tisdag 21 december 2010

Jón Gnarrs första budget: "Önskar den var roligare"

Han lovade gratis handdukar och att bryta alla vallöften. I Jón Gnarrs första budget som borgmästare i Reykjavík blir det 100 isländska kronor dyrare att hyra handduk på badhusen. Och det var en borgmästare som beklagade nedskärningarna - men också jämförde Island före kraschen med en alkoholist.

Allt i budgeten är visserligen inte besparingar. Där finns satsningar på fritis, skolor, offentliga miljöer och stadsdelen Breiðholt. Och satsningarna ska också skapa 530 till 580 nya arbetstillfällen.

Men kommunalskatten höjs från 13,03 procent till 13,20 procent och flera kommunala avgifter blir också dyrare, vilket i snitt innebär 7 000 isländska kronor i månaden för ett villahushåll med fyra personer. Utan besparingarna finns det ett gap på fem miljarder i budgeten. En av de största nedskärningarna görs inom den kommunala administrationen, där 300 miljoner kronor försvinner. Dessutom höjs fastighetsskatten från 0,214 procent till 0,225 procent och tomthyran från 0,08 procent till 0,165 procent.

Skattehöjningarna är känsliga. Morgunblaðið, med starka band till Självständighetspartiet, skrev först felaktigt att budgeten skulle innebära ökade kostnader med 7 000 kronor i månaden per person, och inte per hushåll. På Twitter undrade Bästa partiet: "Är Mogginn ordblind?"

När Jón Gnarr presenterade budgetförslaget beklagade han i ett anförande det bitvis dystra innehållet:
"Socialdemokraternas och Bästa partiets budget är bra sett till omständigheterna. Det hade naturligtvis varit fantastiskt att ha mer pengar. Men så är läget nu. Planen är en realistisk väg till att nå framgång nästa år. Den är utarbetad efter de omständigheter som vi nu har. Den är inte fullkomlig och om många saker finns osäkerhet. Vi har möjlighet att se över åtskilligt. Den är utarbetad med kommuninvånarnas intressen som ledstjärna och för dem. Jag önskar att den var roligare, att vi kunde bjuda alla kommuninvånare på gratis stadsbuss och gratis bad och gratis handduk. Kanske kan vi göra det nästa gång. Det vore kul. Det har inte varit något lätt arbete att få ihop den här budgeten. Det har tagit mycket tid, koncentration och uppmärksamhet. Det är svåra tider. Vi behöver spara, skära ned och optimera. Det vet alla. Men alla är inte överens om hur det ska göras. Vissa vill höja skatten, andra vill inte höra talas om det. Folk har olika åsikter om vilka avgifter som ska höjas, vilka som ska sänkas och hur fördelningen ska vara."
För att spara pengar kommer sophämtningen att göras var tionde i stället för var sjunde dag. Samtidigt är det också något av en anpassning till det ekonomiska läget. Mängden hushållssopor är nu 20 procent lägre än före finanskrisen. Dessutom ska källsorteringen byggas ut och förbättras.

Koalitionen mellan Bästa partiet och Socialdemokraterna överväger också att inkomstanpassa kostnaden för kommunala tjänster. Den som tjänar mer kan därför få betala något mer, medan den som tjänar mindre också betalar något mindre.

Och så blir det alltså - vilket förmodligen är en bekymmersam symbolfråga - något dyrare att hyra handduk på de kommunala badhusen. Priset stiger från 500 till 600 isländska kronor. Samtidigt satsar dock koalitionen 500 miljoner på förbättringar av badhusen.

Hur hamnade då Island och Reykjavík i den här besvärliga situationen? Enligt Jón Gnarr genom att vissa agerade som alkoholiserade pappor, de där typerna som får briljanta och storsinta idéer med några järn innanför västen, och är så övertygande att också andra tror på dem.

Men när bubblan brast, efter lån efter lån efter lån, och den alkoholiserade föräldern tvingades erkänna sitt nederlag, stod familjen kvar. Förundrad, förvirrad och förbannad.

Ändå väntar en ljus framtid för fru Reykjavík. Då gäller det enligt Jón Gnarr att vända ilskan till något positivt. Att le, skratta och skämta kostar inget:
"Det är svårt att lita på någon efter att ha blivit sviken. Men vi måste göra det för att kunna gå vidare. Det är bättre att ha älskat och förlorat än att aldrig ha blivit kysst. Vi behöver investera i förtroende. Vi är en erfarenhet rikare. Vi har utvecklats. Vi känner nu till skillnaden mellan priser och värderingar och medlidande och kärlek."
Budgetförslaget fick kritik från båda oppositionspartierna. Självständighetspartiets Hanna Birna Kristjánsdóttir ville riva upp skattehöjningen och i stället spara ytterligare 700 miljoner isländska kronor inom den kommunala servicen. Gröna vänsterns Sóley Tómasdóttir ville hellre höja skatten till maxnivån 13,28 procent för att kunna avstå från avgiftshöjningarna.

Ólafur Þ. Stephensen, chefredaktör för Fréttablaðið, skriver i en ledare att Bästa partiet, som skulle stå för det roliga, har visat sig vara tråkiga. Han hävdar att deras oerfarenhet visar sig i budgeten och att de inte haft några andra förslag än konventionella skatte- och avgiftshöjningar som dikterats av Socialdemokraterna.

Reykjavík är inte den enda kommunen i huvudstadsområdet som höjer skatten. Seltjarnarnes höjer från 12,1 procent till 12,98 procent. Skattehöjning väntar också i Mosfellsbær, medan Garðabær väntas ligga kvar på 12,46 procent och därmed bli Reykjavíkområdets lågskattekommun. Omkring 80 procent av de isländska kommunerna har nu en kommunalskatt på maximala 13,28 procent.

Här kan du läsa mer om Bästa partiet.