Kommunpolitikerna som tar ansvar för Vesturbyggð

För tolv år sedan hade Vesturbyggð 1 254 invånare. I dag har antalet minskat till 890. Men kommunpolitikerna tar i alla fall sitt ansvar för befolkningsutvecklingen - tre av sju i styrelsen är nu föräldralediga.

Vesturbyggð kämpar som många andra kommuner i Västfjordarna med ständigt vikande befolkningssiffror. Under det senaste decenniet har var femte invånare lämnat kommunen. Enbart under förra året flyttade en av tjugo från Vesturbyggð.

Kommunstyrelsen gör dock sitt för att vända utvecklingen. Tre av sju medlemmar är nu föräldralediga. Ásgeir Sveinsson, Ásdís Snót Guðmundsdóttir och Guðrún Eggertsdóttir har alla blivit föräldrar till söner under våren.

Utmärkt, tycker kommunchefen Helgi Hjálmtýsson, och skriver i en lyckönskning att de "gör sitt för att bidra till en ökning i kommunen".

Vill utreda politikernas ansvar för demonstrationerna

Demonstrationerna utanför alltinget när Geir H. Haardes regering föll uppmuntrades av flera ledamöter. Nu vill tre framstegspartister tillsätta en oberoende utredning för att klargöra om politiker gjorde sig skyldiga till brott i samband med protesterna.

Den så kallade kastrullrevolutionen kulminerade den 20 januari 2009 när alltinget återsamlades efter julledigheten. Tusentals islänningar samlades på Austurvöllur för att genom att skapa ett enormt oväsen störa sessionen och visa sitt missnöje.

Så småningom fick demonstranterna sin vilja fram. Regeringen föll, centralbanksledningen tvingades bort och finanskrisen hamnade åter på alltingets dagordning.

Protesterna var stundtals hätska. Enstaka demonstranter gick till attack mot polisen och många politiker uppfattade situationen som hotfull när ilskna islänningar visade sitt missnöje genom att bombardera alltingsbyggnaden med bland annat skyr och tomater samt bankade på ministrarnas bilar.

Demonstrationerna var de mest omfattande på 60 år. Då väckte beslutet att gå in i Nato häftiga reaktioner som ledde till sammanstötningar på Austurvöllur i Reykjavík.

Men somliga politiker uppskattade protesterna och applåderade dem. Det har tidigare diskuterats om somliga till och med bidragit till att trissa upp den hätska stämningen, men några utredningar om misstänkt uppvigling har aldrig inletts.

Det vill nu framstegspartisterna Gunnar Bragi Sveinsson, Vigdís Hauksdóttir och Sigurður Ingi Jóhannsson ändra på. De föreslår i en motion att en oberoende granskningskommission ska utreda om några politiker gjort sig skyldiga till brott eller brutit mot tingets regelverk i samband med demonstrationerna.

Enligt förslaget ska utredningen resultera i en rapport om alltingsledamöternas agerande. På samma sätt som den parlamentariska kriskommissionen ska utredarna få tillgång till allt material som kan bidra till att kasta ljus över händelserna. De ska på samma sätt också kunna kalla folk till förhör. Rapporten ska bli offentlig.

I lagförslaget skriver framstegspartisterna att de inte riktar in sig på dem som protesterade fredligt. I motionen nämns flera alltingsledamöter från främst Gröna vänstern som välkomnade demonstrationerna. Frågan är, enligt motionärerna, om de genom att uppmuntra demonstranterna kan ha uppmuntrat till angrepp mot poliser och vakter.

Här kan du läsa mer om det rättsliga efterspelet i samband med demonstrationerna utanför alltinget.

Vulkanutbrottet vid Grímsvötn över - beredskap avblåst

Vulkanutbrottet vid Grímsvötn är över och den förhöjda beredskapen avbryts. Slutpunkten för eruptionen sätts till lördagsmorgonen. Då upphörde aktiviteten vid vulkanen.

I torsdags avtog aktiviteten vid Grímsvötn avsevärt och sedan dess har ingen ny aska spridits utanför Vatnajökull. Explosioner av aska och ånga har dock fortgått vid kratern tillsammans med allt svagare rörelser i jordskorpan.

Men nu är utbrottet över. Veðurstofa Íslands och Jarðvísindastofnun sätter enligt ett pressmeddelande den formella slutpunkten till klockan sju på lördagsmorgonen. En halvtimme innan började aktiviteten mattas av.

Bakom beslutet ligger även Jöklarannsóknarfélag Íslands observationer under en vandring nära kratern under gårdagen. Almannavarnir avblåser därför den förhöjda beredskapen vid Grímsvötn.

Eruptionen pågick under sex och ett halvt dygn. Redan under det första dygnet producerade Grímsvötn mer aska än Eyjafjallajökull gjorde på två månader. Den här gången orsakade Grímsvötn inga översvämningar, men den aska som lagt sig på glaciärerna påskyndar avsmältningen av istäcket. Under helgen var vattenflödet i Þjórsá ovanligt kraftigt - 800 kubikmeter i sekunden mot vanliga 300 kubikmeter.

Under de femton senaste åren har fem vulkanutbrott ägt rum under glaciärer. En stor del av kraften går ofta åt till att smälta is och snö. När Katla erupterar brukar omkring fem procent av Mýrdalsjökull smälta.

Men askan kan också, skriver Veðurstofa Íslands, under vissa omständigheter skydda glaciären. Förra sommaren, som var ovanligt varm och följde på Eyjafjallajökulls utbrott, steg vattenståndet markant i alla glaciärfloder i regionen utom en, Markarfljót.

Den sydvästra delen av Vatnajökull är nu täckt av ett centimetertjockt lager av aska. Det innebär enligt Veðurstofa Íslands att mindre avsmältning än vanligt är att vänta från Tungná i väster till Skeiðará i öster.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet vid Grímsvötn.

Dagens citat

"Da var det masse turister der og de stekte blant annet egg på den fortsatt varme lavaen, etter at utbruddet hadde stoppet opp. Varmen sitter i bakken lenge etter et slikt utbrudd og det er mye interresant å se."

Rune Selbekk, geolog vid Naturhistorisk Museum, i Aftenposten om vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull.

Grímsvötn slumrar - nu kommer souvenirerna

Den senaste aktiviteten vid Grímsvötn registrerades vid sjutiden på lördagsmorgonen. Sedan dess har vulkanen inte gett ifrån sig några livstecken, och det mesta pekar därmed på att utbrottet är över för den här gången.

Samma dag, en vecka efter utbrottets början, dök de första Grímsvötn-souvenirerna upp i Reykjavíks turistbutiker. Det gäller förstås att ta chansen att casha in på askan.

Utöver de vid det här laget självklara burkarna med vulkanaska finns även några t-tröjor på marknaden. Och de missar inte chansen att anspela på Eyjafjallajökulls utbrott år 2010.

Här kan du läsa mer om Grímsvötn.

Kjalarnes vill bryta upp från Reykjavík

Regeringen vill banta antalet isländska kommuner och uppmuntrar frivilliga samgåenden. Men Kjalarnes vill gå motsatt väg. Befolkningen har tröttnat på att känna sig som Reykjavíks oönskade barn och undersöker möjligheterna att åter bryta sig loss från huvudstaden.

Fram till år 2022 vill regeringen minska antalet kommuner från dagens 76 till 20. Målet är att varje kommun ska ha minst 7 000 invånare för att kunna erbjuda den service som medborgarna har rätt till.

På flera håll i landet undersöks sammanslagningar på frivillig väg. En anledning är att regeringen flyttar ansvaret för bland annat personer med funktionshinder från staten till kommunerna.

Men Kjalarnes strävar i stället efter självständighet. Efter en folkomröstning gick kommunen 1998 ihop med Reykjavík. Då hade kommunen Kjalarneshreppur 588 invånare men var geografiskt så stor att Reykjavíks yta fördubblades.

Missnöjet med kommunstyret jäser dock. Kjalarnes ligger ett par mil norr huvudstaden och hänger geografiskt inte ihop med övriga Reykjavík. När återvinningsstationen nyligen stängdes tyckte många Kjalarnesbor att måttet var rågat - och vill nu bryta sig loss och åter stå på egna ben.

Þorleifur Gunnlaugsson, ersättare för Gröna vänstern i kommunfullmäktige, säger till Morgunblaðið att ökat lokalt styre skulle kunna minska missnöjet:

"Kjalarnes är Reykjavíks oönskade barn. ... Jag tror att ett system där Kjalarnesborna hade mer att säga till om i sina frågor skulle förändra mycket för dem."

Han vill verka för att Kjalarnes får del av kommunens skattepengar och därmed kan bestämma lokalt över vissa delar av budgeten och verksamheten. Skolan är enligt Þorleifur Gunnlaugsson ett område som skulle lämpa sig för närdemokrati.

Förändringar i kommunindelningarna måste ha stöd i lagen. I dag finns inget regelverk för hur kommuner kan delas upp. Sammanslagningar är däremot möjliga att genomföra om de inblandade kommunernas invånare röstar ja i en folkomröstning.

Ásgeir Harðarson, ordförande för Íbúasamtök Kjalarness, säger i Morgunblaðið att många på allvar överväger att försöka riva upp samgåendet:

"Vi gjorde en överenskommelse. ... Å ena sidan överlämnade Kjalarnesborna så mycket mark att Reykjavíks kommuns storlek fördubblades. Å andra sidan granterades vi likvärdig service som i andra områden. Om det andra bryts borde det första gå tillbaka."

Här kan du läsa mer om isländska kommuner.

Så påverkades djurlivet av utbrottet vid Grímsvötn

Tjugo döda får och en död häst. Dessutom är några får tillfälligt blinda efter att ha fått stora mängder vulkanaska i ögonen. Det är konsekvenserna för djurlivet efter vulkanutbrottet vid Grímsvötn.

På vintern finns omkring 20 000 får på gårdarna i trakterna kring Kirkjubæjarklaustur. Nu på sommaren uppgår antalet med lammen inräknade till omkring det dubbla.

Askan orsakade stora problem för bönderna. Det täta nedfallet och kompakta mörkret gjorde det mycket svårt att driva in fåren. Många djur fick aska i ögonen och förblindades tillfälligt.

Foto: Landhelgisgæslan

Ändå har djurlivet klarat sig förvånansvärt väl. Islandsbloggen har tagit del av Matvælastofnuns interna statistik som har sammanställts av veterinärer efter besök på de 82 berörda gårdarna. Den visar att 20 får - samtliga tackor eller lamm - dog under utbrottet, vilket motsvarar en andel av 0,05 procent.

Dödsorsaken var inte askan i sig. Den innehöll låga halter av fluor och var därför förhållandevis harmlös. De flesta fåren dog av att ha skurit eller skadat sig. De hårda vindarna täppte förmodligen till deras ögon med aska varför de i panik sprang in i stenar eller andra hårda och vassa föremål och dog.

På flera gårdar finns också får som fick så mycket aska i ögonen att de tillfälligt förblindats då slemhinnorna skadats. De förväntas dock återfå synen inom loppet av ett par veckor. Tiden fram till dess kan bli besvärlig. Många lamm tappade nämligen bort sina mammor under utbrottet, och matas med mjölk fyra till fem gånger om dagen innan de återfunnit dem.

På den värst drabbade gården, öster om Kirkjubæjarklaustur, blev ett tjugotal får tillfälligt blinda. För de djur som fått mindre mängder vulkanaska i ögonen räckte det med att skölja ögonen för att de skulle kunna se som vanligt.

I regionen finns enligt Matvælastofnun dessutom 2 300 kor och nötdjur samt 1 100 hästar. En häst dog under utbrottet efter att ha drunknat i ett vattendrag - djuret hade förmodligen förlorat synen på grund av askan.

Fågellivet har också påverkats. Enstaka fåglar har hittats döda och många lämnade sina häckningsplatser under utbrottet. Askan täppte även igen tankar i en fiskodling vilket gjorde att några hundra kilo fjällröding dog. Den fisk vars bassänger inte svämmade över klarade sig dock fint i askan.

Något som kan bli ett problem är att många bin kan ha försvunnit eller dött. Så skedde efter Eyjafjallajökullutbrottet. Och det skulle på sikt kunna få negativa konsekvenser för växtligheten.

Trots gynnsam väderlek med hårda vindar följt av regn ligger stora mängder aska på fälten. Asktäckets tjocklek är mellan 2 och 8 centimeter. För de hårdast drabbade gårdarna kan det bli svårt att utnyttja markerna till bete i år.

Foto: Landhelgisgæslan

Landhelgisgæslan flög över kratern i fredags kväll. Rökpelaren nådde då 1,5 kilometer och var ljus vilket innebär att den innehöll små mängder aska. Utbrottet pågår dock alltjämt men med ytterst låg intensitet. Det gav senast utslag på Veðurstofa Íslands mätinstrument på lördagsmorgonen. Ingen aska har fallit bortanför Vatnajökull på flera dagar.

Några nya asksprängningar har inte skett i Grímsvötns krater sedan i torsdags. Den mätbara aktiviteten som nu sker är vissa rörelser i jordskorpan. Utbrottet har inte förklarats avslutat, men inget tyder på något annat än att det är på väg att upphöra.

Saneringen efter eruptionen håller också på att gå mot sitt slut. Bland annat har ett ton aska rensats bort från bassängerna i Kirkjubæjarklausturs badhus.

Isländska RÚV har stått för den i särklass bästa bevakningen av vulkanutbrottet. Ibland blev det dock oavsiktligt underhållande - som här med en eruption i ett vattenglas.

Här kan du läsa mer om Grímsvötneruptionen.

Andra medier om vulkanutbrottet vid Grímsvötn:
Askan trängde in i husen: Ljusnan

Dagens citat

"There's a reason that cable news shows like to air shots of forest fires and tornadoes, and it's not just because television executives are concerned about the people endangered by natural disasters. Producers know that people like to watch that sort of thing. Volcanoes get eyeballs. Icelandair is betting that if they offer folks a chance to see the real thing up close, a bunch of people might take them up on it. It's a good bet."

The Economist om Icelandairs hantering av vulkanutbrottet vid Grímsvötn.

Dagens bonuscitat

"Jag tror det är 50-50 att Island blir medlem i EU. Just nu är 25-30 procent för och 60-70 procent emot eller osäkra. Däremot är två tredjedelar positivt inställda till euron. Islänningarna har fått veta hur det är att vara en liten valuta när det skakar på allvar på världsmarknaden."

Europaparlamentarikern Göran Färm i Folkbladet om islänningarnas inställning till EU-medlemskap.

Hönsbråk ledde till misshandel

Bråket om hönorna slutade med misshandel. Nu döms en kvinna i 60-årsåldern för att ha gett sig på grannen i ett gräl om de kacklande husdjuren. Hon frias däremot från att hon hotat att döda hönsen.

I maj 2010 övergick ordkriget mellan kvinnorna till handling. Grannen gav sig på hönsägaren och attackerade henne genom att slå henne i ansiktet, slita i hennes kläder och dra henne i håret.

Misshandeln var kulmen på en långvarig tvist mellan grannarna i Akureyri. Ett år innan hade kvinnan skaffat höns. I början uppskattade grannen de nya husdjuren, men i takt med att de fortsatte att hälsa på i hennes trädgård tröttnade hon alltmer.

Hon klagade på att hönsen sprätte omkring utan att ägaren hade koll på dem. Hönsägaren tyckte i sin tur att klagomålen var grundlösa samt att hönsen inte gjorde någon skada om de råkade ta sig över till granntomten.

Men kacklandet på gården ökade i intensitet liksom mellan grannarna. Den 29 maj 2010 gick inte grannen bara till attack mot hönsägaren, hon hotade också med att hon skulle döda alla sex hönorna.

Kvinnan fälls nu för misshandel av Héraðsdómur Norðurlands eystra. Hon får villkorlig dom, men ska betala offret 114 000 isländska kronor i skadestånd. Hon ska även betala rättegångskostnader på totalt 243 000 kronor.

Men hon frias från åtalspunkten olaga hot. Hon hade visserligen hotat att döda hönorna, men domstolen anser att hotet inte bryter mot lagen. Lagtexten säger nämligen att olaga hot är något som syftar till att väcka rädsla för någons liv och hälsa.

Så var det inte den här gången. Hotet mot hönorna var enligt domstolen sådant att det inte kunde betraktas påverka ägarens hälsa. Dessutom fanns det inget som tydde på att grannen tänkte omsätta orden till handling.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Drivvedens väg till Strandir och Hornstrandir

Drangajökull i Hornstrandir är Islands nordligaste glaciär. Den avviker också från mönstret på flera sätt: Till skillnad från andra jöklar så växte den länge i stället för att smälta, och dess högsta punkt är under tusen meter över havet. Och länge var den också en välanvänd transportled.

Hornstrandir är den nordostligaste delen av Västfjordarna. Hela nationalparken är obebodd. I sydvästra Hornstrandir finns alltjämt några enstaka gårdar, medan norra och östra sidan så när som på en fyrvaktare har varit öde sedan 1950-talet.

I Hornstrandir finns det inga vägar, bara några enstaka vandringsleder som är mycket krävande. Och för den som inte vill ta den långa och mödosamma vägen längs med kusten finns det bara en väg - att korsa Drangajökull.

Trä har alltid varit en bristvara i Västfjordarna. Men på den östra sidan har det i regel funnits gott om drivved som har följt med strömmarna ända från Sibirien. I det väglösa landet flyttades drivveden från östra till västra Hornstrandir vid Ísafjarðardjúp över Drangajökull. Det finns ett par leder över glaciären, men terrängen är svår och vandringen går alltid genom den ständiga snön och isen på topparna.

I dag är Hornstrandir obebott, och den som tar sig över Drangajökull gör det under semestern och utan drivved i släptåg. Men drivveden är alltjämt viktig för Strandir, regionen söder om Hornstrandir.

Att samla drivved är dock inte det enklaste. På Skriðuvíks strand vid berget Reykjaneshyrna vid Trékyllisvík i Árneshreppur samlas stora mängder användbart virke. Men det är inte lätt att komma åt. Att ta sig ned till stranden till fots är nämligen snudd på omöjligt, och att ta med sig drivved på vägen tillbaka ogörligt. I stället får drivveden samlas ihop med båt, och sedan föras i land lite längre norrut.

Så gick det till när markägarna på Litla-Ávík samlade ihop drivveden i början på augusti. Upp till 18,5 meter långa träbitar bands ihop till flottar. Flottarna drogs i sin tur med gummibåt ut till en liten trålare från Norðurfjörður som bogserade drivveden i land, skriver Litlihjalli.

Här kan du läsa mer om Drangajökull och här om Árneshreppur.

Dagens citat

"Det räcker att man tittar i fotoalbum från när jag var liten, så spelar jag alltid fotboll. När jag blev lite äldre tog jag bussen själv till matcher i herrligan på Island och började hålla på lag som inte ens låg nära oss. Min mamma tyckte att jag var väldigt konstig."

Elísabet Gunnarsdóttir, tränare för Kristianstad, i Sydsvenskan om sitt fotbollsintresse.

Dagens bonuscitat

"Nu är det emellerid så med spöken och demoner att de har makt bara över de som räds dem. Och Bjartur räds varken fan, Gud, lagen eller andra människor. Han är ingen ond människa men gör en hel del ont genom sin envishet och egensinnighet. Lite otur har han allt också. Han tjänar som dräng i 18 år åt storpamparna arnassöner. Belöningen är mager: det förfallna Vinterhus med lite betesmark, en bagge och några tackor. Bjartur hade inte väntat sig mer, realist och cyniker som han är. Han är optimist samtidigt, litar till sitt omdöme och sina krafter och 'gillar läget' så pass mycket att han döper om gården till Sommarhus och gifter sig med en fattig men till synes duglig kvinna på den gamle husbondens rekommendation."

Christer B Johansson i Tidningen Kulturen om nyöversättningen av Halldór Laxness Fria män.

Förlorade 183 miljoner på aktieköp - får inget tillbaka

När parets investeringar sköt i höjden var de som mest värda 183 miljoner isländska kronor. Femton månader senare hade värdet rasat till 388 000 kronor. Men banken frias från parets stämningsansökan om dålig rådgivning.

Reykjavíkparet bestämde sig i början av år 2007 att låta Kaupþing ta hand om kapitalförvaltningen. Under de kommande månaderna satsade de 24 miljoner på investeringar som öronmärktes för aktieköp i just Kaupþing samt de närstående bolagen Exista och FL Group.

Inledningsvis skenade aktiekurserna och värdet på parets investeringar. Den 30 juni 2007 hade paret kunnat plocka ut 183 miljoner. Men pengarna fick stanna kvar hos Kaupþing, och så småningom började aktiekurserna att dala för att sedan hösten 2008 kraschlanda. Inom loppet av femton månader hade börsvärdet minskat från 183 miljoner till 388 000 kronor.

Paret, som bägge är ekonomer, valde att stämma Kaupþing när banken inte ville ersätta kursförlusterna. Genom dålig rådgivning ansåg sig paret ha drabbats av mångmiljonförluster. Ett minimikrav var att få tillbaka de ursprungliga 24 miljonerna.

Héraðsdómur Reykjavíkur nobbar parets krav. Rätten anser att de var väl införstådda med riskerna och att dessa vid flera tillfällen påpekades. Rådgivaren kan heller inte sägas ha agerat vårdslöst. Paret upplystes bland annat om att de kunde begränsa risken genom att köpa försäljningsrätter till en viss kurs för aktierna, men det var något som de avböjde.

Paret hävdade även att åtgärder borde vidtagits från bankens sida när värdet fallit med 10 procent. I domen framkommer dock att några sådana förbehåll aldrig diskuterats samt att paret gett Kaupþing förnyat förtroende genom fortsatta avtal trots allt lägre börsvärde för investeringarna. Vid ett tillfälle köpte paret dessutom 200 000 aktier i banken mot rådgivarens inrådan.

Notan för parets aktieaffärer blir ännu dyrare på grund av domstolens utslag. Mannen och kvinnan ska nämligen enligt Héraðsdómur Reykjavíkur betala 750 000 kronor var i rättegångskostnader.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

365 skriver mindre om Jón Ásgeir Jóhannesson

Jón Ásgeir Jóhannesson är den isländske affärsman som är mest omskriven i den inhemska pressen. Men han är inte alls lika uppmärksammad i Fréttablaðið, Bylgjan och Stöð 2 - de medier som hans hustru äger genom bolaget 365. Det visar en undersökning utförd av Creditinfo på uppdrag av Björgólfur Thor Björgólfsson.

Finansmannen Björgólfur Thor Björgólfsson arbetar intensivt på att tvätta sitt rykte. Han har vid flera tillfällen bett det isländska folket om ursäkt för tillkortakommanden i samband med finanskrisen, och på den egna hemsidan skriver han regelbundet om bankkraschen.

Nu har han låtit undersöka hur mycket de största isländska tidningarna skriver om de affärsmän som brukar kopplas till finanskollapsen. Undersökningen mäter enbart hur mycket som skrivits, och inte vad. Men det är anmärkningsvärt att DV toppar listan över rapporteringen trots att tidningen bara kommer ut tre dagar i veckan. Varken Morgunblaðið eller Fréttablaðið, som båda är sexdagarstidningar, eller veckotidningen Viðskiptablaðið kommer i närheten av DV:s rapportering.

Den som vill vara konspiratorisk kan också hitta mönster i antalet publiceringar. Jón Ásgeir Jóhannesson och kompanjonen Pálmi Haraldsson är mindre omtalade i Fréttablaðið, Stöð 2 och Bylgjan - där den förre är gift med huvudägaren Ingibjörg Pálmadóttir - än i statliga RÚV och Morgunblaðið, där chefredaktören Davíð Oddsson sedan länge är i bitter konflikt med Jón Ásgeir Jóhannesson. Morgunblaðið, med nära band till Självständighetspartiet, skriver också mindre om finanskraschens centralgestalter än Fréttablaðið och DV.

Fréttablaðið visar i stället proportionellt mer intresse för Björgólfur Thor Björgólfsson, Sigurður Einarsson och Hreiðar Már Sigurðsson. Men DV dominerar alltså, och skriver mest om samtliga affärsmän som ingår i undersökningen trots att tidningen kom ut hälften så många gånger under perioden mars till september 2010.

39,2 procent - 413 av totalt 1 052 - av artiklarna om de fem mest omskrivna affärsmännen handlar om Jón Ásgeir Jóhannesson. 164 av dem publicerades i DV, 88 i Fréttablaðið, 111 i Morgunblaðið och 50 i Viðskiptablaðið.

Björgólfur Thor Björgólfsson är näst mest omskriven med 196 artiklar. De är fördelade på 81 i DV, 57 i Fréttablaðið, 36 i Morgunblaðið och 22 i Viðskiptablaðið.

Under sexmånadersperioden publicerades 163 artiklar om Sigurður Einarsson. 60 av dessa gick i DV, 47 i Fréttablaðið, 38 i Morgunblaðið och 18 i Viðskiptablaðið.

148 artiklar handlade om Hreiðar Már Sigurðsson. 64 artiklar publicerades i DV, 40 i Fréttablaðið, 27 i Morgunblaðið och 17 i Viðskiptablaðið.

Femma på listan över de mest omskrivna affärsmännen är Pálmi Haraldsson. Av de totalt 132 artiklarna trycktes 55 i DV, 28 i Fréttablaðið, 28 i Morgunblaðið och 21 i Viðskiptablaðið.

Samma tendens återkommer i undersökningen av rapporteringen i radio och tv. 365-ägda tv-kanalen Stöð 2 och radiokanalen Bylgjan rapporterar mindre om Jón Ásgeir Jóhannesson och Pálmi Haraldsson än public service-bolaget RÚV. När det gäller övriga tre är rapporteringen ungefär lika omfattande.

Under perioden rapporterades om Jón Ásgeir Jóhannesson vid 192 tillfällen (varav 70 i 365-medierna Bylgjan och Stöð 2) och Pálmi Haraldsson vid 73 tillfällen (varav 30 i 365-medier). Siffrorna för Sigurður Einarsson är 125 inslag (varav 62 i 365-medier), Hreiðar Már Sigurðsson 101 inslag (44 i 365-medier) och Björgólfur Thor Björgólfsson 98 inslag (varav 49 i 365-medier).

Ragnhildur Sverrisdóttir, talesperson för Björgólfur Thor Björgólfsson, säger till DV att han tog initiativ till undersökningen eftersom han tyckte att det var stora skillnader mellan olika tidningar i rapporteringen, och ville se om det faktiskt fanns grund för den uppfattningen:

"Det är naturligtvis viktigt, både för medierna själva och deras läsare, att fakta om det här är klara för alla."

Här kan du läsa mer om Björgólfur Thor Björgólfsson.

Foto: Actavis

Dagens citat

"Jag är djupt imponerad av hur Gerður Kristný har utgått från en urgammal dikt, tagit dess formspråk och grundberättelse, men byggt ut den till en respektfull och allmängiltig skildring av livserfarenheter som säkert kan beröra många läsare. En svensk motsvarighet är Rut Hillarps feministiska versioner av antika och medeltida myter, till exempel Penelopes väv."

John Swedenmark i Svenska Dagbladet om Gerður Kristnýs diktsamling Blóðhófnir.

Laugavegur döps om till Mannréttindavegur

Reykjavíks paradgata Laugavegur får nytt namn. I tre dagar heter den Mannréttindavegur. Anledningen till namnbytet är att människorättsorganisationen Amnesty International fyller 50 år.

Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr vill att kommunen ska stå för fred, frihet och mänskliga rättigheter. Han har protesterat mot förföljelser av romer och kinesiska regimkritiker samt nobbat att välkomna den tyska flottans fartyg.

I dag fyller Amnesty International 50 år. Som ett led i firandet byter Laugavegur under helgen namn till Mannréttindavegur. En av de tillfälliga vägskyltarna avtäcktes i korsningen vid Frakkastígur i dag.

Festligheterna fortsätter i morgon med en parad längs med Laugavegur samt teater och humor på Hótel Borg.

Hreiðar Már Sigurðssons bolag i konkurs

Hreiðar Már Sigurðssons aktiebolag med samma namn har begärts i konkurs. Företaget har skulder på 6,8 miljarder isländska kronor till Kaupþing, den bank han hade toppositioner i under 14 års tid.

I maj 2006 grundade Kaupþings dåvarande vd Hreiðar Már Sigurðsson aktiebolaget Hreiðar Már Sigurðsson ehf. Han förde över samtliga aktier i banken till det nya företaget. Köpen hade finansierats genom lån från Kaupþing.

I samband med finanskrascherna blev aktierna i Kaupþing värdelösa. År 2009 uppgick skulderna i aktiebolaget till 6,8 miljarder isländska kronor samtidigt som tillgångarna var noll. Anledningen till att bolaget försätts i konkurs först nu är att de lån som Hreiðar Már Sigurðsson fick från den egna banken till aktieköpen löper ut först i år.

I årsredovisningen för 2009 framkommer att aktierna i Kaupþing tidigare värderats till 6,1 miljarder. Dessutom kontrollerade bolaget även aktier till ett tidigare värde av 260 miljoner i Kaupthing Capital Partners och 135 miljoner i Exista. Även dessa aktier är nu värdelösa.

Under åren före kraschen fick Hreiðar Már Sigurðsson och bolag kontrollerade av honom lån på 13,5 miljarder från Kaupþing. Säkerheten var just aktierna i banken som han köpte för lånen. Huvuddelen av lånen var amorteringsfria fram till förfallodagen.

Bolaget försattes i konkurs av Héraðsdómur Reykjavíkur. Enligt Lögbirtingablað har fordringsägarna till och med den 26 juni på sig att inkomma med krav på konkursboet. I årsredovisningen för 2008 hade Hreiðar Már Sigurðsson själv fordringar på 1,3 miljarder på aktiebolaget.

Det går dock ingen nöd på Hreiðar Már Sigurðsson trots konkursen. Under åren 2006 till 2008 plockade han ut 400 miljoner isländska kronor i aktieutdelning från bolaget samtidigt som han hade 2,5 miljarder i lön.

I dag är han bosatt i ett exklusivt radhus i Luxemburg och äger flera lyxbilar. Han är alltjämt även ägare av en villa i Reykjavík på 300 kvadratmeter.

Hreiðar Már Sigurðsson sade i den parlamentariska kriskommissionens rapport att Kaupþings internaffärer - där toppchefer köpte stora aktieposter med lån från banken och aktierna som enda säkerhet - var ett misstag och att han inte skulle inrätta ett liknande system på nytt.

För ett år sedan greps han misstänkt för omfattande ekonomisk brottslighet i samband med uppmärksammad utlåning som ägde rum just före Kaupþings kollaps. Brottsutredningen pågår fortfarande.

Enligt Viðskiptablaðið intresserar sig åklagaren särskilt för en affär som sägs ha ägt rum den 6 oktober 2008, samma dag som nödlagarna infördes. Kaupþing fick samma dag ett nödlån på 500 miljoner euro från centralbanken - men lånade omgående ut 171 miljoner till det egenkontrollerade bolaget Lindsor Holdings Corporation. Pengarna användes till att köpa ut nyckelanställda i Kaupþing i Luxemburg som hade värdepapper i den isländska banken.

Priset uppges ha varit långt över marknadsvärdet. Toppcheferna blev alltså inte bara kvitt risken att deras värdepapper skulle bli värdelösa - de tjänade också en rejäl hacka på affären.

Hreiðar Már Sigurðsson skrev själv under affären. Men åklagaren misstänker att köpeavtalen upprättades först flera veckor efter kraschen, skriver Viðskiptablaðið.

Här kan du läsa mer om Kaupþing.

Utbrott inte över - avblåser nödtillstånd vid Grímsvötn

Nödtillståndet vid Grímsvötn är över. Men enstaka explosioner av aska sker fortfarande i kratern och ångpelaren nådde i går två kilometer. Inget tyder på något annat än att utbrottet kommer att vara över inom några dagar.

Aktiviteten vid Grímsvötn fortsätter att avmattas. En ny krater bildades i onsdags, men det är främst vattenånga som stiger upp ur den. Enstaka sprängningar av aska har dock registrerats. Kraften i utbrottet är nu så svag att nedfallet av aska inte längre når bebyggelse.

Något nytt inflöde av magma har inte skett. Utöver explosionerna, då rörelserna i jordskorpan snabbt ökar, är det nu förhållandevis lugnt. Bara ett enda jordskalv inträffade under gårdagen.

Almannavarnir sänkte i går beredskapen från nödtillstånd till farligt. Den största risken är i nuläget om nyfikna beger sig upp på Vatnajökull och kommer så nära vulkanen att de kan komma i vägen för explosioner av aska eller ånga.

Utbrottet tycks följa mönstret för Grímsvötn med en kraftig inledning för att sedan tappa kraft efter några dagar. Inga tecken finns på att vulkanen ska vakna till liv med full styrka på nytt. Det mest troliga är att utbrottet inom loppet av några dagar eller på sin höjd några veckor upphör helt.

I trakten kring Kirkjubæjarklaustur fortsätter saneringen. Frivilliga strömmar till området för att hjälpa till att tvätta bort vulkanaskan. Och omständigheterna är de bästa tänkbara. Kommunchefen Eygló Kristjánsdóttir säger till Morgunblaðið att vädret varit idealiskt:

"Det var ett behagligt regn i går [i onsdags], men nu regnar det mer. Vädret är precis som om jag hade beställt det själv. Först kom en riktig storm som blåste bort mycket av askan och sedan kom regnet. Jag hade inte velat haft det i omvänd ordning."

På vägarna finns en hel del aska. När det regnar på den bildas en sörja som kan göra vägbanan hal. Och hela sommaren kommer Grímsvötn att göra sig påmind vid kraftiga vindar när de miljontals ton av aska som nu ligger på glaciären virvlar upp på nytt.

Djurlivet har klarat sig förvånansvärt bra. Askan var visserligen inte lika besvärlig som Eyjafjallajökulls och föll heller inte under lika lång tid, men den föll i enorma mängder och längre fram på våren när nästan alla djur släppts ut på bete.

En del döda får och fåglar har hittats samt en död häst. Dessutom har flera hundra kilo fjällröding dött i en fiskodling sedan askan täppt igen utloppet från bassängerna och de därmed svämmat över.

Arbetet med att tvätta djurens ögon rena från aska fortsätter. Det vanligaste problemet är enligt Almannavarnir att slemhinnorna i ögonen skadats. De väntas dock läka av sig självt. De flesta får som togs in under utbrottet har nu åter släppts ut på bete.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet vid Grímsvötn.

Dagens citat

"Jag förstår helt enkelt inte hur folk tänker när de sätter en sådan lag på pränt och sedan publicerar den. Först kom turkrånet, så vulkanutbrottet på Västmannaöarna och nu senast Róbert Marshall. Han anser sig höra hemma här, men de här idéerna kommer definitivt inte att vara Västmannaöarna till godo i framtiden."

Páll Guðmundsson, vd för Huginn, i Eyjafréttir om regeringens förslag till nytt fiskekvotsystem - läs mer här.

Nästa isländska uttalsövning: Aldrei fór ég suður

Efter Eyjafjallajökull och Grímsvötn är det kanske dags för Aldrei fór ég suður och Ísafjörður att bli nästa isländska uttalsövning. MTV:s Sharlene Chiu lyckades i alla fall inte riktigt sätta uttalet under årets festival trots bistånd från lokalbefolkning och artister.

Här kan du se fler plågsamma uttalsförsök.

Katlas "okända" vulkanutbrott - efter 1918 års eruption

Det är snart 100 år sedan Katla senast spred aska och förödelse över den isländska sydkusten. Men vulkanen har förmodligen erupterat vid två tillfällen sedan 1918, utan att utbrotten tagit sig igenom Mýrdalsjökulls istäcke och därmed blivit synliga.

I samband med Eyjafjallajökulls utbrott målades Katla upp som en nära förestående fasa. Forskarnas bedömning var dock att två andra vulkaner, Hekla och Grímsvötn, befann sig på randen av utbrott. De isländska experterna fick rätt om Grímsvötn, och vid Hekla finns samma tecken - stigande tryck, magmainflöden och landhöjning.

Än så länge visar Katla inga tecken på att ha påverkats av grannvulkanen Eyjafjallajökull. Samtidigt har glaciären lyft sig något och temperaturen stigit, vilket är tecken på att magma samlas i vulkanens magmakammare.

1918 års utbrott var omfattande och varade i tre veckor. Strax efter lunch den 12 oktober skakade en serie av jordskalv Vík í Mýrdal. Marken fortsatte att vibrera, och efter en halvtimme började en rökpelare att stiga upp från Katla.

Under en längre tid hade det dock funnits tecken på en eruption. Svavelvätelukten var påtaglig hela sommaren, floden Múlakvísl var vattenfattig och på Mýrdalsjökull smälte delar av glaciären som annars brukade täckas av snö eller is.

De översvämningar som följde i utbrottets spår orsakade svåra skador för bönderna i regionen. Det vulkaniska material som följde med vattenmassorna såg också till att utvidga kustlinjen. Utbrottet upphörde sannolikt den 3 november.

Sedan dess har Katla aldrig varit synlig, men det betyder inte att vulkanen inte har varit aktiv. Vid två tillfällen, 1955 och 1999, har Katla sannolikt erupterat utan att utbrotten varit så kraftfulla att de tagit sig igenom glaciärens istäcke.

På kvällen den 25 juni 1955 översvämmades delar av sydkusten sedan vattenmassor från Mýrdalsjökull plötsligt trängt fram och strömmat mot havet. Översvämningen togs som ett säkert tecken på ett utbrott - och läget beskrevs som akut eftersom fyra vetenskapsmän just då befann sig på glaciären vid Katla för att göra mätningar av isens tjocklek.

Men eruptionen kom aldrig. Forskarna noterade flera jordskalv och nya sprickor i glaciären under de här dagarna, men aldrig mer än så.

I början av juli gav sig några av forskarna åter upp på Mýrdalsjökull. De fann två stora fördjupningar vid Katla på totalt omkring 28 miljoner kubikmeter, vilket beräknades motsvara volymerna från översvämningarna.

Sett till utbrottens vanliga omfattning motsvarade vattenmassorna bara en femhundradel av de genomsnittliga översvämningarna. Den förhållandevis begränsade avsmältningen förklarar också varför utbrottet aldrig blev synligt - det var helt enkelt för litet.

Samma sak återupprepade sig sommaren 1999. I flera dagar var vattnet i Jökulsá á Sólheimasandi nästan svart och luktade svavelväte. Den 18 juli svämmade floden över och flera jordskalv följde. Även i Múlakvísl steg vattennivån.

Även den här gången fanns folk på Mýrdalsjökulls topp. En dansk äventyrare befann sig på glaciären tillsammans med 16 slädhundar. Men översvämningsnatten var lugn och både han och hundarna sov gott.

Vid en överflygning i början av augusti noterades flera depressioner och sprickor. Det sågs som ett tydligt tecken på att magma hade varit i rörelse och orsakat ett mindre vulkanutbrott samt höjt temperaturen vid flera hetfläckar.

Dagens teknik är betydligt mer avancerad och registrerar vulkanisk aktivitet på stora djup. Med moderna mätinstrument hade osäkerheterna kring de förmodade utbrotten varit undanröjda.

Om dessa förmodade vulkanutbrott var små var det som kan ha ägt rum 1966 ännu mindre. Vattenståndet i flera floder steg och vattnet hade en mörkare brun färg än vanligt. I slutet av oktober inträffade flera jordskalv och det visade sig senare att flera nya sprickor bildats vid glaciärens södra sida. Sannolikt var vulkanisk aktivitet orsaken.

Under 1975 och 1976 följde översvämningar på nya serier av jordskalv. Men lukten av svavel var begränsad. I april 2004 var däremot svavelvätelukten vid Jökulsá á Sólheimasandi så påtaglig att myndigheterna varnade för förgiftningsrisk. Temperaturen steg markant vid hetfläckarna men något utbrott kom aldrig. Och än så länge slumrar Katla under Mýrdalsjökulls istäcke.

Här kan du läsa mer om Katla och här mer om Grímsvötn.

Nu börjar saneringen efter Grímsvötns utbrott

Vulkanutbrottet vid Grímsvötn är inte över. Men kraften har nu avtagit så mycket att pelaren av aska och ånga inte längre är konstant. Samtidigt börjar den mödosamma uppgiften att rensa bort askan från den värst drabbade regionen.

Det mesta pekar på att vulkanutbrottet vid Grímsvötn nu är på väg att upphöra. Jarðvísindastofnun konstaterar att intensiteten har minskat avsevärt. Det finns inte längre någon konstant pelare av rök och aska över de tre till fyra aktiva kratrarna. För det mesta stiger vattenånga upp ur vulkanen, men alltjämt sker enstaka explosioner av aska.

De sprängningar som nu sker är dock så svaga att nedfallet av aska inte når bortanför Vatnajökull. Jordskalven är sällsynta och tyder inte på några nya magmainflöden. Rörelserna i jordskorpan är dock alltjämt betydande, vilket innebär att det inte går att utesluta ny och mer omfattande aktivitet.

När utbrottet var som kraftigast producerade Grímsvötn 20 000 ton vulkaniskt material i sekunden. Det innebar enligt Vísir att vulkanen på 40 sekunder åstadkom lika många ton aska som hela aluminiumindustrin i landet skapar på ett år. Och att överträffa 2009 års totala fiskefångster i vikt tog Grímsvötn 57 sekunder.

De första proverna på askan från Grímsvötn har nu analyserats. De samlades in i trakterna kring Kirkjubæjarklaustur under utbrottets första dygn. Fluorhalten i askan var enligt Búnaðarsamband Suðurlands låg - 4,90 till 4,95 milliliter per liter vatten. Koncentrationen kan dock vara högre i stillastående vatten.

I går föll ingen ny aska över Kirkjubæjarklaustur. Det omfattande saneringsarbetet har nu inletts. I regionen finns 20 000 får och några tusen kor och hästar som behöver få hjälp med att få ögonen tvättade från aska. Även om dödsfall har inträffat är de betydligt färre än befarat.

Brandkårer och frivilliga räddningsarbetare har börjat att spola gator och byggnader rena. Ett lätt regn under gårdagen hjälpte också till att förbättra luften.

Även om utbrottet tycks vara på väg att upphöra kommer effekterna att ge avtryck i många år framöver. De enorma mängderna aska som fallit kommer vid hårda vindar att blåsa upp från glaciären och ut över landet. Åtminstone under det kommande året blir aska något som befolkningen i Kirkjubæjarklaustur får vänja sig vid.

Att askan lagt sig som ett tjockt täcke över hela Vatnajökull kommer också att märkas. När sommarsolen värmer askan kommer den att påskynda avsmältningen, vilket innebär högre vattenstånd.

Den tyska turist som varit saknad norr om Vatnajökull hittades i går. Han var nedkyld och utmattad, men i övrigt vid god hälsa, uppger Landsbjörg.

I dag väntas såväl inrikes- som utrikesflyget fungera som vanligt.

Här kan du läsa mer om eruptionen.

Andra medier om vulkanutbrottet vid Grímsvötn:
Kände hur askan stack i ögonen: Gefle Dagblad
Ett år efter Eyjafjallajökull: Dagen
Klassresan skyddar: Dagens Nyheter

Dagens citat

"De senaste vulkanutbrotten har varit helt fantastiskt lyckade och gjort Island till det hetaste och mest spännande alternativet för äventyrstörstande turister."

Baggalútur meddelar att turistbranschen efter Grímsvötn nu förhandlar med fler isländska vulkaner för att locka nya resenärer - bland annat om snygga turistutbrott från Katla och Hengill redan i år, ett återfött Laki och andra "mer uppmärksamhetskrävande vulkaner".

Svartur gluggi - Islands första nattöppna galleri

Den som blir hungrig mitt i natten i Reykjavík behöver aldrig vara orolig. Det finns många ställen att stilla hungern på även på småtimmarna. Men nu går det också att få lite andlig spis dygnet runt. Svartur gluggi, Black window, är nämligen Islands första nattöppna galleri.

Svartur gluggi öppnade den 21 maj på Hverfisgata 59. Syftet är att ge unga isländska konstnärer en plats att ställa ut sina verk. Grundarna Sylvía Dögg Halldórsdóttir och Agnes Marinósdóttir svarar själva för den första utställningen.

Verken som visas ska bytas ut varje månad. Galleriet är det första på Island som håller öppet dygnet runt.

Vulkanutbrottet vid Grímsvötn kan vara över

Grímsvötn har inte producerat någon aska på tio timmar. Just nu reser sig bara en pelare av vattenånga upp ur kratern. Utbrottet kan vara över, även om ett officiellt besked kan dröja.

Vid tvåtiden i natt lokal tid nådde en asksprängning tolv kilometers höjd. Samtidigt observerades tolv blixtar. Sedan dess har aktiviteten vid Grímsvötn avtagit och för tillfället ruvar en pelare av vattenånga ovanför kratern. Molnet är nästan vitt vilket betyder att mängden aska är liten.

Rörelserna i jordskorpan är inte längre kontinuerliga. Vid mätstationen Grímsfjall, ett par kilometer från vulkanen, finns dock alltjämt tydliga tecken på aktivitet. Det rör sig sannolikt främst om explosioner i samband med vattenånga.

Något officiellt besked om att utbrottet är över finns inte och lär sannolikt dröja något. I samband med eruptionen vid Eyjafjallajökull tog det nästan ett halvår innan beredskapen trappades ned. Så länge lär det inte dröja den här gången. Till skillnad från Eyjafjallajökull brukar Grímsvötn ha kontinuerliga utbrott och inte eruptera med längre tidsgap emellan.

Om utbrottet nu är över innebär det att det varit typiskt för Grímsvötn, även om mängderna vulkaniskt material varit avsevärt större än vanligt.

Landhelgisgæslan kommer att flyga över Vatnajökull under dagen. Ombord finns flera forskare. De uppgifter som hittills har kommit om att utbrottet skulle vara över har kommit från allmänheten - och det är en bild som kan komma att bekräftas under eftermiddagen.

En tysk turist är fortfarande saknad norr om Vatnajökull. Landsbjörg har sökt igenom alla stugor i området utan att hitta några färska spår efter honom. Han hade senast kontakt med anhöriga i måndags, och under tisdagsmorgonen stod det klart att han åtminstone hade förflyttat sig sedan dess eftersom mobiltelefonen kunde lokaliseras till en ny zon. Sökandet fortsätter under dagen.

Ringvägen öppnades i går kväll men Almannavarnir uppmanar alla som inte måste ge sig ut på vägarna att undvika sträckan mellan Vík í Mýrdal och Freysnes. Den internationella flygplatsen i Keflavík öppnas åter under dagen. Delar av inrikesflyget var avblåst under förmiddagen men beslutet omprövas efter lunch.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet vid Grímsvötn.

Andra medier om utvecklingen:
Ovanligt med två utbrott: Svenska Dagbladet
Islands turistnäring hoppas tjäna på vulkanutbrotten: Dagens Nyheter
Utbrottet på väg att upphöra: Expressen

Askprognos för Grímsvötn skonar Kirkjubæjarklaustur

Vulkanutbrottet vid Grímsvötn har övergått från en stadig ström av aska till rökpuffar med några minuters mellanrum. Nedfallet av aska har minskat avsevärt och väntas under dagen enbart beröra Vatnajökull. Om vulkanen följer mönstret kan utbrottet vara över inom några dagar.

Grímsvötns utbrott i år är vulkanens kraftigaste sedan 1873. Redan under det första dygnet producerades mer vulkaniskt material än under hela Eyjafjallajökullutbrottet förra året. Och det är sannolikt det största utbrottet på Island sedan Hekla år 1947.

Mätstationen på Grímsfjall, bredvid vulkanen, har sedan utbrottet började flyttat sig 50 centimeter norrut och sjunkit med 25 centimeter. Samma station hade rest sig ungefär lika mycket sedan magmainskotten började under Grímsvötn direkt efter 2004 års utbrott.

Sett till hur mycket vulkaniskt material som kastades upp ur jordens inre var Eyjafjallajökull inte något stort utbrott. Då var avståndet till närmaste bebyggelse, gården Þorvaldseyri, sex kilometer. Den här gången var avståndet sextio kilometer - hade Grímsvötns aska i stället fallit över Þorvaldseyri hade täcket varit en halv meter tjockt.

Mycket tyder nu på att utbrottet är på väg att lägga sig. Askpelaren nådde i går kväll tre kilometer. Eftersom askan inte längre strömmar konstant ur kratern var molnet ibland ljusare, medan det åter färgades gråsvart när Grímsvötn puffade ut ny aska.

Askan från Grímsvötn är finkornig, men grövre än Eyjafjallajökulls. Jarðvísindastofnuns analys av prover som tagits på olika platser längs med sydkusten visar att 50 till 60 procent av askan klassas som fin, vilket innebär att den är mindre än 60 mikrometer. Den riktigt hälsofarliga askan är högst 10 mikrometer. Så liten var drygt 20 procent av Eyjafjallajökulls aska, men bara 5 till 10 procent av Grímsvötns.

Även den aska som är på 60 mikrometer kan hålla sig i luften ganska länge. Och den förmodat mest finkorniga askan från Grímsvötn, som nådde 20 kilometers höjd i lördags, har inte kunnat analyseras eftersom den var så lätt att den snabbt försvann ut över Atlanten.

I Kirkjubæjarklaustur lättade mörkret betydligt under gårdagen. Sikten var ibland upp till 200 meter och det var möjligt att vara utomhus korta stunder utan skyddsglasögon. De hårda vindarna såg också till att blåsa ut askan till havs.

Askprognosen för de kommande dagarna ser också förhållandevis bra ut. Om utbrottet fortsätter kommer askan enligt Veðurstofa Íslands främst att falla över höglandet i dag. Under de närmaste dagarna kommer den att spridas söder, öster och norr om vulkanen.

Grímsvötn är Islands mest aktiva vulkan. Det vanligaste scenariot är att utbrottet är kraftigast i början för att sedan avta avsevärt och upphöra inom en vecka.

Historiskt sett har Grímsvötn erupterat i perioder, och vulkanen tycks just nu vara inne i en fas av hög aktivitet. Cykeln löper på ungefär 130 år och omfattar 40 till 80 år med många utbrott för att sedan slumra i cirka 50 år. Efter 1938 års utbrott dröjde det ända till 1983 nästa gång. Om mönstret upprepas kommer eruptionerna att nå kulmen omkring år 2050 för att sedan upphöra runt år 2060 och därefter återupptas vid år 2110.

Risken för översvämningar är fortfarande liten. Enligt Jarðvísindastofnun smälter utbrottet inte mycket snö eller is, och de få stigande vattenstånd som noterats tros bero på att aska lagt sig i älvarna och höjt botten något. Jordskalven är nu ytterst få och rörelserna i jordskorpan har avmattats.

Även om avsmältningen är liten har utbrottet stora konsekvenser för de isländska glaciärerna. De har under de senaste årtiondena minskat avsevärt - Vatnajökull mest med omkring 1 procent per år. En andra sommar i rad med aska som täcker isen ökar värmen, eskalerar avsmältningen och minskar därmed den snö och is som lägger sig på glaciärerna för att så småningom bli en del av istäcket.

Det isländska in- och utrikesflyget ligger nere under morgonen. Det är dock inte troligt att åtminstone delar av luftrummet öppnas under dagen. Ringvägen öppnades under gårdagen för trafik även om Almannavarnir uppmanar alla som inte måste resa att undvika sträckan mellan Vík í Mýrdal och Kvísker. Vid hårda vindar är sikten alltjämt begränsad och vid möten virvlar aska upp och skymmer sikten.

En tysk turist saknas enligt Landsbjörg norr om Vatnajökull. Mannen hade kontakt med släktingar i Tyskland under måndagen, men har sedan dess inte svarat i telefon.

Några enstaka familjer har lämnat Kirkjubæjarklaustur. Askan innehåller dock fortsatt små mängder fluor och är inte alls lika stickande som Eyjafjallajökulls aska.

I den svårast drabbade regionen bor omkring 1 000 personer och 20 000 får. På ett par gårdar har döda får hittats. Dödsorsaken är dock knappast förgiftning utan förmodligen stress. När nedfallet av aska var som värst var det för människor näst intill omöjligt att befinna sig utomhus trots skydd för ögon, näsa och mun. Fåren, som kan ställa sig i lä för vindarna men inte undkomma askan, har sannolikt drabbats av panik.

Efter Eyjafjallajökulls utbrott rapporterades lungpest från sju gårdar i regionen. Sjukdomen kan utlösas av stress, och det är troligt att tillvaron i askmolnet låg bakom dödsfallen. Det är därför inte osannolikt - med tanke på att även det här utbrottet tycks orsaka stress - att fler kan drabbas av lungpest. De vuxna djuren vaccinerades i höstas och vintras i förebyggande syfte, men vårens lamm har inte hunnit vaccineras mot sjukdomen.

På sina håll har även döda fåglar påträffats. Och en häst har gått ned sig i ett vattendrag och drunknat - förmodligen efter att ha reagerat i panik på askan.

I Kirkjubæjarklaustur hördes dock fågelsång på nytt under gårdagen. Många bönder fick också hjälp med att ta in sina djur. De boende väntas också få hjälp att rensa byggnader från aska. Regeringen väntas i morgon ge klartecken till att tillfälligt anställa arbetslösa och studenter som ska bistå lokalbefolkningen med att få livet att återgå till det normala. Om Grímsvötn har tystnat.

Här kan du läsa mer om Grímsvötns utbrott.

Grafik: Veðurstofa Íslands
Foto (askkorn från Kirkjubæjarklaustur): Jarðvísindastofnun

Andra medier om vulkanutbrottet vid Grímsvötn:
"Vi märker inte mycket av askmolnet": Ystads Allehanda
Boende vid Grímsvötn svårt drabbade: Aftonbladet
De stannar - för att rädda djuren: Aftonbladet
"Vulkanutbrottet på väg att upphöra": Aftonbladet
Här dör djuren av askmolnet: Expressen
Experter kände till vulkanutbrottet i förväg: Dagens Nyheter
Askmoln drabbar Island igen: Dagen
Helena vill stanna på Island - trots mörk himmel: Västerbottens Folkblad
Oroliga bönder stannar hos de stressade djuren: Sydsvenskan

Dagens citat

"Usama bin Ladins arvtagare och en ny ledare för nätverket al-Qaida har valts av medlemmarna i en hemlig omröstning. Den lycklige heter Ingimar Th. Ölkær och är tidigare major i Frälsningsarmén. Ingimar har tidigare skaffat sig ett gott rykte efter att ha arbetat för olika organisationer som Scoutrörelsen, Islands olympiska kommitté, KR, Ishockeyförbundet samt att han dessutom under flera år var vice ordförande i Lionsklubben Glömma i Fáskrúðsfjörður. På frågan om någon ny linje var att vänta från den nye ledaren svarade Ingimar bara: 'De otrogna måste dö, oavsett vad det kostar.'"

Baggalútur har hittat al-Qaidas nye ledare på Island.

Sandstorm vid Skógar under Grímsvötns utbrott

Det blåste som sagt storm på delar av den isländska sydkusten i går. På sina håll virvlade vulkanaska - både från Grímsvötn och Eyjafjallajökull - omkring, på andra platser blandades askan med sand och här utanför Skógar var det mest sand.

Här kan du läsa mer om Grímsvötn.

Läsarmejl: Går det att provocera fram vulkanutbrott?

Om ett kraftigt jordskalv eller annan vulkanisk aktivitet kan bidra till att utlösa ett vulkanutbrott - går det då att provocera fram ett utbrott? Genom att spränga i marken eller borra riktigt djupt? Om en vulkan ändå ska eruptera kan den ju i så fall lika gärna göra det vid en kontrollerad tidpunkt så slipper flygbolagen överraskas av nya askmoln.

Ungefär så undrar en bloggläsare. Är det möjligt för människan att påverka ett vulkanutbrott när det är möjligt att framkalla något som liknar jordskalv?

Nja, jordskalv kan visserligen bidra till att utlösa vulkanutbrott. Det är lite på samma sätt som att kraftigt skaka en burk läsk - det kan bidra till att påverka tidpunkten när det pyser över, men om inte burken är full händer inget.

Men att provocera fram ett utbrott är nog näst intill omöjligt. Själva grundförutsättningarna, en full magmakammare och ett rejält underjordiskt tryck, utgår från sådana djup i planetens innandöme att det inte är möjligt att påverka dem. Och utan dessa förutsättningar sker inget utbrott - vilka metoder människan än skulle hitta på för att försöka utlösa ett sådant.

I teorin kanske det skulle kunna vara möjligt att påverka tidpunkten för ett utbrott genom att på stora djup borra eller spränga i vulkanen. Men då krävs att grundförutsättningarna är uppfyllda - att vulkanen på egen hand står på randen till en eruption.

Av förståeliga - och tekniska - är det aldrig någon som har försökt sig på något liknande. Det är också i högsta grad tveksamt om det skulle vara möjligt att borra så djupt (och när det gäller Islands del dessutom ofta genom ett upp till kilometertjockt istäcke) för att där orsaka något som påminner om ett jordskalv.

Att det i teorin skulle kunna vara möjligt att marginellt påverka själva tidpunkten är alltså inte helt uteslutet, även om det i dag är tekniskt omöjligt att genomföra. Men att till exempel "beställa" ett utbrott från Eyjafjallajökull eller Grímsvötn på en mindre olämplig tidpunkt som julafton, när en stor del av flygtrafiken ligger nere, är i dagsläget otänkbart.

Här kan du läsa mer om jordskalv skapade av människan och här mer om Grímsvötn.

Grímsvötn och askans rike: Dagar i Kirkjubæjarklaustur

Mörkret lättade i går kväll från Kirkjubæjarklaustur och sikten ökade från 5 till 50 meter. Vulkanutbrottets intensitet har avtagit, men fortsatt nedfall av aska väntas över sydöstra Island under dagen. Även om mängden aska är stor är den inte alls lika besvärande som Eyjafjallajökulls.

Att befinna sig i Kirkjubæjarklaustur är ungefär som att ha varit vid Eyjafjallajökulls fot för ett drygt år sedan. Askan skapar ett kompakt mörker och letar sig in överallt. Den får fåglarnas sång att tystna och sveper in marken i ett isolerande täcke som gör alla ljud dova och klangfattiga.

Även om Grímsvötns utbrott inledningsvis var tio gånger kraftigare än Eyjafjallajökulls är ändå den här askan - med all respekt för de hårdast drabbade i regionen mellan Kirkjubæjarklaustur och Kvísker - betydligt lättare att leva med. Den här askan är ett fint pulver av basalt. Eyjafjallajökulls var små vassa kristaller av glas.

Båda typerna av aska orsakar ofta huvudvärk, sticker i ögonen, svider i näsan och fastnar mellan tänderna. Och den som vistats ute i Kirkjubæjarklaustur eller vid Eyjafjallajökull en stund ser ut som om en bomb har smällt i ansiktet. Men skillnaden i sammansättning gör att Grímsvötns aska visserligen är besvärande och påfrestande men inte obehaglig på samma sätt.

Askan blir också närmast ett minne för livet. Den tar sig igenom låsta dörrar och stängda fönster. Den kan ta tid att tvätta bort helt och hållet. Och i teknikprylar som kameraobjektiv och tangentbord gör askan sig ständigt påmind i form av ett lätt krasande.

Islandsbloggen lämnade i går kväll Kirkjubæjarklaustur efter två dagar i den förbjudna zonen. Vid Vík í Mýrdal sju mil västerut hade sikten klarnat avsevärt, och längre västerut var det hårda vindar som skapade sand- och askstormar - både med ny aska från Grímsvötn och gammal från Eyjafjallajökull - som var problemet. Efter Vík í Mýrdal var sikten god även om himlen var lite disigare än vanligt.

Nedfall av aska har skett över hela Island förutom Västfjordarna. I Reykjavík rörde det sig om ett tunt puder, medan det närmare den förbjudna zonen handlade om avsevärda mängder. Och i trakterna kring Kirkjubæjarklaustur låg askan centimeterdjup.

Även om gårdagens stormvindar var så kraftiga att de mellan Höfn och Djúpivogur krossade bilrutor har de också fördelar eftersom de gör att inte askan lägger sig. I stället blåser den ut över havet. I dag väntas regnskurar på sydöstra Island, något som också är efterlängtat av lokalbefolkningen då de binder askan i marken och minskar röken.

De prover som hittills har gjorts visar att askan innehåller låga halter av fluor. Det innebär att den inte är hälsofarlig. Sammansättningen kan dock ändras om utbrottet ändrar karaktär.

På åtminstone en gård har döda får påträffats. Vid en fiskeodling utanför Kirkjubæjarklaustur täppte aska igen utloppet och flera tankar svämmade över. Ett par hundra kilo fjällröding dog.

Eruptionen har mattats av och flera isländska experter anser att det är troligt att intensiteten kommer att minska ytterligare inom loppet av några dagar. Men vulkaner är oberäkneliga. Historien säger att Grímsvötns utbrott brukar vara ganska korta och börjar kraftfullt för att sedan mojna. Det innebär inte att ett scenario där utbrottet pågår i flera veckor på något sätt kan uteslutas.

Trots att vulkanen förlorat kraft kastades under gårdagen 2 000 ton vulkaniskt material i sekunden upp ur Grímsvötns krater. Eftersom den producerar aska i stället för lava rör det sig inte om något så kallat turistutbrott - askan sprider ett kompakt dis som gör det omöjligt att se själva rökpelaren utom från luften eller på mycket långt håll.

Den största risken med utbrott som äger rum under glaciärer är översvämningar. Grímsvötn har tidigare orsakat enorm förödelse när vulkanen har fått Vatnajökulls tak att ge vika och vattenmassor sköljt fram över sydkusten och dragit med sig vägar och broar.

De riskerna är nu små. De översvämningar som skedde i höstas tömde den underjordiska sjö som ligger ovanför vulkanens magmakammare, och har ännu inte samlat mycket smältvatten. Utbrottet sker dessutom vid en plats där istäcket inte är särskilt tjockt. Om eruptionen flyttar sig under glaciären kan läget förändras.

Regeringen vill nu ge kommunerna resurser att tillfälligt anställa arbetslösa och studenter för att bistå dem som har drabbats hårdast av vulkanutbrottet. I somras fick många bönder hjälp efter Eyjafjallajökullutbrottet med att rensa gårdarna från aska.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet vid Grímsvötn.

Andra medier om vulkanutbrottet vid Grímsvötn:
Bofasta stannar kvar i askmolnet: Svenska Dagbladet
252 flygavgångar ställs in: Svenska Dagbladet
I kväll kan svenska flygtrafiken stoppas: Aftonbladet
Brittiska flyg ställs in på morgonen: Expressen
Hon får uppleva vulkanutbrott igen: Skånskan
Henning strandad fem mil från vulkanen: Värmlands Folkblad

Dagens citat

"Yeah, Björk's music is 'post' — post-rock, post-apocalyptic, flashily futuristic in tone. But it's also 'pre,' tapping emotions untamed by rational thought. The electronic soundscapes she creates on Post, with the help of English dance-floor stars like Nellee Hooper, Tricky and Howie B., give her lots of room to roam."

Rolling Stone rankar Björks "Post" som ett av 1990-talets 100 bästa album.

När till och med hästarna söker skydd för

När till och med hästarna söker skydd för blåsten är den rätt besvärlig.

Vik i Myrdal mår fint.

Vik i Myrdal mår ganska fint just nu.

Hej då förbjudna zonen, hej askstorm.

Hej då förbjudna zonen, hej ask- och sandstorm.

Bensinpumpsskydd i utbrottstider.

Bensinpumpsskydd i utbrottstider.

Fågellivet kan ha drabbats av majsnön

Femton centimeter snö i Egilsstaðir och snöstorm i delar av Västfjordarna. Helgen förde med sig ett för årstiden sällsynt vinterväder. Och i norr väntas mer snö i veckan.

Igensnöade vägar tillhör inte ovanligheterna under vintern, men det snöoväder som drog in över norra och östra Island under fredagen stängde tillfälligt flera större vägar. Många vägar är alltjämt svårframkomliga på grund av snön, och de problemen väntas fortsätta även nästa vecka. Då väntas nämligen ytterligare snöfall i norr och fortsatt låga temperaturer.

På östra Island, där snöfallet var kraftigast, skedde flera avåkningar i halkan. Även i Västfjordarna, där vindarna i fredags nådde stormstyrka, ägde flera trafikolyckor rum.

Men snön ställer inte bara till med problem för trafiken. De bönder som har släppt ut vårlammen har fått ta in dem till stallarna på nytt på grund av kylan.

Atli Vigfússon, bonde utanför Húsavík i norr, säger till Morgunblaðið att han befarar att kylan har fått många fåglar att lämna sina bon och överge äggen:

"Jag såg när jag gick ut i morse att det är fullt av fåglar vid huset, till exempel enkelbeckasin och rödspov, och det är klart att det är fåglar som har övergett bona."

Atli Vigfússon berättar att ejdrarna ruvade länge på äggen trots det ymniga snöfallet, men så småningom lämnade dem åt sitt öde. Han hoppas att de flesta fåglarna kommer att lägga nya ägg, skriver Morgunblaðið.

Ja, sikten är alltså bättre nu.

Ja, sikten är alltså bättre nu.

Trots avspärrade vägar - det har klarnat

Trots avspärrade vägar - det har klarnat upp betydligt den senaste timmen.

Tja, det här är ju också en lösning

Tja, det här är ju också en lösning på askproblemet.

Spanska demonstranter i isländska fotspår

Den isländska kastrullrevolutionen har fått en spansk efterföljare. Missnöjet med landets ekonomiska situation och Europas högsta arbetslöshet har fått tusentals att samlas på gatorna för att kräva demokratiska reformer.

I lördags samlades ett trettiotal spanjorer bosatta på Island på Austurvöllur i Reykjavík för att ge sitt stöd till de landsmän som demonstrerade i hemlandet. Och platsen var densamma som där islänningarna samlades och så småningom fick regeringen och ledningen för centralbanken på fall.

Bland åhörarna fanns två alltingsledamöter, Rörelsens Birgitta Jónsdóttir och Lilja Mósesdóttir, avhoppare från Gröna vänstern i alltinget. Bägge applåderade åt kraven på demokratiska förändringar. Birgitta Jónsdóttir tog själv megafonen vid två tillfällen och uppmanade till ökat folkligt engagemang och mer direktdemokrati i form av folkomröstningar. Hon sade också att den folkliga demokratirörelsen inte skulle riskera att fastna i den traditionella partipolitiken. Målet borde vara att försöka förändra så mycket som möjligt under en eller två mandatperioder för att sedan lämna parlamentet.

Bland demonstranterna fanns också islänningar som visade sitt stöd för spanjorerna. Lördagens möte skulle mynna ut i en kravlista som skulle förmedlas till spanska kamrater.

Vulkanaskan från Grímsvötn hotar inte djurlivet

Askmolnet från Grímsvötn har redan nått stora delar av Island. Men vulkanaskan innehåller i nuläget låga halter av miljögifter. Och under dagen finns förhoppningar om att vinden ska vända och blåsa ut askan över Atlanten.

Vulkanutbrottet vid Grímsvötn började vid 17.30 lokal tid i lördags. Redan efter ett par timmar syntes en pelare av aska och ånga över Vatnajökull. Eruptionen sker vid en krater som är 500 till 800 meter lång och på nästan exakt samma plats som 2004 års utbrott. Istjockleken ska här bara ha varit 50 till 200 meter.

Askpelaren nådde i går tio till elva kilometers höjd, att jämföra med nästan tjugo kilometer i inledningsfasen. Utbrottet är det kraftigaste vid Grímsvötn under det senaste århundradet. Intensiteten mattades något i går eftermiddag.

Det i särklass värst drabbade området är Kirkjubæjarklaustur. Här ligger askan centimetertjock på marken. De ortsbor som har tagit sig ut i askstormen har ofta gjort det för att montera ned takrännor och stuprännor för att de inte ska täppas igen av aska.

Under ett lättare regn under söndagskvällen lättade nedfallet av aska betydligt. Därefter vände vinden på nytt och nedfallet tilltog, sikten minskade till tio meter och mörkret sänkte sig över sydöstra Island.

Gårdagens nyckfulla vindar gjorde att vulkanaskan nådde samtliga landsdelar utom Västfjordarna. Mindre mängder noterades i Reykjavík i väster, Akureyri och Skagaströnd i norr och Vopnafjörður i nordost.

All flygtrafik ligger nere under morgonen och förmiddagen. Förhoppningar finns dock om att kunna lyfta flygförbudet i delar av landet under eftermiddagen. Väderprognosen säger att vinden kan vända och börja blåsa askan i riktning rakt söderut.

Vägen väntas fortfarande vara avspärrad öster om Vík í Mýrdal. Det finns dock inga planer på att evakuera boende i nuläget. Bönder kommer att erbjudas hjälp att ta hand om djuren. Det finns berättelser om bönder som gått ut för att samla in sina får - i synnerhet lammen - och ta dem inomhus. De har hört fåren bräka i askan på nära håll, men ändå inte fått syn på dem.

Riskerna för djurlivet är dock små. Även om utbrottet är ovanligt kraftigt för att vara Grímsvötn, så är askan bekant. Magman består av basalt och innehåller därför - till skillnad från Eyjafjallajökull 2010 - inte fluor.

Den första askan är lätt basisk. Det tyder på att partiklarna har smulats sönder av vattenånga från glaciären. Det innebär också att vattnet närmast sköljer askan ren från vulkangaser.

Om sammansättningen ändras kan askan också bli giftig. Fluor är farligt för djur som betar och dricker färskvatten. Sådana förändringar kan ske om tillgången till vatten på glaciären minskar - då finns det inte längre något som tvättar askan.

Utbrottets förlopp var mycket snabbt, men redan efter det förra utbrottet år 2004 började det här att byggas upp. Mätstationen vid Grímsfjall har visat på en stadig landhöjning ända sedan dess, vilket är ett tecken på magmainflöden under Vatnajökull. Den senaste månaden har även antalet jordskalv ökat.

Risken för översvämningar bedöms i dagsläget som liten. Grímsvötn svämmade över i höstas och sjön, som är underjordisk och belägen under Vatnajökull, tömde sig därmed. Särskilt mycket smältvatten lär inte ha samlats sedan dess, och utbrottet äger dessutom rum på en plats där istäcket är tunt.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet vid Grímsvötn och här se videoklipp från Islandsbloggens resa in i den förbjudna zonen.

Andra medier om vulkanutbrottet vid Grímsvötn:
Aska föll över Reykjavík i natt: Expressen
Jón, 43, vid vulkanen: "Det regnade stenar": Expressen

Dagens citat

"Jag har blandat blod med det här utmärkta folket i regering och opposition i ett och ett halvt decennium och ser inte de politiska skälen bakom den turbulens som stundtals råder. Jag tror att den här oron snarare är personlig än politisk. Då har logiken försvunnit från politiken och människor som jag har slutat att förstå. Jag är trots allt trygghetsnarkoman och trivs dåligt med saker som jag inte förstår."

Utrikesminister Össur Skarphéðinsson i Eyjan om Socialdemokraternas regeringssamarbete med Gröna vänstern.