torsdag 24 mars 2011

Torsken står för en tredjedel av fångstvärdet

Torsken fortsätter att utgöra ryggraden i den isländska ekonomin. Den står för en tredjedel av det totala fångstvärdet för landets fiske. Värdet på den fisk som fångades under 2010 uppgår till 131 miljarder isländska kronor, en ökning med 13,7 procent jämfört med föregående år.

Den goda utvecklingen för torskbeståndet återspeglar sig också i fångsterna. Värdet ökade under 2010 med 20,8 procent till 44,6 miljarder. Det gör torsken enligt ny statistik från Hagstofa Íslands till den i särklass viktigaste arten för det isländska fisket.

Torsken är också den fisk som står bakom uppgången. Fångsterna av andra viktiga arter som kolja och sill minskar något, medan makrill och uer ökar.

Det totala fångstvärdet var 131,2 miljarder. Bottenfiskar stod för 93,5 miljarder.

Andelen fisk som köptes för beredning i landet ökade samtidigt som mängden fisk som landades utomlands för industriproduktion minskade.

Fångstvärdet ökade också i samtliga regioner. Mest pengar, 24,7 miljarder, drogs in i Reykjavíkområdet. Därefter följde Suðurnes (22,9 miljarder), Norðurland eystra (22,1 miljarder), Austurland (16,7 miljarder), Suðurland (13,9 miljarder), Norðurland vestra (9,7 miljarder), Västfjordarna (7 miljarder) och Vesturland (5,3 miljarder).

Värdet på makrillfångsterna ökade från 4,5 miljarder under 2009 till 7,8 miljarder för 2010. Makrillfisket tycks även i år ske trots protester från EU och Norge. Färöarna och Island anser att Norge och EU agerar oansvarigt genom att tilldela sig själva drygt 90 procent av den totala kvoten, medan de i sin tur hävdar att Island och Färöarna ägnar sig åt tjuvfiske.

Tómas H. Heiðar, Islands chefsförhandlare, säger till Morgunblaðið att det tycks alltmer osannolikt att nå en överenskommelse om makrillfisket för 2011. Däremot hoppas han på en sådan för 2012:
"Det är helt uppenbart att vi förväntar oss att EU och Norge i fortsättningen nu går oss till mötes och kommer med ett realistiskt utspel till att minska det gap som finns mellan parterna."
Island har i förhandlingarna krävt en kvotandel på 16 till 17 procent, medan budet från EU och Norge varit 3,1 procent. En förutsättning för att Island ska backa är att dagens fångster, som på grund av tvisten sker enbart i egna vatten, även ska kunna bytas mot fångster utanför den egna zonen. Det skulle göra fisket mindre känsligt för makrillens rörelser.

Tómas H. Heiðar passar också på att i Morgunblaðið avfärda EU:s och Norges anklagelser om att Island inte tar ansvar för makrillbeståndet genom att utfärda ensidiga kvoter. Beståndet av kungsfisk, uer, vid Reykjaneshryggur har länge varit svagt. De två strandrikena, Island och Grönland, har därför minskat sina fångster medan EU ligger kvar på samma nivåer trots att de överskrider forskarnas rekommendationer. Att tvisten om makrillkriget i första hand skulle handla om beståndets välmående rimmar enligt Tómas H. Heiðar illa med unionens agerande när det gäller kungsfisken.

Den skotske fiskeministern Richard Lochhead kallar makrillfisket "oacceptabelt" och säger till BBC att han räknar med att ett landningsförbud mot isländsk och färöisk makrill införs inom de närmaste dagarna. Europaparlamentarikern Struan Stevenson vill gå ännu längre och uppmanar i Fish Update till bojkott av isländska och färöiska varor:
"These countries are hellbent on destroying fish stocks and destroying jobs in the EU. I am therefore calling on all EU citizens and businesses to implement a comprehensive boycott on all goods and products coming from either nation."
Här kan du läsa mer om makrillkriget.