
Minst 41 vulkanutbrott har inträffat på Island sedan 1900-talets början. Trots snittet på en eruption drygt vart tredje år har ingen tidigare påverkat flygtrafiken. Det beror på att Eyjafjallajökull är en helt annan typ av utbrott.
De flesta vulkanutbrotten på Island har inga konsekvenser utomlands. Basalt är den vanligaste produkten av lavan. Men under en glaciär eller i vatten kan ångexplosioner slå sönder magman och producera tefra och aska. De är ofta finkorniga och faller nära platsen för utbrottet.
Magman från Eyjafjallajökull innehåller däremot enligt
Náttúrufræðistofnun Íslands ovanligt mycket gas och är också mer flytande. När magman exploderar vid ytan skapas ett mjölliknande pulver av vulkanaska som på utbrottets första dag kastades upp till tio kilometer upp i luften. Den finkorniga askan sprids sedan med vinden långt från eruptionens hjärta.
Eyjafjallajökull är således inget typiskt utbrott. Surtseyeruptionen 1963 ägde rum under havsytan, och den som vill hitta ett jämförbart utbrott får därför gå tillbaka till Hekla 1947. Omständigheterna var ungefär desamma: Vulkanen erupterade under glaciären, och när magman kom i kontakt med snö, is och smältvatten skapades ångexplosioner som spred askan. Men på den tiden var flygtrafiken ytterst begränsad, och Heklautbrottet hade heller ingen känd påverkan på den.
Exakt hur många vulkanutbrott som inträffat är svårt att säga.
Veðurstofa Íslands räknar till 41 eruptioner från år 1902 och framåt. Katlas förmodade utbrott 1955 finns inte med på listan. Vissa utbrott upptäcks också väldigt sent. En undervattenseruption nordost om Hemön 1973 togs upp på listan först 2008. I och med att det inträffade samtidigt som det stora utbrottet på Hemön dröjde det länge innan fotografier av havsbottnen faktiskt bevisade att det rörde sig om en eruption.
Vattenståndet i Markarfljót har stigit något på grund av större mängder smältvatten. Lavatäcket fortsätter att breda ut sig på Eyjafjallajökull, men har inte strömmat längre än omkring 600 meter norrut från utbrottets centrum.
Utbrottet fortsatte i går med samma intensitet som under helgen. Kratern har ökat något i storlek och är enligt
Jarðvísindastofnun nu 200 meter bred. Askan väntas enligt Veðurstofa Íslands prognos sprida sig nordväst, väster och sydost om Eyjafjallajökull. I morgon väntas Hemön drabbas av ett minst en millimeter tjockt asktäcke. Tidigare har ön nästan varit helt förskonad från nedfallet.

Mýrdalsjökull och Eyjafjallajökull är alltjämt avspärrade.
Polisen i Hvolsvöllur övervakar så att inga obehöriga tar sig in i skyddszonen där också vägen till Þórsmörk ingår. Ringvägen är dock öppen för all trafik.
Almannavarnir uppmanar dock resenärer att inte stanna i onödan samt att ta det försiktigt om det regnar. Då blir askan på vägen nämligen mycket hal.
Dagens askprognoser för flyget från Reykjavík och Keflavík är osäkra. Icelandair och Iceland Express har flyttat turer för att försöka undvika askmolnen som tros ha större inverkan på flygförhållandena längre fram under dagen. Flygplatsen i Akureyri väntas däremot inte påverkas.
Icelandair och Iceland Express har tappat 75 procent av bokningarna sedan vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull började jämfört med samma period förra året, skriver
Morgunblaðið. Många har också bokat av eller flyttat fram redan beställda resor. Resenärer hör också av sig och är oroliga över att bli fast på Island på grund av nedfall av vulkanaska.
När flygstoppet i Europa var som värst meddelade Icelandair att bolaget förlorade omkring 100 miljoner isländska kronor varje dag på grund av inställda turer.
Turismen betydde under 2009 intäkter på 155 miljarder isländska kronor. Näringen har vuxit med i snitt sex till sju procent om året. De mest optimistiska prognoserna för 2010 har räknat med intäkter på omkring 200 miljarder. Eyjafjallajökull ser dock ut att bromsa intäkterna från turistnäringen.

Någon ökad aktivitet från Katla har inte registrerats. Däremot inträffade under gårdagen flera skalv vid Kistufell i nordvästra delen av Vatnajökullmassivet. Det kraftigaste uppmättes till 2,7 på Richterskalan. Under glaciären, som här mäter 2 009 meter, finns Bárðarbunga, en grannvulkan till Grímsvötn som inte erupterat på länge men alltid skapar svåra översvämningar.
Grímsvötn erupterade senast 2004. Vulkanen tycks bli mer aktiv under vissa perioder och är enligt experterna en av de mest troliga kandidaterna till ett nytt utbrott. Grímsvötn erupterade nämligen även 1998 och 1983. Det sistnämnda utbrottet var det första på 45 år, och även då hade Grímsvötn en intensiv period med flera eruptioner inom loppet av några år.

Nyhetsbyrån Reuters har för övrigt dragit tillbaka den fixade versionen av Ólafur Eggertssons bild av utbrottet sett från Þorvaldseyri. Wade Laube, bildredaktör vid Sydney Morning Herald,
bloggar om sin hantering av bilden som ledde till att det ofixade originalet i stället skickades ut.
Här kan du läsa mer om utbrottet vid Eyjafjallajökull,
här mer om den omdiskuterade bilden och
här mer om utbrottet nära Hemön 1973 som "upptäcktes" först 2008.
Andra medier om vulkanutbrottet:
Vulkanblixtar skvallrar om askmoln:
Sveriges RadioFoto: Ólafur Eggertsson/Veðurstofa Íslands
Grafik: Veðurstofa Íslands och Almannavarnir