onsdag 9 februari 2011

Isländska ska bli officiellt språk på Island

Isländska ska bli officiellt språk på Island. Samtidigt ska teckenspråket jämställas med isländskan och ses som användarnas förstaspråk. Det är huvuddragen i ett förslag till ny språkpolitik som regeringen håller på att utarbeta.

En lag om att skydda isländskans status har varit på gång i flera år och ett principbeslut klubbades i alltinget våren 2009. Där talas det om vikten av att isländska används och är huvudspråk i samtliga nivåer i samhället.

Det har tidigare riktats kritik mot att finansbolag - som nu inte längre existerar - gick över till engelska som koncernspråk samt ett ständigt ökande bruk av engelska som språk inom högskolevärlden. Det kommande lagförslaget kan därför ses som ett svar på Íslensk málnefnds önskan om att lagstifta om isländskans särställning i landet.

"Isländska är Islands nationella språk och offentligt språk på Island", lyder den första meningen i lagförslaget som syftar till att göra isländska till officiellt språk i landet. Språket regleras visserligen genom ett antal lagar, men isländskans status har tidigare inte tagits upp i grundlagen.

Målet är enligt ett pressmeddelande att fastslå att isländska ska användas inom stat och kommuner, administration, myndighetsutövning och domstolar. Offentlig verksamhet blir alltså skyldig att nyttja isländska. Så sker visserligen redan i dag utan att någon sådan lagstiftning finns, men den skulle - beroende på hur lagen ser ut - också kunna möjliggöra att även högre undervisning och forskning som bedrivs vid statliga universitet måste ske på isländska.

I dag är grundläggande kunskaper i språket ett krav för isländskt medborgarskap. En annan del i förslaget är att samtliga medborgare också ska kunna få undervisning i isländska. Vidare ska även isländska användas så långt det är möjligt vid officiella internationella kontakter.

Syftet med åtgärderna är att säkra isländskans ställning som landets huvudspråk. Lagen ska trygga språkets status och borga för att det både bevaras och utvecklas. Den ställer också krav på att det offentliga språket är vårdat, begripligt, tydligt och lättförståeligt. Alla ska kunna förstå vad som sägs i alla typer av officiella dokument. Och det gäller även talspråk:
"Det ska särskilt beaktas hur ord används vid diskussioner inom samhälleliga institutioner, som till exempel under debatter i alltinget, vid muntliga framställningar och andra förfaranden vid domstolar och statens och kommunernas myndigheter. Med orden vårdat språk menas att det är tänkt att vedertagna traditioner och regler ska följas, lämpligt ordval, rätt böjning och normal ordföljd."
En annan del i förslaget, som ligger på kultur- och utbildningsminister Katrín Jakobsdóttirs bord, är att det isländska teckenspråkets status också ska omfattas av lagen. Den som har teckenspråk som sitt första språk ska exempelvis kunna använda det vid alla myndighetskontakter.

Rätten till teckenspråk som första språk gäller personer med hörsel- och synnedsättning samt deras barn. Staten ska ansvara för teckenspråkets utveckling, och också se till så att den som har ett behov av att lära sig det - även till exempel anhöriga till teckenspråkstalare - ska få sådan undervisning oavsett när i livet det behovet uppstår.

Lagförslaget kommer att läggas fram under året. Regeringens förhoppning är att nå en bred uppslutning kring språklagen, och att den ska bli en del av den nya grundlag som också tas fram.

Här kan du läsa mer om dagens isländska.