fredag 7 oktober 2011

Arkeolog: Nya fynd förändrar synen på Islands historia

Ruiner av ett byggnadsverk tyder på att Island kan ha varit befolkat långt före vikingarnas ankomst. Ett hus vid Hafnir kan ha övergetts redan före år 770 - ett sekel innan Ingólfur Arnarson steg i land i Reykjavík. Men fyndets betydelse är än så länge omtvistat.

Att de skandinaviska vikingarna knappast var först på Island är i dag något de flesta forskare är överens om. Fynd från arkeologiska utgrävningar tyder på att det funnits människor på ön åtminstone tillfälligt från 600-talet och framåt. De nya rönen får ytterligare tyngd av att sentida fynd på Färöarna kan dateras till 400-talet.

Utgrävningarna vid Hafnir leds av arkeologen Bjarni F. Einarsson. Han är övertygad om att fyndet innebär att det första kapitlet i Islands historia nu definitivt måste skrivas om. Hans teori är att ön kanske redan på 700-talet utgjorde en västlig utpost för nordbor, nordeuropéer, britter eller irländare. Under sina resor kan de ha utnyttjat Island för att fylla på proviantförråden med fisk, ägg, fågel och val.

Åldersdateringen visar att det med 68 procent sannolikhet bodde folk vid Hafnir före Ingólfur Arnarsons ankomst. Huset övergavs någon gång mellan år 770 och 880. Platsen för utgrävningarna är vid Kirkjuvogskirkja på Reykjanes.

Bjarni F. Einarsson säger till Fréttablaðið att fynden bevisar att den officiella historieskrivningen av hur Island koloniserades är felaktig och baserad på en idealiserande myt:
"På så sätt har bosättningen på Island utvecklats från att vara en utpost under en del av året till slutligen landnamstiden. Det här är i stället för att föreställa sig en långhårig, ilsken kung i Norge som körde i väg hövdingar till Island. Det är ett rent påhitt och en romantisering av vårt ursprung för att rättfärdiga att islänningar är en del av den skandinaviska överklassen."
Det är inte enbart dateringen som antyder att fyndet härstammar från åren före landnamstiden. Byggnaden följer heller inte mönstret för arkeologiska fynd från vikingatiden. Det kan enligt Fréttablaðið ge ytterligare stöd till teorin att det rör sig om ett hus med ett annat användningsområde från en annan era:
"När stugor påträffas på Island utgår vi allmänt ifrån att det rör sig om en vanlig bondgård, men då ska det finnas fler byggnader i närområdet, som stall, smedja, skafferi och förråd och liknande. Trots mycket grundliga undersökningar både med geofysiska instrument, provgrävningar och flygbilder finns inga andra hus i närområdet kring stugan och då undrar man vad för slags byggnad det rör sig om."
Kristín Huld Sigurðardóttir, direktör för Forleifarvernd ríkisins, säger till Vísir att utgrävningarna är "mycket spännande". De är inte de enda som pekar på att Island varit befolkat före vikingarnas ankomst. Men hon håller inte med Bjarni F. Einarsson om att det redan har blivit dags att ändra historieskrivningen - även om så kan bli fallet om fler fynd från samma tid påträffas:
"Det finns vid den här tidpunkten ingen anledning att förändra Ingólfur Arnarsons historia."
Historikern Gunnar Karlsson skriver i Skírnir att Bjarni F. Einarssons slutsatser är för långtgående. Dateringen av fynden är osäker, och även om de faktiskt skulle härröra från tiden före vikingarnas ankomst finns det enligt honom inga tecken på att det skulle röra sig om några permanenta bosättningar utan snarare om mer eller mindre regelbundna strandhugg.

Utgrävningarna vid Kirkjuvogskirkja började under 2009 i samarbete med Fornleifafræðistofan och Byggðasafn Reykjanesbæjar.

Här kan du läsa om andra arkeologiska fynd som utmanar den officiella historieskrivningen.