tisdag 19 juli 2011

Förslag till ny grundlag: Personval och färre ministrar

Högst tolv år för presidenten och åtta år för ministrar. Kraftigt utökade möjligheter till personval, sänkt procentspärr till alltinget och en talman utan rösträtt. Dessutom ska statens ägande av naturresurser skrivas in i grundlagen. Det är några av huvuddragen i förslaget till ny isländsk konstitution som presenterades i går.

I utkastet har antalet paragrafer ökat från 80 till 114. Grundlagsrådet överlämnar förslaget till alltinget i slutet av nästa vecka efter ytterligare två debattrundor.

Som väntat innehåller förslaget en rejäl ommöblering i det politiska systemet. Ministrar, som blir högst tio till antalet, ska få sitta i högst åtta år och ska under tiden som statsråd lämna sin plats i alltinget till en ersättare. Talmannen föreslås bli en förlängning av presidentämbetet, och ska också lämna ifrån sig alltingsplatsen och rösträtten under tjänstgöringstiden. Talmannen blir också presidentens ställföreträdare och tar över ämbetet om presidenten av något skäl inte kan sköta det.

Alltingsledamöter ska heller inte delta i omröstningar där de själva har egenintressen. Bidrag i samband med personvalskampanjer samt andra intressekopplingar ska offentliggöras så snart som möjligt.

Statsråd blir skyldiga att ge alltinget all relevant information om ett ärende. Det innebär att ministrar inte får ljuga eller förtiga viktiga upplysningar.

Utrikespolitiken ska i större utsträckning gå genom alltinget och inte bara behandlas i en snäv krets inom regeringen. Detta för att öka genomsynligheten.

Spärren till alltinget sänks från dagens fem till fyra procent. Väljarna ska få betydligt större möjligheter att påverka vilka kandidater de vill se i parlamentet. I dag går det att stryka kandidater, men grundlagsrådet vill göra det möjligt att välja representanter från olika valsedlar - såväl från listor för olika partier som att blanda valkrets- och rikslistor. Inslaget av personval blir alltså betydligt större när väljarna får makten att påverka de listor som bestäms internt av partierna.

Grundlagsrådet håller dörren öppen för en fortsatt valkretsindelning. Distrikten ska dock högst vara åtta. De mandat som öronmärks för distrikten får vara högst 30 av alltingets 63. Det gör att en majoritet av alltinget alltid ska vara valt på riksbasis.

Folkomröstningar ska bli ett instrument att avgöra viktiga frågor. Om 15 procent av väljarna ställer sig bakom ett sådant förslag ska en folkomröstning genomföras inom två år. Det blir upp till alltinget att bestämma om omröstningen ska vara rådande eller beslutande. Möjligheten gäller dock inte budgeten, internationella ekonomiska förpliktelser, skattefrågor och medborgarskap.

Medborgarna ska även få en direkt öppning till alltinget. Det räcker med att 2 procent av islänningarna skriver under ett förslag för att det måste behandlas i alltinget.

Även en minoritet av alltingets ledamöter kan tvinga fram en folkomröstning. För det krävs att en tredjedel av parlamentarikerna inom tre dagar från beslutet lägger fram ett sådant förslag i alltinget. Om folket skulle säga ja till lagen i den efterföljande omröstningen ska även presidenten godkänna lagen.

Islands president får högst sitta i tre perioder men får behålla rätten att föra frågor till folkomröstningar genom att inte godkänna lagar som antagits av alltinget. Ett sådant beslut ska tas inom en vecka från att presidenten fått lagtexten i sin hand för underskrift. Om inte alltinget väljer att dra tillbaka lagen ska folkomröstningen ske inom tre månader. Inte heller presidenten har möjlighet att stoppa budgeten, internationella förpliktelser, skattefrågor eller medborgarskap.

Presidenten får också rätt att inte godkänna domarutnämningar. Utnämningen till ett sådant ämbete ska ske efter meriter.

Vidare vill grundlagsrådet att de naturtillgångar som i dag inte är i privat ägo ska tillhöra staten. Det ska inte vara tillåtet att sälja eller belåna dem. Nyttjandet av de gemensamma resurserna ska präglas av hållbarhetstänkande, ansvarstänkande och tjäna allmänna intressen. Naturen ska bevaras för kommande generationer och rätten att röra sig i den inte inskränkas.

Samhället ska präglas av åsiktsfrihet med fri press och fri debatt där var och en ansvarar för sina uttalanden. För att kunna säkra tillgången till information får staten ansvaret att trygga internetförbindelser för alla islänningar.

Dessutom tycks statskyrkan vara på väg ut. I förslaget sägs inget om att den evangelisk-lutherska kyrkan ska ha någon särställning. Islänningarna ska dock själva få avgöra om kyrkan och staten ska åtskiljas.

Grundlagsrådet överlämnar formellt förslaget till talmannen den 29 juli. Sedan blir det upp till alltinget att avgöra hur utkastet ska behandlas och om islänningarna ska få ta ställning till det.

Här kan du läsa grundlagsrådet och här kan du läsa förslaget i sin helhet.