fredag 2 september 2011

EU-ansökan bakom turbulensen i alltinget

Fem partibytare, fyra avhopp och snart två nya partier. De två senaste åren i alltinget har varit ovanligt turbulenta - och den främsta orsaken till den politiska rörligheten är Islands ansökan om EU-medlemskap.

När Jóhanna Sigurðardóttir i juni 2009 lämnade in Islands ansökan om EU-medlemskap var det som färsk statsminister för den första vänsterregeringen i landets historia. Efter ett valresultat där Självständighetspartiet straffades för att ha styrt landet under de 18 år som föregick finanskrisen kunde Socialdemokraterna och Gröna vänstern inta statsrådsposterna.

År 2007 bildade Självständighetspartiet koalition med Socialdemokraterna. En del i uppgörelsen var att EU-frågan skulle läggas åt sidan under mandatperioden. Men i samband med finanskraschen började Socialdemokraterna driva frågan om medlemskap. När samarbetet kollapsade och Socialdemokraterna gick mot ett starkt valresultat våren 2009 stod det klart att partiet inte skulle backa på den punkten.

Då fanns ett bredare stöd i alltinget. Framstegspartiet och dåvarande Medborgarrörelsen var för förhandlingar med EU medan Gröna vänstern accepterade en ansökan mot löfte om att även i regeringssamarbetet få driva EU-motståndet.

Uppslutningen blev kortvarig. EU:s uppbackning av Nederländerna och Storbritannien i Icesave-tvisten fick både Framstegspartiet och Medborgarrörelsen att svänga, och Gröna vänstern ansåg snart att förhandlingarna med EU gick utanför det mandat som givits av alltinget.

Europapolitiken har varit en avgörande faktor bakom de senaste årens turbulens i parlamentet. Fem ledamöter har bytt politisk tillhörighet under de två senaste åren.

Framstegspartiets kovändning i EU-frågan imponerade på Gröna vänsterns Ásmundur Einar Daðason, själv missnöjd med de kompromisser som partiet accepterat i regeringsställning. Han blev dock en bricka i den dominoeffekt som i stället fick Guðmundur Steingrímsson att lämna partiet. I protest mot vad han kallade tilltagande nationalkonservatism valde han att bli politisk vilde, men han förbereder starten av ett liberalt mittenparti.

Även Lilja Mósesdóttir och Atli Gíslason är i dag oberoende ledamöter. De hoppade liksom Ásmundur Einar Daðason av från Gröna vänstern efter ett djupt missnöje med regeringens linje i EU-frågan, men riktade även kritik mot bland annat hållningen i Icesave-tvisten, arbetsmarknadspolitiken och debattklimatet.

Medborgarrörelsens ledamöter var ursprungligen positivt inställda till att islänningarna själva skulle få avgöra frågan om EU-medlemskap. Men Icesave-dispyten kom i vägen och med anklagelser om utpressning från unionens sida ändrade sig tre av fyra. Ja sade bara Þráinn Bertelsson, som snart hamnade på kant med övriga ledamöter och blev politisk vilde för att senare gå med i Gröna vänstern. Þór Saari, Margrét Tryggvadottir och Birgitta Jónsdóttir valde även de att lämna Medborgarrörelsen efter en konflikt om ledarskapet, och grundade i stället Rörelsen. Trots fyra mandat på pappret saknar Medborgarrörelsen i dag representation i alltinget.

Tre alltingsledamöter har tillfälligt lämnat arbetet i parlamentet, socialdemokraten Björgvin G. Sigurðsson och självständighetspartisterna Illugi Gunnarsson och Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir. Samtliga avhopp berodde på kopplingar till 2008 års finanskrasch. Ytterligare en ledamot, socialdemokraten Steinunn Valdís Óskarsdóttir, avsade sig sin plats för gott efter hård kritik mot finansieringen av hennes personvalskampanj. In kom i stället Mörður Árnason.

Under de senaste 32 åren har det traditionella fyrpartisystemet fått konkurrens i alltinget. De etablerade partierna, Socialdemokraterna, Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet, har i dag sällskap av Rörelsen. Tidigare hängde Liberalerna med i tre mandatperioder och Kvinnolistan i fyra.

När alltinget i dag åter samlas står bara var tredje väljare bakom regeringen. Enligt en gallupmätning utförd på uppdrag av RÚV har dessutom den borgerliga oppositionen en klar majoritet av väljarsympatierna.

36 procent av islänningarna hade lagt sin röst på Självständighetspartiet om det hade varit alltingsval i dag, medan Framstegspartiet med 17 procent inte tycks ha skadats av Guðmundur Steingrímssons avhopp.

Socialdemokraterna får 22 procent. Koalitionspartnern Gröna vänstern är mätningens stora förlorare med bara 14 procent av väljarstödet, den lägsta siffran på över fyra år. Rörelsen skulle med 3 procent ha gjort sitt i alltinget. Övriga partier samlar 9 procent av väljarna - om den höga andelen har något samband med Guðmundur Steingrímsson är heller inte klart.

Här kan du läsa mer det politiska läget på Island.