Recension: Skyrkonfekt

Det lilla gårdsmejeriet Erpsstaðir utanför Búðardalur står bakom den största uppfinningen sedan skyrdricka: Skyrkonfekt. Den spetsiga vita godbiten finns nu i välsorterade isländska butiker och på några restauranger.

Skyr har länge använts i efterrätter, glass och tårtor. Att den måste förvaras kallt för att inte surna har dock ställt till problem för dem som försökt sig på att kombinera skyr och choklad. Erpsstaðirs nymodighet måste också förvaras svalt.

Skyrkonfekten är ett resultat av ett samarbete mellan Erpsstaðir och studenter vid Listaháskóli Íslands. Den säljs i förpackningar om sex i varje, men det går också att köpa pralinerna styckvis.

Konfekten är syrlig och känns nästan läskande. Överdraget av vit choklad har en mjuk smak och krispig konsistens. De funkar bra ihop, men det är skyrsmaken som dominerar.

Den friska och fluffiga skyrfyllningen har något slags lätt citronton och påminner tillsammans med chokladen därför närmast om cheesecake. Skyrkonfekten känns både lätt och mäktig på en och samma gång - skyr kan ju vara riktigt mättande, samtidigt som den fräscha smaken inbjuder till serieätande.

Skyrkonfekten är smarrig, fyllig och uppfriskande. En mycket angenäm bekantskap.

På minuskontot: Bitarna är rejäla men inte billiga (omkring 150 svenska kronor för sex stycken). Förpackningen är snygg - synd bara att den inte rymmer kylklampar för smidig Sverigetransport.

Betyg: Fyra påsar Djúpur.

Här kan du läsa mer om skyrkonfekt.

Erbjuder investeringar mot isländskt medborgarskap

Tio investerare söker isländskt medborgarskap. I gengäld erbjuder de sig att pumpa in 1 700 miljarder isländska kronor i projekt knutna till hållbar energi. Det blir nu upp till alltinget att avgöra om de ska beviljas medborgarskap.

Ett allmänt krav för att bli isländsk medborgare är att ha bott i landet i minst sju år. Det krävs också godkänt resultat på ett språktest. Nordbor och personer som lever ihop med islänningar kan få medborgarskap efter fem år, och personer gifta med islänningar efter tre år.

Men alltinget har möjlighet att bevilja undantag för personer som kan antas utföra särskilda insatser för landet - en sådan var till exempel schacklegenden Bobby Fischer.

Tinget får nu ta ställning till en sådan förfrågan från tio investerare med amerikanska och kanadensiska medborgarskap. I utbyte mot medborgarskapet för sig själva och sina barn erbjuder de 1 700 miljarder i investeringar, rapporterar RÚV.

I ansökan hävdar investerarna att de inte strävar efter att äga eller komma över nyttjanderätten till investeringar. Sådan rätt kan bara den få som är medborgare i något av EES-länderna.

I stället vill de arbeta med projekt kopplade till Islands energitillgångar. De säger sig enligt RÚV ha kontakter med investerare som är beredda att flytta nät- och molntjänster till landet.

De tio investerarna har en bakgrund inom energiindustrin och hedgefonder i USA och Ryssland. Samtliga har lämnat in digra rapporter om sin person utförda av välrenommerade Kroll. Bakom idén står det isländska företaget Northern Lights Energy som har tagit hjälp av advokatbyrån Nordik.

Investerarna ser enligt RÚV stora möjligheter för Islands framtid och vill bidra till att skapa arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt på hållbar grund. De säger sig alltså kunna dra in 1 700 miljarder i investeringar i landet. Summan motsvarar de isländska pensionsfondernas samlade tillgångar. Om investerarna beviljas medborgarskap lovar de dessutom att var och en lägga 50 miljoner i en fond som främjar isländskt företagande.

Alltinget avgör om de tio investerarna ska beviljas undantag och ges isländskt medborgarskap. Inrikesminister Ögmundur Jónasson säger till RÚV att hans allmänna uppfattning är att medborgarskapet inte ska vara till salu.

En fråga som lär dyka upp är varför de behöver medborgarskap för att investera - det kan ses som ett hederligare sätt än att, som Magma Energy, starta ett skrivbordsföretag inom EES, men samtidigt är landet öppet för alla som vill investera. Däremot finns det ett regelverk kring vissa ägarförhållanden gällande exempelvis naturresurser. Och några sådana har de tio investerarna sagt sig vara intresserade av.

Här kan du läsa mer om isländskt medborgarskap.

Så hittar du billigaste hyrbilen på Island

Att hyra bil på Island är inte billigt. Men det går åtminstone att göra det mindre dyrt. Att välja rätt uthyrare innebär ofta att du kan spara upp till halva kostnaden. I Islandsbloggens priskoll av 21 isländska biluthyrare är Avis och Blue Car Rental billigast.

Turistsäsongen på Island är kort. De flesta uthyrningar sker under de tre sommarmånaderna, och under den perioden ska biluthyrarna kompensera för den del av året då efterfrågan på hyrbilar är ytterst begränsad.

Priserna är betydligt lägre utanför högsäsongen. Den som reser i början av maj eller i slutet av september har vägarna nästan helt för sig själv samtidigt som framkomligheten - med undantag för höglandet - är snudd på lika pålitlig som under sommaren.

Tidigare på våren eller senare på hösten blir risken allt större för oväder som kan göra vägar oframkomliga. Ringvägen är med några få undantag framkomlig året om, och avbrotten här är i regel bara korta och på enstaka sträckor vid särskilt besvärliga oväder. Att däremot kunna ta sig fram obehindrat i Västfjordarna är inte att tänka på förrän på vårkanten.

Ett sätt att göra Islandsäventyret mindre kostsamt är att boka rätt bil. Om du inte tänker lämna ringvägen klarar du dig utmärkt med en liten tvåhjulsdriven bil. Du klarar dig fint med den även på de skumpiga grusvägarna i Västfjordarna - om du anpassar hastigheten. Om du däremot avser att köra på höglandet är fyrhjulsdrivet ett måste. Inte bara för att du ska kunna ta dig därifrån för egen maskin, utan för att försäkringen inte gäller tvåhjulsdrivna bilar på höglandet. Vissa försäkringar gäller heller inte vid korsande av älvar, något som är ett måste på leden Sprengisandur.

Men att kunna resa utanför högsäsongen är få förunnat. Dessutom har många mat- och sovställen samt turistattraktioner igenbommat mellan mitten av september och mitten av maj. Och då återstår bara den dyra högsäsongen.

Vissa uthyrare börjar ta högsäsongspriser redan andra halvan av maj, andra en bit in i juni. Det är också en sak värd att jämföra och som kan betyda sparade tusenlappar.

En bra karta är en bättre investering än en gps (utanför Reykjavík finns det inte så många vägar att hålla reda på). Den säger mer om vägarnas standard - och den kan, beroende på vilken bil du har, i sin tur vara avgörande för vägvalet. Om du har tillgång till internet under resan är Já ett utmärkt gratisalternativ till en gps. Du kan söka på resvägar, få förslag på olika rutter, tidsuppskattningar för olika körsträckor samt detaljerade kartor över hela Island.

Vissa biluthyrare - stora som Hertz och Avis - finns på flera platser i landet. Det kan möjligen borga för att du kan få hjälp snabbare om bilen packar ihop. Men flera av de stora kedjorna är också de i särklass dyraste.

Det lönar sig att kika runt. Uthyrare som Átak, Geysir och Sixt har ofta bra rabatter för den som bokar tidigt. Och oavsett rabatter - riktigt billigt blir det aldrig att hyra bil på Island under sommaren.

Många uthyrare marknadsför sig också som billiga. Alla lever inte upp till detta. Cheap Jeep och Sad Cars satsar på lite äldre hyrbilar och är prisvärda under lågsäsong, men i synnerhet Sad Cars har inte lika konkurrenskraftiga priser under sommaren.

Vilka avgifter som tillkommer kan också påverka priset avsevärt. Vilka försäkringar ingår? Behöver du betala för extra förare? Vad kostar det att hämta och lämna bilen på ett visst ställe?

Hos många är det billigare om du betalar hyran i förskott. Då kan det också vara värt att ta en titt på återbetalningsvillkoren. Vissa tar nämligen minst 20 procent av kostnaden för en avbokning - oavsett när den sker.

Ett annat besparingsknep är att välja att genomföra beställningen på den isländska språkversionen av uthyrarens webbplats. Avis blir exempelvis betydligt billigare genom att boka på isländska i stället för engelska. Värt att notera är att villkoren inte alltid är desamma. Hos Avis ingår exempelvis inte fria mil i den isländska språkversionen, vilket det gör hos den engelska. Det går dock att till en lägre kostnad byta till fria mil när du plockar upp bilen. Den som inte avser att köra mycket längre än de - för den isländska språkversionen - inkluderade dagliga 100 kilometrarna tjänar på att betala för extrakilometer.

Islandsbloggen har jämfört priser hos 21 isländska biluthyrare på två olika biltyper. Den första modellen i priskollen är den fyrhjulsdrivna Suzuki Jimny, och den andra den billigaste småbilen som Toyota Yaris, Opel Corsa eller liknande. Hyran gäller elva dygn under högsäsong med - om det inte ingår i priset - tillägg för en extra förare, obegränsade mil, högsta möjliga självriskreducering och stenskottskydd med hämtning och lämning på flygplatsen i Keflavík.

Prisjämförelsen visar att skillnaderna är stora. Blue Car Rental tar 156 100 isländska kronor (omkring 8 500 svenska kronor) för en Suzuki Jimny - hos Hassó kostar hyran för samma bil drygt det dubbla, 335 000 kronor. Och den fyrhjulsdrivna Suzukin kostar hos Blue Car Rental mindre än en Toyota Yaris gör hos Hertz.

Och som sagt. Det lönar sig att kolla runt. De rabatter som då och då dyker upp gör att priserna kan förändras från dag till dag. Det gör det också omöjligt att fastslå någon firma som den alltid mest prisvärda. Samma uthyrare kan också ha ett bra pris på en biltyp, men vara mindre konkurrenskraftiga på andra modeller.

Några biluthyrare som brukar tillhöra de mest prisvärda är Sixt, Geysir, Blue Car Rental, Avis, CC Car Rental och Route 1. Och om du vänder dig till uthyrare som Hertz och Bílaleiga Akureyrar/Europcar kan du vara ganska säker på att du får betala priser som ligger en bra bit över genomsnittet.

Här är länkar till alla biluthyrare som ingår i priskollen:
Arctic Car Rental
Átak
Avis
Bílaleiga Akureyrar/Europcar
Blue Car Rental
Budget
CC Car Rentals
Cheap Jeep
Geysir
Glacier Car Rental
Hassó
Hertz
National
Procar
Rás
RB Cars
Route 1
Sad Cars
Sixt
SS Car Rental
Thrifty

Här kan du läsa en gästblogg om att hyra bil på Island och här mer om att köra bil i landet.

Dagens citat

"En dag när jag gick ned till hamnen här i Reykjavik hittade jag gamla vrakdelar från ett övergivet skepp. Jag visste att jag skulle kunna använda dem. Människor har alltid varit kreativa och när man tar reda på hur människor använde tyger förr hittar man lösningar."

Reykjavíkbon Jette Corrine Jonkers i Svenska Dagbladet om hur hon färgar kläder med udda ingredienser som rost och vulkanaska.

Inget lagbrott när Geir H. Haardes åklagare utsågs

18 000 e-postmeddelanden och 22 000 andra arbetsdokument från Geir H. Haardes tid som statsminister finns nu hos åklagaren Sigríður Friðjónsdóttir. Landsdomstolen har även beslutat att utnämningen av åklagaren var lagenlig.

Före påsk siktar Sigríður Friðjónsdóttir på att lämna in åtalet mot den tidigare statsministern Geir H. Haarde. Han är misstänkt för försumlighet i samband med finanskrisen. En av huvudpunkterna i misstankarna är att han inte med kraft agerade för att flytta Landsbankis verksamhet i Storbritannien till ett dotterbolag.

När landsdomstolen samlades för första gången var det för att avgöra om Sigríður Friðjónsdóttir skulle få tillgång Geir H. Haardes e-post samt om åklagaren utsetts i enlighet med lagen. Geir H. Haarde har genom sin advokat, Andri Árnason, krävt att målet skulle läggas ned. I lagen heter det nämligen att åklagaren ska utses samtidigt som åtalsbeslutet fattas. Domstolen fick därför ta ställning till hur kravet på samtidighet skulle tolkas.

I beslutet skriver landsdomstolen att det visserligen är obestridligt att åtalet och åklagaren avhandlades vid skilda sessioner i alltinget. Det går dock inte att tolka lagtexten som att utnämningen måste ske i samma ärende. Fördröjningen har enligt domen heller inte förändrat det juridiska läget. Därför nobbar rätten kravet på att lägga ned målet.

Sigríður Friðjónsdóttir fick samtidigt också rätten att ta del av Geir H. Haardes e-post från hela perioden som statsminister, samt andra arbetsdokument. Totalt rör det sig om cirka 18 000 mejl och 22 000 dokument.

Åklagaren Sigríður Friðjónsdóttirs avsikt är alltså att lämna in ett åtal före påsk. Innan dess ska de 40 000 dokumenten granskas för att eventuellt ingå i underlaget för åtalet.

Landsdomstolens mandat går dock ut den 11 maj. Det har ännu inte förlängts, och om inte så sker måste ledamöterna väljas på nytt av alltinget om inte rättegången börjar före mandatet löper ut. Och i nuläget är det inte troligt att rättegången har hunnit börja då.

Här kan du läsa mer om rättsprocessen mot Geir H. Haarde.

Kaupþings jättelån kan vara grovt bedrägeri

Kaupþing fick ett nödlån från Seðlabanki Íslands på 500 miljoner euro. Samma dag lånade Kaupþing ut 171 miljoner till Lindsor med säte på Tortola i Brittiska Jungfruöarna. Bolaget kontrollerades av bankens ledning.

Polisen i Luxemburg genomförde i går en razzia mot fyra adresser i landet. 55 poliser deltog i tillslaget som utfördes med sju isländska utredare på plats samt experter från brittiska Serious Fraud Office. Åklagaren Ólafur Þór Hauksson var en av islänningarna som deltog.

Husrannsakningar genomfördes på isländsk och brittisk begäran mot Banque Havilland - tidigare Kaupthing i Luxemburg - samt förre bankchefen Magnús Guðmundssons bostad. Ingen greps i samband med tillslaget.

Brottsmisstankarna gäller enligt uppgifter grovt bedrägeri. Maxstraffet för brottet är sex års fängelse.

Den transaktion som nu utreds är ett lån som Kaupþing fick från Seðlabanki Íslands den 6 oktober 2008, samma dag som nödlagstiftningen klubbades i alltinget. Lånet beviljades med tillgångar i den danska banken FIH som säkerhet.

Vid den här tiden hade myndigheterna alltjämt vissa förhoppningar om att kunna rädda Kaupþing från en kollaps. Banken bedömdes länge vara den av de tre isländska storbankerna som hade de bästa finanserna. När Seðlabanki Íslands skrapade rent i bankvalvet gick de sista miljonerna därför till Kaupþing.

Men pengarna stannade alltså inte länge i banken. Samma dag beviljade Kaupþing - utan att sammankalla den grupp som hade till uppgift att ta ställning till större lån - ett lån på 171 miljoner euro till Lindsor. Pengarna blev dock inte kvar länge på Tortola. De flyttades i stället raskt till Luxemburg där de användes för att köpa värdepapper i Kaupþing tillhörande några av toppcheferna och de viktigaste kunderna.

Transaktionen innebar i praktiken att Kaupþing köpte ut några betrodda från risken att bli sittande med värdelösa tillgångar i banken. I stället hamnade notan hos aktieägarna och - i förlängningen - de isländska skattebetalarna.

Här kan du läsa mer om brottsutredningar mot Kaupþing.

Islandsbloggen listar: Tretton bra saker med Island

Efter att ha listat elva dåliga saker med Island är det i dag dags för att uppmärksamma tretton bra grejer med landet. Och på den listan får varken Gullfoss eller Geysir plats.

1. Tomater:
Isländska tomater är - möjligen något överraskande - fantastiska. Förmodligen för att de kan hamna i butikerna några timmar efter att de plockas, till skillnad från de orangebleka båtflyktingarna från Nederländerna som tronar i svenska butikshyllor. Allra bäst är körsbärstomaterna från Heiðmerkur, som i sig uppges vara tillräckliga för att få föreningen Anonyma tomatknarkare att förlägga sitt årsmöte till Island.

2. Luften:
Att ta djupa andetag vid havet är svårslaget - där luften doftar tång, salt och lätt fiskigt.

3. Natur Fis:
Apropå luft och lukt. Få länder kan sannolikt stoltsera med toalettpappret Natur Fis.

4. Lunnefågeln:
När uttrycket störtskönt myntades var det förmodligen med lunnefågeln i åtanke. Den lilla clownnäbbade varelsen flaxar febrilt för att hålla sig i luften och landar lika graciöst som den genomsnittlige deltagaren i "Let's Dance". Lunnefågeln sätter ut fötterna, studsar omkring lite och lyckas så småningom få fötterna ned och näbben upp. Den är helt enkelt Islands motsvarighet till kängurun - ett djur som rör sig så roligt att det är svårt att inte fnissa.

5. Bankerna:
På Island har du aldrig långt till banken. Inte bara för att överetableringen alltjämt är enorm, utan för att de äger det mesta. Vare sig du köper livsmedel, snabbmat, böcker eller kläder är sannolikheten stor att du i praktiken handlar hos en bank.

6. Bad:
De isländska badhusen är motsvarigheten till britternas pubar och tyskarnas ölstugor - möjligen för att starköl var förbjudet i landet fram till 1989. Att bada är billigt och härligt. Sällan är hjärnan så skönt mosig som efter någon timme i ett varmt dopp.

7. Trompís:
Tromp är inte någon av Nói Síríus bästa chokladbitar, men i glassform är den magisk. Kjörís, som tillverkar kalaset, har stoppat ned den i en bytta med vaniljglass, choklad, lakrits och kokos. Det är högdensitetsglass - en halvliter väger 430 gram - som i många butiker säljs för obegripliga 279 isländska kronor, alltså i dagens läge 15 svenska kronor.

8. Strætó:
Det går att gnälla en hel del på kollektivtrafiken i Reykjavík - trafiken slutar tidigt och börjar sent på helgerna. Men den är prisvärd och ett smidigt sätt att ta sig utanför stan. Dessutom är tidtabellen ofta anpassad så att det ska vara lätt att byta mellan olika linjer utan lång väntan. På andra orter - som Akranes, Akureyri, Keflavík och Ísafjörður - finns också lokalbussar, i många fall betydligt glesare men ibland gratis.

9. Ljuset:
Lika trist som gråvinterdiset är sommarljuset underbart. Solsken över Mývatn är naturporr i världsklass.

10. Kronan:
Den instabila kronan har gjort Island billigare. I dagsläget är den lilla manöver som krävs för en snabb omräkning från isländska kronor till svenska att ta bort den sista siffran i priset, dela med två, och så är det lite mer. Till sist blir det så snurrigt att prismedvetenheten försvinner. Och det är säkert bra - åtminstone för affärsidkarna.

11. Väder för barn:
Varje dag presenterar tv-kanalen Stöð 2 en krakkaveðurspá, en väderprognos för barn. Nå. Egentligen är den kanske mest för föräldrarna, som med hjälp av små bedårande eskimåliknande barnungar utspridda över väderkartan får besked om lämplig klädsel för morgondagen. Mössa på? Vantar av? Vindtät jacka i Reykjavík eller varma byxor i Egilsstaðir? Dagens krakkaveðurspá ger svaret.

12. Kókómjólk:
I mejeriprodukternas värld är Sverige ett u-land jämfört med Island. Det gäller inte bara skyr, som nu säljs i samtliga nordiska länder utom Sverige (även om någon har registrerat domänen Skyr.se), utan även exempelvis Kókómjólk. Chokladmjölkskatten förkunnar att Kókómjólk gör dig stark - och det måste ju vara sant.

13. Traditionerna:
Exotism har alltid funkat som marknadsföring. Och få saker har så avskräckande verkan som okonventionella matvanor - på somliga platser mumsar befolkningen glatt på saftiga hundar vilket väcker avsky på andra håll, och att äta gris och ko i stället för att låta dem grymta och råma ifred är på sina håll lika uppseendeväckande. Entré Þorrablót, alla matutmaningars moder med fokus på könsdelar och inälvor inlagda i underliga vätskor. Förmodligen uppfunnet redan av vikingarna för att hålla obehöriga på avstånd, i dag effektfullt använt som ett bombsäkert sätt att äckla och förundra turister. Det mesta smakar som det gör, men det är rätt charmigt. Som sagt, exotism funkar.

Här kan du läsa om elva dåliga saker med Island.

Dagens citat

"Det är en stor ära och fantastiskt roligt att höra. ... Det är otroligt hur trogna människor är där ute. Man är oerhört tacksam över att folk fortfarande kommer ihåg en för i den här branschen är man bortglömd på fem minuter."

Jóhanna Guðrún Jónsdóttir i Fréttablaðið om att bidraget "Nótt", som hon inte lyckades vinna finalen av Söngvakeppni Sjónvarpsins med, får en ny chans i OGAE:s Second Chance-tävling - läs mer här.

Foto: RÚV

Mustaschmars - för forskningen och Tom Sellecks skull

Mars är mustaschmånaden på Island. Under mottumars, mustaschmars, kan den som vill låta ansiktsbehåringen växa. Syftet är att öka uppmärksamheten för cancersjukdomar och samla in pengar till forskning. Och den som inte kan eller vill skaffa sig en riktig mustasch kan köpa en symbolisk från Krabbameinsfélag Íslands.

Den som passar på att odla en mustasch kan också se till så att den kommer till användning. I morgon avgörs nämligen årets Tom Selleck Annual Moustache Competition på utestället Boston i Reykjavík.

Tävlingen är en mångårig tradition som påbörjades 2003 på det nu insomnade haket Sirkus. Efter fyra år hamnade mustaschtävlingen i dvala men återuppväcktes förra året på Boston. 32 deltagare fajtades då om den bästa mustaschen - men det går också att knipa extra poäng genom stilenliga kläder.

Vinnaren är den som har lyckats odla den tjusigaste mustaschen i Tom Sellecks anda. Årets domartrio är artisten Ólöf Arnalds, butiksägaren Skjöldur Geirharðsson och förra årets vinnare, filmaren Aron Bergmann Magnússon. Segraren får bland annat en tjusig hatt att stila med i ett helt år samt en plats i juryn för nästa års tävling. Dessutom sker en insamling till förmån för Mottumars.

Lilja Mósesdóttir om Ný íslensk króna

År 1947 genomfördes en omfattande egendomsundersökning. Sedlar registrerades och byttes ut och staten fick därmed koll på pengar som fanns i omlopp men som inte fanns i banksystemet. Och det är ungefär så alltingsledamoten Lilja Mósesdóttir vill göra när hon vill byta den gamla isländska kronan mot en ny.

För några veckor sedan föreslog Lilja Mósesdóttir införandet av NÍSK, Ný íslensk króna. Bakgrunden var att kronans dåliga rykte var ett hinder för tillväxt och investeringar. En ny valuta skulle ge Island möjligheten att börja om på nytt.

Vid ett möte i Reykjavík arrangerat av Rörelsen drog hon upp riktlinjerna för den nya kronan. Hon såg fyra huvudargument för ett byte: För det första skulle en ny valuta innebära större trovärdighet, en nödvändig egenskap när det gäller att locka till sig utländskt kapital. Den skulle för det andra ge en ny möjlighet att mäta tillgångar och skulder - bankinsättningar skulle till exempel kunna bytas in på kursen 1,1 mot 1 medan kontanter skulle kunna växlas 1 mot 1. Att byta valuta vore, för det tredje, ett sätt att komma åt olagligt kapital. Och det fjärde tunga skälet var att ett valutaskifte kan bidra till att få fram upplysningar om de tillgångar som många aldrig skattat för. Och de skatteintäkterna behöver staten i dagens läge.

Lilja Mósesdóttir tror alltså på en självständig isländsk valuta även i framtiden. Som EU-motståndare tror hon inte att euron och isländskt medlemskap i unionen skulle lösa problemen. EU har ännu inte visat sig beredd att gå Island till mötes när det gäller viktiga frågor som fisket och jordbruket, och därför har landet heller ingen framtid i unionen.

Med en liten ekonomi som Islands finns alltid en överhängande risk för instabilitet. Därför anser Lilja Mósesdóttir att en egen valuta är nödvändig. Den behöver vara svag under en lågkonjunktur för att främja exporten, och behöver vara stark och självständig under goda tider för att kunna fungera som ett redskap som kan minska överhettning och bromsa inflation.

De valutarestriktioner som nu finns är oerhört kostsamma. På Island kostar euron 160 kronor, utanför landet kan den kosta upp till 270 kronor. Att centralbanken dagligen offrar resurser för att blåsa upp kronans värde - fem miljarder årligen för en ytterst begränsad förtroendeskjuts uppåt - är förstås ingen hållbar lösning. Ett sätt att komma åt glappet mellan kurserna vore att snarare knyta den nya isländska kronans värde till något materiellt i stället för, till exempel, någon annan valuta.

För Islands del skulle det kunna gälla guld eller torsk. Syftet är att få en valuta som fungerar ungefär som det metriska systemet - där en torsk har ett fast värde. Ibland ger den fler sedlar och ibland färre, men det är valutan som påverkas och inte föremålet som den förhåller sig till. Det vore alltså ett nytt sätt att räkna.

Lilja Mósesdóttir argumenterade också för att tillgångar - till exempel över tio miljoner - vid vissa omständigheter skulle kunna beskattas hårdare. Det skulle därigenom gå att skapa ett system som belönar investeringar genom lägre skatter om pengarna pumpas in i företag och fastigheter. Det skulle öka värdet och ge ekonomin en välbehövlig knuff.

Vad den nya isländska kronan skulle heta har hon inte klart för sig. Men namnet bör enligt Lilja Mósesdóttir inte vara för likt den nuvarande valutan för att slippa att förknippas med den. Även om förslaget gäller ný íslensk króna, så skulle den enligt hennes tankar inte ges namnet NÍSK.

Ett annat alternativ är att ensidigt ta upp en annan valuta, en möjlighet som Lilja Mósesdóttir inte utesluter. Men det kräver politisk vilja och enighet eftersom ett sådant agerande kanske inte skulle uppskattas av nationen vars valuta Island skulle använda.

Lilja Mósesdóttirs val vore den svenska kronan. En hållning hon motiverade med att det är den svagaste valutan i de nordiska länderna samt att Sverige och Island har ett omfattande handelsutbyte. Men intresset från Sveriges sida tycks enligt Lilja Mósesdóttir vara svalt. Och frågan är vad som skulle hända om Sverige så småningom skrotade kronan och införde euron som valuta.

Här kan du läsa mer om Lilja Mósesdóttir.

Islandsbloggen listar: Elva dåliga saker med Island

Vad är dåligt med Island? Frågan kom från en läsare och måste förstås få ett svar. Här är elva små och stora saker som gärna hade fått vara annorlunda.

1. Trafiken:
Reykjavík är en liten stad men ändå något slags skalenlig modell av Los Angeles där bilen regerar. Avstånden kan vara förvånansvärt stora, kollektivtrafiken gles, snöröjningen hopplös och tiden att gå över gatan vid grön gubbe anpassad efter skenande gaseller. Och isländska bilister är inte de mest hänsynstagande mot cyklister eller fotgängare. Frågan är om inte alla monsterjeepar som kryssar nedför Bankastræti har försetts med kofångare just för att kunna dundra på gångtrafikanter utan att repa metalliclacken.

2. Västerlånggatanifieringen:
Turismen är en av Islands viktigaste näringsgrenar som ökar i betydelse. Det märks. Efter finanskrisen har Laugavegur i allt högre grad blivit Islands svar på Västerlånggatan. Att en souvenirbutik marknadsför sig som den lunnefågligaste i stan säger allt.

3. Dagstidningarna:
Island har - med respekt för tredagarstidningen DV - ingen bra dagstidning. Den jämngrå Morgunblaðið tycks nu för tiden satsa på naturbilder på förstasidan (såvida ingen, som ovan, har lyckats knäppa en synnerligen osmickrande bild på någon minister) och svavelosande ledarsidor där chefredaktören Davíð Oddsson riktar kritik mot alla som har fel - vilket är alla som inte håller med. Och Fréttablaðið har visserligen den briljante satirtecknaren Halldór Baldursson, men därutöver är tidningen för det mesta lika slätstruken som huvudkonkurrenten.

4. Reklamlagen:
Lagen som säger att den sammetsröstade skådespelaren Ingvar E. Sigurðsson måste göra speakertexterna till samtliga tv-sända isländska reklamfilmer borde avskaffas.

5. Vintermörkret:
Island är en eller två timmar efter Sverige. Utmärkt för den som ändå har en tendens att uggla uppe på småtimmarna. Men det är riktigt trist under midvintern när det blir ljust först fram emot elva.

6. Datumdilemma:
Bónus är den största livsmedelskedjan på Island med utpräglad lågprisprofil. Det mesta med Bónus är bra - men kollen på var det råkar droppa köttsaft över andra produkter samt vilka varor som har gått ut eller börjat mögla och därför ska bort från butikshyllorna är usel.

7. Pruttlukten:
Det går fort att vänja sig och det är egentligen ingen större grej. Men om det hade gått att välja hade det gått att leva utan det pruttluktande vattnet.

8. Islandsgrått:
Vädret är på något sätt en del av charmen med Island. Det är svårt att inte bli fascinerad av de ständiga skiftningarna - ibland hinns det med regn, hagel, snö, hårda vindar, stiltje och solsken inom loppet av en timme. Men de där riktigt mulna dagarna när himlen knappt ens har någon färg och molnen ruvar tätt ovanför hustaken är inte den mest förföriska nyansen av islandsgrått.

9. Silvertärnan:
Fåglar är trevliga att titta på. Men den kamikazebombande silvertärnan är trevligast på håll. Den som kommer för nära häckningsplatsen - och det gäller även hästar och får - kan räkna med attackdykförsök mot skallen. Om Island någon skulle utsättas för en invasion är det här det ilskna gänget som borde skickas fram emot angriparna.

10. Språkdebatten:
På sina håll finns en oro över isländskans utveckling. Det moderna samhället har gjort språkvården tandlösare när lånord hinner få snabb spridning innan det finns några rekommendationer att följa. Ändå är isländskan enligt undersökningar sällsynt stabil och ohotad. Språket används inom samtliga domäner på ett tydligt avgränsat geografiskt område. Det är svårslagna förutsättningar för att det ska leva vidare. Ett sätt att göra det ännu starkare vore att låta de inflyttade som kämpar för att bemästra språket göra just det - i stället för att vissa av dem som bekymrar sig om isländskans fortlevnad tar initiativ till att byta till engelska när någon råkar böja þrjú i stället för þrjá.

11. Icesave:
Gäsp.

Islandsbloggen i morgon: Tretton bra saker med Island.

Dagens citat

"Även Bibeln är emot Icesave. Det här säger ordet om Icesave, Ordspråksboken 22:26-27:
'Var inte en sådan som ger handslag
och går i borgen för lån
om du inte har så att du kan betala
tar de ju sängen du ligger på.'"

Sigríður Guðnadóttir förklarar enligt Eyjan på Facebook varför gud skulle säga nej till Icesave-avtalet - läs mer här.

Nio av tio islänningar vill stämma Storbritannien

Island bör dra Storbritannien inför domstol efter terrorstämplingen av Landsbanki. 86,5 procent av islänningarna önskar att alltinget hade svarat med en stämningsansökan. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR på uppdrag av Andríki.

Den utdragna Icesave-tvisten är alltjämt en infekterad fråga. Inför folkomröstningen den 9 april har dock ja-sidan ännu ett visst övertag gentemot Icesave-motståndarna.

Men någon försoning med den förra brittiska regeringen under Gordon Browns ledning tycks avlägsen. 86,5 procent av islänningarna tycker att Island borde ha svarat med att stämma Storbritannien för terrorstämplingen av Landsbanki, finansdepartementet och centralbanken. 13,5 procent anser däremot att regeringen gjorde rätt som inte drog Storbritannien inför rätta.

I alltinget finns just nu ett lagförslag på att stämma Storbritannien. Bakom planerna står fjorton ledamöter tillhörande Självständighetspartiet, Framstegspartiet och Rörelsen. I lagförslaget argumenterar de för att svartlistningen av Landsbanki inte bara bidrog till att definitivt sänka banken. Användningen av antiterrorlagarna bidrog även till Kaupþings kollaps, försvagade kronan, försvårade eller omöjliggjorde utrikeshandel samt stoppade tillgång till kapital.

Ingen av de fjorton undertecknarna röstade ja till det tredje Icesave-avtalet i alltinget. Åtminstone en av dem, Framstegspartiets Siv Friðleifsdóttir (bilden), har dock deklarerat att hon tänker säga ja i folkomröstningen.

Här kan du läsa mer om förslaget att stämma Storbritannien och här mer om Icesave.

Kaupþing-anställda döms för marknadsmissbruk

Genom skenbud på aktier i Exista drev två Kaupþing-anställda upp börsvärdet och fick intresset för bolaget att framstå som större än det egentligen var. Nu döms männen till sex månaders fängelse för marknadsmissbruk.

Vid sex tillfällen mellan den 25 januari och den 22 februari 2008 lade männen, som var verksamma som fondförvaltare respektive börsmäklare, strax före stängningsdags bud på aktier i Exista. Vid varje tillfälle var budet på aktieposter värda fem miljoner isländska kronor.

Exista var storägare i Kaupþing. I praktiken innebar det alltså att buden inte enbart påverkade kursen i Exista utan även indirekt kunde syfta till att lyfta Kaupþing. Genom de täta banden mellan bolagen var det en tänkbar dominoeffekt.

Fjármálaeftirlitið, den isländska finansinspektionen, började därför att undersöka buden i mars 2008. Misstankarna lämnades vidare till polisen eftersom myndigheten ansåg det uppenbart att männen ägnat sig åt marknadsmissbruk.

I Héraðsdómur Reykjavíkur fick bägge männen åtta månaders fängelse. Hæstiréttur Íslands mildrar nu straffet till sex månaders fängelse. De ska också betala sammanlagt 1,3 miljoner isländska kronor i rättegångskostnader.

Hæstiréttur Íslands skriver i domen att även om ingen av dem personligen tjänat på agerandet så är brottet att betrakta som allvarligt. Börsmäklaren och fondförvaltaren var fackmän som bröt mot reglerna med syftet att lyfta Existas börsvärde. Att de dessutom ägnade sig åt systematiskt marknadsmissbruk gör enligt rätten att inget annat än ett fängelsestraff kan komma på fråga.

Börsmäklaren och fondförvaltaren har hela tiden förnekat brott. De överklagade också Héraðsdómur Reykjavíkurs dom till Hæstiréttur Íslands.

Straffet blir alltså något lindrigare. Rätten tar bland annat hänsyn till att båda har förlorat sina jobb. Men mejlkonversationer och telefonsamtal visar att börsmäklaren och fondförvaltaren i samråd planerade buden och dessutom diskuterade deras påverkan på Existas aktiekurs.

Här kan du läsa mer om männens affärer och här domen i sin helhet.

Sex av tio vill ge polisen större befogenheter

Regeringen vill ge polisen större möjligheter att komma åt den organiserade brottsligheten. Sex av tio islänningar ställer sig bakom förslaget. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

I början av mars blev MC Iceland fullvärdiga medlemmar av Hells Angels. Myndigheterna har under en lång tid försökt förhindra utvecklingen, men utan framgång.

Vid flera tillfällen har Hells Angels-medlemmar med hänvisning till landets säkerhet utvisats direkt vid ankomsten till flygplatsen i Keflavík. Två norska medlemmar har därför stämt den isländska staten. Rättegången kommer att äga rum under våren.

En medlem i Hells Angels uppges arbeta vid filmhögskolan, Kvikmyndaskóli Íslands. Rektorn Hilmar Oddsson säger till DV att de anställda är fria att göra vad de vill på sin fritid. Mannen som pekas ut som Hells Angels-medlem vill inte kommentera uuppgifterna, men ber reportern "att leva väl".

Inrikesminister Ögmundur Jónasson vill ge polisen utökade möjligheter till avlyssning och kartläggning av den organiserade brottsligheten. Åtgärderna riktar sig inte bara mot Hells Angels, utan även mot andra kriminella nätverk som finns i landet.

En majoritet, 58,3 procent, av islänningarna står bakom förslaget. 26,5 procent anser att det är en dålig idé medan 15,2 procent är likgiltiga inför planerna.

Män, höginkomsttagare och äldre är i större utsträckning positiva till förslaget. Anmärkningsvärt är att en klar majoritet av sympatisörerna till samtliga partier i alltinget utom Rörelsen ger sitt stöd till planerna. 42,7 procent av Rörelsens väljare säger ja - för de andra partierna ligger stödet mellan 59,5 och 67,4 procent.

Myndigheterna fruktar att ett krig kan utbryta i den undre världen. MC Black Pistons, en supporterklubb till Outlaws, grundades förra året i landet. Organisationen är sedan länge rivaler till Hells Angels.

Den som tog initiativet till klubben är en tidigare ledare för dåvarande MC Prospect of Hells Angels Iceland. Mannen är i dag bosatt i Norge och säger till DV att han nu är fullvärdig medlem av Outlaws.

Ledare för MC Black Pistons på Island är en av hans vänner. Också han har ett förflutet i föregångarna till dagens Hells Angels. Han säger till DV att klubben nu letar efter lokaler i Reykjavíkområdet - men siktar på norra delen för att inte komma för nära Hells Angels i Hafnarfjörður:

"Kort sagt är det här bara goda vänner. Det är ett brödraskap som ställer upp för sina kamrater och deras familjer. ... Det [Hells Angels] var inte hälsosamt för mig att vara med i - för där gick inte familjen först."

Syftet med MC Black Pistons sägs alltså vara att backa upp varandra. Och de uppdrag som klubben åtar sig är sådana som inte polisen engagerar sig i:

"Mycket av det som hamnar på vårt bort är något som polisen har lagt ned eller inte bryr sig om, illdåd som behöver stoppas och sådant. Folk söker sig till oss."

De andra organisationerna som oroar myndigheterna är nätverket Semper Fi samt en sammanslutning av kriminella från Polen och Litauen.

Här kan du läsa mer om Hells Angels på Island.

Dagens citat

"Resultatet var inte bra. Här i huvudstadsregionen fanns mer tillståndslösa boenden än vad Hilton och Grand har tillsammans."

Erna Hauksdóttir, chef för branschorganisationen Samtök ferðaþjónustunnar, i Morgunblaðið om en undersökning som visar att 15,3 procent av gästsängarna i Reykjavíkområdet och 29,8 procent i Akureyri drivs av hotell och gästhem utan tillstånd.

Dagens bonuscitat

"Of course it marked the beginning of an economic boom. ... I'm sure that this economic crisis and this economic boom would've happened without the smelters being built."

Gylfi Zoega, professor i ekonomi vid Háskóli Íslands, i Los Angeles Times om aluminiumsmältverkens inverkan på Islands ekonomi - läs mer här.

Foto: Rio Tinto Alcan

Kleinur, korv, mysa och polisen

Den som kikar igenom polisanmälningar och händelserapporter får på Island ungefär samma resultat som i Sverige. Det handlar mycket om misshandel, trafikbrott, stölder, fylleri, narkotikabrott och olyckor. Men en del händelser sticker förstås ut. Vissa för att de är grova brott, andra för att de nästan skulle kunna kallas genuint isländska.

Den 22 mars kallades polisen till ett bostadshus i Kópavogur. En boende hade slagit larm om att grannens brandvarnare gått i gång.

Med blåljusen på anlände polisen till huset. Men det brann inte. Tvärtom höll de boende på att fritera kleinur, isländska klenäter, och det hade fått fart på brandvarnaren. Polisens resa var dock inte förgäves. De fick nämligen smaka på bakverken innan de åkte vidare, uppger polisen.

De som färdades på ringvägen vid Víkurskarð öster om Akureyri på kvällen den 16 mars fick se upp lite extra. En långtradare på väg från Egilsstaðir till Akureyri lastad med vassle, mysa, körde av vägen i halkan och blåsten. Lastbilen landade nästan 50 meter från vägbanan.

Det ville sig inte bättre än att stora mängder vassle rann ut över ringvägen och bildade stora pölar som bidrog till att göra väglaget ännu halare. Chauffören, som var ensam i lastbilen, skadades inte vid olyckan.

Under natten mot den 23 mars hotade en uppenbart narkotikapåverkad kvinna personalen på N1 i Hafnarfjörður med en använd spruta. Om hon inte fick pengar skulle hon sticka de anställda med sprutan. Men personalen gav henne inga pengar utan erbjöd i stället kvinnan, som är i 20-årsåldern, en korv med bröd. Hon nöjde sig med det och lommade bort från bensinmacken. Kvinnan greps snart av polisen.

Morgonen den 23 mars fanns enligt polisen ett oväntat inslag i rusningstrafiken i Reykjavík - en bred traktor kryssade i maklig takt fram längs med infartslederna och bromsade därmed trafiken rejält. Polisen stoppade föraren, en medelålders man, och fick honom att ställa traktorn vid vägkanten till efter klockan nio då rusningen lagt sig.

På kvällen samma dag delade ett kompisgäng på hytter i badhuset i Keflavík. En av dem fick den briljanta idén att lura sina kamrater, och tog alla värdesaker och flyttade dem till ett annat skåp. Stor uppståndelse över den misstänkta stölden följde och polisen kom till badhuset. Så småningom medgav en av männen skamset inför polisen att det var han som hade skojat med sina vänner.

En medelålders man i Hafnarfjörður har polisanmälts misstänkt för misshandel sedan han gett sig på en 12-årig snöbollskastare. Tillsammans med sina kompisar hade 12-åringen i flera dagars tid bombarderat mannens fönster med snöbollar. Till sist fick mannen nog, gick ut på altanen och uppmanade dem att sluta med kastandet.

Det gjorde de förstås inte. Mannen sprang efter dem och fick tag på en av dem. Han uppges ha gett 12-åringen en örfil. Nu utreder polisen om han har gjort sig skyldig till misshandel.

Isländska ministrar får etiska regler

Ministrar ska verka för allmänhetens bästa, inte använda konfidentiell information för egen vinning och vara öppna med kopplingar till intressegruper. Det är några av de riktlinjer som finns i de första etiska reglerna för isländska ministrar.

I kölvattnet av finanskraschen påpekades det i den parlamentariska kriskommissionen att behovet av etiska regler var stort för att öka medvetandet bland beslutsfattarna. Presidenten Ólafur Ragnar Grímsson har dock inte infört några sådana regler, men nu finns en uppförandekod för ministrar.

Reglerna, som presenterades av statsminister Jóhanna Sigurðardóttir, ska tjäna som riktlinjer för ett korrekt etiskt agerande. Utgångspunkten är att ministrarna främst tjänar allmänheten och därför inte ska ta hänsyn till egna eller närståendes särintressen.

Ministerposten är ett heltidsjobb. En minister får inte ha några andra uppdrag vid sidan om. Ministrar ska också sköta sin ekonomi på ett sådant sätt att de inte riskerar att hamna i händerna på särintressen. Alla relevanta kopplingar till intressegrupper ska redovisas. De får heller inte påverka arbetet.

Utnämningar ska ske på yrkesmässiga meriter. Ministern ska även se till så att de anställda följer de etiska riktlinjerna. Om han eller hon får kännedom om någon som bryter mot dem är det ministerns skyldighet att ingripa.

I regelverket uppmanas också ministrar ta det försiktigt med gåvor - allt utom små personliga saker ska tillfalla departementet - och bjudresor. De senare får inte accepteras alls såvida inte offentliga åtaganden är en del av programmet.

Ministrar måste även skilja på partipolitik och departementets verksamhet. Det är inte tillåtet att använda departementsanställda för att bedriva partipolitik.

Det är också ministrars skyldighet att vara tillgänglig för allmänheten och media. Ministrar förutsätts också ha en regelbunden och öppen dialog med företrädare för viktiga grupper i samhället. Upplysningar ska också göras offentliga så långt lagen tillåter så.

Statsministern utser en nämnd bestående av oberoende experter som kan ge råd när det gäller tolkningen av regelverket. Uppdraget är att stoppa etiskt tvivelaktig verksamhet och risken för korruption.

Här kan du läsa mer om Ólafur Ragnar Grímssons beslut att inte inrätta etiska regler och här läsa regelverket för ministrar i sin helhet.

Foto: Magnus Selander

Dagens citat

"Få saker har stått mig närmare i mitt politiska arbete än kampen för jämställdhet mellan könen, och i namnet av den kampen tog jag mig inte minst an uppgiften att bli ordförande i Socialdemokraterna och Islands första kvinnliga statsminister. Med det nya beslutet från överklagandenämnden för jämställdhetsfrågor är det dock så och jag är totalt förvirrad."

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir i ett brev till partimedlemmarna, som Vísir tagit del av, sedan hon fällts för brott mot jämställdhetslagen vid anställningen av en kontorschef - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"De är mer avslappnade och snabbare i sin beslutsfattning och har en annorlunda affärskaraktär. De tycker att svenskarna är långsamma."

Madeleine Ströje Wilkens, tidigare svenska ambassadör på Island, i Nya Wermlands-Tidningen om skillnaden mellan svenskar och islänningar.

Var fjärde har inte bestämt sig om Icesave-lagen

56 procent av islänningarna tänker rösta ja till Icesave-lagen. Men var fjärde har fortfarande inte bestämt sig. Det visar en opinionsmätning utförd av Capacent på uppdrag av Áfram Ísland.

Áfram Ísland presenterade sig på en presskonferens i Reykjavík i veckan. Nätverket är opolitiskt och arbetar för ett ja i folkomröstningen om Icesave - inte för att det är rättvist, utan för att det sannolikt är det minst dåliga alternativet.

Och ja-sidan tycks alltjämt ha ett visst försprång. 56 procent uppger att de avser att rösta ja. 44 procent tänker däremot rösta för att fälla lagen.

Men många har ännu inte bestämt sig. 23,8 procent avser att rösta blankt eller väljer fortfarande mellan alternativen. Med de osäkra inräknade är ja-rösterna 42,6 procent och nej-rösterna 33,6 procent.

Kvinnor är osäkra i betydligt större utsträckning än män, 31 procent respektive 15 procent. Som tidigare är motståndet störst bland Framstegspartiets väljare medan den största andelen positiva återfinns bland Socialdemokraternas sympatisörer. Höginkomsttagare, högskoleutbildade och personer bosatta i Reykjavíkområdet avser i större utsträckning att rösta ja.

Hittills har omkring 1 500 personer förhandsröstat. På måndag öppnar förhandsröstningen i Laugardalshöllin i Reykjavík. Folkomröstningen om Icesave äger rum den 9 april.

Här kan du läsa mer om Icesave.

Recension: Den nya isländska kokboken

Den nya isländska kokboken, utgiven 1994, är i dag inte längre så ny. Men många av recepten är mer eller mindre traditionella. Den som bara vill hitta ett bokstavstroget recept på kjötsúpa, pönnukökur, plokkfiskur, saltkjöt og baunir eller fiskibollur behöver förstås inte bekymra sig om sådant.

I samband med att Njála gav ut kokboken massöversattes den till flera språk, och förlaget siktade in sig på att få turister att köpa den. Det märks. Recepten varvas med naturbilder och korta texter om Islands natur och kultur.

Att det är en översättning som inte gjorts med särskilt mycket kärlek är uppenbart. Ibland skiner isländskan igenom - djúpsteiktur fiskur kallas djupstekt fisk i deg i stället för mer idiomatiska friterad fisk, och fårskank med rosapeppar hade kanske låtit mer lockande som lammlägg med rosépeppar. Det är helt enkelt lite slarvigt - skyr kallas konsekvent för kvark i stället för kvarg, och den ost som används i efterrätter är snarare färskost än den i kokboken föreslagna gräddosten.

Nåja. Allt det där är mest marginalanteckningar från en språkpolis, och större än så är inte den språkliga förvirringen. Värre är att recepten ofta är så sagastilistiskt korthuggna att frågorna när, var och hur ständigt dyker upp vid spisen: När ska jag göra si eller så, var förväntas jag fixa det och hur ska det gå till?

Alla recept sägs vara för två personer - vilket gör att det blir mycket 2 msk bruna bönor, 30 gr kolja och 8 färska jordgubbar - men är lätta att räkna om. En annan miss är att vissa recept är för betydligt fler (såvida redaktören Atli Vagnsson inte räknar med fyra lammkotletter per person), och det gör också att kokboken inte känns hundraprocentigt trygg.

Atli Vagnsson borde helt enkelt ha tagit ett varv till med Den nya isländska kokboken innan den gick i tryck.

Kokboken innehåller inte bara recept på klassisk isländsk husmanskost. De traditionella ingredienserna används ofta tillsammans med råvaror som dykt upp i de isländska köken under de senaste årtiondena - gellur, torsktungor, får sällskap av curry, ananas och kokos, saltfisken tillagas med bland annat aubergine och rockan med ädelost och kastanjer.

Fiskrätterna dominerar bland recepten. Här finns en hel del lamm, lite vilt (ripa, ren, vildgås och and), några förrätter och ett knippe efterrätter men varken ko, gris eller häst. Det gör att kokboken känns hyfsat heltäckande för svunna tiderns huvudingredienser med moderna tillbehör och tillagning. Vilket möjligen förklarar varför Þorramatur bara får vara med på bild utan recept.

Den nya isländska kokboken är en trevlig blädderbok med många skojiga recept och en hel del fina bilder. För den som råkar snubbla över ett exemplar på något antikvariat är den trots en hel del slarv ett angenämt sällskap i köket.

Betyg: Tre påsar Djúpur.

Dagens citat

"I'm facing an economic dilemma, and I want your advice. I'm from Iceland. On April 9th, my country is holding a referendum to decide whether to pay back the $5 billion one of our bankrupt banks owes to people in the Netherlands and the U.K. How should I vote?"

Baldur Héðinsson undrar i NPR hur han ska välja i folkomröstningen om Icesave.

Vinir Sigurjóns blir Sjonni's Friends i Düsseldorf

Vinir Sigurjóns blir Sjonni's Friends och "Aftur heim" blir "Coming home". Islands bidrag till årets Eurovision Song Contest i Düsseldorf har blivit med engelskt gruppnamn och engelsk text. Ovan kan du kika på videon och här läsa mer om tävlingen och Sigurjón "Sjonni" Brink.

Byr och MP Banki utmanar Landsbanki på Suðurnes

Landsbanki fick över en natt 12 000 nya kunder när regeringen lät banken ta över Sparisjóðurinn í Keflavík. Men många gamla kunder ville inte ha med Landbanki att göra - och nu siktar både Byr och MP Banki att locka dem till sig.

Att få Sparisjóðurinn í Keflavík, SPKEF, på fötter hade kostat regeringen ytterligare 8,2 miljarder isländska kronor. Finansminister Steingrímur J. Sigfússon ansåg att prislappen var för hög och lät i stället Landsbanki ta över SPKEF.

Beskedet innebar inte bara slutet för en anrik sparbank, utan också en omprövning av regeringens hållning till sparbankerna. Finansmarknadsminister Árni Páll Árnason sade nyligen i alltinget att om sparbankssystemet ska återuppstå så måste det vara på affärsmässiga grunder. Dessutom vill regeringen minska överetableringen på marknaden.

Att låta Landsbanki ta över SPKEF var ett led i den strategin. Men nu står det klart att minst två nya banker flyttar till Reykjanesbær för att slåss om de gamla sparbankskunderna: Byr och MP Banki.

I Byrs nyöppnade kontor på Hafnargata arbetar fyra tidigare SPKEF-anställda. Expansionen motiveras i ett pressmeddelande med att många hört av sig med önskemål om att kunna fortsätta vara kunder hos en sparbank med personlig service i stället för Landsbanki.

Även MP Banki tänker vara med och slåss om de 12 000 potentiella Landsbankiflyktingarna. Chefen Gunnar Karl Guðmundsson säger till Morgunblaðið att han ser en potential i regionen och att SPKEF:s nedläggning öppnar dörren till marknaden.

I samband med samgåendet stängdes fyra kontor på orter där både SPKEF och Landsbanki fanns. Landsbanki fortsätter att driva SPKEF:s verksamhet med kontor i Njarðvík, Garður, Vogar och Sandgerði vidare. Genom att flytta ett tjugotal tjänster till Reykjanesbær behövde enligt ett pressmeddelande inte de som blev övertaliga vid samgåendet sägas upp. Några av SPKEF:s 130 anställda har dock valt att gå frivilligt.

Före bankkraschen hade Sparisjóður Keflavíkur 12 000 kunder och en marknadsandel på omkring 60 procent på Suðurnes. Inlåningen uppgick till 55 miljarder isländska kronor.

Här kan du läsa mer om Landsbankis övertagande av SPKEF.

Ansvarig minister nobbade konstitutionsråd

Konstitutionstinget blir ett konstitutionsråd. Med 30 röster mot 21 klubbade alltinget i går regeringens förslag. Många - däribland inrikesministern Ögmundur Jónasson - motiverade sitt motstånd med att rådet var ett sätt att gå runt Hæstiréttur Íslands ogiltigförklarande av valet.

I november förra året röstade islänningarna fram 25 personer som skulle ta plats i ett grundlagsting. De skulle lämna förslag på förändringar i konstitutionen.

Valresultatet överklagades och Hæstiréttur Íslands ogiltigförklarade valet. Enligt domstolen fanns stora brister som gjorde det möjligt att spåra enskilda röster och påverka resultatet. Även om inget tydde på att något sådant hade skett var förfarandet så bristfälligt att resultatet underkändes.

Regeringen övervägde först att genomföra en ny omröstning. Ett annat alternativ var att folket i samband med Icesave-omröstningen skulle få ta ställning till att låta alltinget utse ett konstitutionsråd. Men i stället föll valet på att låta parlamentet utse de 25 som i november fick flest röster till ett konstitutionsråd. De får nu samma uppdrag - att skissa på en ny grundlag.

Självständighetspartiet, som också var emot översynen när den klubbades, har velat skrota rådet helt och hållet. Partiledaren Bjarni Benediktsson har sagt att han hellre ser att alltinget tar fram förslag på en ny konstitution i samråd med utomstående experter.

Men det är inte bara Självständighetspartiet som haft invändningar mot förfarandet. Att omvandla konstitutionstinget till ett konstitutionsråd fick stöd av 30 alltingsledamöter medan 21 röstade nej och 7 avstod från att rösta.

En av dem som avstod var Ögmundur Jónasson. Som inrikesminister ansvarar han för juridiska frågor. Han motiverade agerandet med att en ja-röst var ett olämpligt sätt att gå runt domen från Hæstiréttur Íslands. Han kallade regeringens agerande för en demokratisk och politisk kris. Ytterligare ett statsråd, fiskeministern Jón Bjarnason, avstod från att rösta.

Fyra socialdemokrater, Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir, Helgi Hjörvar, Skúli Helgason och Kristján L. Möller, lade också ned sina röster. Kristján L. Möller sade sig inte kunna stödja ett råd där landsbygden bara hade två representanter.

Regeringen fick dock även spridda röster från oppositionen. Rörelsens samtliga tre ledamöter röstade ja liksom Framstegspartiets Guðmundur Steingrímsson, Höskuldur Þórhallsson och Siv Friðleifsdóttir. Hon sade att det stod utom tvivel att alltinget hade rätt att utse ett konstitutionsråd och att det inte stred mot grundlagen. Partikamraten Eygló Harðardóttir avstod från att rösta.

Övriga framstegspartister röstade nej tillsammans med samtliga självständighetspartister och politiska vilden Lilja Mósesdóttir.

För de 25 valda innebär det att en lång period av osäkerhet nu är över. Konstitutionstinget skulle ha inletts redan den 15 februari, och många hade då redan tackat nej till uppdrag eller tagit tjänstledigt när domstolens beslut kom.

När konstitutionsrådet ska sammankallas är inte klart. Men det ska pågå i minst två och högst fyra månader.

Alla välkomnar dock inte alltingets beslut. Minst en av de 25 invalda, Inga Lind Karlsdóttir, har bestämt sig för att hoppa av. Hon säger i ett uttalande att alltinget genom att instifta ett särskilt råd inte respekterar Hæstiréttur Íslands utslag. Hon ersätts förmodligen av Íris Lind Sæmundsdóttir.

De 25 valda träffas i morgon för att diskutera läget. De måste lämna svar om de ställer upp i nästa vecka. Många av dem vill att deras förslag på ändringar i konstitutionen först ska ställas inför folket och sedan inför alltinget.

Här kan du läsa mer om konstitutionstinget.

Dagens citat

"Hur kan någon helt förnuftig människa komma på att tre kvinnor, jag som statsminister, departementschefen i statsministerdepartementet och rekryteringskonsulten, som också är kvinna, för en enda minut kunde föreställa sig att de bröt mot jämställdhetslagen genom den här ämbetesutnämningen?"

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir i alltinget i går om att hon fällts för brott mot jämställdhetslagen vid anställningen av en kontorschef - läs mer här.

Kommun bryter med Arion banki i löneprotest

Arion bankis chef Höskuldur H. Ólafsson tjänade 30 miljoner isländska kronor förra året. De höga lönerna till storbankernas ledning har fått kritik. Och nu byter kommunen Eyjafjarðarsveit bank i protest mot de skenande ersättningarna.

De generösa lönerna till de isländska storbankernas toppchefer väckte stor debatt när de avslöjades i samband med årsredovisningarna. Mest tjänade Höskuldur H. Ólafsson. Utöver årslönen på 20 miljoner fick han dessutom 10 miljoner för att han tog jobbet som chef för Arion banki.

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir uppmanade till återhållsamhet och ansåg att ersättningarna var orimliga. Eyjafjarðarsveit går ett steg längre och tänker skaffa sig en annan bank. Beslutet motiveras just av de höga chefslönerna.

Kommunstyrelsen skriver i ett uttalande att Eyjafjarðarsveit alltid varit kund hos Arion banki, tidigare Kaupþing, och att kontakterna med kontoret i Akureyri alltid varit goda. Men nu är det slut:

"Under de senaste veckorna har vi fått nyheter om bankchefernas lönevillkor, som i vissa fall är sådana att de väcker undran. Det är i kommunstyrelsens uppfattning helt oacceptabelt att sådana ersättningar ska vara brukliga samtidigt som allmänheten, företag och institutioner i landet kämpar för att få det att gå ihop."

Arion banki gjorde 2010 ett resultat på 12,6 miljarder isländska kronor efter skatt.

Här kan du läsa mer om bankchefernas löner.

Torsken står för en tredjedel av fångstvärdet

Torsken fortsätter att utgöra ryggraden i den isländska ekonomin. Den står för en tredjedel av det totala fångstvärdet för landets fiske. Värdet på den fisk som fångades under 2010 uppgår till 131 miljarder isländska kronor, en ökning med 13,7 procent jämfört med föregående år.

Den goda utvecklingen för torskbeståndet återspeglar sig också i fångsterna. Värdet ökade under 2010 med 20,8 procent till 44,6 miljarder. Det gör torsken enligt ny statistik från Hagstofa Íslands till den i särklass viktigaste arten för det isländska fisket.

Torsken är också den fisk som står bakom uppgången. Fångsterna av andra viktiga arter som kolja och sill minskar något, medan makrill och uer ökar.

Det totala fångstvärdet var 131,2 miljarder. Bottenfiskar stod för 93,5 miljarder.

Andelen fisk som köptes för beredning i landet ökade samtidigt som mängden fisk som landades utomlands för industriproduktion minskade.

Fångstvärdet ökade också i samtliga regioner. Mest pengar, 24,7 miljarder, drogs in i Reykjavíkområdet. Därefter följde Suðurnes (22,9 miljarder), Norðurland eystra (22,1 miljarder), Austurland (16,7 miljarder), Suðurland (13,9 miljarder), Norðurland vestra (9,7 miljarder), Västfjordarna (7 miljarder) och Vesturland (5,3 miljarder).

Värdet på makrillfångsterna ökade från 4,5 miljarder under 2009 till 7,8 miljarder för 2010. Makrillfisket tycks även i år ske trots protester från EU och Norge. Färöarna och Island anser att Norge och EU agerar oansvarigt genom att tilldela sig själva drygt 90 procent av den totala kvoten, medan de i sin tur hävdar att Island och Färöarna ägnar sig åt tjuvfiske.

Tómas H. Heiðar, Islands chefsförhandlare, säger till Morgunblaðið att det tycks alltmer osannolikt att nå en överenskommelse om makrillfisket för 2011. Däremot hoppas han på en sådan för 2012:

"Det är helt uppenbart att vi förväntar oss att EU och Norge i fortsättningen nu går oss till mötes och kommer med ett realistiskt utspel till att minska det gap som finns mellan parterna."

Island har i förhandlingarna krävt en kvotandel på 16 till 17 procent, medan budet från EU och Norge varit 3,1 procent. En förutsättning för att Island ska backa är att dagens fångster, som på grund av tvisten sker enbart i egna vatten, även ska kunna bytas mot fångster utanför den egna zonen. Det skulle göra fisket mindre känsligt för makrillens rörelser.

Tómas H. Heiðar passar också på att i Morgunblaðið avfärda EU:s och Norges anklagelser om att Island inte tar ansvar för makrillbeståndet genom att utfärda ensidiga kvoter. Beståndet av kungsfisk, uer, vid Reykjaneshryggur har länge varit svagt. De två strandrikena, Island och Grönland, har därför minskat sina fångster medan EU ligger kvar på samma nivåer trots att de överskrider forskarnas rekommendationer. Att tvisten om makrillkriget i första hand skulle handla om beståndets välmående rimmar enligt Tómas H. Heiðar illa med unionens agerande när det gäller kungsfisken.

Den skotske fiskeministern Richard Lochhead kallar makrillfisket "oacceptabelt" och säger till BBC att han räknar med att ett landningsförbud mot isländsk och färöisk makrill införs inom de närmaste dagarna. Europaparlamentarikern Struan Stevenson vill gå ännu längre och uppmanar i Fish Update till bojkott av isländska och färöiska varor:

"These countries are hellbent on destroying fish stocks and destroying jobs in the EU. I am therefore calling on all EU citizens and businesses to implement a comprehensive boycott on all goods and products coming from either nation."

Här kan du läsa mer om makrillkriget.

Jóhanna Sigurðardóttir bröt mot jämställdhetslagen

Jóhanna Sigurðardóttir bröt mot lagen när hon anställde en manlig kontorschef på sitt departement. En kvinnlig sökande var lika kompetent som mannen - men fick inte jobbet trots ett stort underskott på kvinnliga chefer. Kærunefnd jafnréttismála fastslår nu att Jóhanna Sigurðardóttir brutit mot den lagstiftning som hon själv kämpat för i alltinget.

I mars 2010 utannonserades en tjänst som kontorschef vid en avdelning på statsministerns departement. 41 personer sökte tjänsten. 21 av dessa kallades till intervju, och fem av dessa till en andra intervju. Jobbet gick till Arnar Þór Másson.

En av de sökande som gallrades bort efter sista intervjutillfället var Anna Kristín Ólafsdóttir. Hon anmälde agerandet till Kærunefnd jafnréttismála. Av dåvarande 54 kontorschefer inom de olika departementen var bara 16 kvinnor.

I sin anmälan skriver Anna Kristín Ólafsdóttir att hon uppfyllde samtliga krav samt att hennes utbildning och erfarenhet var jämbördig med Arnar Þór Mássons. Eftersom kvinnorna var underrepresenterade borde jobbet ha gått till henne.

Departementet höll dock inte med. Arnar Þór Mássons kompetens ansågs vara snäppet vassare än Anna Kristín Ólafsdóttirs. Därför fick han, enligt departementets svar, jobbet. Hon rankades som nummer fem av de 41 sökande sett till kvalifikationer.

Men Kærunefnd jafnréttismála håller alltså inte med. De hade likvärdiga kvalifikationer och därför skulle Anna Kristín Ólafsdóttir ha anställts i stället för Arnar Þór Másson. Jóhanna Sigurðardóttir har enligt myndighetens beslut därför brutit mot jämställdhetslagen.

Departementet anser inte att beslutet är korrekt. I ett uttalande understryks att rekryteringen enbart baserats på kompetens:

"Utvärdering av ansökandens kvalifikationer är ett komplicerat och svårt arbete där många olika aspekter undersöks. Det var tjänstemännens och rådgivarens enhälliga beslut att den som anställdes var den mest kvalificerade för ämbetet och den slutsatsen presenterades för ministern. Den enda inblandningen från ministern vid förberedelsen av utnämningen var att betona att den mest kvalificerade ansökanden utsågs och det betonades särskilt att jämställdhetslagen skulle respekteras på alla sätt."

Beslutet blev bränsle för en laddad debatt i alltinget i går. Oppositionen kritiserade inte bara att statsministern brutit mot lagen, utan också att Jóhanna Sigurðardóttir inte tycktes respektera Kærunefnd jafnréttismálas synpunkter.

Departementet kan välja att överklaga beslutet. Annars ligger dörren öppen för en skadeståndsprocess från Anna Kristín Ólafsdóttirs sida.

Jóhanna Sigurðardóttir har haft en tuff vecka. Innan hon fälldes för brott mot den lag som hon år 2008 själv kämpade för att driva igenom hoppade Gröna vänsterns Atli Gíslason och Lilja Mósesdóttir av regeringssamarbetet i måndags.

Gröna vänsterns alltingsgrupp petade dem från sina platser i olika nämnder, men Ásmundur Einar Daðason avsade sig en av sina platser till Atli Gíslason och Rörelsens Margrét Tryggvadóttir en plats till Lilja Mósesdóttir. Hon har tidigare hälsats välkommen till Rörelsen, och i kväll presenterar Lilja Mósesdóttir sina tankar om en ny isländsk valuta, Ný íslensk króna (NÍSK), vid ett möte arrangerat just av Rörelsen.

Här kan du läsa mer om avhoppen från Gröna vänstern.

Dagens citat

"This isn't Iceland. ... We're not a hedge fund that's populated by 300,000 farmers and fishermen. Ireland is not going back to the 80s or the 90s. This is all in a much narrower band."

Brian Lenihan, tidigare irländsk finansminister, i Vanity Fair om skillnaden mella Irland och Island.

Åklagaren får läsa Geir H. Haardes e-post

Geir H. Haardes e-post från tiden han var statsminister ska lämnas ut. Landsdomstolens beslut innebär att åklagaren Sigríður Friðjónsdóttir får tillgång till mejlen som därmed kan bli bevis vid ett eventuellt åtal.

När landsdomstolen samlades den 8 mars i år var det rättens första officiella sammanträde sedan den instiftades för 106 år sedan. Landsdomstolen prövar om ministrar har gjort sig skyldiga till brott mot lagen om ministeransvar - och Geir H. Haarde är den första som kan ställas till svars för sådana misstankar.

Gårdagens beslut innebär att Sigríður Friðjónsdóttir får tillgång till elektroniska kopior av Geir H. Haardes e-post under den tid han var statsminister, från den 15 juni 2006 till den 1 februari 2009. Ett eventuellt åtal kommer dock bara att gälla perioden februari till oktober 2008, men åklagaren lyckades alltså övertyga rätten om nödvändigheten att ta del av även tidigare och senare mejlkonversationer.

Både departementet och Geir H. Haardes advokat begärde att e-posten inte skulle lämnas ut. Departementet ville ha ett vägledande beslut, medan advokaten ansåg att e-posten skulle förbli sekretessbelagd och krävde att processen skulle läggas ned.

Sigríður Friðjónsdóttir väntas nu gå vidare genom att inom de närmaste dagarna begära att Héraðsdómur Reykjavíkur beslutar att Þjóðskjalasafn Íslands ska lämna ut underlag från den parlamentariska kriskommissionens utredning till åklagaren. Syftet är att få tillgång till eventuell relevant information som sållades bort när rapporten skrevs.

Landsdomstolens beslut innebär att ett åtalsbeslut kommer allt närmare. Tanken var först att ett åtal skulle lämnas in redan före nyår, men nu uppges målet vara att få ett avgörande före påsk. En gissning är att rättegången därmed tidigast kan inledas i juni.

Geir H. Haarde misstänks för försumlighet i samband med finanskraschen. En knapp majoritet i alltinget ansåg att han som statsminister hade tillgång till sådan information att han kunde ha lindrat effekterna av krisen - bland annat genom att verka för att Landsbankis verksamhet i Storbritannien flyttades till ett brittiskt dotterbolag.

Här kan du läsa mer om landsdomstolen.

Sommarpremiär för valskådning från Ólafsfjörður

Ólafsfjörður blir nästa isländska ort som ska locka turister med valskådning. Norðursigling börjar i juni att segla från stadens hamn vid Eyjafjörður. Där finns nämligen Islands kanske mest pålitliga valstråk.

Norðursigling har i 16 år erbjudit valsafari från Húsavík. Där konkurrerar företaget med Gentle Giants. I sommar börjar Norðursigling att segla även från Ólafsfjörður.

Ólafsfjörður ligger liksom Húsavík nära både Eyjafjörður och Skjálfandi, som utgör Islands kanske mest pålitliga områden när det gäller att sikta val. Sedan tidigare erbjuds valskådning från Dalvík och Hauganes i Eyjafjörður.

Anledningen till att Norðursigling satsar på Ólafsfjörður är enligt ett pressmeddelande att tunneln mellan Siglufjörður och Ólafsfjörður väntas locka nya turister till regionen. I grannstaden finns nämligen Síldarminjasafnið, ett museum tillägnat den isländska silverruschen - jakten på sill.

Förhoppningen är också att valskådningen ska bidra till att utveckla turismen och havskulturen i regionen.

Turerna kommer liksom seglingarna från Húsavík att vara i tre timmar och göras med gamla fiskebåtar byggda av timmer som nu har förvandlats till turistfartyg. Valsafarin börjar i juni och det blir minst en avgång varje dag under sommaren.

Valskådning är en av de mest populära aktiviteterna för turister som besöker Island. Även i Reykjavík har antalet turer utökats. Läs mer om det här.

Avhoppare förvarnade Gröna vänsterns EU-kritiker

Lilja Mósesdóttir har befunnit sig ute i kylan i snart två år. Men Atli Gíslasons avhopp från Gröna vänstern i alltinget överraskade många partikamrater. Regeringen har hittills inte flirtat med några ledamöter från andra partier för att backa upp koalitionen - men flera kandidater finns.

I måndags meddelade Lilja Mósesdóttir och Atli Gíslason att de lämnade Gröna vänsterns arbete i alltinget. Beslutet var en följd av att de ansåg att partiet gjort avsteg i för många hjärtefrågor som Icesave, IMF och EU. Dessutom kritiserade de Socialdemokraterna för att agera odemokratiskt i ivern att bana väg för isländskt EU-medlemskap.

När gårdagens session i alltinget inleddes läste talkvinnan Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir en deklaration där Atli Gíslason och Lilja Mósesdóttir avsade sig samarbetet med Gröna vänstern och deklarerade att de skulle fortsätta som oberoende ledamöter. Samtidigt petades de också från de nämnder de tidigare haft platser i.

Måndagens händelser präglade tisdagens frågestund. Oppositionen kritiserade regeringen för att vara upptagen med interna stridigheter i stället för att få fart på ekonomin. Finansminister Steingrímur J. Sigfússon sade dock att koalitionens politik inte förändrats med avhoppet.

Lilja Mósesdóttir satte sig på tvären redan sommaren 2009 när Icesave för första gången behandlades i alltinget. Hon har sedan dess gått emot regeringens linje vid ett flertal tillfällen - mest anmärkningsvärt när hon tillsammans med Atli Gíslason och Ásmundur Einar Daðason lade ned sina röster om 2011 års budget.

Sedan dess har hon ofta vädrat kritik mot regeringen. Och de första allvarliga funderingarna på att hoppa av kom i julas.

Atli Gíslason har visserligen också många gånger uttryckt missnöje med regeringens politik. Även han har protesterat mot koalitionens hållning i Icesave-frågan, samarbetet med Internationella valutafonden och Islands närmande till EU.

Men han har varit mer tystlåten än Lilja Mósesdóttir och haft en stabil position inom partiet. När regeringen möblerades om och en inrikesministerpost skapades var han, enligt uppgift, sugen på jobbet som i stället gick till Ögmundur Jónasson. Rykten gör gällande att han som jurist såg sig ha en lämplig bakgrund till att bland annat basa över det tidigare justitiedepartementet. Uppgifterna, som är obekräftade, gör gällande att besvikelsen kan ha varit en bakgrund till avhoppet.

Avhoppet kom som en överraskning för de flesta på måndagens partigruppsmöte. Men inte för alla. Atli Gíslason och Lilja Mósesdóttir sade under presskonferensen att några partikamrater fick kännedom om beskedet redan på söndagskvällen.

Syftet sades då inte ha varit att locka med ytterligare avhoppare. Uppgifter gör gällande att det rör sig om Ásmundur Einar Daðason, Jón Bjarnason och Ögmundur Jónasson - de tre EU-motståndare som tillsammans med föräldralediga Guðfríður Lilja Grétarsdóttir varit mest kritiska mot regeringens politik. Ändå är det svårt att inte se förhandsbeskeden som ett sätt att ge fler missnöjda möjligheten att hoppa av och slippa ta steget på egen hand.

Ásmundur Einar Daðason, som säger sig dela Lilja Mósesdóttirs och Atli Gíslasons kritik mot regeringens politik, stannar dock i Gröna vänsterns alltingsgrupp tills vidare. Men han har vid flera tillfällen klargjort att han kan tänka sig att hoppa av. En sådan nyckelfråga är till exempel EU, där han anser att Island ägnar sig åt en anpassningsprocess som inte inryms i det mandat som getts av alltinget.

Utrikesminister Össur Skarphéðinsson sade i går att regeringen till och med blivit starkare av avhoppet. Tillsammans med statsminister Jóhanna Sigurðardóttir fick han den tuffaste kritiken av Atli Gíslason och Lilja Mósesdóttir. Nu tror han att meningsskiljaktigheterna blir färre.

Regeringen har fortfarande egen majoritet. Men tillsammans med partibytaren Þráinn Bertelsson finns fortfarande fem mer eller mindre osäkra kort inom Gröna vänstern.

Att ta in ett nytt parti i samarbetet tycks inte sannolikt. Om stöd behövs verkar det kanske troligare att åtminstone Socialdemokraterna sneglar på EU-vänner inom Framstegspartiet och Självständighetspartiet.

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir och Ragnheiður Ríkharðsdóttir är de mest uttalade EU-vännerna inom Självständighetspartiet. Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, som har varit vice ordförande och statsråd, är vingklippt efter makens ifrågasatta affärer i samband med finanskraschen. Även om hennes ställning i partiet försvagats så vore samma band en belastning även vid ett samarbete med Socialdemokraterna. Och trots att Ragnheiður Ríkharðsdóttirs inställning till EU inte är populär så är hon absolut inte ute i kylan.

Detsamma gäller Framstegspartiets Guðmundur Steingrímsson och Siv Friðleifsdóttir. Båda har en stabil förankring i sitt parti - trots att de går på tvären när det gäller EU och Icesave. Om regeringen behöver deras stöd lär det därför knappast komma gratis.

Här kan du läsa mer om avhoppet från Gröna vänstern.

Dagens citat

"Located on the southwest coast of Iceland, this is one of the most unconventional-looking waterfalls around. It's two-tiered, and even though neither drop is particularly high, together they make for an incredible sight. The first fall cascades to the right, the water churning around before hitting a sheer cliff, where it turns to the left and drops again."

CNN rankar Gullfoss som ett av världens tio vackraste vattenfall.

Islands gyllene cirkel på en halv minut

Gyllene cirkeln är utöver Blå lagunen Islands främsta turistattraktion. Busslaster gör turen varje dag året om. Den innefattar Gullfoss och Geysir - men för det mesta också Þingvellir samt kanske Kerið, Hveragerði och Skálholt. Den brukar ta hela dagen i anspråk - men ovan kan du se hur det går att göra den på 30 sekunder.



Þröstur Leó Gunnarsson är skådisen som visar ett par norska turister runt i Reykjavík.



Och alla islänningar är förstås allra stoltast över Iðnskólinn med yrkesutbildningar för frisörer, byggarbetare och andra.

Här kan du se fler reklamfilmer för Thule.

Tomatodling kan skapa nya jobb på Suðurnes

Tomater i stället för aluminium. Kanske kan det bli ett sätt att minska arbetslösheten på Suðurnes. Planer finns på ett enormt växthus i regionen - som skulle innebära isländsk export av tomater över hela Europa.

Suðurnes är den region som har drabbast hårdast av arbetslöshet efter finanskrisen. Var sjunde är i dagsläget utan jobb.

Regeringen har lovat att prioritera regionen, men än så länge har inte några åtgärder vidtagits som minskat arbetslösheten. Ett osäkerhetsmoment är det planerade aluminiumsmältverket vid Helguvík. Det har ännu inte fått slutgiltigt klartecken trots långt gångna förberedelser på platsen.

Den rödgröna koalitionen vill helst inte satsa på nya aluminiumsmältverk. I närliggande Straumsvík i Hafnarfjörður pågår redan utbyggnaden av det befintliga smältverket. Det finns också frågetecken för om energin räcker även till Helguvík.

Island är i dag nästan självförsörjande när det gäller tomater. Grönsaken exporteras också till Grönland och Färöarna. Men nu finns det planer på en rejäl utbyggnad. Investerare undersöker möjligheterna att bygga ett jätteväxthus på omkring tio hektar - motsvarande mer än tio fotbollsplaner - på Suðurnes. Den beräknade kostnaden är fem miljarder isländska kronor.

Om projektet blir verklighet innebär det att isländska tomater inte bara skulle säljas på hemmamarknaden, utan exporteras i tusentals ton över stora delar av Europa.

Gylfi Árnason, som är en av dem som står bakom projektet, säger till Morgunblaðið att tomatodlingen skulle vara bättre för regionen än ett nytt aluminiumsmältverk:

"En sådan byggnad skulle behöva omkring 15 megawatt elektricitet och där skulle skapas 60 till 100 jobb året om. Det är fem till tio arbetstillfällen på varje megawatt. Som jämförelse är det ett halvt till ett arbetstillfälle på varje megawatt i aluminiumsmältverk."

En industri som ser ut att bli verklighet vid Helguvík är en kiselanläggning. Industrin får en kapacitet på 40 000 ton om året och investeringen kostar 110 miljoner euro. Bakom projektet står Íslenska kísilfélagið, där amerikanska Globe Speciality Metals är majoritetsägare.

Bygget börjar i sommar och verksamheten ska komma i gång i mitten av 2013. Omkring 300 personer får arbete under byggtiden. Själva kiselfabriken får cirka 90 anställda.

Energibehovet är 65 megawatt. Inledningsvis kommer 35 megawatt från Landsvirkjun och 30 megawatt från HS Orka. Från och med 2016 ska enbart Landsvirkjun stå för energiförsörjningen.

Íslenska kísilfélagið har i dag sitt kontor på Ásbrú i Reykjanesbær.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.