köpa ett av dem eftersom det var det enda som skulle passa måtten i Akureyrarkirkja.
Redan samma år monterades fönstret i Akureyrarkirkja som en personlig gåva från Jakob Frímannsson. Det krävde en hel del yrkeskunskap att anpassa det storleksmässigt. Men helt plötsligt hade den nordisländska kyrkan alltså ett brittiskt altarfönster tillverkat för minst 200 år sedan.
Fönstrets ursprung var länge en hemlighet, även om flera av de islänningar som hade varit inblandade i projektet förmodligen anade att det kunde finnas en hel del tveksamheter om hur det kom sig att kyrkans egendom hamnade hos en antikhandlare. 1981 ska representanter för katedralen i Coventry ha gjort förfrågningar om fönstret, enligt RÚV dock utan att få något svar.
Svavar Alfreð Jónsson anser att kyrkan aldrig har försökt dölja altarfönstrets ursprung. I en bok om kyrkans historia utgiven 1990 framgår det tydligt att det härstammar från katedralen i Coventry.
Akureyrarkirkja, som nu firar 70 år, har enligt Svavar Alfreð Jónsson i dag en god relation med katedralen i Coventry. Han säger till RÚV att en delegation från Coventry besökte kyrkan i Akureyri förra året - utan att göra anspråk på fönstret. Men om de skulle ändra sig är kyrkan beredd att återlämna det gåtfulla altarfönstret.
Gröna vänstern röstade för fortsatta EU-förhandlingar

De senaste månaderna har Gröna vänstern blivit allt fränare i sin kritik mot EU. Anförda av ministrarna Ögmundur Jónasson och Jón Bjarnason har kravet på att avbryta förhandlingarna blivit allt tydligare. Kritiken har framför allt riktat in sig på att samtalen snarare har karaktären av anpassning, och att det är ett förfarande som regeringen saknar mandat för.
En majoritet av partirådet tog i helgen ändå ställning för att fortsätta förhandlingarna om villkoren för isländskt EU-medlemskap. Hade förslaget, som bland annat hade stöd av alltingsledamöterna Atli Gíslason och Ásmundur Einar Daðason, gått igenom hade sannolikt en regeringskris väntat runt hörnet.
Samtidigt har EU-kritiken blivit allt mer tongivande inom Gröna vänstern. I ett uttalande ställer sig partirådet helt och hållet bakom den tidigare linjen, och anser alltjämt att Island mår bäst utanför EU.
Steingrímur J. Sigfússon, partiledare och finansminister, och Árni Þór Sigurðsson, alltingsledamot och ordförande för utrikesnämnden, var nöjda med att mötet gav sitt stöd för regeringens politik. På frågan om hur så motstridiga uppfattningar ska kunna samsas inom samma parti svarade Árni Þór Sigurðsson att det var en naturlig utveckling - när Gröna vänstern bildades hade partiet runt åtta procent av väljarsympatierna, en siffra som nu trefaldigats. Steingímur J. Sigfússon ansåg att det inte fanns någon spricka mellan gräsrötterna och partiledningen i Europapolitiken.
Även miljöminister Svandís Svavarsdóttir tyckte att Gröna vänsterns linje var tydlig - det isländska folket ska få avgöra om Island ska gå med i EU, men partiets inställning är att Island skulle förlora på ett inträde i unionen. Hon betonade också vikten av att hålla Självständighetspartiet borta från makten. Och Árni Þór Sigurðsson sade att tentaklerna från de de mäktiga företag som står Självständighetspartiet nära alltjämt förgiftar samhället.
Ásmundur Einar Daðason var mycket kritisk mot EU:s krav och krävde att Island inte ska acceptera några som helst bidrag från unionen. Att redan nu börja anpassa bidragssystemet för lantbruket, vilket är ett av EU:s önskemål, vore enligt honom att strunta i det mandat som regeringen har från alltinget och att föregå folkomröstningen om medlemskap.
Ögmundur Jónason ger uttryck för samma inställning i ett blogginlägg. Han skriver i ett annat inlägg att diskussionerna handlar om olika nyanser på partiets politik, men avvisar de rykten som gör gällande att det finns personliga motsättningar i partitoppen.
Alltingsledamoten Lilja Mósesdóttir var så besviken efter mötet och det hon anser vara Gröna vänsterns ovilja att ställa krav på Socialdemokraterna att hon på Facebook liknade partiets sätt att sluta upp kring ledningen vid östeuropeiska kommunistpartier:
"Regeringspartierna liknar mer och mer de gamla kommunistpartierna eftersom kritiken mot ledningen ökar både innanför och utanför dem. Möten blir till högtidliga sammankomster för att hylla ledningen hjorden drivs till stallet för att klappa och rösta i enlighet med ledningens vilja. Väljarna tittar bedövat på teaterföreställningen och skriker efter förändring men inget händer förrän det utlyses nyval."Hon skriver även att hon beklagar att partiet är mindre gräsrotsrörelse och mer applåder till ledningen än hon hoppats på. Rörelsens Birgitta Jónsdóttir hälsade enligt Vísir Lilja Mósesdóttir välkommen till partiet om hon skulle vara intresserad. Rörelsen har även tidigare sträckt ut handen till Gröna vänstern-politiker som är missnöjda med regeringssamarbetet.
Det är inte första gången som ledningen för Gröna vänstern brottas med Europapolitiken. Vid ett möte i slutet av oktober uppmanade i ett öppet brev ett hundratal partimedlemmar Gröna vänstern att stoppa anpassningsprocessen och i stället inleda regelrätta förhandlingar om villkoren för EU-medlemskap. Samma budskap publicerades också på helsidesannonser i dagstidningarna. Undertecknarna krävde vidare att Gröna vänstern helhjärtat skulle arbeta för den politik som hela partiet är överens om - ett nej till EU.
Nej-sidan tycks också ha stärkt sina positioner. I regeringen döljer Ögmundur Jónasson och Jón Bjarnason inte sin misstro gentemot EU, och även partiets avdelning i Reykjavík har tagit en rejäl vänstersväng. I slutet av september valdes skrällkandidaten Sólveig Anna Jónsdóttir till ny ordförande, och hon fick sällskap i styrelsen av många synnerligen EU-kritiska ledamöter.
Valet av Sólveig Anna Jónsdóttir gjordes med 133 röster mot 57. Den nya ordföranden lanserades som motkandidat till Andrés Ingi Jónsson, som var valberedningens förslag. Han arbetade nyligen för hälso- och sjukvårdsministern Álfheiður Ingadóttir, medan hon är en av de nio som åtalats för angrepp mot alltinget i samband med demonstrationerna som följde efter bankkollapsen.
Sólveig Anna Jónsdóttir lanserades av tidigare miljöministern Kolbrún Halldórsdóttir. Valet av henne liknas av Viðskiptablaðið vid en "palatsrevolution". Övriga i styrelsen är Brynja Björg Halldórsdóttir, Ellen Kristjánsdóttir, Garðar Mýrdal, Hermann Valsson, Friðrik Dagur Arnarson och Birna Magnúsdóttir.
Under helgens partimöte upprepade Gröna vänstern kravet på att försäljningen av energibolaget HS Orka till svensk-kanadensiska Magma Energy ska stoppas och utredas. Partiet ställer sig också frågande till varför isländska domstolar mörkar namnen på de personer som fällts för att ha köpt sexuella tjänster när få andra brottslingar får samma skydd. Gröna vänstern vill också på nytt utreda de föreslagna nedskärningarna inom sjukvården som presenteras i regeringens budget.
Björk Guðmundsdóttir sade nyligen i RÚV att hon hoppas att Gröna vänstern ska förmå regeringen att riva upp HS Orka-affären. Annars tror hon att miljövännerna kommer att överge partiet.
Utrikesminister Össur Skarphéðinsson säger till Fréttablaðið att diskussionerna inom Gröna vänstern inte har hindrat förhandlingarna - även om många förundras över att ett EU-kritiskt parti ingår i den regering som ansöker om medlemskap:
"Det har väckt förvåning på sina håll, men inte på något sätt förhindrat förhandlingarna."Här kan du läsa mer om Gröna vänstern och EU, här mer om HS Orka och här mer om åtalet för angrepp mot alltinget.
Dagens citat
Matthew Lynn i The Spectator om Islands hantering av bankkraschen.
söndag 21 november 2010
Dagens bonuscitat
"Jag borde vara glad. Här kommer en deckare som skippar onödiga inredningsdetaljer, som skildrar brott och våld på ett sätt som känns trovärdigt och väl förankrat i ett nutida samhälle och som jag läser i ett sträck utan att tappa intresset."
Anna Tullberg i Sveriges Radio om Arnaldur Indriðasons Mörka strömmar.
Anna Tullberg i Sveriges Radio om Arnaldur Indriðasons Mörka strömmar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)