Det mesta pekar på ett högt valdeltagande i dagens folkomröstning om Icesave. Och den senaste veckans opinionsmätningar visar att nej-sidan tycks ha kopplat greppet även om många islänningar är osäkra in i det sista. Det borgar för en spännande valvaka.
Vallokalerna öppnar klockan 9 lokal tid och de sista stänger klockan 22. Då börjar också rösträkningen. Den sker på plats i de sex valdistrikten. En första, och förmodligen ganska säker prognos, väntas komma runt klockan 23. Det definitiva slutresultatet väntas föreligga omkring klockan 2 under natten mot söndagen.
De nordvästra och nordöstra distrikten väntas ta längst tid att räkna - de är visserligen inte bland de största sett till antalet röstberättigade men har däremot de längsta transportsträckorna till rösträkningslokalerna.
Antalet röstberättigade är 232 539 personer. Omkring en tiondel av dem hade röstat i går, vilket är ett nytt rekord för förtidsröstning. I förra årets folkomröstning röstade 8 571 personer före valdagen.
11 608 röstberättigade är folkbokförda utomlands, vilket är en ökning med 16,8 procent jämfört med 2009 års alltingsval. Anledningen är den stigande utflyttningen från landet.
Och vad gäller då saken?
Den som röstar ja ger sitt samtycke till att den isländska staten ersätter Storbritannien och Nederländerna för insättningsgarantibeloppet i Landsbankis Icesave. Den beräknade kostnaden för detta är i dagsläget 38 miljarder svenska kronor varav ungefär en tiondel väntas landa på skattebetalarna. Snitträntan på lånet är 2,64 procent - 3,3 procent till Storbritannien och 3,0 procent till Nederländerna men med den räntefria perioden inräknad.
Den som röstar nej ger inte sitt samtycke till att staten går in och svarar för insättningsgarantin. Att det avtal som nu ligger på bordet skulle förhandlas om ännu en gång tycks osannolikt. I stället väntar med all sannolikhet en prövning i Eftas domstol av själva ansvaret för insättningsgarantin samt om Island gjort sig skyldigt till diskriminering av utländska sparare. Om domstolen dömer till Islands nackdel väntar antingen nya förhandlingar om återbetalningsvillkoren eller, eftersom rättens utslag inte är bindande, en prövning vid isländsk domstol av skadeståndsskyldigheten.
Att säga något bestämt om kostnaden för att säga ja eller nej är i dagsläget omöjligt. Kalkylerna går från ett överskott på 200 miljoner till ett minus på ytterligare 15 miljarder på skattebetalarna. Frågetecknen som kan påverka kostnaden för Icesave-avtalet är nämligen många.
Ett osäkerhetsmoment är den isländska kronan. Visserligen är bara åtta procent av Landsbankis tillgångar i kronor, men då Island ersätter i pund och euro får ett kursfall snabbt stora konsekvenser. De mest optimistiska prognoserna pekar på ett litet överskott från Landsbankis konkursbo vilket skulle innebära att ingen del av notan landade på skattebetalarna. Dålig återhämtning ur konkursboet betyder det motsatta. Att fler fordringar får status som prioriterade kan också få kostnaden att skena liksom räntekostnaderna stiger om försäljningen av tillgångarna sker senare än beräknat.
Om resultatet blir ett ja godkänns lagen och finansminister Steingrímur J. Sigfússon får rätt att skriva på Icesave-avtalet som då blir en bindande överenskommelse mellan Island, Storbritannien och Nederländerna. Vid ett nej har lagen förkastats och träder inte i kraft.
Du kommer att kunna följa dagens folkomröstning på Islandsbloggen. Förutom rituell bränning av Icesave-ljus kommer bloggen under hela dagen att uppdateras löpande med nyheter och åsikter. Och runt klockan 23 lokal tid, alltså 01.00 svensk tid, väntas en första prognos.
Andra medier om Island:
En sagolik resa runt Island: Svenska Dagbladet
Island: De nya vikingarna plundrade sitt eget folk: Dagens Nyheter
Känsloladdat Island går till nytt ödesval: Svenska Dagbladet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar