Dagens bonuscitat

"Det är en omaskerad attack från kommunister mot Geir. Steingrímur J. och de som står bakom det här borde skämmas, och jag anser att människor som står i glashus inte borde kasta sten. Jag är rädd att det här kommer att falla tillbaka på dem. Frågan kommer att sätta spår i den isländska historien och djupa spår i den politiska historien. Jag tror att det blir skarpare linjer i politiken hädanefter."

Guðjón Þórðarson, självständighetspartist och fotbollstränare för BÍ/Bolungarvík, i Fréttatíminn om åtalet mot förre statsministern Geir H. Haarde - läs mer här.

Naken 71-åring köper gardiner

I flera års tid har 71-åringen vandrat omkring naken i sin lägenhet och på balkongen. Mannen har redan dömts för ofredande och står på nytt inför rätta för samma brott. Nu har han köpt gardiner - men det räcker inte för grannarna, skriver DV.

71-åringen är en före detta sjöman bosatt i ett flerfamiljshus i Kópavogur. I flera års tid har han irriterat och generat grannarna genom att gå omkring naken i sin bostad samt även på balkongen. År 2008 dömdes han till fem månaders villkorlig dom för ofredande.

Nu har 71-åringen köpt gardiner. Men han går fortfarande ut på balkongen naken och grannarna kan alltjämt ändå se honom utan kläder i lägenheten.

Mannen står därför på nytt åtalad för ofredande samt för olaga hot. Domaren valde dock att skjuta upp huvudförhandlingen i Héraðsdómur Reykjaness. 71-åringen uppträdde nämligen mycket besynnerligt under rättegången.

71-åringen hade inte bara ringt till domaren. Under förhandlingen avbröt han vid flera tillfällen både domaren och försvararen, mumlade och harklade sig. Mannens psykiska hälsa ska nu utredas innan rättegången återupptas, rapporterar DV.

Mannen har brutit mot den villkorliga domen. Han säger dock till DV att "det mycket väl kan vara så att jag inte får sitta ute på min balkong naken" men att han inte kan se hur rätten ska kunna förbjuda honom att gå omkring naken i sin lägenhet.

En av grannarna säger till DV att det visserligen är positivt att 71-åringen har satt upp gardiner, men att mannen alltjämt ställer till med problem - bland annat genom att ringa grannar mitt i nätterna:

"Jag vill bara att han slutar med det här, men han har inte slutat med det här. Det gör mig detsamma om han är naken inne hos sig, men han står vid fönstret så att alla ser. Jag oroar mig inför sommaren om han fortsätter att vara naken på balkongen. Mina pojkar vill inte vara ute på balkongen när de vet om honom."

Pensionsfonder på väg att bli storägare i HS Orka

De isländska pensionsfonderna är på väg att bli delägare i HS Orka. Samtidigt har Magma Energy och regeringen ännu inte lyckats komma överens om att korta nyttjanderätten för energiresurser på Reykjanes. Näringsminister Katrín Júlíusdóttir vill krympa den från 65 år till 30 - men så långt vill Magma Energy inte gå.

Turerna kring Magma Energy har inte bara skapat stort folkligt engagemang utan också blivit en känslig fråga för regeringen. Kanadensiska Magma Energy köpte HS Orka, Islands tredje största energibolag, genom ett svenskt skrivbordsföretag för att gå runt lagstiftningen. Sedan dess har såväl företagets finanser och avsikter som kompetens ifrågasatts.

Under ledning av Björk samlades 48 000 underskrifter in för att hålla en folkomröstning om ägande- och nyttjanderätten till naturresurser. Initiativet fick ett positivt mottagande av regeringen, samtidigt som det tycks som att den helst vill lösa frågan vid förhandlingsbordet i stället för att instifta en lag som tvingar fram ett återköp av HS Orka från Magma Energy.

Flera hinder på vägen kvarstår dock. Katrín Júlíusdóttir vill förkorta nyttjanderätten från dagens 65 år till 30 år för energitillgångar och 40 år för vattentillgångar.

Magma Energy vill dock inte gå så långt och hävdar att en så kort tid som 30 år omöjliggör investeringar eftersom de då inte hinner ge någon avkastning. I stället försöker företaget få rätten till energikällorna på Reykjanes i 40 till 50 år. Med kortare perioder skulle enligt Magma Energy annars energipriset behöva höjas.

Katrín Júlíusdóttir har presenterat förslaget i regeringen. Efter 20 år ska det också vara möjligt att omförhandla och förlänga nyttjanderätten. Men det ska inte röra sig om en ren förlängning utan villkoren kan komma att förändras om det finns skäl till det.

De isländska pensionsfonderna har erbjudits att köpa en fjärdedel av aktierna i HS Orka mot åtta miljarder isländska kronor. Fram till februari nästa år kan de även köpa ytterligare aktier för att totalt äga en tredjedel av bolaget. Så länge pensionsfonderna kontrollerar minst 22,5 procent av aktierna är de garanterade representation i styrelsen.

Priset är - åtminstone på pappret - detsamma som Magma Energy betalade vid köpet av HS Orka. Det har dock spekulerats i att Magma Energy ändå skulle kunna göra en rejäl hacka på affären. När bolaget köpte HS Orka betalade Magma Energy nämligen med isländska kronor köpta utomlands, där valutan är betydligt billigare, ofta runt 40 procent, än på Island.

Genom att få dyra och inhemska isländska kronor från pensionsfonderna skulle pengarna om tillstånd gavs kunna växlas i landet där de är värda betydligt mer, och Magma Energy därmed kunna tjäna tre miljarder på affären - trots att köpeskillingen vore densamma. Pensionsfonderna uppges dock vara emot ett sådant förfarande.

Magma Energy köpte nyligen Plutonic Power Corporation till ett pris av 190 miljoner kanadensiska dollar. Namnet på det nya bolaget blir Alterra Power Corp. Magma Energy har också sagt sig vara redo att investera 18 miljarder isländska kronor i nya energikällor nära Grindavík för att kunna förse det planerade aluminiumsmältverket vid Helguvík med kraft.

Här kan du läsa mer om turerna kring HS Orka.

Dagens citat

"Viewed head on, Hallgrímur resembles a jagged arrowhead or spaceship, erupting from the ground. The design is meant to conjure the rugged mountains, volcanic basalt, and glacial landscapes of Iceland's supernatural scenery. Hallgrímur was under construction for over 30 years and finally completed in 1974, inspiring much controversy along the way thanks to its radical form."

Budget Travel rankar Hallgrímskirkja i Reykjavík som en av världens tio vackraste kyrkor.

Tolvårige Þórirs otroliga trepoängare

Þórir Guðmundur Þorbjarnarson blev i mars isländsk mästare i basket för 12-åringar när KR från Reykjavík besegrade Keflavík. Med några sekunder kvar före vila satte han en närmast otrolig trepoängare med ett kast över hela planen. Frågan är om Þórir Guðmundur Þorbjarnarsons förebild, LeBron James, skulle kunna göra om samma prestation.

Målet för nya Landsbanki: Bli en förebild för andra

År 2015 ska Landsbanki vara en av Nordens bästa banker och en förebild för andra i branschen. Vägen dit ska gå genom kontrollerad tillväxt och löften om att lyssna, lära och tjäna kunderna. Det var beskedet från bankchefen Steinþór Pálsson under gårdagens bolagsstämma i Reykjavík.

Landsbanki gjorde under 2010 en vinst på 27,2 miljarder isländska kronor, nästan dubbelt så mycket som föregående år. Och det egna kapitalet ökade och valutaexponeringen minskade samtidigt som bankens marknadsandel steg - och det redan före övertagandet av sparbanken SPKEF.

Bolagsstämman var i någon mån typisk - med pönnukökur, kleinur samt flatkökur med hangikjöt till kaffet - men ändå med en lite underlig känsla. Stoltheten över ett gott resultat kändes en aning kluvet. I minnet ligger förstås finanskraschen och Icesave-tvisten och skaver. Och på honnörsbordet satt Steingrímur J. Sigfússon, finansminisern som i praktiken alltjämt är den som basar över Landsbanki.

Steinþór Pálsson talade om vikten av att växa långsamt. Fram till 2012 befinner sig Landsbanki i en uppbyggnadsfas där en av huvuduppgifterna är att hjälpa skuldsatta hushåll. Året därpå ska banken vara islänningarnas förstahandsval och ta ytterligare marknadsandelar. Och 2015 ska Landsbanki vara en förebild och en av Nordens bästa banker.

Resan från finansiell kollaps till miljardvinster har alltså bara tagit två år. Och då kostar ändå ogiltigförklarandet av olika typer av myntkorgslån Landsbanki 16,9 miljarder isländska kronor.

Landsbankis har i dag omkring en tredjedel av både den privata och företagsmarknaden. Den ska öka. Utöver SPKEF har Landsbanki visat intresse för att ta över Byr. Överetableringen är dock alltjämt enorm och Steinþór Pálsson antydde att banken inte kommer att sikta på några stora utlandsaffärer i första taget. Kraschen ruvar med andra ord fortfarande som en skugga över Landsbanki.

Bankrådets ordförande, Gunnar Helgi Hálfdanarson, argumenterade för ett införande av euron. Om inte det visade sig politiskt möjligt borde Island försöka ta upp någon annan valuta än kronan. Det skulle enligt honom minska den ovisshet som nu besvärar det isländska näringslivet.

Målet är en börsintroduktion inom de närmaste åren, kanske redan så tidigt som våren 2012. Men för att den förhoppningen ska infrias krävs sannolikt en tydlig färdväg i Icesave-tvisten. Så länge som tillgångarna i gamla Landsbanki kan stuvas om mellan olika fordringsägare och därmed oroa marknaden lär nya Landsbanki knappast få varken arbetsro eller tillräckligt gott anseende för att investerarna ska nappa på aktierna.

Här kan du läsa mer om Landsbanki.

Politiker villkorar EU-medlemskap med Icesave

Förhandlingarna om villkoren för ett isländskt EU-medlemskap har inte gjort några framsteg. Statsminister Jóhanna Sigurðardóttirs tidtabell har spruckit - och det innan samtalen om fisket och jordbruket ens har börjat. Dessutom anser nu Europaparlamentariker att en lösning på Icesave-tvisten är ett måste för ett isländskt inträde.

Islandsbloggen kunde i går berätta om det möte i Reykjavík mellan alltingsledamöter och Europaparlamentariker som skulle utmynna i en resolution om framsteg i förhandlingarna. I stället slutade det i öppna konflikter och EU-politikerna fick resa hem utan något underskrivet dokument.

Nya uppgifter om förhandlingsfiaskot fortsätter att läcka ut. De fem Europaparlamentarikerna, irländaren Pat the Cope Gallagher, österrikaren Paul Rübig, esten Indrek Tarand, dansken Søren Bo Søndergaard och rumänen Cristian Dan Preda, hävdade under onsdagens möte att en lösning på Icesave-tvisten var nödvändig för att möjliggöra ett isländskt EU-medlemskap. Och den lösningen skulle bestå i att Island ansvarade för insättningsgarantin knuten till Icesave - oavsett hur Eftas domstol skulle döma i målet. Annars fanns inget inträde i unionen på horisonten.

Parlamentarikerna förklarade vidare att det i förhandlingarna var omöjligt att bortse från Icesave-tvisten. Beskedet väckte enligt källor heta känslor bland de isländska representanterna, som unisont vidhöll att frågan om det juridiska ansvaret för Icesave alltjämt var öppen samt att Icesave och EU borde ses som två separata företeelser.

Islänningarna anklagade i sin tur EU för att agera odemokratiskt genom att använda förhandlingarna som ett påtryckningsmedel för att försöka förhindra en domstolsprövning av de brittiska och nederländska kraven. Oppositionens ledamöter samt Gröna vänsterns Guðfríður Lilja Grétarsdóttir gick enligt uppgiftslämnare så långt som att hävda att EU av rädsla för utgången vill stoppa den juridiska processen och frånta Island rätten att få saken prövad i domstol.

Mötet som skulle leda till något slags samsyn fick i själva verket alltså motsatt effekt. När alltinget sommaren 2009 röstade ja till att inleda förhandlingar om villkoren för isländskt EU-inträde hoppades Jóhanna Sigurðardóttir att kunna folkomrösta i frågan redan våren 2012. Den tidtabellen har redan nu gått upp i rök. Att klara av förhandlingarna på ett knappt år samtidigt som rättsprocessen om Icesave ännu inte har kommit i gång tycks uteslutet.

Framstegen i förhandlingarna har nämligen, enligt uppgifter till Islandsbloggen, i själva verket hittills varit ytterst begränsade trots en strid ström av pressmeddelanden från EU om motsatsen. I de mest svårlösta områdena, fisket och jordbruket, har de inte ens påbörjats. I stället har förhandlarna inte lyckats komma längre än att bocka av de frågor som redan var avklarade genom EES-avtalet.

Flera isländska politiker uttryckte under onsdagens möte stort missnöje med detta. Oppositionen pekade enligt källor på två huvudorsaker: Icesave-tvisten som av EU utnyttjas som ett slagträ och bristande förståelse för Islands förutsättningar för medlemskap.

Tidigare har EU-företrädare i offentliga sammanhang hävdat att Icesave-konflikten varit en tvist mellan stater och inte mellan unionen och Island. Det har dock länge varit känt att tonläget i det som sagts bakom stängda dörrar har varit något helt annat.

Europaparlamentarikernas ställningstagande betyder tveklöst att pressen på Island ökar - samtidigt som EU får allt svårare att uppehålla skenet av att tvisten varken påverkar förhandlingarna eller att unionen inte valt sida i konflikten.

EU har också försökt ge en överdrivet positiv bild av framstegen i förhandlingarna. Det beror sannolikt, enligt uppgiftslämnare, att unionen vill visa att den alltjämt är ett attraktivt alternativ trots de ekonomiska svårigheterna i länder som Spanien, Portugal, Grekland och Irland.

Krisen har visat att euron inte är någon mirakelkur mot usla finanser, och det är valutan som är det enda riktiga lockbetet för Island i förhandlingarna. Ett isländskt medlemskap skulle återge EU en viss lyster. Samtidigt får EU:s ställningstagande i Icesave-tvisten knappast det isländska intresset att blomstra.

Osämjan gällde enligt källor inte bara Europaparlamentarikernas och alltingsledamöternas olika syn på Icesave-frågans inverkan på förhandlingarna. Även internt i den isländska delegationen sjöd missnöjet.

Utrikesnämndens ordförande Árni Þór Sigurðsson, som ledde mötet tillsammans med Pat the Cope Gallagher, försökte släta över grälet om den uteblivna resolutionen och de bristande framstegen inom nyckelområden med att samtalen inte hunnit så långt. I stället borde han, enligt oppositionen, ha varit öppen med att EU inte längre hymlade om att ett medlemskap var villkorat med en isländsk kapitulation i Icesave-tvisten.

Island fick den 17 juni förra året klartecken för att inleda förhandlingarna om EU-medlemskap. Unionen prickar även i år in den isländska nationaldagen - den 17 juni ska nämligen dagens inledande utvärderingsfas övergå till konkreta förhandlingar.

Upp till fem ämnesområden kan enligt ett pressmeddelande bli aktuella i den första förhandlingsrundan. Den gäller enligt uppgifter till Islandsbloggen förväntat enkla avsnitt som konkurrensfrågor, kultur och utbildning samt medier och kommunikation.

Fisket och jordbruket, som kan bli avgörande för hur islänningarna så småningom ställer sig till frågan om medlemskap, står inte på tur än. EU kommer enligt uppgiftslämnare att försöka beta av några mindre kontroversiella frågor i förhoppningen om att den isländska opinionen ska hinna vända. Om förhandlingarna skulle köra fast på en gång skulle det sannolikt göra motståndarsidan ännu starkare.

Här kan du läsa mer om mötet mellan alltingsledamöterna och Europaparlamentarikerna.

Dagens citat

"Det här är ganska coolt. Jag tittar alltid på programmen. De är en stor favorit hos mig."

Ólafur Arnalds i Fréttablaðið om att två av hans låtar, "Kjurrt" och "Gleypa okkur", används i den kommande åttonde säsongen av So You Think You Can Dance.

Foto: www.myspace.com/olafurarnalds

Säsongspremiär för isländsk valfångst

Årets valfångstsäsong inleddes i går när Hrafnreyður KÓ-100 lade ut från hamnen i Hafnarfjörður för att jaga val i Faxaflói. Kvoterna är på över 400 djur.

Det var inte bara mötet mellan isländska alltingsledamöter och Europaparlamentariker som slutade i oenighet i går. Ett EU-krav för att Island ska beviljas medlemskap i unionen är att valfångsten upphör. Det uppges dock inte vara EU-trots utan vädret som såg till så att jaktpremiären ägde rum först i går.

Det första fartyget som gav sig ut på jakt var Hrafnreyður KÓ-100. Båten styrde mot något av de tre områden strax utanför fångstgränsen på tolv sjömil från kusten. Här brukar det finnas gott om vikval, och sannolikheten är därför stor att Hrafnreyður KÓ-100 återvänder till Hafnarfjörður redan under dagen med den första fångsten.

Félag Hrefnuveiðimanna står bakom jakten. Målet är att det ska finnas färskt valkött i butikerna redan före helgen.

Årets fångstkvot är på 200 sillvalar och 200 vikvalar. Under 2010 fångades 208 valar, vilket innebär att uteblivna fångster från förra året kan överföras till denna säsong. Jakten pågår i ett halvår.

Här kan du läsa mer om Islands valfångst.

Domstol ger klartecken till utbetalning från Landsbanki

De brittiska och nederländska fordringarna på Landsbankis konkursbo ska betraktas som prioriterade. Det fastslår Héraðsdómur Reykjavíkur i två domar som innebär att nödlagstiftningen håller samt att det finns förutsättningar för utbetalningar från konkursboet. Men domarna kommer att överklagas.

När Landsbanki kollapsade i oktober 2008 stod regeringen bakom en nödlagstiftning som skilde på prioriterade fordringar och allmänna fordringar. De prioriterade består främst av Icesave-insättningar medan de allmänna till största delen utgörs av krav från andra banker och fonder.

Héraðsdómur Reykjavíkur har tidigare beslutat att inlåningen från kommuner och institutioner ska betraktas som insättningar. De domarna har överklagats till Hæstiréttur Íslands.

De två domar som avkunnades i går kommer sannolikt även de att överklagas. Om också högsta instans skulle komma till samma slutsats innebär det ett klartecken för utbetalningar från Landsbankis konkursbo till fordringsägarna.

76 banker, fonder och personer stod bakom stämningsansökan och kravet på att riva upp insättningarnas prioriterade status. Här återfanns bland annat storbanker som The Royal Bank of Scotland, ABN Amro, Commerzbank, Dekabank, Deutsche Postbank, Bayerische Landesbank samt Landsbanki på Guernsey.

Beslutet innebär att de inte hamnar först i kön efter Landsbankis tillgångar. Eftersom de väntas täcka 90 procent av de prioriterade fordringarna medför det sannolikt att de allmänna fordringsägarna blir helt utan ersättning.

Om domen skulle vinna laga kraft utgör den ett klartecken för utbetalningar från Landsbankis konkursbo. Om Hæstiréttur Íslands till skillnad från Héraðsdómur Reykjavíkur däremot skulle komma fram till att nödlagstiftningen strider mot grundlagen eller det europeiska regelverket innebär det att Icesave-notan riskerar att bli betydligt dyrare.

En förutsättning för att Icesave-räkningen inte ska belasta skattebetalarna i någon större utsträckning är nämligen att nödlagstiftningen håller. Annars får de fordringsägare som i dag har lägre prioritet samma rätt som spararna - i det här fallet representerade av brittiska och nederländska staten - till tillgångarna. Det betyder att de ska delas på fler, vilket medför att kostnaden för den isländska staten kan öka dramatiskt.

De prioriterade fordringarna uppgår i dag till 1 319 miljarder isländska kronor. De totala fordringarna, som har godkänts av konkursförvaltaren, är på 4 000 miljarder.

Regeringen har ännu inte svarat Eftas övervakningsmyndighet ESA om Icesave-tvisten. Svaret kommer, enligt uppgifter till Islandsbloggen, att skickas på måndag. Tidsfristen löper också ut på måndagen.

Här kan du läsa mer om fordringarna på Landsbankis konkursbo samt här och här läsa domarna i sin helhet.

Isländska EU-förhandlingar slutade med fiasko

Fiske, finanser och jordbruk var några av de frågor som ledamöter från alltinget och Europaparlamentet diskuterade i Reykjavík i går. Men mötet slutade med ett praktgräl där isländska EU-kritiker stoppade den resolution som EU-politikerna förberett. Icesave-tvisten var ett av skälen till fiaskot.

För andra gången träffades alltingsledamöter och representanter från Europaparlamentet i Reykjavík i går för att diskutera Islands förhandlingar om villkoren för EU-medlemskap. Europaparlamentarikerna hade på förhand förberett en resolution där islänningarna godkänt huvuddragen, men de tillägg som gjorts i efterhand fick EU-motståndarna att sparka bakut. Mötet slutade därför i oenighet och parlamentarikerna fick vända hem utan underskrifter.

Gårdagens diskussioner var ett sätt att försöka undanröja meningsskiljaktigheter i synen på fiske, finanspolitik och jordbruk. I stället trappades åsiktskriget upp betänkligt.

Europaparlamentarikerna uppmanade åter Island att skrota valutarestriktionerna som inte är förenliga med EU:s regelverk. Här började, enligt uppgifter till Islandsbloggen, grälet. Isländska EU-motståndare anklagade unionen för att vara orsaken till restriktionerna genom sitt oreserverade stöd till Storbritannien och Nederländerna i Icesave-tvisten. Om EU inte hade valt sida i konflikten och ställt unionen mot Island hade problemet, enligt alltingsledamöterna, varit betydligt lättare att lösa.

Därefter fortsatte diskussionerna med närmast öppna konfrontationer. Självständighetspartiets och Framstegspartiets representanter anklagade EU för att tvinga fram en anslutningsprocess i stället för förhandlingar om villkor. Här uppenbarades dessutom, enligt källor, sprickorna mellan de olika falangerna inom Gröna vänstern. Guðfríður Lilja Grétarsdóttir anslöt sig nämligen till dem som krävde ett stopp för EU-anpassningen.

Tillsammans med oppositionen argumenterade hon för att Islands EU-ansökan inte längre hade stöd i alltinget, eftersom den föranlett förändringar i den politiska administrationen som ska underlätta medlemskap. Och något sådant, menade de, hade alltinget aldrig tagit beslut om. EU hade därför enligt Guðfríður Lilja Grétarsdóttir tvingat fram en odemokratisk process, uppger källor för Islandsbloggen.

Det var inte bara Europaparlamentarikernas syn på finanspolitiken som väckte heta känslor. Framstegspartiets Gunnar Bragi Sveinsson, som inte närvarade, skrev i ett mejl till mötesdeltagarna att EU inte hade visat tillräcklig förståelse för betydelsen av det isländska fisket och lantbruket. Därför hävdade han, enligt uppgiftslämnare, att det saknades förutsättningar för att få till stånd rimliga inträdesvillkor för Island eftersom unionen inte förstått grundproblemen.

De isländska representanterna fick för ett par veckor sedan förslag på en resolution. Den ska inte ha orsakat lika mycket osämja som de tillägg som därefter införts av Europaparlamentarikerna. Enligt uppgifter till Islandsbloggen ska det ratade resolutionsförslaget bland annat ha innehållit skarpare formuleringar om vikten av att nå en lösning i Icesave-tvisten.

För Socialdemokraterna var gårdagens möte ett nederlag. EU tvivlar redan på islänningarnas intresse för medlemskap, och i går blev det uppenbart att inte ens regeringspartierna är överens i frågan. Gröna vänsterns Árni Þór Sigurðsson, som leder utrikesnämnden och var gruppledare i Guðfríður Lilja Grétarsdóttirs frånvaro, har hela tiden backat upp regeringens hållning om förhandlingar som ska följas av en folkomröstning, men fick i går mothugg av Guðfríður Lilja Grétarsdóttir.

Att Guðfríður Lilja Grétarsdóttir gjorde gemensam sak med Självständighetspartiets Guðlaugur Þór Þórðarson och Ólöf Nordal samt Gunnar Bragi Sveinsson understryker regeringens utsatta läge och bräckliga majoritet. Det antyder också att partiledaren Steingrímur J. Sigfússon kan ha felbedömt Guðfríður Lilja Grétarsdóttirs ställning i partiet när han ställde sig bakom att peta henne som gruppledare.

När Árni Þór Sigurðsson gick med på att träda åt sidan efter tre dagar som gruppledare och massiv jämställdhetskritik var det med förbehållet att han skulle få sköta EU-frågorna. Guðfríður Lilja Grétarsdóttir köpte inte den lösningen. Ändå är det uppenbart att Árni Þór Sigurðsson har förlorat kontrollen över Gröna vänsterns Europapolitik.

Här kan du läsa mer om det politiska läget på Island.

Dagens citat

"Det har kommit upp till 150 personer om dagen. ... Människor är väldigt nöjda över att kunna uppleva det här genom filmen och titta på utställningen och så kunna gå ut i närmiljön och se hur allt har blivit grönt och skönt igen."

Ólafur Eggertsson, bonde på Þorvaldseyri, i Morgunblaðið om mottagandet av hans museum om Eyjafjallajökullutbrottet - läs mer här.

Bónus-grundarens lyxvilla såld för nästan 200 miljoner

Bónus-grundaren Jóhannes Jónssons lyxvilla Hrafnabjörg har fått en ny ägare. En schweizisk affärsman har köpt fastigheten för knappt 200 miljoner isländska kronor. Det är hans sjätte hus på Island, uppger DV.

Som grundare av lågpriskedjan Bónus och med en folklig profil var Jóhannes Jónsson länge mycket populär. Efter finanskrisen har hans popularitet naggats i kanten, men inte alls på samma sätt som sonen Jón Ásgeir Jóhannessons.

Jóhannes Jónsson förlorade Bónus i samband med finanskraschen och aktierna hamnade hos Arion Banki. Hans mål är att köpa tillbaka butikskedjan, men han tycktes inte ha råd att delta i kampen om aktierna i ägarbolaget Hagar när de bjöds ut på marknaden. Han lade enligt Fréttablaðið heller inte något bud på Hrafnabjörg.

I samband med krisen hamnade lyxvillan Hrafnabjörg i Landsbankis ägo. Huset är på 427 kvadratmeter och kostade omkring 400 miljoner isländska kronor att bygga. Tomten är på drygt en hektar och utsikten över Akureyri och Eyjafjörður uppges vara magnifik. Vissa av tvåvåningshusets rum har fönster från golv till tak. Här finns en stor uteplats, träningsrum, en utomhusbassäng på 40 kvadratmeter och en stor heitur pottur.

Hrafnabjörg är en av Islands lyxigaste bostäder. Den nye ägaren är enligt DV den schweiziske affärsmannen Thomas Martin Seiz, som inte är ny i trakten. Han äger sedan tidigare fem hus och en stor tomt nära Grenivík. Prislappen för Hrafnabjörg uppges vara knappt 200 miljoner.

Här kan du läsa mer om Jóhannes Jónsson.

Foto: Fasteignasalan Byggð

Nytt isländskt vägmärke för liftare vid vägkanten

Särskilda vägmärken ska göra det lättare att lifta på Island. De första skyltarna har satts upp i Súðavík och Bolungarvík i Västfjordarna och siktar in sig på personer utan bil som vill ta sig till centralorten Ísafjörður när det inte finns några allmänna kommunikationer.

Vägmärket har kommit på plats efter samråd med de berörda kommunerna. Det fungerar närmast som en hållplats - här kan resenärer utan transport invänta lift vid vägkanten. Att ställa sig vid märket innebär också att medpassageraren lovar att bidra till bensinkostnaden.

De första skyltarna har satts upp vid bensinmacken i Bolungarvík och restaurangen Amma Habbý i Súðavík i riktning mot Ísafjörður. Invånarna har fått kännedom om dem genom informationsblad som delats ut till samtliga hushåll samt via hemsidan Bilfar. Initiativtagare är företaget Leið.

Projektet löper på ett halvår. Förhoppningen är enligt ett pressmeddelande att Vegagerðin ska ta upp symbolen som ett riktigt vägmärke och att den därmed ska sprida sig över landet.

På skylten finns också riktlinjer för hur liftaren ska ersätta föraren. Startavgiften är 200 isländska kronor, och därefter 10 kronor per kilometer under de 100 första kilometrarna, och sedan 5 kronor per kilometer. För liftare yngre än 18 år är de föreslagna taxorna lägre.

Syftet är att komplettera lokaltrafiken på platser där den är gles eller obefintlig. Tanken är också att såväl minska bilberoendet på landsbygden som att minska kostnaderna för bilägarna.

Jónas Guðmundsson, som sitter i styrelsen för Leið, säger till Morgunblaðið att han inte inledningsvis väntar sig någon anstormning av liftare vid hållplatserna, men att företeelsen förhoppningsvis sprider sig:

"Det är min dröm att det kommer sådana här platser i landet där det finns få allmänna kommunikationer där kommunerna bestämmer en plats där trafiken passerar där man kan hitta en plats för de här skyltarna."

De första skyltarna sattes upp i Västfjordarna den 20 april i år. Efter sex månader ska projektet utvärderas.

Foto: Leið

Avhoppare fortsätter som obeorende ledamöter

Avhopparna från Gröna vänstern bildar ingen egen gruppering i alltinget utan fortsätter som oberoende ledamöter. Det kan betyda att Lilja Mósesdóttir, Atli Gíslason och Ásmundur Einar Daðason siktar på nya uppdrag för partiet om regeringssamarbetet kollapsar.

I nästa vecka samlas alltinget på nytt efter påskledigheten. Det är då inte osannolikt att underlaget för regeringen kommer att se annorlunda ut. Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir vill genom att skapa en bredare majoritet undvika att enskilda ledamöter ska kunna fälla koalitionens politik. Det är dock osäkert om de trevare som skickats ut till Framstegspartiet kommer att ge resultat.

Ásmundur Einar Daðason hoppade av regeringssamarbetet i samband med misstroendeförklaringen mot Jóhanna Sigurðardóttirs ministär. Sedan dess har han och de tidigare avhopparna, Lilja Mósesdóttir och Atli Gíslason, dikuterat möjligheterna för att starta en politisk grupp i alltinget.

Samtliga tre blir kvar som medlemmar i Gröna vänstern. Däremot anser de att partiet i koalitionen med Socialdemokraterna avviker för mycket från partiprogrammet för att de ska kunna stå för det. Och med tanke på de politiska stridigheter som kan vänta runt hörnet vore det ett högt spel att lämna även Gröna vänstern.

Lilja Mósesdóttir, Atli Gíslason och Ásmundur Einar Daðason har förklarat att de ska arbeta för den politik som Gröna vänstern gick till val på. Det är också ett sätt att lindra kritiken från de partimedlemmar som uppmanat dem att avgå sedan de i misstroendeomröstningen tagit ställning för att fälla regeringen.

För att kunna starta en partigrupp i alltinget krävs minst tre ledamöter. Det ger vissa fördelar som rätten till en sekreterare, större möjlighet att påverka arbetet och möjligheten att delta som ett parti bland andra i överläggningar.

Att behålla medlemskapet i Gröna vänstern och samtidigt grunda en rivaliserande grupp i tinget hade kunnat leda till ännu tuffare kritik och uteslutning. Atli Gíslason har tidigare funderat på att sluta och gör möjligen sin sista mandatperiod i alltinget. Men för Lilja Mósesdóttir och Ásmundur Einar Daðason kan det vara ett sätt att positionera sig inför kommande strider.

Om inte Jóhanna Sigurðardóttir lyckas bredda regeringsunderlaget är det troligt att koalitionens politik i flera viktiga frågor inte kommer att förverkligas. Fiskeminister Jón Bjarnason är emot Jóhanna Sigurðardóttirs linje i flera nyckelfrågor och inrikesminister Ögmundur Jónasson har tidigare visat sig beredd att avgå som statsråd om han inte sympatiserar med politiken.

Om regeringen kollapsar beror det sannolikt på Gröna vänstern. Partiledaren Steingrímur J. Sigfússon är visserligen uppskattad i de egna leden, men om koalitionen spricker lär det utlösa en hätsk debatt om partiets politik. Frågan är då om Steingrímur J. Sigfússon överlever att han offrat partilinjen i EU-frågan, Icesave-tvisten och IMF-samarbetet för att hålla ihop regeringen.

Mörður Árnason, alltingsledamot för Socialdemokraterna, skriver i ett blogginlägg att han har svårt att se vilka frågor Lilja Mósesdóttir, Atli Gíslason och Ásmundur Einar Daðason skulle kunna driva i alltinget. Hittills har de enligt honom nämligen mest gjort sig kända för att säga nej till allt och alla i stället för att komma med egna förslag.

I ett uttalande skriver Lilja Mósesdóttir, Atli Gíslason och Ásmundur Einar Daðason att de avstår från att bilda en ny alltingsgrupp av hänsyn till det osäkra politiska läget:

"Situationen i isländsk politik är förvirrad. Det är vår slutsats att det för närvarande inte är rätt tid att grunda en ny alltingsgrupp. Vi kommer att arbeta som oberoende ledamöter och i samma anda som de ideal som vi argumenterade för inför det senaste valet."

Ändå är det svårt att se gårdagens beslut som något annat än ett sätt att försöka skapa positioner för att på nytt vrida Gröna vänstern åt vänster vid nästa tillfälle då det är möjligt att utmana Steingrímur J. Sigfússon. Om regeringen faller under det närmaste halvåret står dörren till partitoppen på glänt eftersom den givna huvudkandidaten till ordförandeposten, kultur- och utbildningsminister Katrín Jakobsdóttir, snart går på föräldraledighet.

Attityden till nyval tycks vara ungefär densamma i alltinget som bland medborgarna. 45,9 procent av islänningarna vill inte utlysa nyval medan 37,5 procent vill rösta på nytt. Det visar en undersökning utförd av Eyjan.

Här kan du läsa mer om det politiska läget.

Dagens citat

"Den här skivan hade blivit ganska repig - den hade fastnat och hackat i samma spår i flera decennier tillsammans. ... Plattan går i princip bra framåt men hoppar alltid tillbaka till samma låtar. Icesave-låten, EU-låten och flera andra gamla klyschor som ingen längre orkar lyssna på. Tyvärr."

Baggalútur förklarar varför Ásta R. Jóhannesdóttir, talesman i alltinget även känd som DJ President, har beslutat sig att byta ut musiken i parlamentets högtalarsystem.

Trålare siktade isbjörn vid Smugan

Det har gått ett drygt år sedan den senaste isbjörnen tog sig i land på Island vid Þistilfjörður nära Þórshöfn. Sedan dess har alla larm visat sig vara falska. Men havsisen närmar sig sakta kusten i nordväst och med den kan nya isbjörnar följa.

Sannolikheten för nya isbjörnsbesök är ändå ganska liten. De tre som dök upp inom loppet av ett och ett halvt år var de första på årtionden.

Men att islänningar ändå kan komma i närkontakt med isbjörnar visade sig när frystrålaren Brimnes seglade in i Smugan nordost om Island för att fiska. På isflaken vandrade en ensam björn som förundrat tittade på båten medan den blev fotograferad. En av besättningsmännen, Bjarki Helgason, skriver i ett mejl till 640.is att Brimnes fick väja för isbjörnen:

"Björnen gick länge precis framför fartyget så vi fick svänga bort från den. Det var uppenbart att den inte hade sett en sådan farkost under sin livstid."

Här kan du läsa mer om isbjörnar som tagit sig i land på Island.

Lindex på väg till Island - tittar på Smáralind

Det är inte bara Hennes & Mauritz som undersöker möjligheterna för en etablering på Island. Även en av den svenska modejättens främsta konkurrenter, Lindex, sneglar på den isländska marknaden. Lindex har bland annat tittat på lokaler i köpcentrumet Smáralind.

En delegation från H&M besökte Island redan 2005 för att undersöka möjligheterna att öppna butiker i Reykjavíkområdet. Vid årsskiftet gjorde representanter för butikskedjan ett nytt besök i den isländska huvudstaden - då pekades Laugavegur 89 och gallerian Smáralind i Kópavogur ut som de hetaste tänkbara lokalerna.

Något besked om en etablering har ännu inte kommit. Däremot vill nu konkurrenten Lindex komma in på den isländska marknaden. Smáralinds vd Sturla Gunnar Eðvarðsson bekräftar i Fréttablaðið Lindex intresse för en etablering:

"Jag kan bekräfta att Lindex är ett av de företag som har varit i kontakt med oss och visat intresse, men det behöver inte betyda något och vi får många förfrågningar utan att det behöver gå längre än så."

H&M:s planer ryktas tillfälligt ha lagts på is i samband med finanskraschen, men i takt med att den isländska ekonomin vänder ökar intresset åter för en etablering. Trots att kedjan inte finns i landet har den många trogna isländska kunder som besöker butikerna i andra länder.

Sturla Gunnar Eðvarðsson säger också till Fréttablaðið att många utländska butikskedjor avvaktat med etableringar i landet på grund av krisen. Han tror nu att trenden kan vara på väg att svänga i takt med att den ekonomiska ovissheten minskar och återhämtningen får ökad kraft.

Lindex presskontakt Kaisa Lyckdal bekräftar i Fréttablaðið att Island står på listan över tänkbara nya marknader, men att något beslut om en etablering ännu inte är fattat:

"Vi känner oss för ständigt inför nya internationella marknader. Island finns på listan tillsammans med andra länder som vi tittar närmare på men vi kan inte ge något bestämt svar i nuläget."

Lindex grundades i Alingsås år 1954. Kedjan har i dag över 400 butiker i tretton länder i Europa och Mellanöstern.

Här kan du läsa mer om H&M:s intresse för Island.

Kvísker har flest regnrekord på Island

Gården Kvísker ligger i ett område som gör skäl för sitt namn. Öræfi betyder nämligen vildmark. Kvísker ligger vid Öræfajökulls fot, en utlöpare från Vatnajökull. Och det är både en av Islands mest ensligt belägna och också blötaste platser.

Hemön är förmodligen Islands blåsigaste plats. Det är visserligen inte här som de hårdaste vindarna har uppmätts, men sett till antalet stormdagar per år är det svårt att bortse från Hemön.

Ungefär likadant är det med Kvísker. Platsen innehar inte alla regnrekord, men tillräckligt många för att kunna göra anspråk på det föga attraktiva epitetet som blötast på Island.

Höglandet norr om Vatnajökull är förhållandevis torrt eftersom det hamnar i regnskugga från glaciären. Söder om jökeln är förhållandet det omvända. Nederbördsmolnen ser ofta till att vrida ur sig en rejäl disktraseeffekt innan de försvinner över Vatnajökull.

Kvísker ligger några mil öster om Skaftafell ungefär mitt emellan Höfn och Kirkjubæjarklaustur på den isländska sydkusten. Gården är en av få i regionen och den östligaste i Öræfi. Länge var Kvísker en sista utpost österut för den som sökte upplysningar om hur de farliga floderna längre fram på vägen skulle korsas.

Det bekymret försvann för gott när ringvägen runt Island blev klar. Kvar sedan den tiden är alltjämt dock Hálfdan Björnsson som bor på Kvísker liksom bröderna Sigurður och Flosi gjorde. Bröderna blev kända för sin stora kunskap om naturen och friluftslivet i regionen.

På morgonen den 9 januari 2002 öppnade sig himlen över Kvísker. Under de kommande 24 timmarna föll inte mindre än 293,2 millimeter regn, vilket alltså motsvarar 293 liter på varje kvadratmeter mark. Som mest föll drygt 20 millimeter i timmen. Det gör dygnet till det blötaste i Islands historia.

Nederbördsmängder som överstiger 200 millimeter per dygn är sällsynta. Kvísker innehar även andra och fjärde platsen på regnrekordslistan. Den 1 oktober 1979 föll 242,7 millimeter nederbörd och den 28 februari 1968 228,4 millimeter. Samma dag noterades - underligt nog - bara 14,8 millimeter vid Skaftafell några mil bort. Denna dag regnade det också ännu lite mer, 233,9 millimeter, vid Vagnsstaðir.

Även om rekordet för just Kvísker den 28 februari 1968 senare slogs så är det sett till hela Island en av de våtaste dagarna någonsin. Floden Ölfusá svämmade över och flera hus i Selfoss fick omfattande vattenskador. Och i Hveravellir på höglandet uppmättes 142,8 millimeter nederbörd, den största mängden någonsin på platsen.

Det tidigare regnrekordet sattes annandag jul 1926, och stod sig alltså i 62 år. Då föll 215,8 millimeter nederbörd vid Vík í Mýrdal. Vattenmassorna orsakade flera jordskred som skadade gårdar nära Eyjafjallajökull.

Som jämförelse är den mest nederbördsrika månaden i Reykjavík november 1993. Då föll 259,7 millimeter under 30 dagar. Dygnsrekordet är från den 5 mars 1931, då 56,7 millimeter snö föll över huvudstaden. Nederbörden skapade ett tre decimeter djupt snötäcke i Reykjavík.

2002 går också till historien som det hittills våtaste året i Islands och Kvískers historia. Då noterades 4 630,4 millimeter nederbörd. I obefolkade områden ännu närmare glaciären var mängderna sannolikt ännu större.

Vid elva tillfällen har månadsnederbörden överstigit 700 millimeter. Kvísker noteras för inte mindre än sex av dessa rekordmånader - men allra blötast var det vid Kollaleira i Reyðarfjörður i oktober 2002. Då föll 971,5 millimeter nederbörd. Samma månad registrerades 907,7 millimeter vid närliggande Hánefsstaðir vid Seyðisfjörður.

Kvísker får här nöja sig med tredjeplatsen. Under januari 2002, samma månad som dygnsrekordet sattes, noterades också 905,3 millimeter nederbörd. Kvísker återfinns också på plats fem, sex, sju, nio och elva.

Värt att notera är att även Neskaupstaður och Desjarmýri tar sig in på topp elva just genom november 2002. I Neskaupstaður föll då 784,8 millimeter nederbörd och vid Desjarmýri 736,2 millimeter.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Källa och illustration: Veðurstofa Íslands

Dagens citat

"It's less corrupt than I imagined but it is more a world of fear than I thought. In general, politicians are no different from any other people. ... I wouldn't say they are corrupt, but they are very lost."

Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr i Reuters om sina nyfunna erfarenheter av det politiska livet.

Dagens bonuscitat

"The vote is unlikely to upset an International Monetary Fund programme or bilateral loans. But it may tempt the Dutch and British to stall Iceland’s European Union membership bid. It would be a tragic mistake to punish a country for claiming its right to resolve a legal dispute in a court of law – or demonstrating that it is possible to let overstretched banks fail. At the time of the collapse, people said Iceland and Ireland differed only by one letter and a few weeks. Their views on picking up the bill for banks show the difference is more instructive than that."

Financial Times i en ledarartikel om Icesave-valet.

Hafdís Huld bjuder på konsert från köket

Islands mest rosa- och högtidsfixerade artist, Hafdís Huld, firar annandag påsk genom att bjuda in till en konsert direktsänd hemifrån köket i Mosfellsbær. Konserten börjar 20.00 isländsk tid och 22.00 svensk tid i kväll och du hittar den här.



Ovan kan du kika på en intervju med Hafdís Huld samt videon till "I Almost Know a Criminal".

Moody's backar om sänkt kreditbetyg för Island

Moody's sänker inte Islands kreditbetyg - trots att det blev ett nej till Icesave-lagen i folkomröstningen. De kommande utbetalningarna från Landsbankis konkursbo, IMF-programmet och förmodat fortsatta lån från de nordiska länderna är huvudskälen till beslutet.

Inför folkomröstningen om Icesave meddelade Moody's att Islands kreditbetyg vid ett nej skulle sänkas till skräpnivå. Ett sådant beslut skulle kunna få svåra konsekvenser både för staten och isländska företag.

Europeiska investeringsbanken, EIB, villkorade nyligen ett lån på 70 miljoner euro till energibolaget Landsvirkjun med att statens kreditbetyg inte skulle sänkas. Lånet, som skulle gå till bygget av Búðarhálsvirkjun, kunde därmed gå upp i rök vid ett nej till Icesave-avtalet. Landsvirkjun fick dock garantier för att Landsbanki skulle gå in i stället om EIB skulle backa ur.

Moody's och andra kreditvärderingsföretag har fått kritik för sina höga kreditbetyg till isländska banker tätt inpå kraschen. Och de skäl som Moody's nu i ett pressmeddelande anger för den uteblivna sänkningen är lätt förvirrande.

Ett av skälen sägs vara att konkursboets tillgångar tros täcka 90 procent av de prioriterade fordringarna samt att stora utbetalningar till fordringsägare kommer att göras redan i år. En annan anledning är att allt färre tillgångar är i isländska kronor vilket minskar risken för missgynnande kursutveckling. Allt detta var dock känt i ett par månader före folkomröstningen.

Att IMF-programmet skulle fortsätta samt en något försenad fjärde översyn vid ett nej var inte heller någon nyhet. Däremot tycks det som att de nordiska länderna inte tänker frysa ytterligare lån till Island. Det var annars att vänta eftersom de backat upp Storbritannien och Nederländerna i tvisten och tidigare villkorat lån med isländskt ansvar för insättningsgarantin knuten till Icesave.

Den isländska regeringen och centralbanken har intensivt lobbat för att undvika en sänkning av kreditbetyget. Finansmarknadsminister Árni Páll Árnason kallar i Fréttablaðið beslutet för "en halv seger", men säger att det alltjämt är viktigt att minska ovissheten om Islands ekonomi för att minska risken för en framtida sänkning.

Finansminister Steingrímur J. Sigfússon är också mycket nöjd med beskedet. Tillsammans med ett förväntat rekordår för turismen och nya investeringar säger han till Morgunblaðið att beskedet lägger grunden för en ljusare framtid:

"Jag är naturligtvis mycket nöjd med att de låter oss behålla ett oförändrat kreditbetyg. ... Det börjar att se bättre ut. Vi börjar att ta oss ut ur det här. Det här året blir mycket bättre än år 2010."

Moody's agerande får även en hel del kritik från nej-sidan. Björn Bjarnason, självständighetspartist och tidigare justitieminister, anklagar i ett blogginlägg kreditvärderingsföretaget för att ha gått till sängs med ja-sidan. Rörelsens Þór Saari säger till Morgunblaðið att Icesave-anhängarna tycks ha lyckats besegra sitt eget spöke, Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger till Vísir att det är uppenbart att Moody's inte förstått frågan utan trodde att ett nej i folkomröstningen skulle innebära att Island behöll hela konkursboet, medan partikamraten Höskuldur Þórhallsson säger till Morgunblaðið att Moody's sätt att med hot blanda sig i valrörelsen var fult samt att beslutet bevisar att det saknades grunder för en sänkning av kreditbetyget.

Här kan du läsa mer om Icesave.

Dagens citat

"On May 4, Iceland's first full-scale concert hall, Harpa, will open in Reykjavík, with three days of performances by the Iceland Symphony Orchestra. The building, with a stunning glass façade designed in collaboration with the Danish-Icelandic artist Olafur Eliasson, is part of the city's extensive Eastern Harbour development project, aimed at connecting the area with the city centre."

Allison Busacca tipsar i BBC om sevärdheter i Reykjavík - läs mer om Harpa här.

Dagens bonuscitat

"When you walk along the twisty-turny path to Iceland's Blue Lagoon, it's hard to believe that what you're experiencing is real, not an elaborate stage set or theme park. Arriving early on a snowy morning, the steam hanging like a silvery curtain over the milky-blue pool, you'll feel a rush of child-like wonder at how mystical and very beautiful nature can be."

Yahoo listar Blå lagunen som en av tio platser att se innan du (gud förbjude) dör.

Bästa partiet tappar halva väljarstödet

Nedskärningar inom skolan och nödlån till energibolaget Orkuveita Reykjavíkur. Bästa partiet har haft några tuffa månader i Reykjavík. Och nu återspeglar de sig i opinionssiffrorna - borgmästaren Jón Gnarr har tappat nästan hälften av sympatisörerna sedan valet.

I fullmäktigevalet i maj 2010 blev Bästa partiet störst i Reykjavík en noslängd före Självständighetspartiet. Jón Gnarr tog sig an borgmästaruppdraget och bildade koalition med Socialdemokraterna.

Jón Gnarr ses alltjämt som en av landets mest hederliga, ärliga och gräsrotsnära politiker. Men det bistra ekonomiska läget i huvudstaden och de hårt kritiserade besparingsförslagen får partiets opinionssiffror att rasa.

I dag hade Bästa partiet fått 19 procent av rösterna och tre mandat, en tillbakagång med 16 procent jämfört med valresultatet och en halvering av antalet mandat. Det visar en gallupmätning utförd på uppdrag av RÚV.

Socialdemokraterna ökar till 21 procent och behåller sina tre mandat. Men med bara sex mandat av femton skulle alltså koalitionen tvingas att lämna ifrån sig makten.

Självständighetspartiet är nära egen majoritet i kommunen med 40 procent av rösterna och sju mandat. Även Gröna vänstern går framåt på koalitionspartiernas bekostnad - partiet ökar från sju till tretton procent och från ett mandat till två.

Einar Örn Benediktsson, fullmäktigeledamot för Bästa partiet, bekymras inte av de svaga opinionssiffrorna. Han säger i DV att de är "helt fantastiska":

"Det visar att vi gör bra saker. Vi tar tag i de frågor som vi ska ta tag i och det behöver göras. Vi gör inte det här för popularitet. Vi gör inte det här för att fixa nästa val och lura väljarna. Vi arbetar i dag på i dag och inte på ett val om tre år."

På riksplanet fortsätter stödet för regeringen att dala. 35 procent står bakom den rödgröna koalitionen, rapporterar RÚV. Socialdemokraterna backar till 22,4 procent och Gröna vänstern till 16,9 procent. Självständighetspartiet hade fått 35,8 procent av rösterna om det hade varit alltingsval i dag, 13,6 procent på Framstegspartiet och 4,9 procent på Rörelsen.

Här kan du läsa mer om kommunpolitiken i Reykjavík.

Ännu en ovanligt varm isländsk vinter

Vintern var ovanligt varm och snöfattig både i Reykjavík och Akureyri. Men under mars var det kyligare än normalt i huvudstaden men varmare i norr och öster.

Klimatet på Island blir allt mildare. Under perioden december till mars var medeltemperaturen 1,3 grader över genomsnittet i Akureyri och 1,1 grader över snittet i Reykjavík. Medelvärdet jämför Veðurstofa Íslands med åren 1961 till 1990. Sett till de senaste tio åren var däremot vintertemperaturen normal.

Marken var täckt av snö 33 dagar i Reykjavík och 69 dagar i Akureyri. Det är också färre än vanligt. Men under november, som Veðurstofa Íslands räknar som en höstmånad, täckte snö marken i Akureyri 29 dagar av 30.

Islands sydligaste utpost, Surtsey, svarade med 2,7 grader under mars återigen för den högsta medeltemperaturen. Kallast, med en snittemperatur på -8 grader, var det vid Þverfjall. I befolkade områden sjönk kvicksilvret till -4,1 grader vid Svartárkot.

Varmast, 14,2 grader, var det vid Kvísker den 3 mars. Kallast var det en vecka senare vid Kolka på nordvästra höglandet då temperaturen sjönk till -25,9 grader. Köldhålet Möðrudalur noterade åter den lägsta temperaturen i bebyggelse, -20,1 grader den 12 mars.

I Reykjavík var snittemperaturen under mars 0,2 grader, 0,2 grader över medel. I Stykkishólmur var snittet -0,8 grader (0,0), Bolungarvík -2,3 (-0,6), Akureyri -1,0 (+0,2), Egilsstaðir -0,6 (+0,8), Dalatangi 0,8 (+0,8), Teigarhorn 0,9 (+0,5), Höfn 1,9 (+0,7), Stórhöfði på Hemön 1,6 (-0,1) och Hveravellir -5,8 (+0,2).

Månaden var också nederbördsrik. 79,2 millimeter nederbörd i Akureyri är nästan 80 procent över snittet. Även i Reykjavík och Stykkishólmur föll mer snö och regn än vanligt.

Däremot var mars solfattig. Akureyri noterade 59 soltimmar, 18 timmar färre än normalt, och Reykjavík 65 timmar, 46 under snittet och det lägsta värdet sedan 1993.

Här kan du läsa om hur flyttfåglarna påverkas av vädret.

Dagens citat

"Islands första splatter inte bara låter som en hyllning till 'Motorsågsmassakern – i huvudrollen som kaptenen som stävar en grupp turister till havs för valskådning ses självaste Gunnar 'Leatherface' Hansen. En harpun genom bröstet senare och filmens roligaste kuriosa är eliminerad."

Johan Malmberg i Helsingborgs Dagblad om Reykjavík Whale Watching Massacre - läs mer om filmen här.

Dagens bonuscitat

"The government of Iceland wasn’t intentionally daring or smarter than others. It couldn’t afford to bail out its banks, so it let them fail. It transferred domestic deposits and loans, at a discount, into new banks, with some $2 billion in money from taxpayers. And it left the banks’ foreign assets and foreign debts behind. Some foreign creditors could get as little as 27 cents on the euro."

The New York Times i en ledare om Islands hantering av finanskrisen.

Fler arbetslösa i Reykjavík

Arbetslösheten ökar på sydvästra Island men minskar i resten av landet. 8,6 procent av islänningarna står nu utanför arbetsmarknaden. Men Vinnumálastofnun förutspår att arbetslösheten nu har nått toppen.

Under mars ökade arbetslösheten i Reykjavíkområdet och på Suðurnes. I övriga landet var trenden den motsatta. Suðurnes är alltjämt den region som har drabbats hårdast av krisen. 14,5 procent var utan jobb i mars.

Även andelen långtidsarbetslösa ökar. 55 procent har stått utanför arbetsmarknaden i minst ett halvår, och 35 procent i över ett år. Andelen unga arbetslösa stiger också något.

I februari var arbetslösheten också 8,6 procent. Att den nu ligger still innebär ett trendbrott. Dessförinnan hade den stigit fem månader i följd. Vinnumálastofnun förutspår att den minskar något i april. I och med att sommaren börjar att närma sig ökar antalet säsongsarbeten inom turistnäringen.

Med en arbetslöshet på 14,5 procent är Suðurnes alltså den svårast drabbade landsdelen. I Reykjavíkområdet är arbetslösheten 9,2 procent, Suðurland 6,9 procent, Norðurland eystra 6,6 procent, Austurland 5,5 procent, Vesturland 5,1 procent, Västfjordarna 4,5 procent och Norðurland vestra 3,9 procent.

Antalet kommuner med full sysselsättning är nu tre: Skorradalshreppur i Vesturland, Skagabyggð i Norðurland vestra och Grýtubakkahreppur i Norðurland eystra.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Rekordmånga hushåll får matkassar i påsk

Nästan tusen familjer i Reykjavík fick matpaket från Fjölskylduhjálp Íslands inför påskhelgen. Det är det högsta antalet sedan organisationen grundades år 2003. Även om det ekonomiska läget har börjat att vända uppåt är alltjämt många hushåll hårt pressade av skulder och arbetslöshet.

Fjölskylduhjálp Íslands har haft en enorm tillströmning av hjälpsökande efter finanskraschen. Island är nu inne på det tredje krisåret, och även om de ekonomiska utsikterna har ljusnat något är verkligheten dyster för många hushåll. Långtidsarbetslöshet och skuldsättning plågar många.

Inför påskhelgen delade Fjölskylduhjálp Íslands ut 910 matpaket i Reykjavík. Det är den högsta mängden någonsin. De sista hjälpsökande fick vända hem tomhänta eftersom maten - främst kött, fisk och potatis - var slut. 1 800 liter mjölk tog slut på bara ett par timmar.

På Suðurnes, den region som har drabbats hårdast av arbetslösheten, delades 230 matkassar ut i Keflavík. Och behovet av hjälp tycks bara öka.

Ásgerður Jóna Flosadóttir, föreståndare för Fjölskylduhjálp Íslands, säger till DV att situationen på många håll är både beklaglig och akut:

"Det var sorgligt mycket att göra. ... Det är folk i alla åldrar och många nya människor som kommer. ... Det har blivit en helt fruktansvärd situation."

57,7 procent av islänningarna stannar hemma under påsken medan 33,5 procent reser i landet. 5,8 procent firar helgen utomlands och 3,1 procent hinner att vara både hemma och i utlandet i påsk. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Ni nådde en fantastisk framgång eftersom ni förde med er någonting nytt. Av det ni betonade stod det klart för alla att ni inte hade någon tro på de gamla partierna, på den traditionella, omtuggande och morfinförgiftade isländska politiken. Folk trodde, somliga ärligt, somliga hänsynsfullt, att ni var en ny kraft. Att ni hade läst den parlamentariska kriskommissionens utredning där det bland annat pekas på att misstroende mot kunskap och utbildning länge har varit en sjukdom på Island och en av orsakerna till kraschen. Är ni den här nya kraften? Eller är ni bara en dagslända, en uppfriskande förändring som försvinner snabbt och inte lämnar mycket mer efter er än besvikelse - ett tomrum som det gamla systemet sväljer?"

Författaren Jón Kalman Stefánsson skriver i Fréttatíminn till Bästa partiet med anledning av besparingarna inom skolan i Reykjavík - läs mer här.

Foto: Sofia Runarsdotter/Weyler förlag

Dagens bonuscitat

"Om folk tror att jag strävar efter att vara i rampljuset så kan jag dig att jag har sedan en lång tid tillbaka fått nog av det. ... Det är en helt felaktig bild att jag fattar beslut efter popularitetsfaktorn, för den som hamnar i läget att ta det här beslutet ser på risken, ovissheten och tvisterna som det kommer att skapa. Man tänker inte på sin egen popularitet."

Presidenten Ólafur Ragnar Grímsson i Bylgjan om sitt beslut att för andra gången stoppa en Icesave-lag.

Följ festivalen Aldrei fór ég suður direkt på nätet

Páll Óskar, Mugison, FM Belfast och Ný dönsk är några av artisterna på helgens Aldrei fór ég suður i Ísafjörður. Som vanligt kan du se hela festivalen direkt över nätet.

Det var länge ovisst om det skulle bli någon åttonde upplaga av gratisfestivalen Aldrei fór ég suður. Inom arrangörsgruppen knorrades det om bristande intresse från kommunen och tunga arbetsbördor för att få ihop programmet.

Varningen gav effekt. Kommunen har till årets festival gått in som medarrangör och backas upp av Inspired by Iceland.

Liksom tidigare år kan den som inte har vägarna förbi Västfjordarna se konserterna hemifrån. Aldrei fór ég suður sänds direkt över nätet i sin helhet genom Inspired by Iceland. I dag börjar festivalen 20.00 lokal tid (22.00 i Sverige) och i morgon 18.00 (20.00 svensk tid).

Här kan du läsa mer om Aldrei fór ég suður.

Siv Friðleifsdóttir kräver ursäkt från Davíð Oddsson

Siv Friðleifsdóttirs flirt med regeringen fick en uppföljare i Morgunblaðið. Tidningens satirtecknare Helgi Sigurðsson framställer henne som en prostituerad som är beredd att sälja sig till koalitionen. Teckningen har väckt starka reaktioner och Siv Friðleifsdóttir kräver att chefredaktören Davíð Oddsson ber henne om ursäkt.

Efter förra veckans misstroendeförklaring är regeringen rejält stukad och försöker nu bredda det bräckliga politiska stödet i alltinget. Annars är risken stor att flera tunga förslag kommer att fällas av oppositionen eftersom det inom regeringspartierna finns skilda åsikter om bland annat ommöbleringen av departementen.

Framstegspartiets Siv Friðleifsdóttir sade före omröstningen att hon ville se en trepartiregering. Förslaget backades upp av Guðmundur Steingrímsson, men beskedet från ledningen är att det bara kan ske med ett helt nytt politiskt program. Frågan är då hur Socialdemokraterna skulle hantera Europapolitiken - en regering med en minoritet av EU-anhängare skulle knappast innebära färre stridigheter på den punkten.

Något definitivt besked är inte att vänta förrän den 2 maj då alltinget samlas på nytt. I Morgunblaðið presenterar Helgi Sigurðsson sin syn på saken: En lättklädd Siv Friðleifsdóttir säljer politiskt stöd för att regeringen ska klara av att hålla rätt på vildkatterna inom Gröna vänstern. Och frågan som ställs är om Framstegspartiet ska bjuda ut sig för en regering som nu infört politisk prostitution.

Teckningen har på nätet dömts ut som osmaklig och respektlös. Helgi Sigurðsson säger till DV att bilden står för sig själv och att han inte vill kommentera den ytterligare.

Socialdemokraten Anna Pála Sverrisdóttir skriver på Facebook att teckningen är ett sorgligt exempel på hur starka kvinnor inom politiken behandlas, partikamraten Eiður Guðnason anser i ett blogginlägg att Morgunblaðið har satt ett nytt rekord i osmaklighet, alltingsledamoten Eygló Harðardóttir stämmer i ett blogginlägg in i kritiken från Framstegspartiets kvinnoförbund som anser att prostitution inte är något att skämta om och tillägger dessutom att det är sorgligt att Morgunblaðið uppenbarligen tycker att kvinnor bara kan vara mödrar eller horor, och Jón Baldur L'Orange tycker i ett blogginlägg att tidningen borde be både Siv Friðleifsdóttir och läsarna om ursäkt för den smaklösa och kränkande teckningen.

Benedikt Jóhannesson, självständighetspartist som driver förlaget Heimur, skriver i en krönika att teckningen visar att Morgunblaðið ägnar sig åt undermålig journalistik:

"I går morse tänkte jag att Morgunblaðið hade blivit en äcklig tidning. ... Så tänkte jag att det inte var rätt av mig. Tidningen är en dålig modern dagstidning eftersom den blandar ihop nyheter och åsikter. Men det skulle vara att gå för långt att säga att den vore äcklig. Så såg jag karikatyren av Siv Friðleifsdóttir. Jag undrade för mig själv varför en hederlig kvinna som Guðbjörg Matthíasdóttir vill ge ut en så äcklig tidning?"

Så småningom bad Helgi Sigurðsson också om ursäkt. I ett uttalande skriver han att avsikten inte var att kränka Siv Friðleifsdóttir utan att syftet med den tillspetsade bilden var att roa läsarna:

"I teckningen som publicerades i lördagens tidning fanns en bild av alltingsledamoten Siv Friðleifsdóttir i ett sammanhang som kunde skada hennes person och undertecknad har personligen bett alltingsledamoten om ursäkt. Teckningen är en metafor och avsikten var inte att såra."

Siv Friðleifsdóttir säger till Fréttatíminn att även chefredaktören Davíð Oddsson borde be henne om ursäkt eftersom han har ansvar för publiceringen. Annars borde han förklara varför det är i sin ordning att sänka den politiska debatten till en så låg nivå att hon kan ses som en prostituerad.

Här kan du se den omdiskuterade teckningen och här läsa mer om regeringens svåra läge.

Dagens citat

"Det är väldigt trevligt att komma med på en så stor och stilig festival. Det ska bli fantastiskt kul. ... Om du inte gör en stor Hollywoodfilm är det här vägen till att fånga uppmärksamhet. Ju bättre som festivalen är, desto mer uppmärksamhet får filmen."

Gaukur Úlfarsson, regissör av Gnarr, i Fréttablaðið om att filmen visas på årets Tribeca Film Festival - läs Islandsbloggens recension här.

Jónsis musikaliska försök

Músíktilraunir har efter 30 år etablerat sig som en pålitlig leverantör av lovande isländska band och en plats för musikaliska experiment. Över 900 artister har deltagit i tävlingen sedan startåret 1982. Bland tidigare vinnare återfinns XXX Rottweiler Hundar, Mínus och Agent Fresco. Årets segrare, Samaris, kan du lyssna på här. Och ovan kan du se hur det såg ut när Jón Þór Birgisson - senare aningen mer känd som Jónsi i Sigur Rós - deltog i tävlingen 1995 med gruppen Bee Spiders.

Hoppar av ordförandeposter i protest mot besparingar

Det symboliska samarbetet mellan den styrande koalitionen och oppositionen i Reykjavíks kommunfullmäktige är över. Hanna Birna Kristjánsdóttir och Sóley Tómasdóttir lämnar sina ordförandeuppdrag i fullmäktige. Beslutet är en protest mot Socialdemokraternas och Bästa partiets nedskärningar inom skolan.

När Jón Gnarr tog över som borgmästare i juni förra året ville han se ett ökat samarbete över partigränserna. Därför erbjöds Självständighetspartiets toppnamn Hanna Birna Kristjánsdóttir och Gröna vänsterns enda ledamot Sóley Tómasdóttir posterna som ordförande och förste vice ordförande för fullmäktige.

Uppdragen är främst ceremoniella, men de har tidigare alltid gått till de största partierna i fullmäktige eller till den styrande koalitionen. Att erbjuda dem till oppositionen var ett sätt att demonstrera den nya samarbetsanda som Jón Gnarr förespråkade.

I fullmäktige körde Bästa partiet och Socialdemokraterna nyligen över oppositionen och drev igenom ett omfattande besparingsprogram i kommunens förskolor, grundskolor och fritidshem. Beslutet fick kritik både från Självständighetspartiet och Gröna vänstern som tusentals berörda föräldrar.

Nu lämnar både Hanna Birna Kristjánsdóttir och Sóley Tómasdóttir ordförandeuppdragen. De skriver i ett gemensamt uttalande att det sker i protest mot hur koalitionen agerat i skolfrågan, som anses ha ignorerat invändningar, kritik och förslag både från föräldrar, personal och folkvalda:

"Det är vår bedömning att med gårdagskvällens [den 19 april] om stora förändringar i servicen för barn i kommunens skolor är det bekräftat att det inte finns någon riktig vilja hos majoriteten till att praktisera bättre arbetsmetoder och att öka medborgarnas inflytande över nyckelbeslut. Genom att tvinga igenom dessa förändringar trots protester från 12 000 invånare och drygt 90 procent av synpunkterna från föräldrar och intressenter har den ensidiga maktutövningen gått så långt emot medborgarnas vilja och den tidigare beslutade överenskommelsen i kommunfullmäktige att det nu finns en total förtroendespricka mellan fullmäktige och invånare. Det är en stor besvikelse att majoriteten inte har mod att möjliggöra invånarnas och personalens deltagande, öka samarbetet mellan minoritet och majoritet och därmed ta initiativ till en ny och bättre politik."

Avhoppen innebär att Bästa partiet och Socialdemokraterna på egen hand får tillsätta ordförandeuppdragen. Jón Gnarrs assistent, Björn Blöndal, säger till Morgunblaðið att ersättarna kommer att utses efter påsk:

"Vi tackar dem för deras insats. ... Det här är ingen stor dramatik och världen går inte under för att de har avgått."

Här kan du läsa mer om besparingarna inom skolan.

Krympande statskyrka tar fram ny psalmbok

Medlemmarna flyr den isländska statskyrkan i kölvattnet av sexbrottsanklagelserna mot den förre biskopen Ólafur Skúlason. Samtidigt satsar kyrkan på större jämställdhet - bland annat genom psalmboken.

I höstas trädde flera kvinnor fram och anklagade den avlidne biskopen Ólafur Skúlason för sexuella övergrepp. Anklagelserna blev kända under mitten av 1990-talet, men tystades ned och kvinnorna som sade sig ha blivit utsatta för brott smutskastades.

Historien fick nytt liv då en tidigare arbetskamrat i ett brev skrev att han bevittnat en våldtäkt. Därefter avslöjade biskopens dotter att hon utsatts för systematiska övergrepp av sin far.

Även den nuvarande biskopen Karl Sigurbjörnsson har dragits in i historien. Kvinnorna uppger att han försökte få dem att dra tillbaka sina vittnesmål för att inte skada kyrkan. Händelserna utreds nu av en sanningskommission.

Agerandet orsakade en våg av utträden ur Þjóðkirkjan, statskyrkan. Under 2010 lämnade hela 5 092 personer statskyrkan - att jämföra med 1 982 utträden under 2009. Medlemsandelen sjönk inom loppet av ett år från 78,8 procent till 77,2 procent av befolkningen. Aldrig tidigare har så många avhopp skett under ett och samma år. Den isländska stastkyrkan har nu enligt statistik från Hagstofa Íslands 183 697 medlemmar.

Kyrkan försöker nu återvinna det förlorade förtroendet. Utöver sanningskommissionen, som ska utreda hur sexbrottsanklagelserna mot biskopen hanterades, har även de etiska reglerna för präster förtydligats. Den anställd som i förtrolighet får kännedom om övergrepp begångna inom kyrkan får inte förtiga detta för att skydda kollegor.

Under 2010 anmäldes tio nya misstänkta sexbrott inom kyrkan, skriver Vísir.

Psalmboken ska också bli mer jämställd. Den senaste utgåvan kom 1972, men i höst kommer en kompletterande bok med 150 nya psalmer. Den ges ut i en begränsad och billig upplaga. De psalmer som sedan visar sig få genomslag i kyrkan kommer enligt ett pressmeddelande sedan att tas upp i en ny utgåva av den traditionella psalmboken.

Arbetet har utförts i samarbete med organister, teologer och språkvetare. Alla psalmer är inte nyskrivna, utan somliga är sådana som tidigare har valts bort men somliga saknar. Ett mål är att fler psalmer ska vara skrivna av kvinnor.

Här kan du läsa mer om sexbrottsanklagelserna.

Foto: Biskupsstofa

Dagens citat

"Vi vet inte hur vår musik får så stor spridning, men förmodligen är svaret enkelt: Att folk delar med sig av sådant som de tycker om. Kanske letar en del av de här människorna efter något lite annorlunda än Lady Gaga. Så har många ett omättligt intresse för Island och tycker att isländsk musik i allmänhet är helt fantastisk. Sådana Islandspervon. De gömmer sig överallt."

Rebekka Bryndís Björnsdóttir, fagottspelare i Hjaltalín, i Fréttablaðið om bandets framgångar utomlands.

Foto: www.myspace.com/hjaltalinband

Ólafur Ragnar Grímsson i fin form

Presidenten Ólafur Ragnar Grímsson fick nyligen något oväntat beröm från statsvetarprofessorn Hannes Hólmsteinn Gissurarson. Som hemmahörande på högerkanten tillsammans med Davíð Oddsson var vänsterpolitikern Ólafur Ragnar Grímsson länge allt annat än en åsiktsfrände. Men Icesave-valet har ändrat läget. I Wall Street Journal skriver Hannes Hólmsteinn Gissurarson att Island behöver fler som Ólafur Ragnar Grímsson för att leda folket och hantera utländska medier. Bloomberg-intervjun ovan är förmodligen ett gott exempel på detta - läs mer här.

Eimskip och svastikan som försvann

När rederiet Eimskip grundades år 1914 valde företaget Þórshamarinn, torshammaren, som symbol. Så småningom byttes den alltmer besvärande loggan ut mot en ny, men i ett av Reykjavíks tjusigaste hotell finns den kvar under fasaden.

År 1919 byggdes Eimskips huvudkontor vid Pósthússtræti centralt i Reykjavík. Torshammaren - en svastika med något kortare armar - fick följa med och pryda både inredningen och fasaden.

Valet av symbol var inte någon slump. Torshammaren har en lång mytologisk historia, och var ett tecken som användes för att visa att bäraren inte hade avsikten att stjäla eller bluffa. När Eimskips fartyg lade till i utländska hamnar skulle torshammaren visa att det inte var en anstormning av plundrande vikingar, utan ett trevligt rederi som lade till vid kajen.

I samband med andra världskriget började symbolen att tolkas på ett mer besvärande sätt. Att förklara de kortare armarna och det historiska ursprunget räckte sannolikt inte för att lugna alla betraktare.

Märket, som ritades av guldsmeden Björn Árnason och hamnade hos Eimskip genom Thor Jensen, genomgick vissa förändringar 1954 och 1979. Så 1990 bestämde sig rederiet för att skrota loggan och börja använda en ny.

Det här löste alla besvärande nazistfrågor utom en - den nu kulturminnesmärkta byggnaden i Reykjavík. Radisson köpte huset av Eimskip och renoverade varsamt det till ett fyrstjärnigt hotell. Men torshammaren fick vara kvar. Byggnadsskyddet omfattade hela fasaden och att avlägsna den kontroversiella symbolen var inte att tänka på.

I takt med den ökande turistströmmen till Reykjavík reagerade också allt fler besökare på svastikan som prydde en av stadens ståtligaste och högsta byggnader. Så småningom nådde myndigheterna och hotellet en kompromiss - torshammaren fick målas över med byggnadsåret 1919.

Så har det sett ut de senaste sex åren. Men den som till äventyrs skulle ta sig upp på taket och skrapa på fasaden hittar alltjämt en torshammare på byggnaden.

Heta känslor när skolbesparingar klubbades i Reykjavík

Efter nästan nio timmars debatt klubbades i går besparingarna inom Reykjavíks förskolor, grundskolor och fritidshem. Tonen under debatten var stundtals hätsk - Gröna vänsterns Sóley Tómasdóttir kallade borgmästaren Jón Gnarr för strákur och Självständighetspartiets Júlíus Vífill Ingvarsson uppmanade honom att avgå. Jón Gnarr anklagade i sin tur oppositionen för respektlöshet och osaklighet.

Det ekonomiska läget för Reykjavíks kommun är svårt. Energibolaget Orkuveita Reykjavíkur har skulder på 200 miljarder isländska kronor och kommunen har skjutit till pengar för att kunna slutföra bygget av konserthuset Harpa samtidigt som skatteintäkterna minskar och utgifterna ökar.

Koalitionen mellan Bästa partiet och Socialdemokraterna har nu beslutat att spara 3,1 miljarder kronor under fyra år genom samgåenden mellan förskolor och grundskolor. Den 1 juli i år slås 24 förskolor ihop till 11.

Majoriteten anser att nedskärningarna är nödvändiga men att de inte kommer att försämra kvaliteten. Personaltätheten och öppettiderna blir desamma, men skolorna blir större och ledarna får ansvara för utökade områden. De berörda barnen får i regel också längre till sina skolor.

46 anställda kommer att sägas upp. Samtliga får dock möjligheten till återanställning under året då barnkullarna i förskolan blir större vilket ger utrymme för mer personal - totalt blir det 55 nya tjänster. Vissa som i dag är skolledare kan dock inte vara säkra på att få behålla sina chefsposter.

Omkring 12 000 personer har skrivit under protestlistor mot besparingarna. Förslaget har kritiserats för att vara dåligt förankrat och slarvigt planerat.

Tonläget under debatten var stundtals fränt. Júlíus Vífill Ingvarsson uppmanade Jón Gnarr att avgå medan Sóley Tómasdóttir refererade till honom som strákur, pojke, och ordföranden, Självständighetspartiets Hanna Birna Kristjánsdóttir, fick uppmana ledamöterna att besinna sig och välja sina ord i talarstolen. Sóley Tómasdóttir bad också om ursäkt för att ha uttryckt sig nedlåtande.

Jón Gnarr hävdade i sin tur att oppositionen gjorde sitt yttersta för att vilseleda, förstöra, feltolka och skapa oro bland föräldrarna. De nedlåtande kommentarerna såg han som ett tecken på ilska och respektlöshet. Han kritiserade också Gröna vänstern och Självständighetspartiet för att inte ta behovet av besparingar på allvar - med tredje året i följd av nedskärningar gick det inte att skona skolorna.

Borgmästaren vände sig åter mot Självständighetspartiet som en maktfaktor som använde Morgunblaðið till att sprida osakligheter och skrämselpropaganda om besparingarna. Reykjavík kommer fortfarande att ha mindre skolor och större personaltäthet än grannkommunerna.

Hanna Birna Kristjánsdóttir menade dock att majoriteten inte var intresserade av att lyssna på andra förslag, och att Jón Gnarr borde göra det i stället för att bekymra sig om vad som skrivs i Morgunblaðið. Hon ansåg också att det var usel jämställdhetspolitik att samtliga varslade är kvinnor. Socialdemokraten Oddný Sturludóttir motiverade det med att förskoleverksamheten sett till personalen inte är jämställt - 90 procent är kvinnor i förskolorna, och 70 procent av samtliga kommunanställda.

Partikamraten Dagur B. Eggertsson anklagade oppositionen för att ta saker ur sitt sammanhang. Det var, enligt hans mening, inte alls lika lätt att spara det tredje året som det första året. Han menade också att den synen skickade underliga signaler till de krisdrabbade familjer som nu står inför tredje året i följd med krympande ekonomi.

Debatten pågick i nästan nio timmar. Bästa partiet och Socialdemokraterna drev igenom besparingarna med nio röster mot sex. Oppositionen, Självständighetspartiet och Gröna vänstern, reserverade sig mot beslutet.

Här kan du läsa mer om skoldebatten.

Dagens citat

"She read the scene and didn't think it was the right fit for her song. ... I told her, 'That's completely cool,' and she said to come back to her down the road. We deal with that every day."

Glees skapare Ryan Murphy i Hollywood Reporter om att Björk nekade tv-serien att använda hennes musik.

Öresvin strandade vid Vík í Mýrdal

En sällsynt besökare har hittats död på en strand nära Vík í Mýrdal: Ett öresvin. Delfinarten har tidigare bara observerats i isländska vatten vid tre tillfällen.

Under de senaste 30 åren har Hafrannsóknastofnunin haft uppdraget att registrera och ta hand om alla valar som strandar på Island. Sedan 1987 utför myndigheten också årliga räkningar av bestånden. Öresvin har sedan dess bara siktats tre gånger.

Öresvinet återfinns i vanliga fall i betydligt varmare vatten. Det rör sig också i regel i grupper med upp till 1 000 andra. Arten påträffas dock i takt med uppvärmningen allt oftare i nordliga vatten.

Den döda delfinen hittades av bonden Jónas Erlendsson. Kroppen ska nu frysas ned och därefter undersökas. Eftersom den var i gott skick är det troligt att öresvinet dött nära stranden, skriver Hafrannsóknastofnunin i ett pressmeddelande.

Här kan du läsa mer om strandade valar.

Foto: Jónas Erlendsson/Hafrannsóknastofnunin