Sigurjón Brinks bidrag till final i Söngvakeppni

Den nyligen avlidne Sigurjón Brinks bidrag "Aftur heim" tog sig i lördags vidare till final i den isländska melodifestivalen. De speciella omständigheterna gjorde att RÚV bestämde sig för att släppa fram ett bonusbidrag - även favoriterna Magni Ásgeirsson och Jógvan Hansen tog sig därmed vidare.

Årets upplaga av Söngvakeppni Sjónvarpsins har präglats av Sigurjón Brinks död. 36-åringen hittades död i sitt hem den 17 januari. Dödsorsaken var hjärnblödning.

"Aftur heim" skulle bli Sigurjón "Sjonni" Brinks fjärde framträdande i tävlingen. I stället framfördes låten av sex av hans vänner, Hreimur Örn Heimisson, Gunnar Ólason, Benedikt Brynleifsson, Vignir Snær Vigfússon, Matthías Matthíasson och Pálmi Sigurhjartarson. Bidraget tog sig också vidare till final tillsammans med förhandsfavoriterna Magni Ásgeirsson ("Ég trúi á betra líf") och Jógvan Hansen ("Ég lofa").

De speciella omständigheterna fick RÚV att i sista minuten bestämma sig för att låta tre i stället för två bidrag gå vidare från delfinalen. Därmed blir det alltså sju låtar som lördagen den 12 februari gör upp om att representera Island i Eurovision Song Contest.

Sjonni Brink begravdes i Grafarvogskirkja i Reykjavík den 27 januari. Han följdes till den sista vilan av sin familj samt ett stort artistuppbåd, bland annat de som framförde "Aftur heim" i delfinalen.

Hreimur Örn Heimisson säger till Fréttablaðið att beslutet att ställa upp i tävlingen med Sigurjón Brinks bidrag var ett sätt att hedra hans minne:

"Alla spekulationer och tankar på att tävla är oss fjärran. Vi vill bara hedra minnet av Sigurjón på det här sättet och framföra det så bra som vi kan. Sigurjón skapade band mellan alla oss. Han var en vän till så många och den här gruppens mittpunkt. Vi ser alla på det så att ingen kan ersätta Sigurjón."

Här kan du läsa mer om årets Söngvakeppni Sjónvarpsins, här se bilder från begravningen av Sigurjón Brink och här lyssna på alla finalbidrag.

Foto: RÚV

Nio av tio silvertärneungar dog i boet

Nio av tio silvertärneungar som lever främst på havstobis dog i boet. Det visar biologen Freydís Vigfúsdóttirs undersökningar. Hon uppmanar nu islänningar att sluta samla fågelägg och jaga för att inte bidra till att beståndet kollapsar.

Silvertärnan har drabbats av samma utveckling som lunnefågeln. De tobisfiskar som arten i huvudsak lever på har blivit allt färre i antal, vilket gör att fåglarna inte kan skaffa mat till sina ungar. Silvertärnan försöker ibland ge ungarna andra, större fiskar eller till och med fjärilar i stället, men de är betydligt svårare för ungarna att äta.

Försöken att mata ungarna med fjärilar sker i regel sent när de redan är mycket svaga. Även om ungarna kan sätta i sig fjärilarna är de näringsmässigt inte jämförbara med havstobis.

Freydís Vigfúsdóttir undersöker i arbetet med sin doktorsavhandling fågelbeståndens utveckling vid tolv platser på Snæfellsnes. Resultatet är närmast nattsvart. Omkring 90 procent av silvertärnans ungar dog i boet på grund av brist på mat. Hon uppmanar i Morgunblaðið islänningarna att därför sluta samla fågelägg:

"Grönland är den enda platsen som har en med Island jämförbar silvertärnekläckning, och undersökningar där har visat att äggsamling från häckningsplatser har bidragit stort till den nedgång för beståndet som har ägt rum där. Må vi islänningar alltid tänka på det när vi mumsar på silvertärneägg."

På Island häckar 20 till 30 procent av beståndet av silvertärna och runt 70 procent av tordmulebeståndet. Freydís Vigfúsdóttir anser inte att Island hittills har vidtagit tillräckliga åtgärder för att skydda arterna. Hon vill därför även stoppa jakten på lunnefågel och andra alkor.

Kolonin av silvertärna på Snæfellsnes är en av de största på Island. Men årets kull blev alltså liten där bara var tionde unge överlevde sommaren - och det är sjätte året i följd som återväxten är långt ifrån tillräcklig för att inte beståndet ska minska.

Andra sjöfåglar har inte drabbats lika hårt av den sämre tillgången på havstobis. Vissa arter kan nämligen samla föda under en hel dag som de sedan kräks upp åt ungarna på kvällen. Silvertärnan kan bara ta lite åt gången och kan heller inte kräkas, vilket gör arten extra känslig för förändringar.

Anledningen till att beståndet av tobisfiskar närmast kollapsat tros vara att havet har blivit varmare samtidigt som salthalten har förändrats.

Här kan du läsa mer om silvertärnan.

Regeringen vill ha nytt val till konstitutionsting

Regeringen vill göra om valet till det konstitutionella tinget. Målet är att så snart som möjligt få alltinget att ta ställning till ett nyval sedan det tidigare underkänts av domstol.

Hæstiréttur Íslands förklarade i förra veckan att valet till det ting som ska ta fram ett förslag till en ny konstitution är ogiltigt. Styrelsen för Landskjörstjórn, den isländska valmyndigheten, valde i fredags att avgå efter underkännandet, och regeringens hållning är nu att göra om valet på ett rättssäkert sätt.

En annan idé som cirkulerar är att låta alltinget utse de 25 ledamöterna till grundlagstinget genom att skapa en särskild konstitutionsnämnd. Förslaget förespråkas bland annat av statsvetaren Gunnar Helgi Kristinsson, som anser att det blir svårt att göra om valet. En risk är att valdeltagandet ännu en gång blir så lågt att det i sig innebär ett demokratiskt problem.

Gunnar Helgi Kristinsson säger till Smugan att Landskjörstjórn är ansvariga för det undermåliga genomförandet av valet samt att de borde ha slagit larm om bristerna. Samtidigt agerar myndigheten på alltingets uppdrag, vilket gör att de folkvalda också delar ansvaret. Han tror att förklaringen till fiaskot är att valförberedelserna skedde under stor tidspress.

Regeringen anser att Landskjörstjórn bär ansvaret för misslyckandet. Oppositionen hävdar i stället att ansvaret faller på regeringen. Förre statsministern och självständighetspartisten Þorsteinn Pálsson skriver i Fréttablaðið att han tycker att Jóhanna Sigurðardóttir bör avgå. Unnur Brá Konráðsdóttir, alltingsledamot för Självständighetspartiet, uppmanade inrikesminister Ögmundur Jónasson att tänka över sin situation. Lilja Mósesdóttir, Róbert Marshall och Árni Þór Sigurðsson är några ledamöter för regeringspartier som har bett om ursäkt för misslyckandet.

Konstitutionstinget har varit en stridsfråga i två års tid. Det var ett villkor för att Framstegspartiet skulle ge sitt stöd för den minoritetsregering som Socialdemokraterna och Gröna vänstern bildade fram till nyvalet våren 2009. Tanken var ursprungligen att valet till konstitutionstinget skulle ägt rum samma dag, men lagstiftningen blev inte klar i tid.

Men tinget har också varit en hjärtefråga för Jóhanna Sigurðardóttir. Redan 1995 motionerade hon till alltinget i frågan. Och en översyn av grundlagen var också ett av Medborgarrörelsens vallöften vid 2009 års val.

Självständighetspartiet har inte alls varit lika förtjusta i förslaget. Vid omröstningen i alltinget lade samtliga ledamöter utom två ned sina röster - Óli Björn Kárason som röstade nej, och Jón Gunnarsson som av misstag röstade ja.

Att det fanns brister i genomförandet av valet är de flesta överens om. Journalisten Illugi Jökulsson, som är en av de 25 som valdes in i konstitutionstinget, anser dock att Hæstiréttur Íslands inte hade behövt gå så långt som att ogiltigförklara valet. Han säger till Vísir att såväl det beslutet som anmälningarna av valresultatet från tre personer som inte vill ändra konstitutionen kan betyda att politik har påverkat domstolen.

En av de största frågorna för konstitutionstinget att ta ställning till är ägandet av och nyttjanderätten till naturresurser. Minst 90 procent av de folkvalda är för ett statligt ägande. Och DV antyder att flera av de domare som ogiltigförklarade valet också har kopplingar till den mäktiga fiskeindustri som inte vill se några sådana förändringar.

Tre domare avstod från målet eftersom de ansåg sig kunna betraktas som jäviga - Ingibjörg Benediktsdóttir på grund av en relation med en inom styrelsen för Landskjörstjórn, Markús Sigurbjörnsson eftersom brorsonen kandiderade och Ólafur Börkur Þorvaldsson eftersom systern Hervör Þorvaldsdóttir också ingick i Landskjörstjórn.

Bland de domare som dömde i målet finns Viðar Már Matthíasson, bror till Guðbjörg Matthíasdóttir, Islands kanske rikaste fiskebaron och huvudägare av Morgunblaðið, Jón Steinar Gunnlaugsson som innan domarkarriären kämpade för ett oförändrat fiskekvotsystem och ingick i samma liberala falang av Självständighetspartiet som Davíð Oddsson under 1980- och 1990-talen, Gunnlaugur Claessen ingick i samma gruppering och Árni Kolbeinsson basade över fiskedepartementet när det nuvarande kvotsystemet etablerades.

Regeringen tycks luta åt ett nyval. Det är åtminstone den åsikt den ansvarige ministern Ögmundur Jónasson förespråkar. Partikamraten Þráinn Bertelsson skulle hellre se att alltinget för att undvika förseningar i stället skapar en särskild konstitutionsnämnd av de 25 som valdes in i tinget.

Ögmundur Jónasson träffade i helgen de 25 folkvalda. Förvirringen är förstås stor och många har ägnat både tid och pengar åt valkampanjen. I dagsläget ser det tveksamt ut om tinget faktiskt kan samlas den 15 februari.

24-åriga Ástrós Gunnlaugsdóttir är en av de yngsta representanterna. Hon säger till Vísir att hon lade alla sina sparpengar på valrörelsen och har tagit ledigt från sina studier för tingets skull. Nu är hon dessutom gravid - men om det blir någon lön från konstitutionstinget är högst osäkert:

"För min del förstår jag på många sätt Hæstirétturs resonemang. Men domen är hård. Det borde ha varit möjligt att dela ut en varning."

Bjarni Benediktsson, ledare för Självständighetspartiet, sade i fredagens alltingsdebatt att han är beredd att förnya konstitutionen. Men han anser inte att det finns något behov av ett rådgivande ting, utan att den uppgiften kan skötas av alltinget. Bjarni Benediktsson hävdar också att en av Jóhanna Sigurðardóttirs anledningar till att skapa ett utomparlamentariskt ting är ett sätt att runda Självständighetspartiet i frågan om förvaltningen av naturresurser.

Jóhanna Sigurðardóttir vill dock liksom Ögmundur Jónasson genomföra tinget. Hennes förhoppning är att snabbt kunna samla en majoritet bakom ett nytt förslag för att sedan åter utlysa val. Det är också en ståndpunkt som det troligtvis finns majoritet för i alltinget.

Även om konstitutionstinget bara är rådgivande så kommer deras förslag ändå att få en viss tyngd. Att förbigå dem helt och hållet kan också medföra risker. Jóhanna Sigurðardóttirs önskan är förmodligen ett rejält mandat för att riva upp fiskekvotsystemet - och att med tinget i ryggen föra frågan till folkomröstning.

Partistyrelsen för Socialdemokraterna ställde sig i helgen bakom en sådan lösning. Kvoterna ska återkallas under en tjugoårsperiod och därefter fördelas på nytt mot en avgift. Jóhanna Sigurðardóttir sade i sitt tal att näringslivsorganisationen Samtök atvinnulífsins och fiskarnas branschorganisation LÍÚ gör sitt yttersta för att blockera alla förändringar som kan innebära en förändring inom fiskeindustrin.

Alltingsledamoten Ólína Þorvarðardóttir går i ett blogginlägg snäppet längre och skriver att Socialdemokraterna har fått nog av fiskeindustrins "hotpolitik" och att de agerar som att de har makt att lagstifta trots att de står utanför alltinget. Kritiken tillbakavisas dock i ett uttalande.

En opinionsmätning utförd på uppdrag av LÍÚ visar att 65,4 procent av islänningarna svarar ja på frågan om de som i dag har fiskekvoter ska få behålla dem mot en avgift. 34,6 procent är emot förslaget. Omkring 40 procent av de tillfrågade avstod från att svara på frågan.

Jóhanna Sigurðardóttir sätter alltså likhetstecken mellan konstitutionstinget och fiskerättigheterna. Fiskeminister Jón Bjarnason har också uppmanat de 25 folkvalda att komma med förslag på hur förvaltningen av naturresurserna ska gå till. Och Jóhanna Sigurðardóttir gick under partistyrelsemötet så långt att hon lyfte fram tinget som en av de absolut viktigaste frågorna både för Island och hennes egen politiska karriär:

"Hæstirétturs oväntade ogiltigförklaring av valet får inte förstöra konstitutionstinget. Innan det på nytt hålls val till alltinget ska en ny konstitution, baserad på konstitutionstinget, behandlas i tinget. Så blir det så länge jag har någon makt."

De tre personer som överklagade valresultatet, Óðinn Sigþórsson, Skafti Harðarson och Þorgrímur S. Þorgrímsson, har enligt Morgunblaðið samtliga tagit emot hot sedan domstolens beslut blev känt.

Här kan du läsa mer om konstitutionstinget.

Dagens citat

"The important thing is that Britain and the Netherlands and the European Union partners have now accepted that what Iceland was saying a year ago was fundamentally right. ... It’s of course a much better deal."

President Ólafur Ragnar Grímsson i Bloomberg om Icesave-tvisten.

Dagens bonuscitat

"Jag höll tidigare på med löpning men när jag hade gjort mitt sjunde maraton tyckte jag inte längre att det var någon utmaning. ... Då fick jag idén att det kunde vara spännande att gå tvärs över Island i januari, eftersom det skulle vara mycket svårare än under sommaren."

Britten Richard Neocleous i Morgunblaðið om den tolv dagar långa vandring han gjorde tillsammans med Jake Ormsby från Nya Zeeland och Brett Flack från Zimbabwe från Eyjafjörður i norr längs med Sprengisandur, öster om Hofsjökull och fram till Hrauneyjar på höglandet.

Fick vänta på skuldsanering - jurist föredrog handboll

1 500 islänningar står i kö för att få hjälp av Umboðsmaður skuldara med skuldsanering. Väntetiden på ett beslut kan vara upp till tio månader. En förklaring kan vara att vissa av handläggarna tittar på handboll i stället för att jobba.

En isländsk kvinna, som har ansökt om skuldsanering, blev förvånad när den handläggande juristen berättade varför han inte hade tid att träffa henne. Islands matcher i handbolls-VM tog nämligen för mycket tid i anspråk.

Kvinnan ringde Bylgjan och berättade om historien. Därefter publicerade DV det mejl hon fått från handläggaren:

"Ursäkta att jag inte har hört av mig förrän nu. Det har varit väldigt mycket att göra med olika uppgifter och jag har försökt att hoppa mellan uppgifterna bäst jag kan. Sedan har handbollen satt streck i räkningen (jag har tittat på den i stället för att arbeta)."

Handläggarens svar dröjde tolv dagar. Hon skriver vidare att han varit i kontakt med kvinnans bank och att han förhoppningsvis skulle återkomma inom en vecka med något slags förslag.

Kvinnan, som har stora skulder efter en bostadsaffär, säger till DV att hon blev upprörd över handläggarens svar:

"Man sitter hemma hos sig med hopp i bröstet och så får man något sådant i ansiktet. ... Jag trodde på fullt allvar att min man skämtade med mig."

Handläggaren säger till DV att hon formulerat sig olämpligt samt att det inte var riktigt att prioritera handbollen framför arbetet. Samtidigt hade hon fått intrycket av att hon kunde skämta med den skuldsatta kvinnan:

"Jag håller helt med om att det kanske inte var lämpligt att kasta fram det så där. Men när jag pratade med dem under mötet så tyckte jag att de verkade vara ganska lugna och tänkte kanske att de själva hade tittat på handbollen precis som de flesta andra. Men jag är helt enig om att det inte var rätt beteende från min sida."

Omkring 1 500 islänningar står alltså på kö för att få hjälp med någon form av skuldsanering. Förra året var väntetiden på ett besked upp till tio månader, men efter nyanställningar och nytt regelverk är målet att handläggningstiden hos Umboðsmaður skuldara i sommar ska ha krympt till tre månader. Myndigheten har nyligen också flyttat från Hverfisgata i Reykjavík till större lokaler vid Kringlan.

Iceland Airwaves ger miljonintäkter

Hälften av besökarna på Iceland Airwaves är utlänningar. Och de gjorde av med 313 miljoner isländska kronor under festivaldagarna i Reykjavík. Dessutom betyder festivalen mångmiljonintäkter för flygbolagen och turistattraktioner i flera andra kommuner.

Útflutningsskrifstofa íslenskrar tónlistar, ÚTÓN, har i en rapport räknat på vad Iceland Airwaves betyder för Reykjavík. Årets festival besöktes av 2 215 utlänningar, vilket motsvarar 48 procent av de totala besökssiffrorna.

De utländska gästerna stannade i snitt i Reykjavík i 5,5 dagar och gjorde av med totalt 313 miljoner isländska kronor, vilket omräknat till dagens priser är en ökning med 22 procent jämfört med 2005 års festival. Varje turist spenderade dagligen 25 000 kronor i Reykjavík.

Flyget till och från Island är inte inräknat i beloppet. De intäkterna beräknas till minst 130 miljoner isländska kronor. Dessutom betyder festivalen inkomster även för hela sydvästra Island eftersom många besökare dessutom passar på att se sig omkring utanför huvudstaden.

För 73 procent av festivalbesökarna var Iceland Airwaves huvudskälet till Islandsresan. 98 procent av gästerna var nöjda eller mycket nöjda med festivalen.

Grímur Atlason, vd för Iceland Airwaves, säger till DV att han uppskattar de totala intäkterna till omkring en halv miljard. Och han anser dessutom att musiken är en av Islands få pålitliga exportvaror:

"Jag har alltid sagt att min favoritfinansviking är Björk. Det hon har gjort kan inte mätas i pengar. ... Hon är vår enda exportvara som har gått bra över längre tid."

Björk öppnade enligt Grímur Atlason dörren för det utländska intresset för isländsk musik som Sigur Rós och film. Det mesta andra tycker Grímur Atlason har varit en enda röra - vare sig det gäller lammkött till USA eller butiker på Oxford Street.

Dagens citat

"Man höll mer på med att så förra året men i år blir det mer skörd."

Krummi Björgvinsson i Fréttablaðið om att han släpper minst två album i år - ett med Mínus och ett med Legend.

Dagens bonuscitat

"He is duplicitous. He was undercover for seven years. I didn't trust a word of what he was saying."

En miljöaktivist i The Guardian om att aktivisten Mark Stone, som deltog i protesterna mot bygget av dammen vid Kárahnjúkar, i själva verket heter Mark Kennedy och är brittisk polis - läs mer här.

Lay Low gör skiva med isländsk lyrik

Lovísa "Lay Low" Elísabet Sigrúnardóttirs nästa projekt blir ett album med tonsatta dikter skrivna av kvinnliga isländska poeter. Inspelningarna börjar i maj.

Lovísa Elísabet Sigrúnardóttir dammsuger just nu Reykjavíks antikvariat och bibliotek på jakt efter lyrik signerad kvinnliga inhemska poeter. Vilborg Dagbjartsdóttir och Margrét Jónsdóttir är några av de förtattare vars dikter sannolikt kommer att tonsättas till nästa album med Lay Low.

Den kommande plattan är Lay Lows tredje fullängdare. Och den här gången överger Lovísa Elísabet Sigrúnardóttir de engelska texterna. Hon säger till Fréttablaðið att det aldrig varit aktuellt att skriva egna texter på isländska:

"Jag är väldigt ivrig eftersom jag länge har längtat efter att göra en platta på isländska, men jag är inte tillräckligt bra på att skriva isländska texter."

Inspelningarna väntas börja i maj tillsammans med Magnús Árni Øder. Lovísa Elísabet Sigrúnardóttir har nyss börjat tonsätta favoritdikterna. Hon håller också på att skaffa sig tillstånd från rättighetsinnehavarna:

"Jag läser nästan alla diktsamlingar av isländska kvinnor som jag kommer över. ... Om det är någon dikt som berör mig eller är tänkvärd tar jag den och sparar i en hög. Så när jag är på humör försöker jag att skriva låtar till dikterna. Jag har små bitar av låtar och tänker att fortsätta att komponera fler bitar och välja ut de bra till skivan."

Turerna till bibliotek och antikvariat har inte bara fått henne att upptäcka poeter hon tidigare inte kände till. Lovísa Elísabet Sigrúnardóttir säger till Fréttablaðið att de också har gjort henne till något av en boksamlare:

"Jag har läst ganska mycket lyrik och har mycket kvar. Det är också fantastiskt roligt eftersom jag har fått ett sidointresse till det här: att samla böcker."

Här kan du läsa Islandsbloggens recension av Lay Lows "Flatey".

Självständighetspartiet större än regeringen

Självständighetspartiet har fler sympatisörer än regeringspartierna tillsammans. Samtidigt kunde bara 54 procent av de tillfrågade berätta vilket parti de skulle rösta på om det var val till alltinget i dag. Det visar Fréttablaðiðs opinionsmätning.

43,4 procent av islänningarna hade i dag lagt sin röst på Självständighetspartiet, vilket är en ökning med 7,8 procentenheter jämfört med septembermätningen och skulle ge 28 platser i alltinget. Tillsammans med Framstegspartiet, som ökar till 11,8 procent och sju mandat, tycks i nuläget finnas en rejäl majoritet för den borgerliga oppositionen.

Socialdemokraterna har stöd av 25,8 procent av väljarna, en ökning med 2,6 procentenheter. Gröna vänstern rasar däremot 9,1 procentenheter till 16,5 procent av väljarsympatierna. Tillsammans skulle regeringspartierna få 28 mandat, lika många som Självständighetspartiet.

Rörelsen är långt ifrån femprocentsspärren och får nöja sig med 2,1 procent av väljarstödet, en minskning med 3,5 procentenheter jämfört med septembermätningen. Medborgarrörelsen, som fick fyra mandat i valet våren 2009, har i nuläget bara stöd av 0,5 procent av islänningarna.

Självständighetspartiet är i den här undersökningen också enda parti som ökar jämfört med 2009 års val. Dagens opinionsläge innebär att partiet skulle få tolv nya mandat att lägga till dagens sexton.

Statsvetaren Stefanía Óskarsdóttir förklarar i Bylgjan Gröna vänsterns tillbakagång med att de vid nyvalet sågs som ett parti som inte bar samma ansvar för finanskrisen som andra, och att de därför lockade många ilskna och misstrogna väljare. Nu, menar hon, tycks partiets stöd vara på väg att återgå till samma nivåer som före krisen.

En bidragande orsak till de låga siffrorna för regeringspartierna kan vara den senaste tidens debatt om vägtullar. Planerna på att ta ut avgifter vid resor till Reykjavík för att finansiera infrastrukturprojekt har fått hård kritik - i synnerhet från kommunerna i sydväst.

En opinionsmätning utförd av MMR visar också att en majoritet av islänningarna står bakom protesterna. 81,9 procent är emot vägtullar, medan 11,1 procent är för avgifter.

Motståndet är störst bland Självständighetspartiets väljare, där 88,9 procent säger nej till vägtullar. Nej-sidan är dock i majoritet i samtliga partier. 86 procent av Rörelsens väljare är emot förslaget, 83,4 procent av Framstegspartiets, 71,4 procent av Socialdemokraternas och 68,4 procent av Gröna vänsterns.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"The evidence amounts to nothing more than the fact that on 8 December 2008, 30 people tried to go up to the public balcony of parliament to protest, and one of them managed to say a few words from it. From this group nine individuals were picked and charged at random."

Jórunn Edda Helgadóttir och Guðjón Idir i The Guardian om rättegången mot de nio demonstranter som åtalats för attack mot alltinget i samband med protester i Reykjavík - läs mer här.

Fotobok skildrar livet vid Islands yttersta hav

Med Þar sem vegurinn endar, Där vägen tar slut, fick Hrafn Jökulsson en oväntad försäljningsframgång. Boken skildrar livet i Árneshreppur, Islands till invånarantalet minsta och mest isolerade kommun.

I en ny bok tar Hrafn Jökulsson kameran i stället för pennan till hjälp för att dokumentera vardagen vid Islands yttre hav, Við ysta haf - Mannlíf og náttúra í Árneshreppi á Ströndum. Fotoboken går att köpa i flera av Reykjavíks bokhandlar samt i Árneshreppurs enda butik, lanthandeln i Norðurfjörður. I hans blogg hos Pressan kan du se en del av bilderna och här kan du läsa Islandsbloggens recension av Þar sem vegurinn endar.

Boende räds Katla - kräver ny flyktväg över floden

Om Katla erupterar och skapar stora översvämningar tvingas boende på ett dussintal gårdar att fly i riktning mot vattenmassorna. Nu kräver de att en bro byggs över Hólsá så att de slipper omvägen på 2,5 mil vid en utrymning.

Katla är tillsammans med Hekla och Grímsvötn de vulkaner som väntas stå näst i tur för ett utbrott. Katla kan eruptera med oerhört kort varsel - de första jordskalven som kan indikera att ett utbrott är på väg kan börja ett par timmar innan, även om utbrotten i regel föregås av en serie jordbävningar.

Befolkningen på gårdarna söder om Þverá och öster om Hólsá - som ligger söder om Hella och Hvolsvöllur på den isländska sydkusten - anser att riskerna vid ett vulkanutbrott är så stora att regeringen och myndigheterna måste ta dem på allvar. De har därför skrivit ett brev där de uppmanar till ett snabbt bygge av en bro över floden Hólsá vid Djúpós.

I dagsläget måste de som bor längst bort åka 25 kilometer i riktning mot de befarade översvämningarna. Det är riskabelt och skulle kunna medföra att de boende blir instängda på sina gårdar av vattenmassorna om inte utrymningen går tillräckligt snabbt eller om förvarningarna kommer sent.

Därför vill de att en alternativ flyktväg skapas i form av en bro över Hólsá. Genom ett par hundra meter ny väg, en förstärkning av andra sidan flodstranden och en bro skulle invånarna få två vägar från området. Den nya bron skulle anslutas till vägen mot Þykkvibær, med en betydligt kortare resa till ringvägen och Hella.

Invånarna uppmanar i brevet till ett snabbt beslut. De skriver vidare att den nya vägsträckan också skulle ha positiva effekter för näringslivet i regionen. I dag är avståndet mellan Þykkvibær och Grímsstaðir två kilometer fågelvägen och 108 kilometer landvägen. Med en bro över floden skulle sträckorna bli lika långa.

21 alltingsledamöter skriver i en liknande tvärpolitisk motion att staten bör se till att ordna en gångbro över Markarfljót. I samband med Eyjafjallajökullutbrottet blev resenärer instängda i Þórsmörk, något som skulle kunna förhindras i framtiden genom en enkel bro.

Här kan du läsa mer om Katla och här läsa brevet i sin helhet.

Minister stoppar ECA:s privata stridsflygplan

Det blir ingen privatutbildning av stridspiloter i Keflavík. Inrikesminister Ögmundur Jónasson anser att hemlighetsmakeriet och osäkerheten kring det nederländska företaget ECA är för stort.

ECA:s mål var att köpa 15 begagnade vitryska stridsflygplan. Dessa skulle sedan avväpnas och med den gamla Nato-basen i Keflavík som nav hyras ut för träning av stridspiloter. Flygplanen skulle dock registreras i något annat land.

Bolaget har hävdat att verksamheten skulle skapa mellan 150 och 200 nya jobb på Suðurnes, den region som har den högsta arbetslösheten på Island.

Men frågetecknen har varit många och svaren få. ECA:s grundare sägs vara belagd med näringsförbud i Frankrike. Uppgifterna om företaget faktiskt ska få köpa några vitryska plan är motstridiga. Och ledningen vill inte berätta vilka som står bakom bolaget varken för media eller den isländska regeringen. Bland annat Vísir har utan framgång försökt få svar på grundläggande frågor om verksamheten.

Kommunstyrelsen i Reykjanesbær har uppmanat inrikesminister Ögmundur Jónasson att ge ECA tillstånd för verksamheten. Men han säger nu till Eyjan att ECA inte kommer att välkomnas till Island:

"Vi talar om ett företag som andra nationer inte vill ha något med att göra, och jag vill inte offra våra intressen med ett tillstånd till det här företaget. Det är enligt min mening tal om militär verksamhet och ovisst om hur många jobb det här faktiskt hade skapat. Det hade varit oansvarigt att bevilja ett sådant tillstånd."

Ögmundur Jónasson tänker alltså inte tillåta ECA:s verksamhet. Myndigheten Flugmálastjórn Íslands har också varit skeptisk till projektet. Det har också påverkat Ögmundur Jónassons beslut:

"Min åsikt är att vi skulle offra större intressen till förmån för mindre genom att ge det här företaget tillstånd. För min del är den här frågan avslutad."

Ögmundur Jónasson har aldrig gjort någon hemlighet av att han varit betydligt mer negativt inställd till ECA än företrädaren Kristján L. Möller. Ett av hans sista beslut var nämligen att bevilja ECA ett tillstånd - men för vad blev en stridsfråga. Flugmálastjórn Íslands ansåg sig ha fått besked om att förbereda för en registrering av ECA:s flygplan, medan regeringen hävdade att det enbart rörde sig om klartecken för en granskning.

Flygplanen som ECA avsåg att köpa var av modell Sukhoi SU-30. Men Flugmálastjórn Íslands har enligt ett pressmeddelande aldrig fått någon formell ansökan från företaget om tillstånd.

Här kan du läsa mer om ECA:s planer.

Dagens citat

"Det är en härlig känsla i staden. Den är mycket närmare Europa än andra amerikanska städer. Det är blues i luften och inte den här vaniljdoften som i många andra amerikanska städer."

Regissören Baltasar Kormákur i Fréttablaðið om Contraband, den amerikanska nyinspelningen av Reykjavík-Rotterdam, som äger rum i New Orleans - läs mer här.

Foto: Norden.org

Riksväg flyttas från klassisk filmmark

Till vintern försvinner en bit isländsk film- och trafikhistoria. Då får ett avsnitt av väg 60 i södra Västfjordarna en ny sträckning som innebär att den inte längre går rakt igenom gården vid Skálanes - och därmed heller inte passerar den numera nedlagda lanthandel som även förekommer i Friðrik Þór Friðrikssons Oscarnominerade film Börn náttúrunnar.

Väg 60 löper längs de sydliga Västfjordarna och är bitvis i ganska dåligt skick. Beläggningen är på långa sträckor grus, kurvorna är många och groparna i vägbanan ännu fler.

Vid Skálanes får trafikanterna sakta ned lite extra. Vägen snirklar nämligen fram på gårdens mark och vid möten nosar den ena bilisten på den lanthandel med bensinpump som Kaupfélag Króksfjarðar drev här fram till år 2000. Butiken är nu nedlagd.

Vegagerðin har beslutat att bygga 2,6 kilometer ny och asfalterad väg vid Skálanes ett par mil väster om Bjarkalundur. Sträckan ska öppnas för trafik senast den 1 november i år. Det innebär att vägen får en rakare sträckning och inte längre kommer att passera den gamla lanthandeln.

Skálanes är inte bara en av få kvarvarande platser där en isländsk riksväg sträcker sig över ett gårdsplan. Här spelades också en liten del av Friðrik Þór Friðrikssons Börn náttúrunnar in, det enda isländska bidrag som hittills har nominerats för en Oscar i kategorin bästa utländska film.

Här kan du läsa mer om väg 60.

Kräver slopad sekretess på Davíð Oddsons samtal

Centralbankschefen Davíð Oddsons samtal om Icesave med sin brittiske kollega Mervyn King bör offentliggöras. Det anser flera politiker som har fått ta del av det. Men än så länge har ganska lite om innehållet sipprat ut.

Budgetnämnden avslutade i går den första debattrundan om det senaste förhandlingsbudet i Icesave-tvisten. En majoritet var för beslutet, medan Framstegspartiets Höskuldur Þórhallsson och Rörelsens Þór Saari röstade nej. Det kan möjligen antyda att motståndet i alltinget mot ett avtal inte längre är lika stort.

50,3 procent av islänningarna vill folkomrösta även om det förslag som nu ligger på bordet. 49,8 procent anser däremot att det är tillfredsställande om alltinget avgör frågan. Det visar en opinionsmätning från MMR.

Yngre, grundskoleutbildade och låginkomsttagare är i större utsträckning positiva till det nya avtalet. Skillnaderna mellan kön och bostadsort är ytterst små. Däremot gör partisympatierna ett tydligt avtryck i Icesave-frågan. 70 procent av Rörelsens väljare vill folkomrösta. Även inom Självständighetspartiet och Framstegspartiet är en majoritet, 63,4 procent respektive 56,9 procent, för en ny folkomröstning. Den åsikten delar bara 14,3 procent av Socialdemokraternas väljare och 30,8 procent av Gröna vänsterns anhängare.

Davíð Oddsson, tidigare chef för Seðlabanki Íslands, hävdade i Viðskiptablaðiðs nyårsintervju att hans brittiske kollega Mervyn King under ett telefonsamtal skulle ha sagt att Storbritannien skulle avskriva skulden om Landsbankis Icesave skulle kollapsa. Mervyn King dementerade nyligen uppgifterna och anklagade Davíð Oddsson för att tala osanning.

Om Mervyn King faktiskt lovade att Storbritannien inte skulle kräva Island på insättningsgarantin för Icesave sitter han i klistret. Ett sådant beslut fattas nämligen inte vid Bank of England.

Om Davíð Oddsson ljuger förbättrar det knappast hans position och kommer för många förknippa att förstärka uppfattningen om honom som en av de huvudansvariga för finanskraschen.

Hittills har de alltingsledamöter som fått se en utskrift av samtalet varit sparsmakade i sina uttalanden. Gröna vänsterns Björn Valur Gíslason skriver i ett blogginlägg att han "skulle vara försiktig att tolka det på det sätt som den tidigare ordföranden för Självständighetspartiet, den tidigare statsministern, den tidigare chefen för Seðlabanki Íslands och den nuvarande chefredaktören för Morgunblaðið gör."

Höskuldur Þórhallsson argumenterar i Morgunblaðið för att samtalet ska offentliggöras:

"Jag tror att de upplysningar som framkommer i samtalet radikalt kan förändra folks attityd om huruvida vi ska betala för Icesave eller inte."

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, alltingsledamot för Självständighetspartiet, vill också skrota sekretessen. Hon säger till Vísir att såväl alltinget som folket behöver kunna ta del av det för att ta ställning till Icesave-tvisten:

"Jag anser att allmänheten har rätt att känna till ämnet för det här samtalet."

Partikamraten Kristján Þór Júlíusson är av samma uppfattning. Budgetnämndens ordförande, socialdemokraten Oddný G. Harðardóttir, håller däremot inte med om att samtalet inte innehåller något överraskande. Därför tycker hon inte att det är nödvändigt att offentliggöra.

Här kan du läsa mer om Icesave.

Íslandsbanki vill ha prejudikat - överklagar lånedomar

Íslandsbanki överklagar de tre domarna som friade privatpersoner som lånat till aktieköp i Byr och Sparisjóður Norðlendinga från skuldbördan. Banken anser inte att låntagarna förts bakom ljuset om riskerna med affärerna. Sparisjóður Keflavíkur tänker heller inte rätta sig efter tingsrättens domar.

I fredags fastslog Héraðsdómur Reykjavíkur att tre personer hade fått så undermålig och vilseledande information från Glitnir (numera Íslandsbanki) i samband med att de köpte aktier vid en nyemission i Byr och Sparisjóður Norðlendinga. I det finstilta angavs visserligen att låntagarnas ansvar var personligt, men i marknadsföringen spreds budskapet att det rörde sig om en sannolikt mycket gynnsam affär där själva aktierna var den enda säkerheten.

Samma dag avkunnades en dom där en annan låntagare ansågs vara skyldig att betala för samma typ av affär. Skillnaden var att advokaten i rätten argumenterade för att lånet i sig var olagligt, och inte riktade in sig på de risker som Glitnir undvek att nämna i marknadsföringen.

Men i samband med finanskraschen blev aktierna värdelösa. Kvar stod aktieköparna med lån på mångmiljonbelopp.

Totalt uppgår skulderna för den här typen av lån inom Íslandsbanki till 12 miljarder isländska kronor. 400 privatpersoner har skulder på tillsammans 7 miljarder, och olika företag på sammanlagt 4,5 miljarder.

Íslandsbanki har nu bestämt sig för att överklaga samtliga fyra domar till Hæstiréttur Íslands. Målet är att få ett entydigt svar på hur lånen som gavs i samband med nyemissionerna ska hanteras. I och med att olika låntagare kan ha fått olika information kan det bli så att varje fall måste prövas för sig i rätten.

Einar Hannesson, chef för Sparisjóður Keflavíkur som också har beviljat liknande lån, säger till Morgunblaðið att de jurister banken kopplat in inte tror att domarna kan bli prejudicerande:

"De anser inte att de lån som Sparisjóður Keflavíkur gav kan hamna i samma kategori som lånen från Glitnir vid den här tiden. Även om domen som föll i tingsrätten fastställs är jag inte alls säker på att den blir prejudicerande för vår del."

Vilhjálmur Bjarnason, lektor i ekonomi vid Háskóli Íslands, säger till Vísir att han anser att Glitnir medvetet beviljade miljonlån till vem som helst - barn, pensionärer, nystartade företag och personer med betalningsanmärkningar. Utlåningen var enligt honom ett sätt att blåsa upp tillgångarna i banken. Och nyemissionen betydde samma sak för Byr, en bank som Glitnir dessutom ville ta över:

"Det här är i praktiken en bokföringslek. ... Det stod hela tiden klart att det här var en del av samgåendeprocessen."

Här kan du läsa mer om lånen till aktieköp.

Dagens citat

"Jag ska säga dig att det här bara är nonsens. Det är inte ens på gång att sälja den här andelen i år. ... Vi förbereder en försäljning av Iceland Foods och faktiskt även Hamleys. Det kan väl vara så att det där händer något under året. ... Men de här nyheterna kommer inte från dem som beslutar om dem."

Páll Benediktsson, ordförande för Landsbankis upplösningskommitté, dementerar i Vísir uppgifterna i Daily Mail om att House of Fraser är till salu - läs mer här.

Dominos skuld: 852 713 pepperonipizzor

Hur mycket pengar går det egentligen att förlora på att baka pizza? Isländska Dominos har skulder på 1,1 miljarder isländska kronor. Eller närmare bestämt 852 713 pepperonipizzor - plus ränta.

Pizza-Pizza är det isländska bolag som driver kedjan Dominos på Island. Under 2009 gjorde Pizza-Pizza 200 miljoner isländska kronor i förlust. Totalt uppgick skulderna enligt årsredovisningen till 1,8 miljarder, och tillgångarna till 700 miljoner.

Nu har det skuldsatta bolaget tagits över av långivaren Landsbanki, som söker efter en köpare som vill driva Dominos vidare. Banken uppges enligt DV snegla på Skúli Gunnar Sigfússon, som grundade Subway på Island.

Dominos skulder är så höga att det amerikanska moderbolaget Dominos International har börjat undra hur den isländska grenen kunnat göra så enorma förluster och vara så skyhögt belånat.

För att bli kvitt det negativa egna kapitalet krävs nämligen intäkter motsvarande 852 713 pepperonipizzor - eller 367 892 familjepizzor med tomat, ost, pepperoni, skinka, svamp, jalapeno, vitlök, färskost och svartpeppar. Den som dessutom tänker betala för råvaror, lokaler, personal och annat plus betala räntan på lånet behöver baka sisådär 13 miljoner pepperonipizzor för att täppa till hålet i företagets plånbok.

Magnús Kristinsson, investerare och fiskebaron på Västmannaöarna, drev Dominos åren före kraschen. Miljardskulden härrör dock från tiden då Birgir Bieltvelt ägde bolaget. Han har tidigare haft affärer med Baugur och Björgólfur Thor Björgólfsson. Det lån som tynger Pizza-Pizza tecknades under tiden när Björgólfur Thor Björgólfsson var verksam inom Straumur-Burðarás.

Úlfar Steindórsson ansvarar för Pizza-Pizza för Landsbankis räkning. Han säger till DV att det för honom är ett enda stort frågetecken hur det går att göra så stora förluster på att sälja pizza i det snabbmatstokiga Island:

"Om du frågar mig så förstår jag inte det resultatet. Jag förstår inte hur man når det resultatet. Det finns inte mer att säga om det."

Dominos öppnade på Island 1993. I dag finns 14 Dominos-restauranger i landet: Sju i Reykjavík, två i Kópavogur samt en i Garðabær, Hafnarfjörður, Akureyri, Akranes och Keflavík.

Här kan du läsa mer om isländska snabbmatskedjor.

Regeringen vill begränsa Magma Energys nyttjanderätt

Nyttjanderätten till isländska naturtillgångar ska kortas från dagens 65 år. Det är regeringens grundinställning när näringsminister Katrín Júlíusdóttir får uppdraget att omförhandla villkoren för Magma Energys köp av HS Orka.

HS Orka är Islands tredje största energibolag och producerar 9 procent av den energi som används i landet. Företaget köptes förra året av svensk-kanadensiska Magma Energy, en affär som har kritiserats för lågt pris, misstänkta kopplingar till isländska affärsmän inblandade i finanskrisen samt rätten att utvinna energi på Reykjanes i upp till 130 år.

Regeringens mål är nu enligt ett pressmeddelande att omförhandla och korta nyttjanderätten. I ett annat pressmeddelande hävdas att regeringen redan bestämt sig för att gå ett steg längre och "vill köpa tillbaka" HS Orka från Magma Energy.

Förhandlingar ska också inledas med kommunen Reykjanesbær för att se till så att de områden som regeringen vill ha kontroll över hamnar i statlig i stället för kommunal ägo. Det senare är också ett beslut som en majoritet i kommunstyrelsen ställer sig bakom.

Magma Energys talesperson Alison Thompson säger till Money att beskedet inte är överraskande samt att företaget är redo att förhandla om kortare nyttjanderätter:

"We’ve been offering to negotiate shortening the lease for nine months. ... This is not news to us. This is something that’s now progressing through the negotiation discussion with the government."

Siffror som har nämnts från regeringens sida är nyttjanderätter på 25 till 30 år. Magma Energy har genom HS Orka i dag nyttjanderätt till geotermiska energikällor i 65 år med möjlighet till förlängning i ytterligare 65 år.

Samtidigt är båda sidorna under hård press. Artisten Björk ledde en namninsamling där 48 000 underskrifter samlades in med krav på att stoppa affären och utlysa en folkomröstning om förvaltningen av isländska energitillgångar.

För Magma Energys del innebär det alltså en överhängande risk att regeringen genom att lagstifta häver köpet. En kortare nyttjandetid minskar visserligen affärens ekonomiska värde, men undanröjer sannolikt risken att hela affären går i stöpet.

För regeringens del handlar det inte bara om att hantera en bred opinion. Gröna vänstern har tvingats till besvärande kompromisser i många frågor, men utan en acceptabel lösning på HS Orka-affären är regeringssamarbetet hotat. Gröna vänstern vill nämligen riva upp köpet, medan Socialdemokraterna kan tänka sig att nöja sig med tuffare villkor.

Magma Energy äger i dag 98,53 procent av HS Orka. Övriga ägare är kommunerna Garður, Grindavík, Reykjanesbær och Vogar. Att köpa tillbaka bolaget skulle sannolikt bli en dyr affär för staten - Magma Energy säger sig ha investerat 33 miljarder isländska kronor i köpet.

I debatten om regeringens agerande i HS Orka-affären nämns från den borgerliga oppositionen och näringslivsföreträdare att den rödgröna koalitionen nu skrämmer bort investerare från Island. De hävdar att det inte går att lita på regeringen. Men finansminister Steingrímur J. Sigfússon avvisade nyligen farhågorna i alltinget:

"Utländska investerare har inget att frukta. Jag anser att det är en storm i ett vattenglas att Magma-frågan skulle avskräcka utländska investerare."

En av dem som inte håller med är Gunnar Ármannsson, vd för Prima Care, ett företag som i Mosfellsbær tänker bygga ett privatsjukhus för utländska patienter. Han säger till Morgunblaðið att den politiska instabiliteten på Island väcker oro hos möjliga investerare:

"De (investerarna) ser att spelreglerna ändras efterhand om regeringen tycker att det passar. Man är orolig och det försvårar vårt arbete."

Här kan du läsa mer om HS Orka-affären.

Statsministern: "Skiträdda" vill stoppa ny grundlag

Valet till Islands konstitutionella ting är ogiltigt. Hæstiréttur Íslands dömer ut genomförandet eftersom det var möjligt att avslöja hur vissa röstat. Dessutom fick 14 av de 25 valda inte tillräckligt många röster för att räcka till en plats.

I november förra året gick islänningarna till ett historiskt val. Folket skulle få välja sina representanter som skulle ta fram ett förslag på en ny konstitution. Men de 522 kandidaterna gjorde processen snårig och personvalet rekordstort samtidigt som intresset var svalt. Bara 35,97 procent gick till vallokalen.

Valet anmäldes av tre personer eftersom det på flera punkter ansågs stå i strid mot lagen. Och nu har Hæstiréttur Íslands gett dem rätt och därmed ogiltigförklarat resultatet.

Genomförandet underkänns på flera punkter. Valsedlarna var numrerade. Den som delade ut valsedlar kunde alltså i teorin lägga märke till vem som fick en viss valsedel och senare, om personen även deltog vid rösträkningen, para ihop en viss sedel med en viss väljare.

Kravet på valhemlighet bröts även på andra punkter. Det fanns inga valbås utan båsen skildes åt av papper. Det gjorde det också möjligt att ta del av hur andra röstade. De som röstade fick på grund av avläsningsskäl heller inte vika sina valsedlar, vilket sker vid andra val, och rösterna samlades i kartonger i stället för låsbara urnor och möjliggjorde därmed fusk. Det fanns heller ingen möjlighet för kandidaterna att närvara vid rösträkningen - trots att det fanns frågetecken kring 13 till 15 procent av valsedlarna.

Hæstiréttur Íslands anser visserligen inte att det finns några tecken på att fusk förekommit. Men genomförandet har alltså så omfattande brister att resultatet ändå underkänns.

Det låga valdeltagandet bidrog till att bara 11 av 25 ledamöter fick tillräckligt många förstahandsröster för att bli valda. Övriga 14 klarade inte spärren men fick plats ändå. Men det, menar Hæstiréttur Íslands, strider också mot lagen eftersom det ger dessa ledamöter ett mandat som de inte har fått av folket.

Beslutet att underkänna valet blev föremål för en extrainsatt debatt i alltinget i går. Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir inledde med att säga att "vi inte tar det konstitutionella tinget från folket" samt att konservativa krafter "är skiträdda" för att lagen ska skrivas om och ge folket makt över isländska naturtillgångar.

Jóhanna Sigurðardóttir lovade också att tinget inte ska blåsas av. Ett sätt att gå runt underkännandet, som bara gäller själva genomförandet och inte tinget i sig, kan vara att låta alltinget välja de 25 representanterna - som då blir desamma som valdes i november. Hon var också mycket kritisk till den borgerliga oppositionen som på sina håll dömt ut det konstitutionella parlamentet som en politisk försöksverksamhet.

Utrikesminister Össur Skarphéðinsson ansåg att ansvaret för misslyckandet främst låg hos myndigheterna som inte agerat i enlighet med lagen. Men regeringen fick under gårdagen mycket hård kritik från oppositionen.

Vigdís Hauksdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, hävdade att "allt som den här regeringen kommer nära misslyckas" och sågade också inrikesminister Ögmundur Jónasson för att han sade att lagbrottet inte drabbat någon. Hon menade att valhemligheten är en av grundbultarna i hela det demokratiska systemet.

Sigurður Kári Kristjánsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, ansåg att regeringen inte kunde lasta valmyndigheterna för bristerna. Han dömde ut förberedelserna som undermåliga och kallade regeringen inkompetent.

Partikamraten Einar Kristinn Guðfinnsson skriver i ett blogginlägg att hela historien "är en makalös röra" och att regeringen måste lastas för misslyckandet. Han anser också att valresultatet inte kan utgöra någon grund för ett beslut i alltinget om vilka som ska väljas in i tinget:

"Folket som fick valbrev som bekräftelse på att de blivit valda kan lägga dem åt sidan. Valbreven är från det här ögonblicket bara samlarobjekt."

Óðinn Sigþórsson, Skafti Harðarson och Þorgrímur S. Þorgrímsson var de tre privatpersoner som överklagade valresultatet. Óðinn Sigþórsson säger till Morgunblaðið att han är nöjd med domen:

"Jag tycker att det är trångsynt att tillåta sådan försöksverksamhet vid en revidering av konstitutionen eftersom ingen annan stat har gjort på det här sättet. ... Hæstirétturs slutsats är därför mycket naturlig och logisk."

Juristen Gísli M. Auðbergsson säger till Morgunblaðið att det nu snarare är en politisk än en juridisk fråga om alltinget bestämmer sig för att utlysa nyval till det konstitutionella tinget:

"Det här är precis den dom som jag tyckte borde komma men inte vågade hoppas på förrän den fastställdes. Det är en korrekt dom från Hæstiréttur. ... Det går aldrig att bekymra sig för mycket vid genomförandet av val. Så ska det vara."

Vad som nu händer med konstitutionstinget kommer att debatteras vidare i alltinget. Men regeringens mål är alltså att hålla det som planerat utan att genomföra något nyval. Eftersom Rörelsen också står bakom planerna på en översyn av konstitutionen blir det sannolikt inga problem att nå en majoritet för ett sådant beslut - även om Margrét Tryggvadóttir i går helst tycktes vilja välja på nytt. Men politiskt är det naturligtvis ännu en prestigeförlust för Jóhanna Sigurðardóttirs redan hårt prövade regering.

Bland de 25 som valts in i konstitutionsparlamentet pendlade reaktionerna mellan förvåning och besvikelse. Eiríkur Bergmann Einarsson säger till Morgunblaðið att han undrar om "islänningarna är på väg att gå miste om möjligheten att bestämma vår egen konstitution." Ómar Ragnarsson säger till DV att han var beredd på ett underkännande men kallar det "mycket ledsamt". Silja Bára Ómarsdóttir säger till Morgunblaðið att hon främst förundras över att "ett så stort projekt inte skulle vara mer genomtänkt". Och Inga Lind Karlsdóttir säger till Morgunblaðið att de folkvalda behöver snabba besked om vad som händer - många har redan planerat jobb och boende efter förutsättningen att tinget skulle sammankallas den 15 februari.

Illugi Jökulsson skriver på Facebook att det är beklagligt att valet inte skötts bättre. Men han ser det också som en seger för dem som inte vill ändra konstitutionen:

"Jag gratulerar hjärtligt dem som inte vill ha några förändringar i det isländska samhället utan de politiska partiernas översyn. De måste nu tacka de tankedjärva hjältar som överklagade valet till konstitutionstinget. De här tre är stora män. Själv tycker jag att det värsta är att jag inte får möjlighet att kalla mig senator..."

Illugi Jökulsson skriver också i ett blogginlägg att han tänker kandidera på nytt om det blir aktuellt.

Det konstitutionella tinget beräknas kosta omkring 750 miljoner isländska kronor. Samtliga sex domare var eniga om att ogiltigförklara genomförandet av valet. Det är första gången i Islands historia som ett valresultat underkänns i sin helhet - det har tidigare hänt i enstaka kommuner, som i Reykhólahreppur så sent som förra våren.

Här kan du läsa mer om det konstitutionella tinget och här domen i sin helhet.

Dagens citat

"Med sitt stilistiskt mästerliga handlag lyckas Sjón ge gestaltning åt den andliga diskrepansen mellan de goda gärningarnas sunda förnuft och de hycklande kyrkomännens 'högtravande tal om den egna förträffligheten'. Och han har inte sparat på vare sig det sinnliga eller metaforiska krutet, där ett nordiskt fornhärmande språkbruk bland undergångshjordar, Häx-Láfis och helvetesfjället Hekla, svedda fårskallehalvor och 'rövljummen fårspillning' i förstone kan uppfattas som lätt påfrestande, men som efter hand utgör en stilmässig kontrast till det nya språkets och den nya världens balanserande rationalism."

Martin Lagerholm i Smålandsposten om Sjóns Skymningsinferno.

Höstpremiär för Heimsendir

Heimsendir får premiär i höst. Tv-serien växte fram i samarbete med Jón Gnarr, men Reykjavíks borgmästare har inte längre tid att göra en av huvudrollerna. Men han kommer att dyka upp i en liten biroll.

Idén till Heimsendir växte fram under arbetet med Næturvaktin och dess efterföljare. Jón Gnarr berättade självupplevda historier under sin tid som anställd inom mentalvården. Så småningom gick det upp för Jón Gnarr, Ragnar Bragason, Pétur Jóhann Sigfússon, Jörundur Ragnarsson och Ævar Grímsson att här fanns material till en ny serie.

Men Bästa partiet kom emellan, och Jón Gnarr har inte längre möjlighet att göra en av huvudrollerna. Men han kommer att göra ett gästspel i en biroll. Regissören Ragnar Bragason säger till Fréttablaðið att Heimsendir också rör sig i en sluten miljö, men med ett betydligt rikare persongalleri än Næturvaktin:

"Det här är en så stor serie. Det är en helt otrolig mängd människor som dyker upp. Vi har ett helt mentalsjukhus."

Heimsendir utspelar sig alltså på en psykiatrisk klinik. Manuset ska bli klart under våren och inspelningen av serien börjar i juni. Det blir premiär på Stöð 2 i höst:

"Senast byggde vi vidare på den grund som skapades i Næturvaktin. ... Den här gången skapar vi ett nytt persongalleri från grunden. Undersökningarna och förberedelsearbetet har varit omfattande, framför allt på grund av ämnet. Vi har lärt oss känna den här världen, fakta och saker med koppling till den värld som dem som kämpar mot psykisk sjukdom lever i."

Ragnar Bragason saknar alltjämt en av huvudrollsinnehavarna, den flicka som i tv-serien ska spela Pétur Jóhann Sigfússons dotter. Men han säger till Fréttablaðið att förberedelserna i övrigt snart är avklarade:

"Vi har träffat många som har kämpat mot psykiska sjukdomar och många som har arbetat inom det här systemet. Psykiatriker, yrkesterapeuter, psykologer - vi har gjort en stor hemläxa."

I kväll är det premiär för Dagskiftet (Dagvaktin) i finska Yle.

Här kan du läsa mer om Heimsendir.

Foto: Johannes Jansson/Norden.org

Mervyn King: Davíð Oddsson ljuger om Icesave

Den brittiske centralbankschefen Mervyn King var beredd att avskriva Icesave-fordringarna. Det hävdar hans tidigare isländske kollega Davíð Oddsson. Men nu bemöter Mervyn King uppgifterna - och hävdar att Davíð Oddsson ljuger.

I Viðskiptablaðiðs nyårsintervju med Davíð Oddsson, tidigare chef för Seðlabanki Íslands, hävdar han att Mervyn King lovade att den brittiska statens fordringar för Icesave skulle avskrivas. Bank of England skulle inte kräva någon ersättning om insättningsgarantin skulle utlösas. Löftet ska han ha fått under ett telefonsamtal ett par månader före banken kraschade.

Davíð Oddsson säger i intervjun att han välkomnade beskedet och att han tackade för de goda nyheterna. Han hävdar även att samtalet finns inspelat - men att det inte kan offentliggöras eftersom Bank of England inte gett sin tillåtelse till detta.

Uppgifterna om samtalet finns även i förre finansministern Árni M. Mathiesens bok Árni Matt - Frá bankahruni til byltingar. Han återberättar uppgifterna från Davíð Oddsson och säger att centralbankschefen hade tolkat Mervyn Kings ord på det sättet att Storbritannien inte tänkte kräva Island på insättningsgarantin gällande Icesave vid en kollaps. Det beskedet ska också ha glatt regeringen.

Davíð Oddsson är också av åsikten att den isländska staten inte har något ansvar för insättningsgarantin. Något sådant uttrycks nämligen inte i regelverket.

Så blev det dock inte. Den brittiska regeringen såg till så att Landsbanki terrorstämplades tillsammans med både finansdepartementet och centralbanken, och skickade räkningen för insättningsgarantin till den isländska regeringen.

Mervyn King kommenterar nu för första gången Davíð Oddssons uppgifter. En talesperson säger till The Guardian att den isländske centralbankschefen ljuger:

"The accusation is completely untrue. The governor told David Oddsson he had to act in the interests of Iceland. The governor had been urging the central bank of Iceland for many months to reduce the size of its banking system. He wrote to Mr Oddson on 23 April 2008 making this point clearly."

Ord står alltså mot ord. Inspelningen av samtalet uppges finnas vid Seðlabanki Íslands. Utrikesnämnden begärde en kopia av bandet i samband med utredningen av finanskraschen, men fick enligt Davíð Oddsson avslag eftersom Bank of England inte gett sin tillåtelse till ett offentliggörande. Mervyn King uppges nämligen inte ha känt till att samtalet bandades.

De nya uppgifterna diskuterades i alltinget i går. Två nämnder har nu mot löfte om sekretess fått ta del av utskrifter av samtalet, men vad som där framkom är alltjämt en hemlighet.

Þór Saari, alltingsledamot för Rörelsen, säger till Vísir att han ogillar att utskriften inte blir tillgänglig för allmänheten:

"Vi får de här upplysningarna och är skyldiga att hålla dem konfidentiella, men sådant hemlighetsmakeri kan få mycket allvarliga konsekvenser och utgjorde i själva verket grunden för den krasch som inträffade här. ... Det är en ytterst onormal situation och det kommer att krävas att alla dokument offentliggörs om frågan blir föremål för en folkomröstning."

56,4 procent är för ett godkännande av Icesave-avtalet medan 43,6 procent säger nej. Men många har alltjämt ingen uppfattning i frågan - 46 procent av de tillfrågade skulle antingen rösta blankt eller inte alls. Det visar en opinionsmätning publicerad i Fréttablaðið.

Stödet för uppgörelsen är störst bland Socialdemokraternas sympatisörer, där 71 procent säger ja till avtalet. Den åsikten delar 60 procent av Framstegspartiets väljare, 56 procent av Gröna vänsterns och 47 procent av Självständighetspartiets anhängare.

Här kan du läsa mer om Davíð Oddsson och här mer om Icesave.

Två av tre vill förhandla om EU-medlemskap

Två av tre islänningar vill att förhandlingarna om villkoren för EU-medlemskap slutförs. Men inom regeringen blir sprickan allt djupare mellan Gröna vänstern och Socialdemokraterna i Europapolitiken.

65,4 procent av islänningarna vill att förhandlingarna fortsätter. 34,6 procent av de tillfrågade vill avbryta dem. Undersökningen publiceras i Fréttablaðið. Andelen som anser att överläggningarna ska slutföras har ökat med 1,2 procentenheter jämfört med mätningen som gjordes i september förra året.

Motståndet har minskat inom samtliga partier. Självständighetspartiets väljare är de enda där en majoritet, 50,9 procent, vill avbryta förhandlingarna. En knapp majoritet av Framstegspartiets sympatisörer, 51,3 procent, vill fortsätta förhandla med EU. Samma åsikt delar 67,2 procent av Gröna vänstern väljare och 85,3 procent av Socialdemokraternas.

Men splittringen om Europapolitiken i regeringen verkar snarast öka. Fiske- och jordbruksminister Jón Bjarnason, som är en av regeringens mest uttalade EU-motståndare, vägrar att genomföra några lagändringar innan islänningarna har sagt sitt om medlemskap i en folkomröstning.

I den första delen av förhandlingarna jämförs Islands och EU:s lagstiftning. På de punkter där de inte är förenliga med varandra måste Island ändra regelverket eller få till ett undantag i förhandlingarna. EU har påpekat att Island måste förändra jordbrukspolitiken i grunden med nya system för bidrag och utbyggda myndigheter.

Men några sådana förändringar kommer det inte att bli tal om förrän det finns ett beslut om att gå med i EU. Tills dess finns det enligt Jón Bjarnason ingen anledning att ändra de isländska lagarna, skriver Morgunblaðið.

Beskedet har knappast gjort Jón Bjarnason mer populär inom Socialdemokraterna. Både statsminister Jóhanna Sigurðardóttir och utrikesminister Össur Skarphéðinsson har ryktats vilja ta honom i örat. Och inrikesminister Ögmundur Jónasson, som själv tillhör EU-motståndarna, säger i Bylgjan att det inte är någon hemlighet att många socialdemokrater vill göra sig av med Jón Bjarnason.

Jón Bjarnason är också motståndare till regeringens planer på att slå ihop näringsdepartementet med fiske- och jordbruksdepartementet. Ögmundur Jónasson vill hellre se att ett särskilt departement för naturresurser inrättas före ett eventuellt EU-inträde. Och Haraldur Benediktsson, ordförande för Bændasamtök Íslands, anser enligt Morgunblaðið att planerna på att samla alla arbetsmarknadsfrågor i ett departement är socialdemokratisk taktik för att bryta ned EU-motståndet. I så fall skulle nämligen Jón Bjarnason sannolikt petas från ministerposten.

Översynen av lagstiftningen om miljöfrågor är enligt ett pressmeddelande avslutad. EU påpekar att valfångst inte är tillåten inom unionen, medan Island anser att den jakt som bedrivs är hållbar och inte riktas mot några hotade arter. I övrigt finns det få juridiska hinder på området.

Europaparlamentet skriver i ett pressmeddelande att "Island troligen" går med i EU. Ögmundur Jónasson, som tidigare hävdat att EU:s intresse för Island enbart baserar sig på en önskan om utökat "livsrum", får möjligen vatten på sin kvarn sedan Arktis enligt parlamentet "bör sättas högst upp på EU:s politiska agenda" där EU ska "delta i stormakternas kamp om utnyttjande av naturresurser som olja, gas och fiske":

"Parlamentsledamöterna betonar vilka fördelar ett isländskt EU-medlemskap skulle innebära, bland annat skulle det ge unionen en arktisk kust och befästa EU:s närvaro i det Arktiska rådet."

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"They told us they want to reverse the deal and make sure Iceland’s energy companies and the access to its energy stay in public property. ... They are serious."

Björk i Financial Post om mötet med regeringen i samband med överlämnandet av protesterna mot försäljningen av HS Orka till Magma Energy - läs mer här.

Favoriter till final i Söngvakeppni Sjónvarpsins

Jóhanna "Yohanna" Guðrún Jónsdóttirs ballad "Nótt" samt Matthías Matthíassons och Erla Björg Káradóttirs Eyjafjallajökulldänga "Eldgos" tog sig vidare till final i Söngvakeppni Sjónvarpsins. Och nästa helg är den nyligen avlidne Sjonni Brinks bidrag "Aftur heim" med i tävlingen.

De två storfavoriterna tog sig alltså vidare från lördagens delfinal. Tidigare Eurovisiontvåan Jóhanna Guðrún Jónsdóttir tävlar med en stämningsfull ballad som kanske saknar den gospelkänsla som präglade "Is It True". Och Matthías Matthíassons och Erla Björg Káradóttirs vulkanvulgobidrag "Eldgos" lyckades genom att anspela på Eyjafjallajökulls plötsliga världsberömmelse vinna tittarnas gunst.

Årets tävling har dock präglats av Sigurjón "Sjonni" Brinks död. 36-åringen hittades död i sitt hem den 17 januari. Dödsorsaken var enligt obduktionen hjärnblödning.

Det var länge osäkert hur RÚV skulle hantera hans bidrag "Aftur heim". Nu står det klart att låten som planerat kommer att vara ett av fem bidrag i den tredje och sista delfinalen som avgörs på lördag. Vem som kommer att framföra det är ännu inte bestämt - men artisten blir någon av hans vänner och beslutet är fattat i samråd med Sigurjón Brinks anhöriga.

Här kan du läsa mer om årets isländska melodifestival och här kan du lyssna på bidragen.

Foto: RÚV

Misstänkt spiondator hittades efter fem veckor

Den misstänkta spiondatorn var inkopplad på alltingets intranät i fem veckor. Men varken polisen eller isländska dataexperter tror att den som är ansvarig kan ha kommit över särskilt känslig information.

Morgunblaðiðs avslöjande om att en mystisk dator anslutits till alltingets intranät i Reykjavík för att sannolikt ha använts för att samla uppgifter väckte stor uppmärksamhet. Fyndet diskuterades i alltinget och det föranledde också skärpta säkerhetsrutiner för datorhanteringen.

Den bärbara datorn anslöts till nätet den 28 december 2009. Datorn stod i ett rum som Rörelsen och Självständighetspartiet har tillgång till. I samband med anslutningen kopplades den dator som fanns i rummet bort, skriver Morgunblaðið.

Datorn gömdes under pärmar och papper på skrivbordet. Den upptäcktes efter fem veckor, den 2 februari 2010. När den kopplades bort från intranätet startade omedelbart ett program som rensade datorn på all information. På datorn finns heller inga fingeravtryck, serienummer eller andra kännetecken.

För att kunna komma åt känslig information krävs tillgång till lösenord. Helgi Bernódusson, kontorschef vid alltinget, säger till Morgunblaðið att det inte finns något som tyder på att datorn har kommit över den typen av upplysningar:

"Det finns inget som pekar på att något sådant har skett. Det är dock inte uteslutet, men det mesta pekar på att det har varit väldigt lite trafik till den här datorn."

När fyndet avslöjades började rykten om att Wikileaks kunde vara inblandat omedelbart att cirkulera. Det har dock tillbakavisats av organisationen, och Rörelsens Margrét Tryggvadóttir skriver i ett blogginlägg att ingen Wikileaks-aktivist fanns i landet vid den här tiden. Men hon skriver också att säkerhetsnivån vid alltinget tidigare var mycket låg.

Margrét Tryggvadóttir kunde som nyvald alltingsledamot enkelt koppla in sin egen bärbara dator till alltingets intranät på samma sätt som den misstänkta spiondatorn anslöts. Något hon gjorde i väntan på att få en egen dator. Men i samband med att den mystiska datorn upptäcktes försvann den möjligheten:

"Av säkerhetsskäl finns inte längre den möjligheten och därför kan jag inte längre surfa med min Mac från mitt kontor. ... Nu vet vi varför och likaså varför antalet övervakningskameror i huset har ökat. Men vi har däremot inte fått veta vilka regler som gäller för lagring eller radering av data från dessa säkerhetskameror."

Polisens utredning av den misstänkta spiondatorn pågick i några veckor utan att ge resultat. Talmannen Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir berättade på säkerhetspersonalens uppmaning inget för alltingsledamöterna, men informerade på polisens begäran statsminister Jóhanna Sigurðardóttir. Hon säger till Fréttablaðið att säkerheten nu skärpts på flera punkter:

"De flesta rummen har varit öppna och man har tyckt att det varit riktigt. Men nu måste vi inse att vi lever i en förändrad värld. ... Vårt skydd har först och främst varit inriktat på utomstående attacker. Vi hade inte skyddat oss tillräckligt för att någon tog sig in i lokalerna och anslöt en egen dator. Nu har det skyddet förstärkts."

Här kan du läsa mer om det misstänkta spiondatorfyndet.

Nya domar kan lätta bördan för skuldsatta islänningar

Informationen från Glitnir var så bristfällig när sparare bjöds in att delta i nyemissioner i Byr att avtalen inte är giltiga. Tre aktieägare slipper därför betala bankens miljonkrav. Det fastslår Héraðsdómur Reykjavíkur i tre nya domar.

Ogiltigförklarandet av myntkorgslånen och regeringens skuldrabatt innebär att den ekonomiska bördan lättar för en stor del av de isländska hushållen. Nu ser det alltså ut som att ännu en utsatt grupp kan andas ut - de sparare som köpte in sig i de växande sparbankerna.

I december genomförde Byr en nyemission på 12,7 miljarder isländska kronor. Den gamla sparbanken höll på att genomgå en förvandling till en modern affärsbank med internationella ambitioner. Men krisen kom i vägen. De islänningar som lånat till aktieköp i banken stod plötsligt med värdelösa aktier och skenande lånekostnader.

De isländska sparbankerna har i många fall en hundraårig historia. De har traditionellt tjänat närområdet med in- och utlåning. Men när det isländska bankväsendet expanderade blev även de mindre bankerna intressanta för de inhemska jättarna. Inför samgåendena uppmanades de gamla delägarna att köpa in sig - och med sparbankens trovärdighet och affärsbankernas aggressiva marknadsföring köpte på sina håll upp till hälften av befolkningen nya aktier.

2008 gick Byr samman med Sparisjóður Norðlendinga. Kunderna i Akureyriområdet fick erbjudanden från Glitnir om att delta i nyemissionen. Genom myntkorgslån var det just nu extra gynnsamt att köpa in sig i den blivande storbanken.

Héraðsdómur Reykjavíkur skriver i tre separata domar gällande samma typ av nyemission att Glitnir underlåtit att informera om riskerna. I det finstilta angavs visserligen att låntagarna var personligt ansvariga för lånen om aktierna skulle bli värdelösa, men något sådant framkom inte i marknadsföringen. Det betonades vidare att den som inte deltog skulle äga en betydligt mindre andel av banken.

I reklamen talades det om möjligheterna till stora vinster och generösa aktieutdelningar. Aktieägarna kunde förvänta sig rejäla extraslantar genom att gå in i Byr. De risker som fanns med att låna miljonbelopp till aktieköp nämndes inte. Både i marknadsföringen och på möten hävdade Glitnir att aktierna var nog som säkerhet för lånen.

Héraðsdómur Reykjavíkur anser att Glitnir underlåtit att informera om riskerna med att delta i nyemissionerna. Bristerna är enligt rätten så stora att låntagarna inte kan anses ha fått korrekt information om villkoren, och anser därför att avtalen är ogiltiga.

De tre personer som nu, om inte domen överklagas, slipper skulderna är en 78-årig kvinna bosatt i Reykjavík, en fårbonde i Hörgárbyggð och en försäljare i Akureyri. Kvinnan krävdes på 19,8 miljoner isländska kronor plus ränta och männen på 35,7 miljoner var plus ränta.

Domarna kommer sannolikt att överklagas. I ett annat domslut fastslår nämligen Héraðsdómur Reykjavíkur att en man bosatt i Reykjavík är skyldig att betala Glitnir, numera Íslandsbanki, 2,9 miljoner plus ränta. Här anses nämligen inte banken ha brustit i information. Försvaret riktade i stället in sig på att avtalet i sig skulle ha varit ogiltigt - och det anser inte domstolen.

Skulden blir dock lägre än de 4,5 miljoner plus ränta som banken krävde eftersom det rör sig om ett myntkorgslån som nu räknats om efter Seðlabanki Íslands räntor.

Ett hundratal delägare i Sparisjóður Norðlendinga deltog i nyemissionen. Snittskulden per person är omkring 30 miljoner isländska kronor.

Liknande situationer finns dock över hela Island. Inför att Sparisjóður Húnaþings og Stranda gick samman med Sparisjóður Keflavíkur 2007 ökades det egna kapitalet från två miljoner till två miljarder isländska kronor. Omkring 140 personer lånade till nyemissionen. De flesta har nu skulder på 15 till 25 miljoner kronor.

Sparisjóður Svarfdæla agerade ungefär likadant. Vid en nyemission 2007 köpte 150 sparare in sig - i snitt köpte de aktier för 3,5 miljoner kronor per person. Aktierna är i dag värdelösa.

De tre domarna i Héraðsdómur Reykjavíkur ger tusentals aktiesparare hopp om att bli kvitt miljonskulderna. Men sannolikt blir det Hæstiréttur Íslands som får avgöra utgången. Och till skillnad från myntkorgslånen, som förklarades ogiltiga på ett bräde, antyder domskälen nu att det kan bli tal om en tidsödande process där varje enskilt fall prövas för sig.

Här kan du läsa mer om de isländska sparbankerna och här, här, här och här kan du läsa domarna i sin helhet.

Dagens citat

"Jag kommer att stödja det här utan förändringar. ... Även om jag är djupt missnöjd med den här frågan ända från grunden, så tror jag att om den hänger över oss under de kommande kvartalen och åren kan den slita oss itu. Jag anser att det är dags att vi försöker att avsluta det här, men jag gör det inte till vilket pris som helst."

Inrikesminister Ögmundur Jónasson, som förra gången röstade nej, säger i Bylgjan att han sannolikt kommer att ge sitt stöd till det nya Icesave-avtalet - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"He certainly had fun at the party. ... He went as my guest. I said it would be a bit of a prank to take him and see if they knew who he was. I don't think they had any idea."

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Rörelsen, i Daily Telegraph om att hon bjöd med Wikileaks-grundaren Julian Assange på en fest vid USA:s ambassad i Reykjavík.

23 år efter beslutet - nu finns Akranes historia

I tretton år har Gunnlaugur Haraldsson skrivit på verket om Akranes historia. Föregångaren Jón Böðvarssson höll på i tio år. Nu, efter 23 års skrivande och 96 miljoner isländska kronor i kostnad för skattebetalarna, har kommunen fått manus till de två första banden.

Ständiga förseningar och ständigt nya anslag från kommunen till historieskrivarna har varit vardagsmat för lokalpolitikerna i Akranes under de senaste årtiondena. Nya bidrag har beviljats, men i december 2009 ville självständighetspartisten Karen Jónsdóttir stoppa miljonrullningen. Hon sade sig då ha tappat allt förtroende för Gunnlaugur Haraldsson.

Men nu har han alltså levererat de två efterlängtade banden om Akranes historia. Överlämnandet skedde vid en högtidlig ceremoni där borgmästaren Árni Múli Jónasson tog emot manuset.

Arbetet spänner över landnamstiden, då Island koloniserades i slutet av 800-talet, fram till år 1800. En anledning att det har dragit ut på tiden har bland annat varit ett omfattande jobb med kartor och lokala ortnamn.

Författaren själv tycker inte att förseningen är underlig. Gunnlaugur Haraldsson säger till DV att han har arbetat så snabbt som möjligt med det omfattande projektet:

"Jag har ett helt rent samvete för mitt arbete. Naturligtvis tycker jag att det är synd att det inte har gått fortare för mig. Arbetet har vuxit något i mina händer och mycket tid har gått åt till undersökningar."

Tanken är att böckerna ska ges ut till våren. Kommunens mål var ursprungligen att även Akranes historia fram till i dag skulle berättas av historieskrivaren. Om Gunnlaugur Haraldsson tilldelas också det uppdraget återstår att se.

Här kan du läsa mer om arbetet med Akranes historia.

Facebookskämt om isbjörnar lurade polisen

Sommaren 2008 fick polischefen Stefán Vagn Stefánsson i Sauðárkrókur larm om två isbjörnar som simmade i land på Island. Sedan dess har det enbart rört sig om falska alarm. En natt strax före julafton fick polisen ett tips om att tre isbjörnar befann sig på isflak nära kusten.

Isranden tar sig allt närmare den isländska kusten, vilket innebär att myndigheterna inte enbart övervakar isens utbredning för sjöfartens skull, utan även spanar efter isbjörnar på drift. Under de två senaste åren har tre isbjörnar tagit sig i land på norra Island.

Två av dem blev Stefán Vagn Stefánssons ansvar som polischef i Sauðárkrókur. Och vid 01.30-tiden ett par dagar före julafton trodde han att det var dags igen.

Polisen fick via telefon ett anonymt tips som ledde dem till en Facebook-sida tillhörande kaptenen på en trålare som befann sig vid Skagafjörður nära fastlandet. Kaptenens senaste uppdatering bestod av en bild på tre isbjörnar och några korta ord om att han nyss sett djuren driva på ett isflak mot fastlandet.

Stefán Vagn Stefánsson fick kännedom om meddelandet under natten, men bestämde sig efter att ha funderat över vilka åtgärder som behövde vidtas för att avvakta till morgonen. Och lagom till morgonkaffet visade det sig att det hela var fejk.

Stefán Vagn Stefánsson säger till Morgunblaðið att det rör sig om ett skämt mellan arbetskamrater som spårade ur:

"Några besättningsmän kom åt kaptenens dator och lade in det här på hans sida. ... Jag har talat med kaptenen och allt är bra mellan oss, och det blir inga efterverkningar från vår sida på grund av det här. ... Det var ett arbetsplatsskämt som gick för långt."

Stefán Vagn Stefánsson berättar i Morgunblaðið att de falska isbjörnslarmen har blivit betydligt fler efter sommaren 2008. Den här gången tycktes informationen dock för osannolik för att utlösa full beredskap:

"Med tanke på historien kan vi inte göra annat än att ta sådant på allvar. Vi hade varit i kontakt med kustbevakningen de senaste dagarna just för att havsisen hade kommit ganska nära."

Här kan du läsa mer om falska isbjörnsalarm.