Vägmärken för liftare sprider sig till Ísafjörður

Vägmärken för liftare sätts upp även i Ísafjörður. Syftet är att få folk att samåka i glesbefolkade områden där kollektivtrafiken är begränsad eller obefintlig. Målet är att både vägmärket och liftandet ska sprida sig över Island.

De första vägskyltarna för liftare sattes i våras upp i Súðavík och Bolungarvík. Nu följer även grannkommunen Ísafjörður efter, rapporterar RÚV.

Syftet är att underlätta samåkande. Den som ställer sig vid ett sådant vägmärke anses acceptera att enligt en betalningsmodell dela bensinkostnaden med föraren.

Jónas Guðmundsson, som genom företaget Leið är en av initiativtagarna till det nya vägmärket, hoppas att samåkande ska kunna väga upp bristen på kollektivtrafik i delar av landet. Han strävar därför efter att vägmärket också ska sprida sig över Island och att liftandet ska bli en form av kollektivtrafik.

Projektet ska utvärderas under hösten.

Här kan du läsa mer om vägmärket för liftare.

Foto: Leið

Sågar Reykjavík för att strunta i fågellivet i Tjörnin

Reykjavíks kommun struntar i fågellivet vid Tjörnin. Därför är flera arter på väg att försvinna och antalet andungar har aldrig varit så litet som i sommar. Huvudproblemet är brist på föda.

Tjörnin liknar närmast en brödsoppa - att mata fåglarna är nämligen ett vanligt tidsfördriv bland både Reykjavíkbor och turister. Men bröd är inte den proteinrika föda som är bäst för fåglarna.

Samtidigt har bristen på småfisk i havet lockat stora mängder silltrut till den lilla sjön i stadens hjärta. Den aggressiva fågeln beräknas i dag äta 95 procent av brödet som kastas i Tjörnin. I våras gick kommunen till och med ut och uppmanade till att sluta mata fåglarna under sommarhalvåret. Annars finns en risk att silltruten tar över helt och hållet.

Gäss och änder får visserligen även de del av brödfödan, men den gör dem ständigt proppmätta utan att de får i sig de proteinrika insekter och vattenlevande småkryp som utgör normaldieten. Och bröd duger inte åt ungarna som i allt större utsträckning dör av undernäring.

Sommarens undersökningar visar att fågellivet aldrig varit i så dåligt skick som i år. I juli räknades till 24 andungar. Många var dock magra och med små förutsättningar att överleva. Förra året var antalet ungar 54, och för perioden 1974-2010 var det genomsnittliga antalet ungar 156.

I en rapport får nu Reykjavíks kommun svidande kritik för sitt agerande när det gäller Tjörnin. Snatteranden har i princip försvunnit från sjön, och inom de närmaste somrarna kommer även berganden och ejdern att ge sig av.

Fågelexperten Jóhann Óli Hilmarsson och ekologen Ólafur K. Nielsen lämnade i januari i år in en rapport om läget i Tjörnin. Det dröjde åtta månader innan innehållet diskuterades av politikerna. Ólafur K. Nielsen säger i Morgunblaðið att det understryker kommunens ointresse för fågellivet:

"Situationen är sådan att ungarna behöver matas under sommaren tills de ger sig av. Huvudproblemet är den extrema bristen på föda och de ungar som är kvar vid sommarens slut visar tecken på att ha lidit av hunger."

Gräsand och vigg tillhör de arter som i dagsläget klarar sig bättre vid Tjörnin. För att kunna bryta den negativa utvecklingen uppmanar Jóhann Óli Hilmarsson och Ólafur K. Nielsen kommunen att vidta åtgärder som främjar den biologiska mångfalden.

Kristín Soffía Jónsdóttir, socialdemokratisk kommunfullmäktigeledamot, säger i Morgunblaðið att politikerna bryr sig om läget vid Tjörnin, men att rapporten av misstag fallit mellan stolarna:

"Det här plockades bort från dagordningen på grund av många angelägna frågor som behövde avhandlas. Så gick tiden och frågan togs inte upp på dagordningen på nytt. Det var bara ett ärligt misstag som gjorde att frågan glömdes bort, men det var inte tal om ointresse."

Rapporten ska diskuteras i miljö- och kommunikationsnämnden den 13 september. Författarna kommer då att kallas till mötet, uppger Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om fågellivet vid Tjörnin.

Island förbereder sig för nya vulkanutbrott

Flera vulkanutbrott är att vänta inom de närmaste åren. Regeringen har därför beslutat att genomföra en omfattande kartläggning av riskerna knutna till eruptioner. På listan över vulkaner som är redo att eruptera finns Katla, Hekla och Grímsvötn.

Island är på väg in i en period där vulkanutbrott blir betydligt vanligare. Under det senaste århundradet har i snitt ett utbrott inträffat vart tredje år. Mycket pekar på att intervallerna kommer att krympa under de närmaste 50 åren.

Miljöminister Svandís Svavarsdóttir motiverar i ett pressmeddelande riskbedömningen med att täta eruptioner är att vänta framöver. De största riskerna finns i söder.

I synnerhet väntas den vulkaniska aktiviteten vid Vatnajökull öka, där regeringens bedömning är att utbrotten kan bli så täta som vartannat år. Grímsvötn har redan börjat expandera efter vårens kraftiga utbrott och ett mindre utbrott kan ha inträffat vid Hamarinn under sommaren. Jordskalv samt magmainflöde vid Bárðarbunga indikerar att vulkanen inte somnat in. 1996 års utbrott vid Gjálp pekade dessutom på ett möjligt samband mellan de vulkaniska systemen vid Vatnajökull.

Både Hekla och Katla är redo att eruptera. Hekla har expanderat mer än vid det förra utbrottet år 2000, och vid Katla kan ett mindre utbrott ha ägt rum under sommaren. Regeringen räknar med att bägge vulkanerna erupterar på nytt inom några år.

Utöver de vulkaner som regeringen nämner finns flera andra tänkbara platser för utbrott. Ny magma strömmar in under Askja, serier av jordskalv inträffar ofta i havet sydväst och norr om det isländska fastlandet där underjordiska vulkanutbrott tidigare inträffat och skalv vid Öræfajökull, en utlöpare från Vatnajökull i sydost, antyder att jättevulkanen som inte erupterat på nästan 300 år rör på sig.

Kartläggningen väntas ta 15 till 20 år i anspråk. En första riskbedömning ska dock vara klar inom tre år. Projektet omfattar nya evakuerings- och beredskapsplaner, varningssystem, skyddsåtgärder och förmedling av information.

Utbrotten vid Eyjafjallajökull och Grímsvötn visar enligt regeringen på behovet av ett nytt helhetsgrepp om det vulkaniska läget. Bland de institutioner och myndigheter som kommer att delta i arbetet finns Veðurstofa Íslands, Jarðvísindastofnun, Landgræðsla ríkisins, Vegagerðin och Almannavarnir.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrott på Island.

Dagens citat

"It glitters. It is a bit disco. It has something of Brezhnev-era Soviet architecture, but with bling. It is clearly a work of Iceland's recent past, of the years of magic money rather than of a new austerity. In a town where the standard building type is a two-storey house clad in corrugated steel, it stands out. Only the city's Lutheran parish church, an all-white gothic-deco space rocket, can compete."

Rowan Moore i The Observer om konserthuset Harpa i Reykjavík - läs mer här.

Lurade polisen - avslöjad av mejlutskrift

Det luktade cannabisrök i bilen. Men polisen hittade inga spår av narkotika i fordonet och lät de tre männen åka vidare. Snart visade det sig att föraren kastat ut narkotikan genom fönstret - invirad i en utskrift av ett mejl adresserat till honom själv.

Polisen i Reykjavík stoppade de tre männen nära Heiðmörk. När poliserna talade med föraren kände de en skarp lukt av cannabis i bilen, men trots undersökningar hittade de ingen narkotika i fordonet. Männen fick åka vidare mot Reykjavík.

Strax därpå hittade samma poliser ett papper vid vägkanten. Det innehöll en liten mängd cannabis - och pappret var en utskrift av ett mejl skickat till bilens förare, skriver Fréttablaðið.

När mannen anlände till bostaden stod polisen och väntade på honom. Urinprov visade att mannen hade rökt cannabis. Han är nu misstänkt för narkotikabrott.

Sparisjóður Norðfjarðar till salu - storbanker intresserade

Sparisjóður Norðfjarðar är till salu. Aktieägarna anser att det inte längre finns förutsättningar att driva sparbanksverksamheten vidare. Flera storbanker är intresserade av att köpa Sparisjóður Norðfjarðar.

Staten gick in i Sparisjóður Norðfjarðar för att få sparbanken på fötter efter finanskraschen. En majoritet av aktierna kontrolleras dock alltjämt av sparare bosatta i Reyðarfjörður och Neskaupstaður, där bankens två kontor finns.

Banken har i dag tillgångar på 5,2 miljarder isländska kronor och ett eget kapital på 591 miljoner. Men styrelseordföranden Jón Einar Marteinsson tror inte längre att det är möjligt att driva sparbanksverksamhet på Island när regeringen bestämt sig för att inte backa upp systemet. Han anser heller inte att det är möjligt att gå ihop med någon annan sparbank - även om vissa diskussioner förts med Sparisjóður Vestmannaeyja, rapporterar RÚV.

Sparisjóður Norðfjarðar grundades 1919. Beslutet innebär dock att verksamheten säljs och att traditionen bryts. Men spekulanter saknas inte. Flera större banker ska ha visat intresse för Sparisjóður Norðfjarðar.

Försäljningen väntas ta två månader. En majoritet av aktieägarna fattade beslutet, skriver RÚV.

Staten beslutade nyligen att sälja ut Sparisjóður Svarfdæla. Fler försäljningar är att vänta inom det närmaste året. När de är avslutade kommer den isländska bankkartan att ha ritats om - och frågan är om några sparbanker överlever den omstrukturering som nu pågår.

Motivet för att sälja Sparisjóður Norðfjarðar är att styrelsen inte längre tror att det är möjligt att bedriva bankverksamhet i så liten skala. Vilhjálmur Bjarnason, lektor vid Háskóli Íslands, säger till RÚV att de enda tänkbara köparna är större banker:

"Jag tror att det är helt osannolikt att allmänheten har intresse av att köpa en liten sparbank på landsbygden, oavsett om det är i Norðfjörður eller i Dalvík."

Vilhjálmur Bjarnason anser att det i dag inte finns förutsättningar för ett sparbanksnät på Island. Även om småbankerna varit viktiga lokalt och regionalt har de inte varit tillräckligt stora för att kunna locka till sig större kunder från näringslivet, rapporterar RÚV.

Här kan du läsa mer om försäljningen av Sparisjóður Svarfdæla.

Kinesisk investerare vill bygga lyxhotell på Island

Femstjärniga hotell i Grímsstaðir och Reykjavík plus en golfbana med 18 hål. Den kinesiske investeraren Huang Nubo vill satsa miljarder på den isländska turistindustrin. Han har redan köpt mark på nordöstra Island med förhoppningen om att kunna bygga inom kort.

Huang Nubo är styrelseordförande för Zhongkun Group och en av Kinas rikaste. Enligt Forbes är han god för 890 miljoner dollar. Han är dessutom en rutinerad och hängiven alpinist som bestigit flera av världens högsta berg och med starka känslor för Islands natur.

Intresset för Island ska ha väckts redan för 30 år sedan vid universitetet i Peking. En av hans klasskamrater var Hjörleifur Sveinbjörnsson, som bland annat gav Huang Nubo en tröja stickad av islandsull som höll honom varm under vintern.

Nyligen träffade han enligt ett pressmeddelande utrikesminister Össur Skarphéðinsson för att diskutera investeringsmöjligheter på Island. Huang Nubo vill bygga femstjärninga lyxhotell både i Reykjavík och Grímsstaðir, och på den senare även en golfbana med 18 hål. Den beräknade totalkostnaden är omkring 60 miljarder isländska kronor. Bygget skulle kunna påbörjas om ett halvår för att pågå i omkring tre år.

Kommunstyrelsen i Norðurþing, där Grímsstaðir ligger, är entusiastisk. Och även Össur Skarphéðinsson är positiv till planerna - i synnerhet eftersom den största satsningen ska göras på landsbygden och Huang Nubo vill utveckla turistnäringen i samråd med lokalbefolkning och myndigheter.

Huang Nubo har redan köpt 70 procent av marken vid Grímsstaðir. Arean är 300 kvadratkilometer och prislappen går enligt RÚV på en miljard isländska kronor.

Affären hänger dock på att den får godkännande av isländska och kinesiska myndigheter. Eftersom Huang Nubo inte är EES-medborgare har han inte rätt att utan tillstånd från inrikesdepartementet köpa mark på Island, och kinesiska valutarestriktioner gör att de inhemska myndigheterna måste godkänna utförseln av kapital.

En sådan försäljning har stoppats vid ett tidigare tillfälle, när en brittisk affärsman genom ett bolag baserat i Monaco ville köpa Hótel Valhöll vid Þingvellir, uppger Morgunblaðið. Huang Nubo tycks dock inte intresserad av att gå samma väg som Magma Energy gjorde vid köpet av HS Orka. Genom ett svenskt bolag skapat enbart för affären kunde det kanadensiska företaget köpa majoriteten av aktierna.

Inrikesminister Ögmundur Jónasson säger till RÚV att köpet ännu inte vunnit laga kraft, och att någon förfrågan om undantag från regelverket ännu inte landat på hans bord. Om så sker kommer affären att granskas grundligt utifrån utgångspunkten att allmänheten alltjämt ska ha tillgång till natur och naturresurser:

"Vi måste diskutera det med helhetsintressen i åtanke och vi behöver tänka långt fram i tiden, och jag måste säga att man ofta är för snabb att svälja allt som serveras på bordet utan att tugga."

Miljöminister Svandís Svavarsdóttir säger till Morgunblaðið att planerna måste genomgå samma utvärderingar som alla andra projekt, men att hon principiellt uppskattar investeringar i annat än energikrävande storindustri. Och Bergur Elías Ágústsson, kommunchef i Norðurþing, säger till Fréttablaðið att han är nöjd med den avsiktsförklaring som parterna undertecknat:

"Det här stämmer väl överens med vår framtidssyn för turismen. Investeringar i den här skalan har enorm betydelse. ... Nubo lägger stor vikt vid att samarbeta med oss om att utveckla turismen och delta i olika projekt i samhället. Därmed kan lilla Island få tillgång till en enorm marknad."

Bergur Elías Ágústsson tror inte heller att regeringen kommer att blockera affären. Investeringarna skulle helt enkelt betyda för mycket för en region som förlorat många invånare och arbetstillfällen, uppger Vísir.

I Reykjavík planerar Huang Nubo enligt Morgunblaðið ett hotell med 300 rum skräddarsytt för internationella konferenser. I Grímsstaðir är tanken att det ska bli ett lyxhotell med 120 rum samt häststall och golfbana runt knuten. Att valet faller på Island beror enligt Huang Nubo på att i synnerhet norra delen av landet utgör ett "framtidsparadis för turism med miljöanknytning", skriver Morgunblaðið.

Grímsstaðir är en av de högst belägna platserna utanför höglandet. Här finns redan i dag en betydligt enklare inkvartering för resenärer och det bedrivs också lantbruk här. Grímsstaðir ligger nära ringvägen, men är ödsligt beläget utan några tätorter på många mils avstånd.

Samtidigt ligger Grímsstaðir mitt emellan flera av Islands främsta naturpärlor - som Dettifoss, Jökulsárgljúfur, Ásbyrgi, Mývatn, Herðubreið, Askja och Kverkfjöll.

Huang Nubo har köpt 70 procent av marken, som är en av Islands största ägor. Staten äger enligt RÚV 25 procent medan markägare, som ännu inte har bestämt sig för om de ska sälja, kontrollerar resterande 5 procent. Han kan också tänka sig att avtala bort vattenrättigheterna från Jökulsá á Fjöllum.

Om staten inte säljer sin del men Ögmundur Jónasson tillåter köpet blir det upp till Huang Nubo att komma överens med de andra delägarna om alla större förändringar. Det innebär i dagsläget att fiske- och jordbruksdepartementet skulle företräda statens intressen i markfrågan, skriver Morgunblaðið.

Financial Times spekulerar i att Huang Nubos intresse går hand i hand med Kinas intresse för Island och Arktis. Investeraren har starka band till Kommunistpartiet och är bara en i raden av föreslagna samarbeten mellan länderna - senast visade Kina intresse för att forska om norrsken från Island.

Grímsstaðir är inte Huang Nubos enda planer för Island. Han har även undersökt möjligheterna att bygga hotell i Akureyri samt investera i turistnäringen i Langanesbyggð, där han också har diskuterat möjligheterna med kommunledningen, uppger Morgunblaðið.

Det kinesiska intresset för regionen upphör inte med Huang Nubo. I somras knackade det oväntat på kommunkontoret i Þórshöfn hos Gunnólfur Lárusson, kommunchef i Langanesbyggð. Representanter för Haichang Group ville se om det fanns möjligheter att exportera vatten från kommunen, skriver DV:

"De kom bara hit med syftet att undersöka om det var möjligt att köpa vatten här i Langanesbyggð. Det var ett samtal på ungefär en timme. ... De letar efter någon som kan exportera 100 000 ton vatten och ville undersöka om vi kunde göra det. Det här är bara något som vi måste ta fram upplysningar om huruvida vi kan göra det här eller inte."

Vattnet skulle antingen buteljeras på plats eller transporteras till Kina med båt. Haichang Group har även verksamhet inom oljeindustrin. Langanesbyggð har förhoppningar om att bli navet när sökandet efter olja och gas nordost om Island tar fart.

Här kan du läsa mer om Island och Kina.

Dagens citat

"Egendomligt nog var det en islänning, Árni Magnússon (1663-1730), som sålde ut sitt fattiga hemlands enda kulturella tillgångar när han avyttrade handskrifterna till både danska och svenska forskare. De flesta manuskripten hamnade självklart i Köpenhamn: Island var ju danskt. Hade de inte kommit dit, hade de sannolikt förstörts av fukt, mögel och sot på de isländska bondgårdar där de förvarades."

Inge Knutsson i Kristianstadsbladet om den nordiska litteraturen.

Kaupþing-chef fick sparken - får ändå rätt till bonus

Kaupþings chefsekonom Ásgeir Jónsson har rätt till bonus trots att banken gått omkull. Hæstiréttur Íslands river upp domen från Héraðsdómur Reykjavíkur. Ásgeir Jónssons krav på 1,3 miljoner isländska kronor blir nu en prioriterad fordran i bankens konkursbo.

Under 2006 skrev Ásgeir Jónsson under ett bonusavtal med Kaupþings ledning. Utbetalningarna skulle ske den 1 oktober 2008 och den 1 januari 2009. Han fick ut den första betalningen men inte den andra. Den 29 oktober 2008 blev Ásgeir Jónsson nämligen uppsagd från Kaupþing i samband med att Fjármálaeftirlitið utsåg en nämnd som skulle ta hand om den kraschade banken.

Att han fick sparken innebar också att Kaupþing inte betalade ut den återstående bonusen på 1,3 miljoner isländska kronor. Banken ville heller inte klassa summan som en prioriterad fordran. Ásgeir Jónsson vände sig dock till domstol för att få ut pengarna.

Héraðsdómur Reykjavíkur gav Kaupþing rätt, men Hæstiréttur Íslands river upp domslutet och fastslår att Ásgeir Jónssons sista bonusutbetalning ska få prioriterad status. Han hade visserligen slutat på banken innan pengarna skulle ha betalats ut, men avtalets formulering säger att bonusen var ersättning för tidigare utfört arbete. Därför anser Hæstiréttur Íslands att Ásgeir Jónsson har rätt till pengarna.

Här kan du läsa mer om Kaupþing, här Islandsbloggens recension av Ásgeir Jónssons bok Why Iceland? och här kan du läsa domen i sin helhet.

Margit Sandemo vill stoppa Ísfólkið

Margit Sandemos böcker om Ísfólkið är enormt populära på Island. När RÚV nu ger en tv-serie samma namn går författaren i taket - om inte serien byter namn före torsdagens premiär riskerar bolaget att stämmas.

I veckan är det premiär för Ragnhildur Steinunn Jónsdóttirs programserie Ísfólkið. Där träffar hon unga och framgångsrika islänningar. Bland de namn som dyker upp i tv-rutan finns bland annat skådespelarna Aníta Briem och Þorvaldur Davíð Kristjánsson, designern Mundi och musikern Daníel Bjarnason. Ragnhildur Steinunn Jónsdóttir säger i DV att syftet med serien är att visa vilka islänningar som kommer att vara tongivande under de kommande åren:

"Jag tänker tala med unga människor som utmärker sig. Det här är människor från alla håll. Inom områden som musik, skådespeleri, idrott och andra konstarter. Den här listan över människor har jag haft med mig under en otroligt lång tid. Jag vill hålla det så mångsidigt som möjligt. Jag tänkte på det här som en historisk dokumentation eftersom det här alla är människor som jag tror på blint."

Men namnet har väckt starka reaktioner hos den norska succéförfattaren Margit Sandemo. Hon uppskattar inte att tv-programmet har samma namn som hennes bokserie, som hittills omfattar 47 utgåvor på Island. Förläggaren Sigrún Halldórsdóttir säger i Vísir att Ísfólkið måste byta namn:

"Margit Sandemo och hennes familj fick kännedom om den här titeln och har begärt att RÚV ändrar den eftersom hon äger det här namnet. ... Det är en del av vårt avtal med henne att vi skyddar hennes verk mot sådana stölder."

Det är inte första gången som Sigrún Halldórsdóttir vänder sig till branschorganisationen Félag íslenskra bókaútgefanda för att stoppa projekt med koppling till Margit Sandemo. För två år sedan såldes pirattryckta utgåvor av hennes böcker på loppmarknaden Kolaportið i Reykjavík.

Sigrún Halldórsdóttir säger i Vísir att "Isfolket är ett namn som de flesta förknippar med Sandemo", och hon tänker nu söka ensamrätt på namnet. RÚV-chefen Páll Magnússon säger till Vísir att bolaget nu överväger hur de ska hantera problemet:

"Vi undersöker det här, å ena sidan vilken den juridiska delen av frågan är och å andra sidan vilken rättviseaspekten är. Man måste fundera över om böckerna lider någon skada om en tv-serie får det här namnet. Vi vill inte bryta några lagar, utan måste helt enkelt bedöma hur relevanta de här åsikterna är och därefter tar vi ställning till om det finns skäl till att ändra namnet."

Om inte RÚV backar om Ísfólkið hotar Sigrún Halldórsdóttir att dra bolaget inför rätta. Det första avsnittet av åtta i serien visas på torsdag 22.35 svensk tid.

Här kan du läsa mer om Ragnhildur Steinunn Jónsdóttir.

Ex-sambo åtalas för kartläggning av Siv Friðleifsdóttir

Ex-sambon kopplade in en färdskrivare i bilen och kartlade alltingsledamoten Siv Friðleifsdóttirs resor. Nu åtalas han för brott mot personuppgiftslagen. Om han fälls riskerar han upp till två års fängelse.

49-åriga framstegspartisten Siv Friðleifsdóttir är en av alltingets veteraner. Hon valdes in i parlamentet redan 1995 och har varit minister i sex år och dessutom varit gruppledare för Framstegspartiet.

Förra året valde hon och sambon att gå skilda vägar efter 26 år tillsammans. Separationen orsakade dock konflikter om parets ekonomi. Siv Friðleifsdóttir har nämligen under sina år i alltinget arbetat ihop en pension om 370 000 isländska kronor i månaden som gäller redan från 60 år, rapporterar DV.

Ex-sambon ville ha en del av pengarna, vilket Siv Friðleifsdóttir inte accepterade. Därför har han valt att stämma henne. Hans advokat anser enligt DV att förhållandet var äktenskapsliknande samt att paret hade gemensam ekonomi. Därför bör mannen ha rätt till en del av Siv Friðleifsdóttirs pension trots att de aldrig varit gifta, vilket normalt är ett krav för att pensionen ska delas mellan parterna.

Totalt rör det sig om runt 100 miljoner isländska kronor. Det är första gången som domstol får avgöra en fråga om hur pensioner för alltingsledamöter och statsråd ska fördelas. Och nu väntar dessutom alltså åtal mot ex-maken.

I slutet av förra året reagerade Siv Friðleifsdóttir på att ex-sambon tycktes känna till alla resor hon företog sig. Så småningom hittade hon förklaringen. I bilen hittade hon en färdskrivare kopplad till en gps och ex-sambons dator. På så sätt kunde han i detalj kartlägga hur hon färdades med bilen.

Siv Friðleifsdóttir vände sig till polisen. Ex-sambon ska enligt Vísir ha förklarat agerandet med att det var hans bil och att han därför hade rätt att kontrollera hur den kördes. Varken Siv Friðleifsdóttir eller ex-sambon är dock registrerade som ägare av bilen, en Skoda Octavia. Den är i stället skriven på deras gemensamma son, uppger Vísir.

Mannen åtalas nu för brott mot personuppgiftslagen och brott mot privatlivets helgd, något som kan ge upp till två års fängelse. Han har enligt åtalet installerat färdskrivare och gps för att utan Siv Friðleifsdóttirs vetskap kunna kartlägga hennes rörelser. Ex-sambon säger till DV att han inte vill kommentera uppgifterna i media men att han är oskyldig till "spioneri":

"Jag tycker helt enkelt bättre om Siv än att jag går in i något slags smutskastning mot henne i media. ... Jag är oskyldig till de här åtalspunkterna, punkt."

Ex-sambon nekar till brott och anser sig inte ha gjort något fel eftersom han bara ville ha koll på hur Siv Friðleifsdóttir skötte bilen. Han ska även ha polisanmält henne för brott, men den utredningen ska ha lagts ned, rapporterar Vísir.

Här kan du läsa mer om Siv Friðleifsdóttir.

Dagens citat

"Juridiskt lärda män uppmanar mig att låta honom stå för de här yttrandena inför domstol. ... Sådana yttranden säger alltid mer om den som skriver än om den som är omskriven. ... De visar förmodligen något slags själslig kris."

Ólafur Arnarsson, ekonom och författare av boken Sofandi að feigðarósi, säger i DV att han överväger att stämma Morgunblaðið och chefredaktören Davíð Oddsson för förtal på grund av en ledarartikel där han pekas ut som en galen och ondskefull person - läs Islandsbloggens recension av boken här.

Dagens bonuscitat

"The plan is to stifle Grandi's fish exports and force the Icelandic government to call a halt to the whaling. The big supermarket chains are already on board and if fish and chip shops follow suit that could be the crucial salvo."

Rob Hicks, biolog vid Sea Life, i The Sun om Whale and Dolphin Conservation Societys planer att genom att bojkotta fisk från HB Grandi, en fiskexportjätte med kopplingar till valfångstföretaget Hvalur, tvinga fram ett isländskt valfångststopp.

Sidensvans häckar vid Mývatn

Ett sidensvanspar vid Mývatn har fått fyra ungar. Det är första gången som fågeln häckar på Island. Det rör sig sannolikt om fåglar som har övervintrat i området.

Fågellivet vid Mývatn är unikt med en miljö som lockar arter både från Nordamerika och Europa. Det grunda och näringsrika vattnet gör att mängder av insekter trivs i sjön. Och det betyder i sin tur att i synnerhet änder trivs vid Mývatn.

Nu har för första gången sidensvansen förökat sig på Island. Sidensvanspar har visserligen observerats tidigare, men det är oklart om de häckat på ön. Enligt Fuglar har flera exemplar setts i landet även under sommaren.

Biologen Yann Kolbeinsson säger till RÚV att fyndet var oväntat. Sidensvansen återfinns i regel i barrskogsbälten med myrar i närheten, som i Lappland.

Sidensvansen har dock blivit allt vanligare på Island. I vintras anlände ovanligt många fåglar och det är sannolikt några av dessa som har stannat kvar och nu fått ungar.

De fyra ungarna är flygfärdiga samt lever på bär och insekter.

Vikvalen följer makrillens väg

Vikvalen har blivit en storätare av makrill. Isländska valfångare får därför söka sig till nya jaktmarker i Breiðafjörður. Och det är inte bara vikvalen som har ändrat matvanor - det gör även allt fler som väljer att lägga köttet på grillen eller beställa val på restaurang.

Tidigare kunde fångstmännen ofta jaga vikval i Faxaflói. Nu får de i stället fortsätta norrut mot Breiðafjörður. Där finns nämligen den föda som har fått vikvalen att överge tidigare favoritområden, stora makrillstim.

Gunnar Bergmann Jónsson, vd för Félag Hrefnuveiðimanna, säger i Fréttablaðið att förändringen i vikvalens rörelsemönster är tydlig:

"Vi har sett när vi öppnar vikvalen att den är full av makrill. ... Och vi vet att makrillen är i väldig rörelse och det verkar som att vikvalen jagar den vilket gör det svårare för oss att hitta den."

Det blir i år ingen isländsk jakt på sillval eftersom efterfrågan på köttet är för dålig. Sillval går i regel främst på export till Japan, medan vikval i större utsträckning säljs på den inhemska marknaden. Ólafur Júlíusson, inköpschef vid Kaupás, säger i Fréttablaðið att vikval framför allt är populärt på grillen:

"Det märks bäst på så sätt att om man bara ser till enskilda produkter i kategorin grillmat hos oss är det marinerade vikvalsköttet den populäraste varan."

Elísabet Jean Skúladóttir, som basar över restaurangen Sægreifinn i Reykjavík, berättar i Fréttablaðið att försäljningen av valkött har trefaldigats inom loppet av tre år - och det är inte ovanligt att middagen föregås av en valskådningstur:

"Det är mest utländska turister som äter vikvalskött, men jag har i sommar märkt att det även ökar bland islänningar."

Här kan du läsa mer om isländsk valfångst.

Dagens citat

"Indridason’s latest, 'Operation Napoleon,' is due from Minotaur in September. It’s a stand-alone, so while you won’t meet Erlendur, you will find U.S. military secrets, a missing Icelander and a German bomber that crashed on a glacier in 1945. Its interest in Iceland’s history is typical of Indridason’s deftly structured thrillers."

Hephzibah Anderson i Bloomberg News om Arnaldur Indriðasons Operation Napoleon - läs Islandsbloggens recension här.

Dagens bonuscitat

"Det har skapat stor glädje hos besökare vid Látrabjarg att lunnefågeln fortfarande finns kvar på berget. Men det är mycket ovanligt att den syns på berget i slutet av augusti. ... Det tycks vara tre par som uppenbart har ungar där eftersom lunnefågeln tar sill till hålorna."

Hákon Ásgeirsson vid Umhverfisstofnun i Bæjarins Besta om att lunnefågeln i år dröjer kvar ovanligt länge vid Látrabjarg - läs mer här.

Mystisk rök förbryllar polisen i Reykjavík

Mystisk rök förbryllade nyligen polisen och brandkåren i Reykjavík. Rökpelaren steg från en gräsmatta nära Laugardalshöll. Under ytan fanns förkolnade trärester - men inga tecken på vad som skulle kunna ha orsakat röken.

Polisens första misstanke var att röken kunde vara ånga från ett varmvattenrör. Men Orkuveita Reykjavíkur meddelade att några sådana rör inte fanns i området, och därför inte kunde ligga bakom någon läcka som orsakade röken.

Jorden var varm och när polisen grävde i marken med en spade hittade de förkolnade träbitar som var anledningen till röken. Brandkåren kylde ned området med vatten och röken kom inte tillbaka.

Men vad som orsakade händelsen är oklart. Det fanns inga tecken på att någon skulle ha grävt ned ved i marken eller på något annat sätt ha skapat den mystiska röken.

Händelsen betraktas därför alltjämt som ouppklarad, rapporterar Vísir.

Borrhål förstör nattsömnen i Hveragerði

De heta källorna lockar turisterna till Hveragerði. Men lokalbefolkningen har tröttnat på väsandet och blåsandet från ett borrhål. Orkuveita Reykjavíkur ska nu försöka få bukt med källan till irritationen.

I Hveragerði finns de heta källorna i själva stadskärnan. De är populära hos besökare men inte lika omtyckta av de boende. Det är nämligen inte första gången som ett borrhål irriterar. Redan 1947 började ett borrhål att användas för att locka turister, men lokalbefolkningen tröttnade snart på tjutandet och vattenångan som ständigt drev in över deras hus. Den påhittige affärsmannen som kom med idén fick snart överge den.

Nu är det ett av Orkuveita Reykjavíkurs borrhål i staden som somliga har tröttnat på. Magnús Þór Sigmundsson säger till Vísir att många närboende har svårt att sova när vattenångan väser som mest:

"Nu spinner den som en kattunge men när den låter som värst är det närmast outhärdligt."

Magnús Þór Sigmundsson berättar för Vísir att han har vänt sig till polisen för att få tyst på oväsendet, men utan framgång:

"De sade att polisstationens jurister inte ansåg att det här var en sak att anmäla eftersom det rör sig om naturkrafter, men jag påpekade att det här kontrolleras av människan eftersom det styrs med en kran, men jag fick inte anmäla."

Orkuveita Reykjavíkur, som äger borrhålet, arbetar nu för att hitta en lösning på problemet. Polisen i Selfoss har enligt Vísir fått ta emot fler klagomål från närboende, dock utan att kunna bistå dem.

Här kan du läsa mer om Hveragerði.

Dagens citat

"Mot bakgrund av mitt missnöje med partiets arbetsmetoder och de politiska förändringar som har skett i partiets linje på nationell nivå sedan det senaste alltingsvalet tycker jag att det är riktigt att avsäga mig ersättarplatsen. Jag får då alternativet att helt och hållet ägna mig åt mitt arbete i Grindavíks kommunfullmäktige där jag sitter för Framstegspartiet i Grindavíks räkning. Förhoppningsvis kan jag där göra mitt för att få till stånd nya arbetsmetoder i politiken."

Bryndís Gunnlaugsdóttir, kommunpolitiker i Grindavík, i ett blogginlägg om varför hon avsäger sig ersättarplatsen i alltinget - läs mer här.

166 isländska panoramabilder

På Panoramaland hittar du just nu 166 panoramabilder från Island - från Látrabjarg i väster till Neskaupstaður i öster, från Skálavík i norr till Dyrhólaey i söder. Du hittar hemsidan här.

Präst avslöjade sexövergrepp i begravningstal

Den 77-åriga kvinnan var svårt sjuk under sina sista år i livet. Vid begravningen avslöjade prästen Baldur Kristjánsson att kvinnan som tonåring hade utsatts för sexuella övergrepp. För många kyrkobesökare kom uppgifterna som en chock.

Kvinnan föddes i en fattig familj i Reykjavík år 1932. Av sex syskon är i dag bara två i livet. Två dog som unga och en bror omkom på sjön. Pappan gick bort bara 32 år gammal.

I de tidiga tonåren utsattes kvinnan för ett sexuellt övergrepp medan modern arbetade natt. Exakt vad som hände har aldrig klarlagts, men kvinnan blev aldrig sig själv igen. Rädslan och otryggheten hämmade hennes utveckling.

När hon gick bort sommaren 2009 efter åtta års sjukdom berättade prästen Baldur Kristjánsson under begravningstalet om övergreppet. Han hade känt kvinnan under en lång tid, och ska ha kontaktat myndigheterna om händelsen. Någon gärningsman har dock aldrig gripits.

Baldur Kristjánsson skriver i ett blogginlägg att avslöjandet kom som en "chock" för många av begravningsgästerna. Uppgifterna väckte på sina håll starka reaktioner. Han motiverade i ett senare blogginlägg berättandet med att sexuella övergrepp aldrig ska glömmas, och att det var hans sätt att försöka ge offret upprättelse.

En av dem som ifrågasatte prästens beslut att avslöja övergreppet var författaren och häxan Eva Hauksdóttir. Hon undrade i ett blogginlägg om Baldur Kristjánsson kunde ta sig rätten att själv avgöra om han skulle berätta sådant han fått veta i förtroende. Hon frågade även om beslutet påverkades av att offret för övergreppet aldrig återhämtade sig och, enligt prästen, mentalt var som ett barn.

Eva Hauksdóttir förklarade i ett annat inlägg att hon inte ifrågasatte att prästen åsidosatte tystnadsplikten och berättade för myndigheterna om händelsen, men däremot att han utan kvinnans samtycke avslöjade övergreppet efter hennes död.

Här kan du läsa mer om sexövergrepp inom den isländska statskyrkan.

Islands regering vill folkomrösta om EU 2013

Tidigt år 2013 hoppas utrikesminister Össur Skarphéðinsson att Island ska folkomrösta om EU-medlemskap. Men då krävs att förhandlingarna går snabbt. Och hittills har fiske- och jordbruksminister Jón Bjarnason inte visat några tecken på att vilja påskynda processen.

När statsminister Jóhanna Sigurðardóttir sommaren 2009 lämnade in Islands ansökan om EU-medlemskap var förhoppningen att kunna hålla en folkomröstning redan tidigt 2012. Förhandlingarna har dock sett till förväntningarna endast gjort marginella framsteg och har inte inletts inom de tyngsta områdena, jordbruk och fiske.

I stället bekräftar nu Össur Skarphéðinsson för Vísir att Socialdemokraterna nu siktar in sig på början av 2013. På våren hålls val till alltinget, och förhoppningen är att förhandlingarna ska vara avklarade tillräckligt långt innan för att kunna ha en informations- och valkampanj som inte överskuggas av ett närliggande parlamentsval:

"Om det är möjligt att avsluta förhandlingarna tillräckligt tidigt är det vad man siktar på. Jag har exempelvis betonat att man arbetar så snabbt som möjligt här hemma, inte bara med fiskefrågorna utan också med jordbruksfrågorna."

Att Össur Skarphéðinsson och Jón Bjarnason inte drar jämnt i Europapolitiken är väl känt. När Jón Bjarnason tidigare nekat att låta sitt departement besvara vissa av EU:s frågor med hänvisning till att de, enligt hans mening, går utanför det mandat som givits av alltinget, har Össur Skarphéðinsson själv gått in och kompletterat och friserat svaren. Enligt Morgunblaðið ska Jón Bjarnason till och med ha fått höra att han riskerar att petas från ministerposten om han inte följer de riktlinjer som Socialdemokraterna slagit fast.

Samtidigt som regeringspartierna drar åt olika håll - inte bara i synen på EU-medlemskap utan även på förhandlingarna i sig - växer motståndet mot ett isländskt inträde i unionen stadigt. Två av tre islänningar är i dag emot medlemskap. Þorsteinn Pálsson, tidigare statsminister och en av de isländska förhandlarna, säger i Morgunblaðið att oenigheten i regeringen och ointresset från folket påverkar överläggningarna:

"Det är för var och en uppenbart att tvisten inom regeringspartierna har försenat förhandlingarna och enligt min bedömning försvagar Islands ställning i förhandlingarna. Jag har redan från början haft vissa tvivel om att de här två partierna skulle kunna slutföra frågan, även om de kunde inleda den."

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Prime Minister Jóhanna Sigurðardóttir even suggested that the Euro was adopted as a ‘safer currency’, and although Iceland’s króna remains fairly worthless in an international sense, the Euro has fallen through the floor in recent months. All this makes Iceland’s application seem rather pointless, and even some senior members of the EU who support Iceland’s accession have recently been reported to hint that the application is unlikely to ever succeed, due to the people’s will to remain independent."

Luke Douglas i The Freedom Association om Islands ansökan om EU-medlemskap.

Se isländsk film på nätet

Att komma över isländsk film utanför landet är inte det lättaste. Tanken med Icelandic Cinema Online är att lösa det problemet.

Utbudet består än så länge av ett drygt dussin långfilmer och lika många dokumentärer. Dessutom finns ett knippe kortfilmer och musikfilmer. De färskaste långfilmerna är dyrast - 4 euro - medan äldre och kortare filmer är billigare eller gratis.

Varje måndag släpps dessutom kostnadsfritt en musikfilm.

Kräver recensent på ursäkt efter sågning

Böckerna om Akranes historia har redan kostat kommunen 100 miljoner. Och kommunchefen Árni Múli Jónasson är beredd att plöja ned ännu mer skattepengar i projektet. Han tänker nämligen stämma recensenten Páll Baldvin Baldvinsson - om han inte ber om ursäkt för totalsågningen.

Praktverket om Akranes historia har tagit 24 år att nå halvvägs och har hittills kostat kommunen omkring 100 miljoner. Gunnlaugur Haraldsson ärvde projektet för fjorton år sedan. För varje år som gått har frågetecknen för att fortsätta satsa pengar på arbetet blivit allt fler. Inom kommunstyrelsen har förtroendet för författaren på sina håll nått botten.

Men i våras var det äntligen dags. De två första banden av planerade fyra såg dagens ljus. Verket fick dock ett frostigt mottagande av vissa recensenter. Längst i sin kritik gick Páll Baldvin Baldvinsson, som i Fréttatíminn kallade Saga Akraness för ett slarvigt genomfört projekt där historieskrivningen på många avgörande punkter saknade belägg.

Árni Múli Jónasson ryckte ut till författarens försvar. Han hävdade att recensionen var förtal av Gunnlaugur Haraldsson och att den negativa kritiken färgats av bloggaren Harpa Hreinsdóttir, som på nätet totalsågat både boken och miljonrullningen.

Då hotade Árni Múli Jónasson med att stämma Páll Baldvin Baldvinsson för förtal. Och nu har han förverkligat hotet. Páll Baldvin Baldvinsson har fått två veckor på sig att be om ursäkt för och ta avstånd från recensionen. Annars väntar en rättsprocess med krav på miljonskadestånd.

Kommunen, förlaget Uppheimar genom utgivaren Kristján Kristjánsson och författaren Gunnlaugur Haraldsson står bakom stämningshotet. Árni Múli Jónasson säger i Fréttatíminn att Páll Baldvin Baldvinsson gick för långt i sin kritik och att det han kallar förtal inte kan få stå oemotsagt:

"Personer kallas för tjuvar och anklagas för historieförfalskning, och vi hoppas att Páll Baldvin är mer man än så, erkänner sitt misstag och ber om ursäkt. ... Yttrandefriheten är mycket värdefull, men yttrandefrihet utan ansvar är inget värd. Det är de här utropen, förtalet och smutskastningen som vi inte kan acceptera."

Árni Múli Jónasson anser att Saga Akraness är ett utmärkt verk. Det som fick honom att låta kommunjuristen förbereda en stämningsansökan var att kritiken enligt honom "gick långt utanför normala gränser".

Páll Baldvin Baldvinsson säger i Fréttatíminn att han inte vill svara på stämningshotet genom tidningen. Men han tycker att det är sorgligt att de som står bakom Saga Akraness inte kan reagera på annat sätt än att vända sig till domstol för att få skadestånd som plåster på såren.

Om recensionen blir ett föremål för juridisk prövning kan böckerna om Akranes historia bli ännu lite dyrare för kommunen - om rätten inte anser att texten är förtal hamnar även rättegångskostnaderna på skattebetalarnas nota.

Här kan du läsa mer om konflikten.

Så hittar du billiga flygresor till Island

Den som är fiffig kan spara både hundralappar och tusenlappar på att boka flygresor till Island. Genom att välja rätt valuta och rätt bokningssajt går det att pruta rejält på priserna.

Icelandair och Iceland Express konkurrerar i dag om resenärerna till och från Island, medan Flugfélag Íslands och Ernir har delat upp inrikesflyget mellan sig. Två av bolagen, Iceland Express och Ernir, säljer biljetter som kan bli betydligt billigare.

Den luriga faktorn i det hela är den jojo-mässiga isländska kronan. Valutakurserna i Icelandairs och Flugfélag Íslands priser är uppdaterade och följer den inhemska värderingen, vilket innebär att den isländska kronan värderas högre än vad den gör i Sverige. Här finns således inga pengar att tjäna - såvida inte resan kan köpas från Island. Då går det att vissa dagar att spara upp till 500 svenska kronor per enkel resa med Icelandair.

Annat är det med Ernir och Iceland Express. Ernir flyger från Reykjavík till fem inhemska destinationer: Höfn, Västmannaöarna, Bíldudalur, Gjögur och Sauðárkrókur.

Den som från Sverige köper en enkel resa till Höfn från bolagets engelskspråkiga sajt betalar 149 euro, vilket motsvarar 1 423 svenska kronor. Genom den isländska språkversionen kostar samma resa 14 900 isländska kronor, alltså 844 svenska kronor. Den som beställer på isländska kan dessutom välja två rabatterade biljettkategorier som inte förekommer på den engelska sajten - och då kostar en enkel resa som lägst 538 kronor. Att köpa tur och retur med isländska kronor kan alltså vara billigare än att handla en enkel resa med euro.

Samma sak gäller för resan till Västmannaöarna och övriga destinationer. På den engelskspråkiga sajten kostar enkelbiljetten till Hemön 112 euro, 1 069 kronor. På den isländska går resan på 6 300 till 11 200 kronor, alltså mellan 357 och 634 svenska kronor.

Resor med Iceland Express är ofta något billigare att beställa genom den isländska sajten än den svenska. Bolaget snittar nämligen en valutakurs på 16,70 isländska kronor för en svensk - där Icelandair som jämförelse ligger på 17,64, en kurs som ligger i nivå med den inhemska växelkursen.

Prissättningen är dock överlag rejält luftgropspåverkad. Det är ofta billigare att boka genom den danska sajten än den svenska. För Iceland Express brittiska resenärer är bolagets priser ofta en nitlott - ibland kostar samma resa det trefaldiga i pund. En resa från Köpenhamn till Keflavík kostar motsvarande 1 672 svenska kronor betalad i Danmark, 2 539 kronor betalad på Island, 4 208 kronor betalad i USA och 4 407 kronor betalad i Storbritannien.

Receptet för att resa så billigt som möjligt till och på Island är alltså att hoppa runt mellan de olika språkversionerna med miniräknaren i högsta hugg. Och för den som vill spara pengar är receptet att betala med isländska kronor hos Ernir och att testa danska eller isländska kronor hos Icelandair och Iceland Express.

Här kan du läsa mer om Icelandair och Iceland Express.

Dagens citat

"Jag hade själv en mycket svår tid i skolsystemet. Från elva års ålder började det här bli väldigt svårt för mig och det var en mycket tung börda för min själ. Jag mådde verkligen riktigt illa. Jag hade ångest och det var inget som jag hade intresse för att göra i skolan förutom kanske att gå på rast, och jag fick en ångestknut eftersom jag alltid tyckte att jag stod inför uppgifter som jag inte kunde lösa, och om jag inte kunde lösa dem var det som om jag var ett måndagsbarn och att jag skulle knuffas åt sidan. Det är hemskt dåligt för barn att känna så."

Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr i RÚV om sina erfarenheter av den isländska skolan.

Islänningarna näst mest uppkopplade i världen

Island är världens näst mest uppkopplade nation. 97 procent av islänningarna använder internet. Flest surfare återfinns i Monaco. Det visar statistik från Internet World Stats.

Med 97,6 procent internetanvändare är Monaco den nation där surfandet är mest utbrett. Tvåa är Island med 97 procent, Norge trea med 94,4 procent och Sverige fyra i Europa med 92,8 procent.

Utvecklingen exploderade under början av 2000-talet. År 2000 hade 59,8 procent av islänningarna tillgång till internet. Sex år senare var andelen 86,3 procent.

Undersökningen visar även att två av tre islänningar har ett konto på Facebook.

Här kan du läsa mer om utbredningen av Facebook på Island.

Ingen isländsk jakt på sillval i år

Det blir ingen isländsk jakt på sillval i år. Efterfrågan på köttet är för låg. Den viktiga japanska marknaden har fortfarande inte hämtat sig efter jordbävningskatastrofen.

Hvalur beslutade i våras att skjuta på årets jakt på sillval. Och nu har företaget alltså bestämt sig för att ställa in den. Förklaringen är att den japanska marknaden kollapsat, och därmed finns det inte heller något utländskt intresse för köttet, skriver Skessuhorn.

Årets kvot var för Hvalurs del 150 djur. Förra året arbetade 150 personer vid fångststationen i Hvalfjörður för att ta hand om köttet. Nu säger chefen Gunnlaugur Fjólar Gunnlaugsson till Skessuhorn att han hoppas på nästa år:

"Vi lever på hoppet, är tålmodiga och optimistiska som vi alltid varit. Annars hade vi inte väntat i 20 år efter att få börja jaga val igen. Nu får vi börja förbereda nästa säsong. Vi är långt ifrån redo att ge upp valfångsten."

Hittills har omkring 50 vikvalar fångats i år. Ett av de fartyg som brukar användas för jakt på sillval utsattes nyligen för inbrott vid kaj i Reykjavík, uppger Morgunblaðið.

USA hotar just nu Island med sanktioner om valfångsten inte förbjuds. Det hotet har än så länge inte fått några större reaktioner. Däremot blev valfångsten en het potatis sedan Mörður Árnason, alltingsledamot för Socialdemokraterna, gått ut och kritiserat Islands agerande under International Whaling Commissions årsmöte på Jersey. Han kritiserade i ett blogginlägg att delegationen inte ställde sig bakom en fredad zon på södra halvklotet.

Fiske- och jordbruksminister Jón Bjarnason avfärdade kritiken. Han sade i Morgunblaðið att valfångsten var en fråga som styrdes av känslor, men att regeringen inte kunde göra något annat än att rätta sig efter det jaktbeslut som fattades av alltinget 1999.

Han fick uppbackning av tre borgerliga alltingsledamöter. Självständighetspartiets Jón Gunnarsson sade i Bylgjan att motståndet mot valfångst gick att likna vid en religion, partikamraten Einar K. Guðfinnsson anklagade i ett blogginlägg regeringens EU-vänner - däribland Mörður Árnason - för att försöka förstöra jakten och Framstegspartiets Sigurður Ingi Jóhannsson hyllade i en debattartikel den isländska delegationens arbete.

Här kan du läsa mer om Islands valfångst.

Guðmundur Steingrímsson: Utbrett missnöje i partiet

Målet var att gå ned från 108 kilo. I stället fick Sigmundur Davíð Gunnlaugsson snabbt se en bantning av Framstegspartiets alltingsgrupp. Guðmundur Steingrímsson säger nu att avhoppet inte bara beror på missnöje med Europapolitiken - han är också besviken på ledarskapet.

Guðmundur Steingrímsson har i flera månader rört sig allt längre från Framstegspartiets politik, som i sin tur har färdats mot en betydligt mer EU-skeptisk linje. I våras valde han att inte backa upp misstroendeförklaringen mot den rödgröna regeringen, och när Ásmundur Einar Daðason - en av de mest uttalade EU-motståndarna i alltinget - bytte Gröna vänstern mot Framstegspartiet förklarade Guðmundur Steingrímsson att det var nödvändigt att tänka över situationen.

Gårdagen surrade av rykten. Morgunblaðið sade sig ha belägg för att utrikesminister Össur Skarphéðinsson i det tysta deltog i att grunda ett nytt parti tillsammans med partikamraterna Kristján Guy Burgess och Róbert Marshall samt Guðmundur Steingrímsson. Syftet skulle vara att trygga regeringen en stabil majoritet mandatperioden ut om Gröna vänstern inte enhälligt skulle rösta för den kommande budgeten.

Össur Skarphéðinsson tillbakavisade dock uppgifterna i Morgunblaðið, och sade att varken han själv eller Kristján Guy Burgess arbetade med en ny partibildning. Guðmundur Steingrímsson har också dementerat påståendena, rapporterar Vísir.

Guðmundur Steingrímsson skriver i ett blogginlägg att Island behöver ett "grönt, internationellt sinnat, öppet liberalt parti". Och det var inte bara Europapolitiken som lade grunden för avhoppet. Han skriver även att han vill att en framtida konstitution ska utgå från det förslag som grundlagsrådet lagt fram, ett arbete som i de egna leden fått ett svalt mottagande. Han anger även flera ideologiska skillnader, men säger i Pressan att ett annat skäl är Sigmundur Davíð Gunnlaugssons ledarstil med dåligt förankrade beslut:

"I ett sådant uppdrag är det viktigt att alla är med på noterna, att alla vet vilken riktningen är innan frågan finns på dagordningen på tinget. Det har varit en brist att man helt enkelt inte vet vad som är planerat förrän i sista minuten, och då håller man inte med om det. Sigmundur har sin ledarstil och han uppskattas av vissa. Jag har dock mycket svårt för en sådan stil. Jag tror att närvaron på det senaste landsmötet, som inte var mycket för världen, visar att många har den åsikten."

Hans uppfattning är att det finns ett utbrett missnöje inom Framstegspartiet - och den gäller inte enbart Europapolitiken. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger i Morgunblaðið att han inte blir förvånad om fler lämnar Framstegspartiet, även om han inte tror på några omfattande avhopp.

Ytterligare ett tungt namn som bestämt sig för att avsäga sig medlemskapet är Hlini Melsteð Jóngeirsson, vice ordförande för ungdomsförbundet Samband ungra framsóknarmanna. Han säger i DV att missnöjet har växt under en längre tid, och att han kan tänka sig att följa Guðmundur Steingrímsson in i ett nytt parti:

"Det har varit så mycket som jag är så missnöjd med. Det talas nedlåtande om grundlagsrådet och så är det de här nationalistiska trevarna. Jag är missnöjd med det."

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir framstår som den stora vinnaren på Guðmundur Steingrímssons avhopp. Även om han inte återvänder till Socialdemokraterna ökar sannolikheten för att han inte ska fälla den budget som det annars i dagsläget inte finns majoritet för i alltinget.

Samma tolkning gör politiska vilden Lilja Mósesdóttir. Hon välkomnar på Facebook Guðmundur Steingrímssons beslut, men beklagar att det enligt hennes mening kommer att förlänga den ekonomiska krisen och försena ett nyval. Guðmundur Steingrímsson kommer nämligen att backa upp den budget som Þráinn Bertelsson hotar att fälla.

Björn Valur Gíslason, alltingsledamot för Gröna vänstern, är också positiv till avhoppet. Han skriver i ett blogginlägg att Guðmundur Steingrímsson nu visar att han inte vill se en koalition mellan Framstegspartiet och Självständighetspartiet. Det gör att den sittande regeringen stärks och har större möjligheter att driva igenom sin politik.

Programledaren Ingvi Hrafn Jónsson gör samma bedömning, men hans kategorisering av Guðmundur Steingrímsson som "framstegsbög" fick många att reagera. I går beklagade han för Vísir om han uttryckt sig olämpligt:

"Kanske använde jag fel ord, men jag tänkte tala om politiska bögar. ... Vad jag menade var att Guðmundur hade kommit ut ur den politiska garderoben, eftersom han inte var framstegspartist. Han var alltid sosse."

Att det finns ett politiskt tomrum i mitten är klart - när Socialdemokraterna på somliga håll anses vara ett parti för skattehöjningar och ökad statlig kontroll och där både Framstegspartiet och Självständighetspartiet orienterar sig mot tunga särintressen och bort från Europa. Ólafur Þ. Stephensen, chefredaktör för Fréttablaðið, skriver i en ledare att Guðmundur Steingrímsson visserligen gör en korrekt analys av det politiska läget, men att han saknar erfarenhet och tyngd för att bli den enande kraft som lyckas locka över missnöjda liberaler.

För Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fick veckan en oväntad start. Han skrev i ett blogginlägg i söndags att han skulle börja banta eftersom han kände sig missnöjd med att väga 108 kilo. I stället försvann Guðmundur Steingrímssons kilon oväntat snabbt ur partileden.

Här kan du läsa mer om Guðmundur Steingrímssons avhopp.

Dagens citat

"Anledningen till att vi vill vara här i väst är först och främst att närmiljön här är mycket god. Det skulle säkert vara fördelaktigare för oss att vara i Akureyri eller i Reykjavík. Då skulle transportkostnaden vara mycket mindre eftersom vi skulle vara nära slakthusen och marknaden. Men vi tror att vi tar igen den kostnaden på andra sätt. Vi fick exempelvis tillgång till en mycket bra lokal i Súðavík som hade stått tom och så har vi mycket bra personal."

Þorleifur Ágústsson, en av ägarna till den expanderande hund- och kattmatsproducenten Murr i Súðavík, i Bæjarins Besta om varför företaget blir kvar i Västfjordarna.

Succén fortsätter - skyrdricka lanseras i Norge

Skyr lanseras inom kort i Sverige av Kavli. I Norge har försäljningen överträffat förväntningarna, och nästa nyhet på den norska marknaden är skyrdricka. De första smakerna är jordgubb och blåbär. De dyker upp i butik den 1 september och kommer att backas upp av en reklamkampanj under oktober.



Ovan kan du se två norska reklamfilmer för skyr och här kan du läsa mer om den stundande lanseringen i Sverige.

EU inför strafftullar på isländsk makrill

Strafftullar på 20 procent för isländsk makrill införs i EU. Unionen väntas även inom kort förbjuda landning av isländsk makrill i EU-hamnar, en åtgärd Norge redan vidtagit i upptrappningen av fisketvisten.

Makrillkriget i Nordostatlanten fortsätter sedan Island och Färöarna å ena sidan samt Europa och Norge å andra sidan misslyckats att komma överens om gemensamma fångstkvoter. Färöarna och Island hoppade av förhandlingarna för årets fiske sedan EU och Norge ensidigt tilldelat sig drygt 90 procent av kvoterna, och lämnat resten till Island, Färöarna och Ryssland.

EU och Norge hävdar att Island och Färöarna ägnar sig åt tjuvfiske. Island och Färöarna anser däremot att de har rätt att bestämma över fångsterna i den egna ekonomiska zonen. Medan dispyten trappas upp fortsätter fisket att överstiga forskarnas rekommendationer.

Norge införde nyligen landningsförbud mot isländsk makrill. EU har hotat med både bojkott, avbrutna förhandlingar om medlemskap i unionen, importstopp samt landningsförbud.

Nu kommer den första straffåtgärden från EU:s sida. Unionen inför en strafftull för isländsk makrill på 20 procent, rapporterar Vísir.

Det som möjliggör bestraffningen är att makrill inte ingår i EES-avtalet eftersom det undertecknades när det knappt fanns något av arten i isländska vatten. Det är först under senare år som en fjärdedel av makrillen återfinns runt den isländska kusten.

Landningsförbud är snarast en symbolisk åtgärd eftersom ingen isländsk makrill landats i Norge eller EU. Strafftullarna innebär däremot att Norge får en klar exportfördel, vilket kan minska möjligheterna för Island att sälja fisken på den europeiska marknaden.

Trots fisketvisten med EU och Norge anser Helgi Áss Grétarsson, jurist med inriktning på fiskeförvaltning vid Háskóli Íslands, att det är en klar fördel för Islands del att stå utanför unionen. Han säger till Vísir att EU, såvida inte Island skulle beviljas långtgående undantag från unionens fiskepolitik, annars enkelt kunnat köra över Island vid förhandlingsbordet:

"Jag tror att det skulle vara svårt eftersom så fort man går in i den gemensamma fiskepolitiken har EU makten att förhandla om bestånd med andra stater. Nu har Island rätt att förhandla som en suverän stat, men om det gäller en gemensam förvaltning av gränsöverskridande bestånd går makten att förhandla om förvaltningen av dessa bestånd till EU och dess institutioner."

År 2009 gick 80 procent av den isländska makrillen till industriell produktion. I år blir i stället 90 procent människoföda. Det innebär betydligt större intäkter, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om makrillkriget.

Guðmundur Steingrímsson hoppar av Framstegspartiet

Guðmundur Steingrímsson lämnar Framstegspartiet. Skälet: Partiets alltmer EU-skeptiska hållning. Nu siktar alltingsledamoten på att starta ett nytt parti som samlar liberala EU-anhängare. Men avhoppet innebär också att utsikterna för att Jóhanna Sigurðardóttirs regering ska överleva hösten ökar markant.

Under Sigmundur Davíð Gunnlaugssons ledarskap har Framstegspartiet gjort en kovändning i EU-frågan. Den började med partiets ursinniga Icesave-motstånd, och det är ingen hemlighet att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson försökt utnyttja den EU-skeptiska opinionen genom att föra politiken i en sådan riktning.

På vårens landsmöte beslutade ändå en knapp majoritet att inte arbeta för att avbryta förhandlingarna om villkoren för EU-medlemskap. I förra veckan skrev han i ett blogginlägg att det ändå var dags att säga stopp. Överläggningarna gjorde enligt Sigmundur Davíð Gunnlaugsson inga framsteg, hade inga utsikter att lyckas och blockerade diskussioner som var av större vikt för Islands framtid.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hyllades på Morgunblaðiðs ledarsida och fick indirekt chefredaktören Davíð Oddssons välsignelse att bilda regering med Självständighetspartiet.

Redan då började det knorra bland EU-positiva gräsrötter. Tre tunga lokalpolitiker, Andrés Pétursson i Kópavogur, Gestur Guðjónsson i Reykjavík och G. Valdimar Valdemarsson i Kópavogur, valde att lämna partiet. Andrés Pétursson motiverade i Fréttablaðið beslutet med att Framstegspartiet färdades i fel riktning och att islänningarna borde få chansen att säga sitt om ett EU-medlemskap. Gísli Tryggvason, domare och grundlagsrådsledamot, lämnade också partiet, skriver Morgunblaðið.

Guðmundur Steingrímsson meddelade i går eftermiddag i DV att stora nyheter var att vänta. Så småningom bekräftade han att han lämnar Framstegspartiet. Han kommer att sitta kvar i alltinget - först som oberoende, men han siktar på att bilda ett nytt politiskt parti som ska samla liberala EU-vänner i den politiska mitten.

Att Guðmundur Steingrímsson under en längre tid blivit alltmer isolerad inom Framstegspartiet har inte varit någon hemlighet. Under vårens misstroendeförklaring mot regeringen valde han att inte rösta för att fälla den rödgröna koalitionen.

Med tanke på att han så sent som våren 2009 valdes in i alltinget för Framstegspartiet - efter att tidigare ha varit ersättare i parlamentet på ett socialdemokratiskt mandat samt ännu tidigare varit verksam inom Framstegspartiet - hade det kanske varit för mycket att ännu en gång gå med i Socialdemokraterna. Ändå är beslutet tveklöst ett glädjebesked för Jóhanna Sigurðardóttir.

Oppositionen blir inte bara mer splittrad, hos Guðmundur Steingrímsson har hon också den röst som kan rädda regeringens budget. Koalitionens majoritet består i dag av ett enda mandat, och Gröna vänsterns Þráinn Bertelsson har redan sagt att han inte tänker stödja en budget som väljer att lägga ned Kvikmyndaskóli Íslands.

Þráinn Bertelsson sitter alltså med det trumfkort som gör det möjligt för honom att pressa Jóhanna Sigurðardóttir till kompromisser. Nu har hon i stället möjligheten att rädda budgeten och regeringens fortlevnad tack vare Guðmundur Steingrímsson. Björn Bjarnason, tidigare justitieminister och lojal med Davíð Oddsson på Självständighetspartiets konservativa flygel, kommenterar det nya läget i ett blogginlägg där han kallar Jóhanna Sigurðardóttir "gudmor till det nya parti som Guðmundur Steingrímsson tänker grunda".

Guðmundur Steingrímsson säger i RÚV att vänsterkoalitionen inte kan vänta sig något ovillkorat stöd, men att han vill komma till nytta. Han är bland annat missnöjd med regeringens arbetsmarknadspolitik. Guðmundur Steingrímsson vill dock avsluta förhandlingarna om EU-medlemskap och låta folket säga sitt i frågan:

"Det behövs ett liberalt, internationellt sinnat, grönt mittenparti på Island och jag har känt det mycket brett och det är grundprinciperna som jag står för. Jag kan inte se annat än att det är massor av människor som önskar ett sådant parti."

I går meddelade även Einar Skúlason, ersättare i alltinget, att också han lämnar Framstegspartiet. Även han uppger i DV att Sigmundur Davíð Gunnlaugssons nya linje i EU-frågan fällde avgörandet:

"Jag tycker att partiet har förändrats så mycket att jag känner att jag inte längre har något gemensamt med det. ... Till exempel Europafrågorna. Jag har aldrig dolt att jag vill undersöka de möjligheterna på djupet. Så är det en viss typ av nationalistisk konservatism som jag tycker har växt inom partiet och som jag tycker mycket illa om eftersom jag alltid har varit internationellt sinnad."

Om Einar Skúlason följer Guðmundur Steingrímsson in i ett nytt parti är oklart. Men han säger till Vísir att han är nöjd med att ha fattat beslutet att lämna Framstegspartiet:

"Det är en viss lättnad. Jag var trött på att försvara något som jag inte var övertygad om."

Andrés Pétursson säger i DV att han kan tänka sig att engagera sig i ett nytt parti tillsammans med Guðmundur Steingrímsson:

"Hans syn på livet och åsikter går mycket väl ihop med min livssyn."

Guðmundur Steingrímssons plan var, innan uppgifterna läckte ut i DV, att tillkännage avhoppet vid dagens möte med alltingsgruppen. För tunga namn som Vigdís Hauksdóttir och Gunnar Bragi Sveinsson kom beskedet som en överraskning. Men Sigmundur Davíð Gunnlaugsson berättar i RÚV att han fick kännedom om Guðmundur Steingrímssons beslut innan det blev offentligt:

"Det är naturligtvis tråkigt att gå miste om en bra människa i partiet. ... Men jag diskuterade den här frågan med honom tidigare och han förklarade mycket väl anledningarna till att han har fattat det här beslutet. Han gör det efter noggrant övervägande, så jag önskar honom all lycka."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson förväntar sig att ytterligare en del avhopp kommer att följa. Siv Friðleifsdóttir, som också tillhör Framstegspartiets EU-anhängare och i våras kom med ett kontroversiellt förslag om att partiet skulle gå in i regeringssamarbetet, säger i Morgunblaðið att hon inte har några planer på att göra Guðmundur Steingrímsson sällskap.

Även om gårdagens beslut kom som en överraskning har det en längre tid varit känt att just Guðmundur Steingrímsson och Siv Friðleifsdóttir haft svårt att förlika sig med kovändningen i EU-frågan. Birgir Guðmundsson, docent i statsvetenskap vid Háskólinn á Akureyri, säger till Vísir att tecknen på en splittring funnits en längre tid:

"Det har länge varit uppenbart inom Framstegspartiet att det här var en tänkbar splittringsfråga inom partiet. ... Det finns nu en viss harmoni mellan Framstegspartiets hållning och Självständighetspartiets ledning, men stora grupper inom partierna är inte i linje med deras eget ledarskap."

Både Guðmundur Steingrímssons far Steingrímur Hermannsson och farfar Hermann Jónasson ledde såväl Framstegspartiet som isländska regeringar. Nu står det klart att Guðmundur Steingrímsson inte längre går i deras fotspår.

För Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är avhoppet ett nederlag. Han har misslyckats att hålla ihop partiet, och den EU-kritiska linjen har blivit allt skarpare sedan Ásmundur Einar Daðason lämnade Gröna vänstern för Framstegspartiet. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson lyckades inte utnyttja Icesave-motståndet för att lyfta väljarstödet - och nu finns en överhängade risk för ett ras. Om sympatierna dalar är det således inte längre bara för Guðmundur Steingrímsson som framtiden ser oviss ut.

Sigmundur Davíð Gunnlaugssons ställning inom partiet är dock stark, och EU-anhängarna är i klar minoritet. Det han riskerar att förlora i åsiktsbredd inom Framstegspartiet kan han ta igen på att den politiska linjen i Europafrågan uppfattas som tydligare.

Här kan du läsa mer om Framstegspartiet.

Dagens citat

"Det hade inte funnits mycket att göra hos oss om det inte hade varit för makrillen."

Indriði Kristinsson, hamnchef i Þorlákshöfn, i Sunnlenska om makrillens betydelse för sysselsättningen - läs mer här.

Tre pepparsprejattacker i Reykjavík på en vecka

Mannen öppnade dörren till Kaffibarinn och sprutade pepparsprej över besökarna. Ingen skadades - och personalen tog det hela med ro med motiveringen att betydligt konstigare saker brukar hända i Reykjavíks nattliv. Attacken med pepparsprej var den tredje inom loppet av en vecka.

Natten mot den 14 augusti attackerade en grupp okända män en taxichaufför med pepparsprej. Chaufförens bil stod i taxikön på Lækjargata. En av de fyra gick fram till honom som för att diskutera en resa - när chauffören vevade ned rutan och böjde sig ut sprutades han med pepparsprej i ansiktet. Polisen fick inte tag på männen, rapporterar Morgunblaðið.

Under natten mot den 19 augusti skedde två attacker, och även då var det en grupp män som angrep med pepparsprej.

En attack skedde på utestället Kaffibarinn i centrala Reykjavík. En man ställde sig i dörröppningen och sprejade mot besökarnas ansikten. Angreppet orsakade en hel del sveda i hals och ögon, men ingen skadades.

På Kaffibarinn var det gott om folk som kollade på den danske dj:n Djuna Barnes. Obehagskänslorna ska dock ha försvunnit ganska snabbt. En anställd säger till Fréttablaðið att även om den här typen av attacker är ovanliga, så händer ofta betydligt underligare saker i Reykjavíks uteliv.

Den tredje attacken inträffade på Laugavegur samma kväll. En man som var ute och gick ska enligt Vísir utan förvarning ha sprutats i ansiktet med pepparsprej. Polisen misstänker att samma personer ligger bakom dåden, men har inte kunnat gripa någon i anslutning till attackerna.

Här kan du läsa mer om Kaffibarinn.

Hytterna i Sundhöllin för komplicerade för utlänningar

Hytterna i Sundhöllin är för komplicerade för att utländska besökare ska förstå sig på dem. Därför hänvisas de till skillnad från islänningarna till vanliga skåp, skriver DV.

Sundhöllin är Reykjavíks mest anrika badhus, ritat av statsarkitekten Guðjón Samúelsson och invigt 1937. Det är inte bara byggnaden som är traditionstyngd - detsamma gäller principen att kvinnor sitter i kassan och män är badvakter. Eftersom badet ligger i själva stadskärnan är många av besökarna turister. Och det ställer enligt DV till med vissa problem.

I omklädningsrummen finns både hytter och vanliga skåp. Hytterna kräver en viss finess eftersom gästen ska hålla koll på de tre dörrar som utgör hytten. För turister är det så knepigt att de i stället hänvisas till skåpen.

En tidigare anställd säger till DV att den oskrivna regeln ofta föranledde undringar:

"Det var kanske fina damer från USA som frågade varför de inte kunde få en hytt precis som islänningarna, och man visste aldrig vad man skulle säga."

Men att det skulle råda något principbeslut på att utlänningar inte får hytter förnekar badhuspersonalen. Däremot hänvisas utländska gäster i regel till skåpen eftersom hytterna är svåranvända. Den som efterfrågar en hytt kan dock få en sådan.

Efter att DV uppmärksammat saken och personalchefen besökt badhusets personal ges utlänningar nu valet mellan hytt och skåp. Och det har enligt tidningen lett till mindre förvirring än väntat.

Här kan du läsa mer om hur utlänningar och islänningar får betala olika priser i Blå lagunen.

Jakten på Islands egen Rupert Murdoch

Har Island någon motsvarighet till Rupert Murdoch? Och är det i så fall EU-kramande Fréttablaðið eller Självständighetspartiets inofficiella partiorgan Morgunblaðið? Eller kanske Davíð Oddssons vänner på skvallersajten AMX?

Koncentrationen på den isländska mediemarknaden fortsätter att öka. Bolaget 365, som bland annat kontrollerar Fréttablaðið, Stöð 2, Vísir och Bylgjan, köpte i januari 47 procent av aktierna i Hjálmur, det bolag som står bakom mediehuset Birtíngur och ger ut tidskrifter som Mannlíf, Vikan, Nýtt líf och Séð og heyrt samt äger ett förlag.

När DV:s chefredaktör Reynir Traustason nyligen sågs ha ett möte med Jón Ásgeir Jóhannesson vaknade snabbt spekulationerna om att affärsmannen skulle vara på väg att köpa in sig i den förlusttyngda tidningen. AMX publicerade en mängd mer eller mindre välgrundade rykten och spekulationer innan Reynir Traustason i ett uttalande förklarade att det "aldrig har diskuterats eller kommit på fråga att Jón Ásgeir Jóhannesson eller parter med kopplingar till honom på något sätt kommer in i driften av DV."

En annan som nappade på ryktena var förre justitieministern Björn Bjarnason, självständighetspartist och åtminstone tidigare delägare i Morgunblaðið. I ett blogginlägg skriver han om mediekoncentrationen - och hävdar att Fréttablaðiðs arbetsmetoder påminner om Rupert Murdochs medieimperium och News of the World:

"Fréttablaðið har använts för att tjäna sina ägare och de saker som de bäst anser tjänar deras intressen ända sedan sommaren 2002. I detta syfte har tidningen ständigt kämpat mot Självständighetspartiets ledning och för Socialdemokraterna. Fréttablaðið, Baugur och Socialdemokraterna ingick en allians våren 2003 för att få bort Davíð Oddsson och Självständighetspartiet från makten. Tidningen användes även för Socialdemokraternas intressen i valet 2007 och nu stöder den beslutsamt Socialdemokraternas politik om att Island ska gå med i EU."

Påståendet är intressant. Vd:n Ari Edwald är medlem i Självständighetspartiet liksom chefredaktören Ólafur Stephensen. Att de inte tillhör den konservativa falangen tycks räcka som underlag för att hävda att de i själva verket sympatiserar med Socialdemokraterna.

Björn Bjarnason har dock hittills inte haft några invändningar mot att Morgunblaðiðs chefredaktör Davíð Oddsson bedriver partipolitik på nyhetsplats samt utnyttjar tidningen till att försvara sitt eget agerande i samband med finanskrisen. Jón Ásgeir Jóhannesson anklagar honom i DV därför för att "inte göra rent framför sin egen dörr". Guðmundur Gunnarsson, far till Björk Guðmundsdóttir, skriver i ett blogginlägg att det i stället är Morgunblaðið som påminner om Rupert Murdoch och Fox News, och där nyliberalismen har förvandlats till självbedrägeri och desinformation.

Vem som är värst är förstås en smaksak. Grímur Atlason och Guðmundur Sigurðsson tycks vara beredda att lägga sina röster på AMX. Webbplatsen är lojal med Självständighetspartiets konservativa falang, där Davíð Oddsson och Björn Bjarnason är tunga namn, och är känd för att publicera rykten och spekulationer om politiska motståndare. Sif Sigmarsdóttir skriver i Fréttablaðið att AMX bör bojkottas på grund av de "lögn- och hatspyor som får yttrandefrihetens främsta anhängare att tvivla".

I samband med terrordåden i Oslo anklagade AMX utrikesminister Össur Skarphéðinsson för att vara en hycklare när han skickade sina kondoleanser till det norska folket och regeringen. Hans engagemang för en palestinsk stat innebar, enligt AMX, att han tycktes uppskatta vissa terrorister men ogilla andra.

Kopplingarna väckte på sina håll starka reaktioner, och fick också nytt liv i frågan om vilka som egentligen skriver på AMX. Ansvarig är Friðbjörn Orri Ketilsson, men Guðmundur Sigurðsson kräver nu att det offentliggörs "vilka som när allt hat i landet". Hemlighetsmakeriet består, men så småningom publicerade AMX en ursäkt där det kallades "både skamligt och osmakligt att försöka att utnyttja dem [terrordåden i Norge] i politiska syften".

Spekulationer om AMX-skribenterna saknas inte. Björn Bjarnason - som skriver för EU-kritiska Evrópuvaktin, som Friðbjörn Orri Ketilsson driver - och Hannes Hólmsteinn Gissurarson, professor i statsvetenskap och tongivande ideolog inom Självständighetspartiet under Davíð Oddssons ledarskap, är två namn som ofta nämns. DV anger ett udda stavfel som Björn Bjarnason brukar göra sig skyldig till och som även förekommer hos AMX som ett möjligt tecken på hans inblandning. Ólafur Arnarson skriver i ett blogginlägg att Styrmir Gunnarsson, tidigare chefredaktör för Morgunblaðið, också ofta antas stå bakom texterna och att ingen av de tre har förnekat spekulationerna.

Pajkastningen utgör i sig en god bild av den isländska mediemarknaden. Även på nätet har ägarkoncentrationen ökat. Pressan, som leds av förre framstegspartisten Björn Ingi Hrafnsson, köpte i februari Eyjan, en av de största nyhetswebbarna. Ny chef på den tidigare politiskt oberoende Eyjan blev förre socialdemokraten Karl Th. Birgisson. Han utlovade i Pressan korrekt nyhetsförmedling - hittills har islänningarna röstat med fingrarna och undvikit att surfa in på sajten vars besökarantal har rasat - och passade i ett blogginlägg nyligen på att anklaga Hannes Hólmsteinn Gissurarson för att sprida samma hatideologi som Anders Behring Breivik. Þráinn Bertelsson, alltingsledamot för Gröna vänstern, säger till Pressan att den nation som gör Hannes Hólmsteinn Gissurarson till professor samtidigt inte kan peka ut den norske terroristen som psykiskt störd.

Kanske är ödet som drabbade Fjörðurinn symboliskt för de isländska mediernas problem. Nyhetstidningen för sydvästra Västfjordarna grundades i september förra året och gavs ut varannan vecka. Chefredaktören Sverrir Júlíusson konstaterade snart att om tidningen "säger något som en kommunfullmäktigeledamot eller bankanställd är emot så kollapsar hela annonsmarknaden".

Utgivningen av papperstidningen höll i ett halvår. När annonsörerna svek fortsatte Fjörðurinn som nättidning, men även den är nu nedlagd. Sverrir Júlíusson skriver att ekvationen inte gick ihop varken logiskt eller ekonomiskt:

"Islänningar ropar alltid efter oberoende nyhetsmedier och att de rapporterar nyheter som de är. ... Som chefredaktör har jag fått brev från folk som har rådit mig att avstå från publiceringen av en viss nyhet, annars skulle tidningen eller familjen få lida och jag måste säga att det har gett både mig personligen och min familj obehag."

Här kan du läsa mer om den isländska mediemarknaden.