Dags för årets levande julkalender i Reykjavík

I morgon öppnas den första luckan i Norræna húsiðs levande julkalender. Bland de artister som uppträder i år finns Lay Low, Mugison, Samaris, Ghostigital och Ólafur Arnalds. Alla besökare bjuds på pepparkakor och alkoholfri glögg.

Julkalendern på Norræna húsið, Nordiska huset, i Reykjavík har blivit en tradition. Varje dag fram till julafton dyker en inbjuden gäst upp och framför musik, talar, skojar eller hittar på något med gästerna. Tiden har närmast också blivit en tradition - evenemanget börjar alltid 12.34. Inträdet är fritt.

Årets artister är Charlotte Bøving, Gísella & Orlando, Hellvar, Lay Low, Magga Stína, Mugison, Mundi Vondi, Ólafur Arnalds, Pörupiltar, Sóley Stefánsdóttir och Ellen Kristjánsdóttir, Blótgoðar, Bryndís Björgvinsdóttir, Ghostigital, Guðrið Hansdóttir, Yoga & apple cakes, A Christmas Game, Pétur Ben, Robert the Roommate, Samaris och Tískubloggið. Men i vilken ordning de uppträder är en hemlighet - vem som står på scenen avslöjas inte förrän dagens lucka är öppnad.

Island erkänner Palestina som självständig stat

Island erkänner som första västeuropeiska nation Palestinas självständighet. Med 38 ja-röster fattade alltinget i går det historiska beslutet. Beslutet var enhälligt men 13 ledamöter avstod från att rösta. Samtidigt uppmanas Israel och Palestina att söka en fredlig lösning på konflikten.

Island har närmast en tradition av att tidigt erkänna omstridda statsbildningar. När de baltiska staterna frigjorde sig från Sovjetunionen var Island först att ta ställning för deras suveränitet.

Palestinafrågan har fått ökad prioritet efter 2009 års alltingsval. Såväl Socialdemokraterna och Gröna vänstern som Rörelsen har drivit på för ett erkännande. I går röstade även Framstegspartiet för palestinsk självständighet, medan Självständighetspartiets ledamöter lade ned sina röster.

I den nya lagen erkänner Island Palestinas självständighet enligt de gränser som fanns före sexdagarskriget år 1967. PLO fastslås vara det palestinska folkets representant och Island uppmanar Israel att låta palestinska flyktingar att återvända till sina hemtrakter.

Såväl israeler som palestinier uppmanas att söka en fredlig lösning på konflikten med folkrätten och FN-deklarationer som utgångspunkt. Det förutsätter enligt lagtexten ett gemensamt erkännande av en tvåstatslösning. Bägge sidor uppmanas också att avstå från våld och respektera mänskliga rättigheter.

Debatten om ett erkännande av Palestina har varit känslosam och omröstningen följdes av applåder. Gladast var Amal Tamimi, ersättare för Socialdemokraterna som är född i Palestina och den första invandrade kvinnan som tagit plats i alltinget. Hon sade när hon motiverade sin röst att beslutet gav barnen i Palestina nytt hopp:

"I dag är en historisk dag för islänningar och palestinier. Jag kunde inte vara mera stolt över att få delta i den här voteringen. Jag är både och. Jag behöver inte vara isländsk eller palestinsk. Jag är både och. Island tar nu ett stort steg när det gäller att erkänna mänskliga rättigheter."

Rörelsens Birgitta Jónsdóttir brukar ofta kalla alltinget korrumperat och främmande från vanliga medborgare. I går sade hon sig vara stolt över att alltinget ställde sig på samma sida som ett förtryckt folk.

Inrikesminister Ögmundur Jónasson ville göra alla dagar till en kamp för Palestinas självständighet:

"I Palestina finns ett förtryckt folk och det är staten som förtrycker. Låt denna dag liksom alla andra dagar bli till kampdagar för palestiniernas frihet."

Självständighetspartiets gruppledare Ragnheiður Elín Árnadóttir valde liksom partikamraterna att avstå från att rösta. Hon motiverade beslutet med att ett villkor borde vara att det först fanns en varaktig fred i området. Hon hoppades också att Islands stöd för palestiniernas sak kommer att bidra med något positivt för att lösa konflikten, och inte visar sig bli olyckligt i något hon kallade villkorslös ensidighet.

Beslutet öppnar dörren för ett formellt erkännande från regeringen och utrikesminister Össur Skarphéðinsson, som har varit en av de drivande bakom förslaget. Det är inte omöjligt att det sker i anslutning till Palestinas strävan att bli medlem av Förenta nationerna.

Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr skriver på Twitter att erkännandet av Palestina skulle kunna följas av att den isländska huvudstaden blir vänort med Betlehem.

Här kan du läsa mer om Amal Tamimi och ovan se en intervju med henne efter gårdagens omröstning.

Strid om Jón Bjarnason kan utlösa regeringskris

Turerna kring Jón Bjarnason riskerar att utlösa en regeringskris. Samtidigt tycks den omstridde fiske- och jordbruksministern lyckas överleva till en väntande regeringsombildning. Får han sparken är det nämligen inte osannolikt att andra inom Gröna vänstern följer efter och lämnar koalitionen.

Jón Bjarnason är statsrådet som blivit av med den viktigaste frågan inom sitt område, ett nytt fiskekvotsystem. I lördags presenterade han i stället ett eget förslag som han i tysthet tagit fram tillsammans med en arbetsgrupp. Han anklagades för illojalt beteende både från Socialdemokraterna och sina egna, och partiledaren Steingrímur J. Sigfússon undvek att svara på frågan om han hade fortsatt förtroende för Jón Bjarnason.

Tidigare gjorde de flesta ryktena gällande att Jón Bjarnason skulle petas redan i veckan. Nu ser det ut som att han kan överleva ytterligare några veckor.

Det blir en naturlig förändring i regeringen när näringsminister Katrín Júlíusdóttir, som är gravid med tvillingar, snart försvinner på föräldraledighet. Hennes departement ska också slås ihop med fiske- och jordbruksdepartementet till ett stort arbetsmarknadsdepartement. Och Jón Bjarnason står knappast överst på statsminister Jóhanna Sigurðardóttirs lista över lämpliga kandidater att styra departementet.

Jón Bjarnason har med framgång lyckats förhala Islands förhandlingar om EU-medlemskap. Han basar alltjämt över de viktigaste områdena - och där återstår ännu så mycket förberedande arbete att unionen anser att Island inte är redo att förhandla.

Även om han fått kritik för sina arbetsmetoder i samband med förslaget till nytt fiskekvotsystem gör EU-motståndet att han fortfarande har många anhängare i de egna leden. Anhängare har samlat in pengar för att genom annonser i dagstidningarna visa sitt stöd för Jón Bjarnason. Bland undertecknarna finns tidigare toppolitiker som Ragnar Arnalds, Hjörleifur Guttormsson, Árni Steinar Jóhannsson och Helgi Seljan.

Anna Ólafsdóttir Björnsson, tidigare alltingsledamot för Kvinnolistan och kommunpolitiker för Gröna vänstern i Álftanes, har startat en namninsamling för Jón Bjarnason. Hon säger till Morgunblaðið att hanteringen av fiskepolitiken bara är ett svepskäl för att peta honom:

"Om någon försöker få bort honom beror det på EU-frågan."

Björn Bjarnason, självständighetspartist och tidigare justitieminister, skriver i ett blogginlägg att Jóhanna Sigurðardóttir försöker utnyttja chansen att bli kvitt Jón Bjarnason. När hon sommaren 2009 lämnade in Islands ansökan om EU-medlemskap hoppades hon att förhandlingarna skulle vara avslutade nu vid årsskiftet. I stället ser det ut som att det blir tufft att klara av dem före alltingsvalet 2013 - och med ett nytt parlament finns i dagsläget en överhängande risk för att ansökan dras tillbaka.

Jóhanna Sigurðardóttir har uppmanat EU att skynda på processen. Men så länge Jón Bjarnason blockerar frågan genom att inte göra något utöver vad han anser alltinget gett mandat för, är läget låst.

Steingrímur J. Sigfusson uppges ha fått mandat för att lösa problemet Jón Bjarnason, vilket betyder att på det ena eller andra sättet snuva honom på ministerportföljen. Men det är en petning som kan få stora konsekvenser. Inrikesminister Ögmundur Jónasson säger till DV att han stödjer Jón Bjarnason både som statsråd och alltingsledamot, och Guðfríður Lilja Grétarsdóttir anklagade i alltinget i går partiledaren Steingrímur J. Sigfússon och gruppledaren Björn Valur Gíslason för att ha svikit Jón Bjarnason och därmed också äventyrat Gröna vänsterns politik:

"Det här är naturligtvis helt vansinnigt. Jag hade tyckt att högt ärade finansministern och högt ärade gruppledaren för Gröna vänstern hade varit större män om de uttryckligen stödde sin minister och sade det högt och tydligt. ... Han har varit den som främst har kämpat för Gröna vänsterns grundläggande hållning att avvisa medlemskap i EU och är en nyckelperson inom Gröna vänstern i det avseendet. Det vore naturligtvis en oerhört förlust för Gröna vänstern om den nu tänker vända ryggen åt denna minister."

Steingrímur J. Sigfússon säger till Morgunblaðið att förändringar i regeringen inte kan uteslutas. Ett bekymmer för partiledaren är att Gröna vänstern redan tvingats till svåra kompromisser i flera profilfrågor. I våras hoppade Ásmundur Einar Daðason, Atli Gíslason och Lilja Mósesdóttir av efter missnöje med EU-politiken. Tvingas Jón Bjarnason bort är det inte osannolikt att han gör dem sällskap - och kanske får med sig Ögmundur Jónasson och Guðfríður Lilja Grétarsdóttir. Få tror dock att Ögmundur Jónasson offrar ministerposten för Jón Bjarnasons skull.

Men i så fall vore den rödgröna koalitionens majoritet ett minne blott. Dessutom säger sig socialdemokraten Sigmundur Ernir Rúnarsson, som riktade hård kritik mot Ögmundur Jónasson sedan han nekat den kinesiske investeraren Huang Nubo tillstånd att köpa mark på Island, överväga att lämna regeringssamarbetet. I Morgunblaðið uppger han att han kan tänka sig att rösta på oppositionens budgetförslag.

För den rödgröna koalitionen finns då två räddningsplankor: Den avhoppade framstegspartisten Guðmundur Steingrímsson och Rörelsen.

Guðmundur Steingrímsson säger till Vísir att han skulle kunna tänka sig att backa upp regeringen i vissa frågor och rädda den undan en eventuell misstroendeförklaring. Samtidigt håller han på att grunda ett nytt politiskt parti och vill därför i nuläget inte gå in i något organiserat samarbete.

Rörelsens Margrét Tryggvadóttir är mer tveksam. Hon röstade för att fälla regeringen i våras och skulle förmodligen göra samma sak igen. Hon säger till Vísir att det är naturligt med splittringar inom koalitionen eftersom den rymmer så många frågor där åsikterna går isär.

Jón Bjarnasons framtid kan avgöras i nästa vecka i samband med att budgeten för 2012 ska klubbas. Förra året avstod tre av Gröna vänsterns ledamöter - som senare hoppade av - från att rösta. Om Jón Bjarnason som minister inte backar upp den egna budgeten kan han knappast sitta kvar. Röstar han ja kan däremot spekulationerna fortgå.

Här kan du läsa mer om turerna kring Jón Bjarnason.

Dagens citat

"Jag minns ett sådant tal. Det hölls i direktsändning i nyhetssändningen av Saddam Husseins presschef, som förklarade hur den irakiska armén fullkomligen krossade amerikanerna. I bakgrunden syntes stridsvagnarna rulla in."

Guðlaugur Þór Þórðarson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, hävdade i alltinget i går att den isländska regeringens beskrivning av landets återhämtning och den rödgröna koalitionens framsteg påminde om Mohammed Said as-Sahaf, mer känd som Bagdad Bob.

Isländsk skyr på export till Ryssland

Island kan börja exportera mjölkprodukter till Ryssland. De isländska myndigheterna tar i ett nytt avtal på sig ansvaret för att varorna efterlever de ryska kvalitetskraven. Överenskommelsen öppnar dörren för export av skyr, smör och torrmjölk.

I dag exporteras isländsk skyr till Finland, USA och Storbritannien. Genom ett nytt avtal kan mjölkprodukter även gå på export till Ryssland samt i förlängningen till Kazakstan och Vitryssland eftersom länderna ingår i en gemensam tullunion.

Matvælastofnun tar på sig ansvaret för att exportvarorna efterlever de ryska kvalitetskraven. Utrikesminister Össur Skarphéðinsson säger i ett pressmeddelande att han hoppas att det här innebär ett kliv in på en ny marknad för de isländska mjölkbönderna:

"Detta avtal liknar det avtal om export av kött och fisk som undertecknades förra året och har berett vägen för fisk- och köttprodukter till Ryssland, men det roliga är att det avtalet särskilt öppnade vägen för köttexport till Ryssland. Exporten av torrmjölk väntas kunna påbörjas inom kort och det bör noteras att ryssarnas närmaste grannar, finländarna, fullständigt har fallit för isländsk skyr. Jag hoppas att ryssarna också får smak för den som en följd av detta viktiga avtal."

Här kan du läsa mer om skyr.

Vill stoppa utlänningar från markköp - hotar EES-avtalet

Foto: Slysavarnafélagið Landsbjörg

Ägarna till Grímsstaðir á Fjöllum jagar nu köpare inom EES-området. Samtidigt vill flera tongivande politiker inom Gröna vänstern stoppa utlänningar från att köpa mark på Island. Det skulle enligt statsvetaren Eiríkur Bergmann Einarsson i praktiken innebära att Island skulle säga upp EES-avtalet.

I fredags meddelade inrikesminister Ögmundur Jónasson att den kinesiske investeraren Huang Nubo inte får tillstånd att köpa Grímsstaðir á Fjöllum, ett område på 300 kvadratkilometer på norra Island där han tänkt bygga lyxhotell. Efter beskedet bestämde sig Huang Nubo för att överge investeringsplanerna i landet.

Grímsstaðir á Fjöllum har varit till salu i många år. Tidigare har en islänning visat intresse för marken, men ägarna nobbade budet eftersom de ansåg att det var för dåligt. Prislappen väntas ligga på runt 800 miljoner isländska kronor.

En av markägarna, Jóhannes Haukur Hauksson, säger till Morgunblaðið att fastigheten nu kommer att annonseras ut inom EES-området. Där finns 500 miljoner potentiella köpare som Ögmundur Jónasson inte har möjlighet att stoppa. Han hävdar att affären strandade på att inrikesministern var jävig och inte ville att marken skulle säljas till den kinesiske investeraren:

"Huang förklarade sig också vara villig till avtalsförhandlingar med staten. Om staten ändå ansåg att detta var för mycket mark hade det förmodligen gått att ändra det genom avtalet. Man talade aldrig med honom. Faktum är att om Ögmundur hade talat med honom, då han var beredd att förhandla om saker och ting, så hade det varit mycket svårare att neka honom. Därför talade han inte med honom."

Sedan 2007 har 24 försäljningar till personer eller bolag med hemvist utanför EES-området godkänts. De flesta köparna är hemmahörande i USA, skriver Morgunblaðið.

Guðfríður Lilja Grétarsdóttir, alltingsledamot för Gröna vänstern, vill att all försäljning av mark stoppas om det inte rör sig om personer bosatta i landet eller företag med juridisk hemvist på Island. Med förslaget vill hon säkra att naturtillgångar inte hamnar i olämpliga händer samt värna allemansrätten. Det ska också se till så att stora arealer inte köps upp av samma ägare samt skydda naturen åt kommande generationer.

Hon får stöd av Ögmundur Jónasson. Han skriver i ett blogginlägg att ett tuffare regelverk kring markaffärer kan bidra till att skydda miljön och värna naturresurser.

Förslaget får även viss uppbackning från Socialdemokraterna. Skúli Helgason välkomnar en översyn av lagstiftningen och Björgvin G. Sigurðsson skriver i ett blogginlägg att frågan inte handlar om nationalitet utan om att förhindra att privata intressen köper stora arealer som allmänheten portas ifrån. Han skriver även att det är viktigt att utnyttja marken på lämpligaste sätt - som exempelvis trädplantering, odling, turism eller annat. Och då är det viktigt att ingen kan köpa upp hela regioner, inhägna dem och därmed förhindra ett hållbart nyttjande av marken.

Frågan är hur Guðfríður Lilja Grétarsdóttirs förslag ska kunna genomföras i praktiken. Att systematiskt porta EES-medborgare vore enligt Eiríkur Bergmann Einarsson, docent i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, i princip synonymt med att säga upp EES-avtalet. Han säger till RÚV att den fria rörligheten inom området i så fall bara kan stoppas genom någon form av undantag. Annars står ett sådant beslut i direkt konflikt med avtalet.

Här kan du läsa mer om turerna kring Grímsstaðir á Fjöllum.

Förtroendekris för Jón Bjarnason - riskerar sparken

Jón Bjarnasons dagar som fiske- och jordbruksminister ser ut att vara räknade. Partiledaren Steingrímur J. Sigfússon ville i alltinget i går inte svara på frågan om han hade förtroende för ministern. Uppgifter gör gällande att Steingrímur J. Sigfússon har fått Gröna vänsterns mandat att lösa problemet med Jón Bjarnason - och det innebär sannolikt att han får sparken i veckan.

"Jag är fortfarande minister", sade Jón Bjarnason när han i går lämnade mötet med Gröna vänsterns grupp i alltinget. Frågan är bara hur länge till. Han sade sig ha partivännernas stöd för att fortsätta som statsråd, och innan mötet sade han till Vísir att både Steingrímur J. Sigfússon och statsminister Jóhanna Sigurðardóttir backade upp honom:

"Jag räknar bestämt med att åtnjuta hennes förtroende även om hon har kritiserat mina arbetsmetoder. Det har sagts om flera andra ministrar."

Men stämningen på mötet ska enligt DV ha blivit något av en överraskning för Jón Bjarnason. Gruppledaren Björn Valur Gíslason talade om en förtroendespricka som behövde åtgärdas och Steingrímur J. Sigfússon uppges ha varit rosenrasande. Lilja Rafney Magnúsdóttir sade dock till Morgunblaðið att det inte skett någon form av misstroendeförklaring mot ministern.

Jón Bjarnason har som statsråd sett till så att Islands förhandlingar om EU-medlemskap närmast har frusit. De viktigaste avsnitten, jordbruket och fisket, har inte inletts eftersom Island inte anses vara redo. Jón Bjarnason har hittills inte gjort mer än vad han anser att mandatet från alltinget tillåter - och det innebär att många av unionens frågor alltjämt är obesvarade.

När Jóhanna Sigurðardóttir drev fram en lag som skulle låta statsministern flytta frågor mellan olika departement sågs det närmast som ett sätt att bli kvitt från Jón Bjarnason. I fredags blev han också av med den tyngsta frågan, ett förändrat fiskekvotsystem. Dagen därpå presenterade han ett eget förslag efter att ha gått bakom ryggen på såväl partikamraterna som övriga statsråd.

Agerandet fick hård kritik och utlöste den storm av protester som nu ser ut att fälla honom. Jón Bjarnason menade dock att allt var ett missförstånd.

Steingrímur J. Sigfússon ska enligt Viðskiptablaðið nu ha fått mandat både från Socialdemokraterna och Gröna vänstern att lösa problemet Jón Bjarnason. Det betyder att han inte lär överleva veckan ut som minister.

Men Fréttablaðið skriver att Jón Bjarnason kan tvingas att gå på ett mindre iögonfallande sätt vid en regeringsombildning inom några veckor. Den ska ske i samband med att näringsminister Katrín Júlíusdóttir går på föräldraledighet.

Jóhanna Sigurðardóttir ville i går inte uttala sig i förtroendefrågan. Steingrímur J. Sigfússon ville i alltinget i går heller inte diskutera Jón Bjarnasons situation. Han sade att det var en typ av diskussioner som sker internt, men han undvek att svara på frågan om han hade fortsatt förtroende för fiske- och jordbruksministern.

Jón Bjarnasons arbetsmetoder har även fått intern kritik. Han har åtminstone två supportrar bland de egna, inrikesminister Ögmundur Jónasson och alltingsledamoten Guðfríður Lilja Grétarsdóttir, men frågan är om det räcker. I synnerhet Ögmundur Jónasson lär inte vara beredd att offra statsrådsportföljen för att försöka rädda Jón Bjarnason kvar i regeringen. Samtidigt har fiske- och jordbruksministern varit EU-motståndarnas i särklass viktigaste vapen för att inifrån alltinget se till så att förhandlingarna om medlemskap gör så små framsteg som möjligt.

Jón Bjarnason, Ögmundur Jónasson och Guðfríður Lilja Grétarsdóttir tillhör den vänsterflygel som splittrats i två omgångar. Ásmundur Einar Daðason, Atli Gíslason och Lilja Mósesdóttir har redan lämnat partiet och regeringssamarbetet med EU-frågan som huvudskäl.

Om Jón Bjarnason petas är det inte otänkbart att avhopparna får sällskap. I så fall är Guðmundur Steingrímsson, som i våras lämnade Framstegspartiet, den som lär få ett erbjudande om att försöka rädda fortsatt majoritet för regeringen. Om fler överger koalitionen lär även Rörelsen bjudas in i utbyte mot en ministerpost. Lilja Mósesdóttir skriver på Facebook att hon tror att Jón Bjarnason tvingas bort före helgen och att Guðmundur Steingrímsson i stället får frågan om att på något sätt ingå i regeringsunderlaget.

Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson vill utlysa nyval eller bilda en bred regering. Han säger till Morgunblaðið att han aldrig tidigare upplevt att en statsminister talat om ett annat statsråd på samma sätt som Jóhanna Sigurðardóttir om Jón Bjarnason:

"Tänker Gröna vänstern backa upp sin man eller tänker de stödja statsministern? ... Om det här hade varit en normal regering hade den fallit. Jag har aldrig tidigare sett en statsminister som försökt sparka en av sina egna ministrar genom medierna."

Här kan du läsa mer om turerna kring Jón Bjarnason.

Dagens citat

"Det är inte tillräckligt att förbjuda utlänningar från att att äga delar av Island. Nej. Även markägare, bönder, behöver undersökas. Vi ser kanske en maximal storlek på jordbruksfastigheter. Kanske får vi marklösa till sist några kvadratmeter mark. (Det finns runt 300 000 kvadratmeter per person). Jag vore intresserad av Austurvöllur för en sommarbostad. Ja, eller Hljómskálagarðurinn."

Pétur H. Blöndal, alltingsledamot för Självständighetspartiet, på Facebook om turerna kring Huang Nubos planer för Grímsstaðir á Fjöllum och Gröna vänsterns förslag att ytterligare försvåra för utlänningar att köpa fastigheter på Island - läs mer här.

Förbipasserande räddade insnöade får

Årets sommar fick en kylig inledning. Juni bjöd inte alls på någon värmebölja och på norra Island kröp temperaturen på sina håll ned mot nollpunkten. Köldknäppen började i slutet på maj och skapade inte bara problem för bilister, utan även för bönder som redan släppt ut sina djur på bete när vädret slog om och rejäla mängder snö föll. Den 18 juni, dagen efter Islands nationaldag, upptäckte två resenärer vid ett pass på vägen mellan Borgarfjörður Eystri och Loðmundarfjörður ett får som fastnat i en djup snöspricka utan att kunna ta sig upp. Och när de väl börjat gräva fram tackan visade det sig att hon inte var ensam i hålet. Ovan kan du se räddningsoperationen.

Huang Nubo ger upp investeringar på Island

Foto: Slysavarnafélagið Landsbjörg

Huang Nubo ger upp sina planer för Grímsstaðir á Fjöllum efter att inrikesminister Ögmundur Jónasson stoppat markköpet. Den kinesiske investeraren hävdar att fördomar och rädsla förhindrade affären. Beslutet har orsakat en infekterad debatt på Island - och sprickan mellan regeringspartierna blir allt djupare.

I fredags meddelade Ögmundur Jónasson att Huang Nubo inte får tillstånd att köpa Grímsstaðir á Fjöllum. Den kinesiske miljardären planerade att bygga ett lyxhotell på den 300 kvadratkilometer stora fastigheten. Ögmundur Jónasson motiverade avslaget med att ett ja skulle skapa ett prejudikat som skulle göra det omöjligt att stoppa framtida fastighetsaffärer med personer och bolag med hemvist utanför EES-området samt att bolaget Beijing Zhongkun Investment Group inte uppfyllde kraven.

Huang Nubo har hela tiden sagt att han vill ha myndigheterna på sin sida. Därför har han valt att inte runda lagstiftningen genom att skapa ett skrivbordsföretag inom EES-området. Han hävdar i China Daily att fördomar ligger bakom Ögmundur Jónassons beslut att stoppa affären:

"The denial reflects the unjust and parochial investment environment facing private Chinese enterprises abroad."

Huang Nubo väljer nu att lägga ned planerna om att investera i turistnäringen på Island. Utöver Grímsstaðir á Fjöllum har han även uppgett att han vill bygga ett lyxhotell vid Harpa i Reykjavík. Nu riktar han i stället in sig på investeringar i andra nordiska länder som Sverige och Finland.

Inrikesdepartementet kontaktade inte Huang Nubo förrän beslutet var fattat. Ledande socialdemokrater har beklagat att han i stället inte försökte få Huang Nubo att arrendera marken om köpet inte kunde beviljas. Erna Hauksdóttir, vd för turistbranschens samarbetsorganisation, Samtök ferðaþjónustunnar, kritiserar i Fréttablaðið att departementet inte försökte hitta ett sätt att samarbeta med Huang Nubo:

"Den attityd som en del av regeringen har till utländska investerare måste skrämmas bort. ... Det som förvånar mig mest är att det inte försöktes att förhandla med mannen på något sätt."

Ögmundur Jónasson säger dock till Morgunblaðið att det inte är departementets uppgift att förhandla med investerare.

Beskedet har väckt en hätsk debatt som både blottar och fördjupar sprickorna mellan Socialdemokraterna och Gröna vänstern. Mest högljudda i sin kritik var socialdemokraterna Sigmundur Ernir Rúnarsson och Kristján L. Möller, som också är hemmahörande i den aktuella valkretsen. Men de var långt ifrån ensamma om att ifrågasätta beslutet.

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir skriver på Facebook att hon beklagar avslaget och att investeringar inom turistsektorn måste få en chans - oavsett om den som har pengarna hör hemma inom EES-området eller inte. Utrikesminister Össur Skarphéðinsson säger till DV att han är djupt besviken, och näringsminister Katrín Júlíusdóttir säger till Fréttablaðið att det är uppenbart att regeringspartierna är oense i frågan:

"Det är ingen hemlighet att massor av folk inom partiet är irriterade."

Finansmarknadsminister Árni Páll Árnason skriver i ett blogginlägg att Ögmundur Jónassons agerande "oundvikligen väcker frågor om regeringssamarbetet":

"Gröna vänstern verkar tycka att det är självklart att skriva under politiska uppgörelser och målsättningar om vikten av utländska investeringar, men möter så alla utländska investeringsplaner med misstänksamhet. ... Budskapet till utländska investerare är tydligt: Allt kommer att ställas på ända för att förhindra utländska investeringar."

Skúli Helgason, alltingsledamot för Socialdemokraterna, skriver i ett blogginlägg att Ögmundur Jónasson enligt hans mening följt lagen. Därför borde lagen ändras. Partikamraten Oddný G. Harðardóttir är inne på samma linje. Hon säger till Morgunblaðið att ett statsråd naturligtvis måste följa lagen, men att regelverket i så fall borde ändras när så viktiga intressen och framtidssatsningar står på spel.

Även om kritiken mot beslutet från Socialdemokraterna är enig har alltingsledamöterna olika synpunkter på dess inverkan på regeringssamarbetet. Längst går Sigmundur Ernir Rúnarsson. Han säger till RÚV att han ifrågasätter koalitionen och att Ögmundur Jónassons agerande kan vara "droppen som fyller bägaren". Om så skulle bli fallet innebär det att regeringens majoritet, som i dag är 32 mandat mot 31, går om intet.

Socialdemokraterna i Þingeyjarsýsla, den region där Grímsstaðir á Fjöllum ingår, kräver enligt Morgunblaðið ett möte med partistyrelsen om läget. Bergur Elías Ágústsson, kommunchef i Norðurþing, säger i Morgunblaðið att turistnäringen var det stora hoppet sedan Alcoas planer på ett aluminiumsmältverk lagts på is och tankarna på en kiselanläggning sägs vara hotade av höjda skatter:

"Vi hade sådan tur att få hit Huang Nubo som var redo att investera i kommunen och ta del i att utveckla turismen, men det tillåts inte. Det är inte utan att man börjar fundera."

Aðalsteinn Árni Baldursson, ordförande för fackföreningen Framsýn, hävdar i Morgunblaðið att regeringen närmast ägnar sig åt mobbning av regionen:

"Jag tycker att det är ett dåligt begrundat beslut. ... Det här hade haft enorm betydelse för oss. ... Där talas om att investera för miljarder och med det i åtanke utöka turistnäringen och bygga upp den på helårsbasis. Vi har turen att vara ett av de mest eftersökta områdena i landet när det gäller natur, men i dag är turismen stark tre månader om året och sedan är det slut."

Hos många socialdemokrater tycks alltjämt finnas hopp om att hitta en lösning. Halldór Jóhannsson, Huang Nubos ombud på Island, säger till DV att någon sådan inte är aktuell. Han tror inte att det är ett alternativ att arrendera Grímsstaðir á Fjöllum, och inrikesdepartementet har heller inte visat något intresse av att finna alternativa vägar.

Juristen Karl Axelsson är kritisk mot Ögmundur Jónasson av en annan anledning. Han anser inte att ett undantag för Huang Nubo hade inneburit något prejudikat som gjort det svårt att stoppa framtida förfrågningar. Eftersom manöverutrymmet för inrikesministern är i princip obegränsat är Karl Axelssons bedömning att ett ja inte hade satt lagen ur spel, rapporterar RÚV.

Men Ögmundur Jónasson får också stöd för sitt beslut. Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Rörelsen, skriver i ett blogginlägg att Huang Nubo har verksamhet i Tibet och att det därmed gör honom olämplig som fastighetsägare på Island. Han har också haft flera toppositioner inom kommunistpartiet, trots den kinesiska regimens bristande respekt för mänskliga rättigheter och åsiktsfrihet.

Björn Bjarnason, självständighetspartist och tidigare justitieminister, backar också upp avslaget. Han skriver i ett blogginlägg att Ögmundur Jónasson följt lagen samt att Kinas strategiska intresse för Island hade gjort ett ja olämpligt.

Ögmundur Jónasson backas även upp av sina egna. Árni Þór Sigurðsson skriver i ett blogginlägg att beslutet är juridiskt riktigt och inte kan bli ett annat bara för att somliga ropar högt, och Björn Valur Gíslason undrar i ett blogginlägg om det var marken eller själva investeringen som var viktigast för Huang Nubo.

Författaren Guðmundur Andri Thorsson skriver i Fréttablaðið att det är naturligt att ifrågasätta Huang Nubos högtflygande och diffusa planer, vars potential han inte tycker har bevisats. Han menar att avslaget inte, vilket har hävdats på sina håll, inte är ett resultat av utlänningshat utan av fruktan för investerare. Guðmundur Andri Thorsson anser även att storleken på projektet och marken väcker motiverad tveksamhet:

"Skulle någon annars vara emot att Huang Nubo försökte sig på en verksamhet här i landet? Köpte ett Edda-hotell någonstans och lärde sig denna speciella marknad? Eller en liten resebyrå? Drev ett gästhem i Egilsstaðir i två år? Hade på något sätt en koppling till det han tänkte köpa?"

Trots upprördheten hos koalitionspartnern vill inrikesministern gå en helt annan väg. Ögmundur Jónasson säger till Bloomberg att han kan tänka sig att skärpa lagstiftningen för att förhindra att liknande affärer blir verklighet. Det innebär alltså ett försök att inskränka möjligheterna även för personer och bolag inom EES-området:

"The question is not how can we turn down direct foreign investment of this magnitude, but rather how can one nation do anything else but comply with the laws it has passed for itself? ... It would have been easy to circumvent these laws, by establishing an Icelandic limited liability company. That reminds us of the necessity to reconsider these laws from top to bottom."

En som vill gå samma väg är partikamraten Guðfríður Lilja Grétarsdóttir. Hon tänker i dag lägga fram ett lagförslag i alltinget som går ut på att ingen ska få köpa fastigheter på Island utan att vara bosatt eller ha sin juridiska hemvist i landet. Syftet är att skydda naturtillgångar, allemansrätten och miljön, skriver Morgunblaðið.

Även Ögmundur Jónasson anser att det viktigaste är att skydda Island från personer och företag som vill köpa upp mark, utnyttja den och utestänga allmänheten. Han säger till Financial Times att staten den här gången lyckades undvika en utförsäljning av 0,3 procent av Islands yta:

"When a nation is in distress and its currency is weak, that is the time to be on your guard against those who would attempt to buy our national resources cheaply."

Här kan du läsa mer om Huang Nubo och Grímsstaðir á Fjöllum.

Island nära regeringskris - Jón Bjarnason på väg ut?

Efter två tunga veckor kan Island vara på väg mot en regeringskris. Inrikesminister Ögmundur Jónasson är på kollisionskurs med statsminister Jóhanna Sigurðardóttir och fiskeminister Jón Bjarnason får kritik även från sina egna för att på eget initiativ ha gått ut med ett nytt förslag till fiskepolitik. Statsvetare anser att det stormiga regeringssamarbetet aldrig varit i sådant blåsväder som nu.

En försmak inför dagens turbulens kom redan den 17 november när budgeten skulle klubbas. I protest mot att siffror saknades - bland annat om tunneln Vaðlaheiðargöng och försäljningen av Byr till Íslandsbanki - valde många ledamöter att bojkotta omröstningen. Till sist fanns 34 av 63 ledamöter i salen. Minimiantalet för en omröstning är 32 närvarande.

Framstegspartiets Siv Friðleifsdóttir och Höskuldur Þórhallsson var de enda ledamöterna från oppositionen som deltog utöver den partilöse Guðmundur Steingrímsson. Självständighetspartiet, Rörelsen samt övriga framstegspartister uteblev när budgeten antogs med 29 röster för, en emot och fyra nedlagda.

I förra veckan fortsatte problemen. Ögmundur Jónasson började förbereda planerna inför ett nytt fängelse - trots att platsen ännu inte klubbats i alltinget, och flera tunga socialdemokrater är missnöjda med förslaget att bygga vid Hólmsheiði i Reykjavíks utkanter.

Men det var under helgen som spänningarna mellan Gröna vänstern och Socialdemokraterna exploderade. Ögmundur Jónasson nobbade i fredags den kinesiske investeraren Huang Nubos begäran om att få köpa Grímsstaðir á Fjöllum. Han fattade beslutet utan samråd med övriga statsråd, något som fick socialdemokrater att på löpande band kritisera honom både för ett dåligt beslut och dåliga arbetsmetoder.

Samma dag fråntogs fiske- och jordbruksminister Jón Bjarnason ansvaret för att ta fram en ny fiskekvotslagstiftning. Ett sådant förslag lades redan i våras, men drogs tillbaka efter hård kritik. När det väl hade räknats på siffrorna visade det sig att förändringarna riskerade att hota dagens lönsamma fiskenäring.

Det var heller aldrig någon hemlighet att förslaget var mer Socialdemokraternas än Jón Bjarnasons. Som uttalad EU-motståndare är han ständigt en nagel i ögat på Jóhanna Sigurðardóttir, och förra veckan utnyttjade hon den nya möjligheten att flytta frågor mellan olika departement. Jón Bjarnason blev av med förslaget till ny fiskepolitik som i stället skulle behandlas av en nämnd ledd av kultur- och utbildningsminister Katrín Jakobsdóttir och välfärdsminister Guðbjartur Hannesson.

I lördags offentliggjorde Jón Bjarnason ett eget förslag till fiskelagstiftning utarbetat av en egen samrådsgrupp där flera borgerliga politiker ingick. Förbudet mot att pantsätta kvoter var borta och tiden som en kvot skulle gälla var förlängd jämfört med vårens lagförslag.

Varken Socialdemokraterna eller Gröna vänstern kände till förslaget. Under söndagen skrev Jón Bjarnason i ett uttalande att förslaget bara var ett underlag för fortsatt diskussion. Men då hade redan den stora stormen blåst upp.

Ólína Þorvarðardóttir, alltingsledamot för Socialdemokraterna och tidigare vice ordförande i fiske- och jordbruksutskottet, skriver i ett blogginlägg att Jón Bjarnason har "stämplat ut sig själv från regeringen":

"Fiskeministern beter sig som om han var ensam i världen. Han sätter sig över regeringsförklaringen, för att inte nämna hans hittills mest lojala bundsförvanter. Han är nu utan mandat från någon. Jón Bjarnason står nu inför sig själv och sitt eget arbete. Han har förklarat krig både mot regeringens ledning och bägge regeringspartierna. Det kan bara betyda en sak. En minister som inte längre går regeringens ärenden i en av dess viktigaste frågor kan inte längre se sig som en representant för samma regering. Han måste avgå."

Jóhanna Sigurðardóttir säger till Vísir att hon är mycket kritisk mot Jón Bjarnasons agerande, men tror inte att de senaste veckornas stridigheter kommer att fälla regeringen:

"Det är naturligtvis ett oacceptabelt och klandervärt arbetssätt från ministern. ... Det är många som har förutspått den här regeringens död, men jag är helt övertygad om att den överlever. ... Jag medger att det här är svårt, men är det inte så att den här regeringen precis som katten har nio liv?"

Kritiken kommer också från de egna leden. Björn Valur Gíslason, gruppledare för Gröna vänstern, säger till RÚV att Jón Bjarnasons ställning just nu är oerhört svag:

"Jag tycker att det här är dåliga arbetsmetoder och inget föredöme. Vi kommer att diskutera det här i Gröna vänsterns alltingsgrupp."

Frågan är om det är hela regeringen som är hotad eller bara Jón Bjarnason. Birgir Guðmundsson, docent i statsvetenskap vid Háskólinn á Akureyri, säger till Morgunblaðið att den redan så omstridda koalitionen aldrig befunnit sig i sådan motvind som nu:

"Regeringen har sällan varit svagare än precis nu."

Tonläget mellan Socialdemokraterna och Gröna vänstern har visserligen varit högt och inte särskilt vänskapligt vid många tidigare tillfällen. Birgir Guðmundsson säger till DV att han anar ett annat allvar den här gången:

"Jag tycker att jag uppfattar en helt annan ton från alla socialdemokrater gentemot ministrarna än vad jag hört tidigare. Därför tror jag att uthållighetsgränsen kan vara närmare än tidigare."

Gunnar Helgi Kristinsson, doktor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger till RÚV att beslutet att flytta fiskekvotsfrågan från Jón Bjarnason i princip är en misstroendeförklaring från Jóhanna Sigurðardóttirs sida. Även om de den här gången är i djupare konflikt än vanligt tror han inte att Jón Bjarnason kommer att få sparken. Frågan är i stället om han efter att ha blivit av med den tyngsta uppgiften väljer att självmant lämna regeringen:

"I alla normala sammanhang skulle ministern avgå."

Jón Bjarnasons framtid diskuteras inom Gröna vänsterns alltingsgrupp i dag. Klart är att han åtminstone har stöd av ett annat statsråd, Ögmundur Jónasson. Till RÚV säger Jón Bjarnason att hans ställning inom regeringen alltjämt är stark.

Här kan du läsa mer om Huang Nubo och Grímsstaðir á Fjöllum.

Dagens citat

"The turnaround should not be exaggerated. Iceland is still more than 10 per cent below pre-crisis output levels. Unemployment remains at about 6.7 per cent, considerably higher than before 2007. The standard of living of most Icelanders is well down. Access to foreign currency is tightly controlled. And risks to recovery remain. Central bank interest rates are going up in order to curb inflation. This could stifle growth. Yet the fact remains that the outlook for the Icelandic economy is looking rather healthier than other distressed economies in Europe such as Greece, Portugal and Ireland."

Sean Farrell i The Independent om Islands väg ut ur finanskrisen.

Dagens bonuscitat

"Islänningarna har nyligen visat vad det innebär att vara 'motiverad': nedskärningar i de offentliga utgifterna drabbar de sämst lottade och offentligt anställda hårt. Trots vilda protester som lättade på den folkliga frustrationen växte också insikten om att de inte bär långt, hur orättvist lotten än faller. Man inte kan strejka sig ur en statlig skuldkris."

Carl-Gustav Lindén i Hufvudstadsbladet om Islands hantering av finanskrisen.

Islands enda kändisfår skjutet efter benbrott

Tackan Fjalladrottningin har varit lika skicklig på att gömma sig undan människor som att dyka upp i medierna. Men nu är historien om Islands enda kändisfår ett avslutat kapitel. Tackan sköts sedan hon brutit benet på flykt undan fårinsamlare.

Fjalladrottningin är ett får som har gjort skäl för sitt namn. Som fjälldrottning har hon visat ovanlig klokhet. När vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull rasade sökte tackan skydd i ett hus. När insamlingen av fåren skett på hösten gav hon sig iväg till oländig terräng för att slippa bli infångad. Och när det var för tufft på höglandet begav hon sig mot befolkade trakter - i vintras höll hon sig borta ända till februari innan hon dök upp vid Fljótshlíð.

Ägare till Fjalladrottningin är förre justitieministern Björn Bjarnason. Han skriver i ett blogginlägg att tackan upptäcktes i slutet av oktober av personer som sökte efter får som inte hittats vid tidigare letande. Hon ska då, tillsammans med de två lamm som hon födde i mitten på juni, ha tagit sin tillflykt över två raviner till en otillgänglig klippavsats vid Bleiksárgljúfur. Men på vägen dit bröt tackan benet.

Fårinsamlarna såg inget annat alternativ än att skjuta Fjalladrottningin. Benbruten hade hennes möjligheter att överleva en vinter på höglandet varit obefintliga. De två lammen fick leva, skriver Björn Bjarnason i ett inlägg.

Fjalladrottningin har överlevt flera vintrar på egen hand och inte visat något intresse av att bli infångad. I vintras skojades det vid þorrablót om att tackan fortfarande inte dykt upp. Men några dagar senare stod hon utanför fårhuset, bräkte och ville bli insläppt i värmen efter några bistra månader uppe på höglandet.

Det är inte tillåtet att hålla får utomhus under vintern. Undantag kan dock ges om fåren har regelbunden tillsyn. På Hemön finns djur som går ute året runt, men de utfordras dagligen av ägarna. Djur som lyckas undgå insamlarna på hösten faller inte under lagstiftningen, däremot förutsätts det att ägaren gör en ordentlig ansträngning för att samla in alla djur inför vintern.

Här kan du läsa mer om andra bräkande långvandrare.

Jökulsárlón växer när Breiðamerkurjökull smälter

Breiðamerkurjökull fortsätter att dra sig tillbaka samtidigt som Jökulsárlón växer. När varmt havsvatten strömmar in i glaciärlagunen bidrar det till att skynda på avsmältningen. Jökulsárlón mäter nu 25 kvadratkilometer.

Vatnajökull är den isländska glaciär som smälter snabbast, och utlöparen Breiðamerkurjökull är den del av massivet som genomgår de snabbaste förändringarna. Närkontakten med havsvattnet tros påskynda avsmältningen.

År 1933 bildades en glaciärlagun i en depression som tidigare täckts av Breiðamerkurjökull. Jökulsárlón har därefter blivit större och djupare år efter år. Lagunen är i dag omkring 270 meter djup och därmed Islands djupaste sjö.

Då var Breiðamerkurjökull bara en kilometer bort från kusten. Nu är avståndet snart åtta kilometer.

Men där glaciären drar sig tillbaka växer lagunen allt snabbare. År 1975 var Jökulsárlón 8 kvadratkilometer, år 1998 var den 15 kvadratkilometer och i dag mäter den 25 kvadratkilometer.

Forskare studerar nu, uppger Ríki Vatnajökuls, hur det havsvatten som strömmar in i lagunen påverkar avsmältningen av glaciären. Vattnet i lagunen är så kallt att det tar många år för de isberg som kalvar från Breiðamerkurjökull att smälta, men det varmare havsvattnet gör att både lagunen växer snabbare och glaciären krymper fortare.

Isbergen i lagunen har under de senaste åren minskat i storlek, men nyligen upptäcktes en riktig bjässe i Jökulsárlón. Isblocket är 350 meter i diameter och når 40 meter ovanför vattenytan. Ett så stort isberg har inte observerats vid lagunen på flera år, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om Jökulsárlón.

Dagens citat

"I början visste inte vad vi skulle göra med huset. Men när vi rensade ur det och den gamla kassadisken i dess mitt uppenbarade sig började idén om ett kafé att ta form. Så småningom insåg vi att husets historia är märklig. Här drevs kolonialbutiken Sigmundarbúð från 1915 och in på 1970-talet och huset har fått sitt smeknamn av den. Sedan fanns en elektronikbutik och videouthyrning här och några scener i filmen Nói Albínói spelades in i huset. Lokalbefolkningen har därför många minnen med kopplingar till Simbahöllin och vi ville öppna det för dem på nytt. Och ett kafé var resultatet."

Janne Kristensen, som tillsammans med Wouter Van Hoeymissen år 2005 för 2 500 isländska kronor köpte ett hus i Þingeyri, i Bæjarins besta om hur Café Simbahöllin uppstod - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Jag tror att monster, troll och andra naturväsen på Island har en liknande roll som helgon i Spanien. Alla dessa företeelser har det gemensamt att de förenar folket på vissa platser under vissa förutsättningar."

Ignacio López Moreno, spansk forskare som varit tillfälligt bosatt i Bíldudalur, i Fréttablaðið om Skrímslasetrið Bíldudal och sjömonster.

Ólafur Ragnar Grímsson julhälsar till David Cameron

Ólafur Ragnar Grímsson blev förra året utan julkort från David Cameron. Men Islands president skickade en julhälsning till den brittiske premiärministern. Kanske fick även Nordkoreas Kim Jong Il och Libyens Muammar Gaddafi en önskan om en god jul från Bessastaðir.

Besluten att vid två tillfällen stoppa uppgörelser om Icesave-tvisten gjorde Ólafur Ragnar Grímsson måttligt populär i den brittiska regeringen. Premiärminister David Cameron valde därför förra året att stryka den isländska statschefen från listan över julkortsmottagare. Ännu en gång hamnade därmed Island i samma fack som Nordkorea, Zimbabwe och Iran - precis som när Storbritannien terrorstämplade och svartlistade Landsbanki.

Men David Cameron fick förra året en julhälsning från Bessastaðir. Den brittiske premiärministern återfinns nämligen på presidentens lista över de personer som brukar få julkort, skriver DV.

Exakt vilka utländska ledare som Ólafur Ragnar Grímsson valde att önska en god jul meddelas inte. Men listan omfattar regeringschefer i de nordiska länderna samt andra länder med vilka Island har nära förbindelser - däribland Storbritannien - samt statschefer för alla FN:s medlemsstater. I det sällskapet återfinns även Nordkorea och Iran. Om Kim Jong Il och Mahmoud Ahmadinejad inte fick någon hälsning från David Cameron, så fick tillönskades de sannolikt åtminstone en god jul av Ólafur Ragnar Grímsson.

Här kan du läsa mer om David Camerons val att inte skicka en julhälsning till Ólafur Ragnar Grímsson.

Reykhólar hoppas turister ska ge orten en bankomat

Fler turister och 39 mils körning utan en endaste bankomat på vägen. Det är argumenten som kommunstyrelsen i Reykhólar hoppas att Landsbanki ska lyssna på. En bankomat skulle nämligen betyda mycket för samhället, skriver Reykhólavefurinn.

I Reykhólar bor 128 personer och i hela kommunen, Reykhólahreppur, drygt det dubbla. Liksom många andra glesbygdskommuner har den klarat sig ganska bra genom krisen.

Ortens viktigaste arbetsgivare är den fabrik, Þörungaverksmiðjan, som samlar tång ur Breiðafjörður. I våras skaffade företaget ett nytt fartyg för att kunna möta efterfrågan. Förhoppningen är att inom de närmaste åren kunna dubbla produktionskapaciteten, skriver Morgunblaðið.

Tången har också gett upphov till flera andra företag på orten. Gullsteinn grundades av en tidigare anställd som nu enligt Bæjarins Besta säljer tångtabletter framför allt till den japanska marknaden, och i somras öppnade Islands första riktiga tångbad, Sjávarsmiðjan, i Reykhólar. Ägaren Svanhildur Sigurðardóttir säger till Bæjarins Besta att intresset för premiären var stort.

Allt fler turister visar också intresse för Västfjordarna. Under de tre senaste åren har antalet besökare ökat från 70 000 till 112 000, och i Reykhólahreppur har antalet gäster ökat från 3 000 till 5 000.

Därför anser kommunstyrelsen att det är dags att få en bankomat till Reykhólar. Lokalbefolkningen uträttar sina bankärenden i Króksfjarðarnes några mil bort, men där finns inte heller någon uttagsautomat. För den som vill hålla sig till just Landsbanki och inte gör några avstickare på vägen norrut mot västra Västfjordarna eller söderut mot Reykjavík har dessutom 39 bankomatfria mil. Det är nämligen 20 mil från Reykhólar till Akranes och 19 mil till Patreksfjörður.

Förfrågningarna har tidigare fått nobben eftersom Landsbanki ansett driften vara för dyr och kundunderlaget för litet. Nu hoppas kommunen att den ökande turismen ska få vågskålen att tippa över. Förslaget är att bankomaten ska placeras vid den byggnad som under sommaren tjänstgör som turistinformation och ett lokalt museum. Beslut väntas inom kort, uppger Reykhólavefurinn.

Här kan du läsa mer om Reykhólar.

Dagens citat

"Den nya boken har fått ett gott mottagande. Det är en bra känsla, särskilt eftersom man har gått igenom en lång och tuff process som omfattar mer än två år. Skrivit varje dag, åtta timmar om dagen, i månader. Därför följer glädje och spänning utgivningen. Gillar folk det jag har skrivit? När det är resultatet blir man naturligtvis glad och lättad."

Författaren Hallgrímur Helgason i DV om att hantera kritik och recensioner.

Huang Nubo får inte köpa Grímsstaðir á Fjöllum

Ögmundur Jónasson säger nej till Huang Nubo. Den kinesiske investeraren får inte köpa Grímsstaðir á Fjöllum. Inrikesministern motiverar avslaget med att bolaget Beijing Zhongkun Investment Group inte uppfyller kraven för att få undantag från den lag som säger att bara EES-medborgare får äga fastigheter på Island. Beslutet får hård kritik - och innebär att samarbetssvårigheterna för regeringspartierna ökar ytterligare.

I augusti ansökte Huang Nubo om tillstånd att köpa Grímsstaðir á Fjöllum, ett område på 300 kvadratkilometer på norra Island. Där ville han investera 200 miljoner dollar på att bygga ett lyxhotell som skulle locka 10 000 besökare om året. Fastigheten, som har varit till salu i flera år, uppgår till 0,3 procent av Islands yta.

Huang Nubo kom överens med flera av markägarna i somras. Eftersom lagen säger att den som ska köpa en fastighet på Island måste vara en privatperson eller ett bolag med juridisk hemvist i EES-området ansökte den kinesiske investeraren om tillstånd från inrikesdepartementet.

I dag kom inrikesminister Ögmundur Jónassons besked. Han säger nej till markköpet. Statsrådet anser att Huang Nubos bolag inte uppfyller lagens krav, samt att försäljningen av en så stor fastighet skulle skapa ett farligt prejudikat som satte regelverket ur spel. Ögmundur Jónasson skriver i ett uttalande att det inte längre skulle vara möjligt att stoppa några framtida markaffärer om Huang Nubos begäran fick ett positivt svar.

Debatten om Huang Nubos planer har varit en stridsfråga inom regeringen, och Ögmundur Jónassons beslut borgar för att konflikten kommer att fortsätta. Socialdemokraterna har hela tiden velat tillåta affären eftersom den skulle ge betydande investeringar i en näring som får allt större betydelse, och dessutom i en del av landet där arbetsmarknaden är begränsad.

Socialdemokraterna har heller inte delat Gröna vänsterns oro för markköpet. Eftersom staten äger en fjärdedel av Grímsstaðir á Fjöllum skulle det bli svårt för Huang Nubo att driva igenom ändringar i detaljplanen som inte regeringen ställde sig bakom.

Huang Nubo har sagt sig vara beredd att avstå från de naturtillgångar som finns i området. Det beskedet har ändå inte lugnat Gröna vänstern. Ögmundur Jónasson har hela tiden sagt sig vara tveksam till affären. Huang Nubos motiv har ifrågasatts och fastighetens storlek har varit en av anledningarna till oron. Det har också spekulerats i om affären skulle vara ett sätt för Kina att öka sitt inflytande i öriket.

De två regeringspartierna är ännu en gång djupt oense i en viktig fråga. Gröna vänstern har redan backat i så många avgörande frågor att det hade varit svårt att ännu en gång göra avkall på partilinjen i en kompromiss för att hålla ihop koalitionen. För Socialdemokraterna understryker Ögmundur Jónassons besked ännu en gång de sprickor som finns i regeringssamarbetet.

Det har också ryktats om att Ögmundur Jónasson skulle vara delägare i ett sommarhus på Grímsstaðir á Fjöllum. Han tillbakavisar uppgifterna i Morgunblaðið, och säger att han "vet vilket torvhus" saken gäller och att han har besökt det, men att han inte äger "en endaste planka eller torvbit" av huset. Husägaren ska enligt Pressan inte vara intresserad av att sälja.

Sigmundur Ernir Rúnarsson, alltingsledamot för Socialdemokraterna, säger i DV att han får allt svårare att stödja koalitionen. Han hävdar också att frågan är långt ifrån avgjord och att han vill runda Ögmundur Jónasson och riva upp beslutet:

"Jag tycker att det är ett galet beslut. Jag anser, för det första, att ministern är jävig för att fatta beslutet sett till de ord som fallit från hans läppar om frågan inför beslutet. . ... För det andra är det här området i odelat ägande mellan staten och privata parter så staten har alltid stort inflytande över vad som sker på området. ... Det är ett förskräckligt budskap som vi skickar ut i världen för investerare."

Kristján L. Möller, även han socialdemokratisk alltingspolitiker, anklagar Ögmundur Jónasson för jäv. Han säger i DV att inrikesministern fattat ett beslut utifrån sina personliga åsikter och inte gjort en saklig genomlysning av Huang Nubos förfrågan:

"Jag är mycket missnöjd och kritiserar det här hårt. Jag anser att det här inte har gjorts utifrån faktiska grunder. Och Ögmundur Jónasson är jävig till att besluta i den här frågan eftersom han under processens gång har yttrat sina åsikter om det här projektet där han har haft många nedlåtande ord om detta projekt och denna part. En man som har uttalat sig offentligt med sådan styrka mot detta anser jag är jävig."

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir säger till Vísir att beskedet är en besvikelse men att hon hoppas att Huang Nubos planer ändå går att förverkliga. Ögmundur Jónasson meddelade inte beslutet förrän under förmiddagens regeringssammanträde:

"Det här beslutet har fattats utifrån en mycket snäv lagtolkning. ... Jag tänker inte ifrågasätta om detta är riktigt, men det går att finna olika åsikter i frågan hos jurister."

Jóhanna Sigurðardóttir säger till Smugan att Ögmundur Jónasson borde ha diskuterat frågan med övriga regeringsmedlemmar, även om det formella beslutet är inrikesministerns. Hon anser att Huang Nubos planer för Grímsstaðir á Fjöllum var så viktiga för turistnäringen och regeringens strävan att locka utländska investerare till Island att beskedet borde ha föregåtts av ett samråd. Men hon ser avslaget inte som ett direkt hot mot den rödgröna koalitionens överlevnad:

"Den här regeringen bildades naturligtvis inte på grund av markköp för kineser. Många viktiga uppgifter väntar. Men det här stärker inte regeringssamarbetet. Det är helt klart."

Även på Facebook var kritiken från ledande socialdemokrater hård. Många ifrågasätter hela grunden för regeringssamarbetet och Gröna vänstern pekas ut som ett parti utan intresse för att locka investeringar till landet och bekämpa arbetslösheten.

Arnar Guðmundsson, ordförande för Socialdemokraterna i Akranes och tidigare assistent åt näringsminister Katrín Júlíusdóttir, skriver på Facebook att Ögmundur Jónasson inte ens försökt förklara vilka allmänna intressen som skulle hotats av ett ja. I synnerhet inte som Huang Nubo sagt sig vara beredd att avstå från nyttjanderätt till naturtillgångar. Eggert Hjelm Herbertsson, som ingår i den lokala styrelsen i Akranes, undrar hur liberala socialdemokrater ska kunna fortsätta samarbeta med Gröna vänstern.

Guðríður Arnardóttir, kommunfullmäktigeledamot i Kópavogur, skriver att Ögmundur Jónassons beslut innebär att få alternativ återstår för utländska investeringar - fler aluminiumsmältverk och fler kraftverk. Flosi Eiríksson, tidigare fullmäktigeledamot i kommunen, pekar ut Ögmundur Jónasson och fiske- och jordbruksministern Jón Bjarnason som de statsråd som gör att regeringssamarbetet kanske har nått vägs ände.

Även från oppositionen fick avslaget hård kritik. Höskuldur Þórhallsson, alltingsledamot för Framstegspartiet, säger i DV att beslutet är en stor besvikelse:

"Lokalbefolkningen i regionen hade bundit ett visst hopp om att där skulle uppstå en stark turistnäring som kunde skapa arbetstillfällen och aktivitet i Þingeyjarsýsla. Det här är tyvärr ännu ett exempel på att om något ska byggas på landsbygden så tycks de projekten vara underställda andra lagar än de som gäller i Reykjavík."

Tryggvi Þór Herbertsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, säger i Morgunblaðið att Ögmundur Jónasson borde ha sökt andra vägar för att kunna genomföra affären - till exempel att låta Huang Nubo arrendera Grímsstaðir i 99 år:

"Jag måste säga att jag tycker att det är ganska hårt att utestänga honom helt och hållet, men jag har dock förståelse för att det är svårt att sälja 300 kvadratkilometer till en utlänning."

Huang Nubos ombud på Island, Halldór Jóhannsson, säger till Vísir att beslutet är en besvikelse. Han ställer sig också undrande till Ögmundur Jónassons kommentarer om arealens betydelse. I lagen finns inget som säger att det ska tas hänsyn till områdets storlek:

"Nu kommer det att tas ett beslut om nästa steg. Om Huang Nubo vill göra något annat eller helt enkelt säger adjö."

För den som vill gå runt lagen är det enkelt. Det räcker att skaffa sig ett bolag eller folkbokföra sig i ett EES-land. Så gick det till när kanadensiska Magma Energy köpte HS Orka genom ett svenskt brevlådeföretag. Men Huang Nubo har tidigare sagt att han inte vill genomföra planerna om han inte har myndigheternas stöd. Ögmundur Jónasson säger dessutom till Vísir att han i så fall skulle överväga att införa en lag som även stoppar EES-medborgare från att köpa fastigheter på Island.

Huang Nubo har även sagt sig vilja bygga ett lyxhotell vid Harpa i Reykjavík. Hur det går med de planerna nu är inte känt.

Jóhannes Hauksson, som tillsammans med övriga familjen äger 50 procent av Grímsstaðir á Fjöllum, säger till Morgunblaðið att han är besviken över beskedet:

"Vi markägare beklagar den här utgången och kommer att se över vår sak i fortsättningen innan vi uttalar oss mer om det."

Här kan du läsa mer om Huang Nubo och Grímsstaðir.

Camerons Icesave-hämnd - inget julkort till presidenten

Island har ännu en gång hamnat i samma sällskap som Iran, Zimbabwe och Nordkorea. Den brittiske premiärministern David Cameron vägrade förra året nämligen att skicka något julkort till Islands president Ólafur Ragnar Grímsson. Beslutet tros vara en konsekvens av att han stoppade Icesave-lagen.

I januari 2010 valde Ólafur Ragnar Grímsson att inte godkänna det andra försöket till att nå ett avtal om Icesave-tvisten. Lagen blev därmed föremål för en historisk folkomröstning, där 93 procent av islänningarna röstade nej. Presidentens popularitet på de brittiska öarna ökade knappast när han året därpå ännu en gång valde att inte godkänna en Icesave-lag. En ny folkomröstning följde med en ny majoritet för ett nej.

När de isländska affärsbankerna kollapsade hösten 2008 tog Storbritannien till antiterroristlagstiftning för att frysa Landsbankis tillgångar. Banken svartlistades och placerades tillsammans med den isländska centralbanken och finansdepartementet i samma sällskap som al-Qaida, Nordkorea och Iran.

Och nu befinner sig Island åter i samma tveksamma sällskap. Eller åtminstone presidenten Ólafur Ragnar Grímsson. Premiärminister David Cameron valde enligt Daily Mail nämligen att inte skicka något julkort till den isländske statschefen. Ólafur Ragnar Grímsson hamnade därmed i samma kategori som ledarna i bland annat Ryssland, Libyen, Nordkorea, Zimbabwe, Vitryssland och Iran.

Inte heller någon i den isländska regeringen fick något julkort av David Cameron. Samtidigt meddelade Landsbanki nyligen att Gordon Brown, som var premiärminister när banken terroriststämplades, ska börja skriva för dess debattforum om ekonomi och finans - trots att Icesave-tvisten förblir olöst.

Här kan du läsa mer om Icesave-tvisten.

Statsvetare: Hanna Birna Kristjánsdóttir mot alltinget

Hanna Birna Kristjánsdóttir förlorade kampen om ordförandeposten i Självständighetspartiet mot Bjarni Benediktsson. Efter nederlaget gav utmanaren inga klara besked om framtiden. Men statsvetaren Birgir Guðmundsson anser att Hanna Birna Kristjánsdóttir har blivit starkare efter partiledarstriden - trots att hon inte lyckades peta den sittande ordföranden.

Med 55,7 procent av rösterna fick Bjarni Benediktsson nytt förtroende som ledare för Självständighetspartiet. Valkampanjen gällde inte sakfrågor utan bara vem som skulle kunna locka flest väljare. Hanna Birna Kristjánsdóttir har ett klart övertag både bland sympatisörer och islänningar i allmänhet, medan Bjarni Benediktsson härstammar från en lång rad av partitoppar. Kanske var det släktbanden som avgjorde omröstningen.

Bjarni Benediktsson hade också öppet stöd av tio av partiets alltingsledamöter. Bara en, Pétur H. Blöndal, gick offentligt ut med att han föredrog Hanna Birna Kristjánsdóttir. Sannolikt är dock att resterande tre också backade upp utmanaren. För gruppledaren i alltinget, Ragnheiður Elín Árnadóttir, kan läget bli besvärligt. Hon valdes när Illugi Gunnarsson tog timeout sedan en fond han suttit i styrelsen för utreddes för misstänkt brottslighet. Nu är han tillbaka - och möjligheterna att utmana Ragnheiður Elín Árnadóttir tycks vara goda.

Efter nederlaget gav Hanna Birna Kristjánsdóttir inga klara besked om framtiden. Hon skulle slutföra några uppdrag inom kommunstyrelsen i Reykjavík, men kunde inte tänka sig att på nytt kandidera till partiledarposten.

Sällan har Självständighetspartiet haft en så svag och internt kritiserad ordförande som Bjarni Benediktsson. Hanna Birna Kristjánsdóttir hade visserligen starka popularitetssiffror i ryggen när hon valde att utmana honom, men också ett svagt kommunalvalsresultat i Reykjavík och ingen plats i alltinget. Ändå var hon nära att lyckas.

Birgir Guðmundsson, statsvetare vid Háskólinn á Akureyri, säger till DV att han inte tror att hennes politiska karriär är över. Tvärtom anser han att Hanna Birna Kristjánsdóttir gått starkare ur striden:

"Hon etablerar sig som en verklig konkurrent om ordförandestolen och slår sig med eftertryck in i partiets ledarskikt. Det går inte att behandla henne som något annat än att hon är en tungviktare i partiet. Hon fick nästan hälften av rösterna på landsmötet. ... Ledarskapet är splittrat. Vi har en verklig ledare som är Bjarni, men Hanna Birnas skugga kommer alltid att ruva över honom om hon använder den för att påverka och med kraft gå in i det här maktspelet inom partiet, så man kan inte fatta viktiga beslut utan att få henne med på det. Men hennes position utanför alltingsgruppen gör att detta är lite speciellt."

Birgir Guðmundsson anser att Hanna Birna Kristjánsdóttirs kandidatur gjort henne starkare både på kommun- och riksplanet. Han tror att vägen nu ligger öppen för henne att ställa upp i nästa val till alltinget:

"Stödet för henne är så stort att det blir svårt för henne att inte kandidera."

Här kan du läsa mer om partiledarstriden.

Dagens citat

"Having a currency of one’s own is useful when things go badly wrong, even if the currency area is as small and the currency and financial system as mismanaged as Iceland’s. A collapsing currency is a simple alternative to renegotiating millions of contracts, piecemeal. Iceland’s current account shifted from a deficit of 28 per cent of GDP in 2008 to a small surplus this year. The main reason for this was a 30 per cent reduction in domestic purchasing power, itself largely due to the currency collapse. Should Iceland decide to abandon its currency, it will have to do a far better job of managing the consequences than current members of the eurozone."

Martin Wolf i Financial Times om Islands väg ut ur finanskrisen.

Wow Air flyger till tolv destinationer

Tolv destinationer från Keflavík finns på linjekartan när Wow Air börjar flyga nästa sommar. På flera rutter utmanar Wow Air både Icelandair och Iceland Express. Enkelbiljetterna kostar från 9 900 isländska kronor.

Wow Air är det nya lågprisflygbolaget som siktar på att ta marknadsandelar från Icelandair och Iceland Express. På bolagets turer nästa sommar finns totalt 130 000 flygstolar. Men förhoppningen är också att få fler turister att besöka Island.

Med start den 1 juni nästa år kommer Wow Air att trafikera tolv städer från Keflavík. Destinationerna är Köpenhamn, London Stansted, Köln, Berlin, Stuttgart, Alicante, Basel, Zürich, Warszawa, Krakow, Lyon och Paris. Flest turer blir det till Köpenhamn och London med fyra respektive tre avgångar i veckan.

En enkel resa kostar från 9 900 isländska kronor. När de första biljetterna släpptes hade hemsidan 500 nya besökare i sekunden.

Wow Airs verksamhet väntas skapa ett sjuttiotal nya jobb.

Här kan du läsa mer om Wow Air.

Bruce Dickinson vill rädda Astraeus

Bruce Dickinson vill rädda det konkursade flygbolaget Astraeus. Iron Maiden-sångaren vill sätta sig bakom spakarna i nya plan eller i styrelserummet. Samtidigt fortsätter det att storma kring Iceland Express, som tidigare hade Astraeus som underentreprenör. Bolaget anklagas nu för att ljuga.

I måndags begärdes Astraeus i konkurs. Samtidigt bytte Iceland Express underentreprenör från Astraeus till CSA Airlines. Konkursen var ett resultat av en usel sommar där Astraeus och Iceland Express - bägge kontrollerade av Pálmi Haraldsson - förlorade mångmiljonbelopp trots ökade marknadsandelar.

Iceland Express har under året utsatts för svidande kritik. Bolaget har varit ständigt försenade och samtidigt anklagats för att göra alldeles för lite för att hjälpa strandsatta passagerare.

I söndags beslutade Iceland Express att med omedelbar stoppa turerna från Keflavík till New York. Beläggningen har enligt Morgunblaðið varit så dålig att varenda flygning på rutten gått med förlust sedan den öppnades.

Tjugo danska resenärer dök upp vid gejten på flygplatsen och fick där veta att avgången var inställd. I ett vid det här laget välbekant mönster hävdar Iceland Express att de sökt varje passagerare, utan att en enda av dem säger sig ha tagit emot något telefonsamtal eller mejl. De ska i stället förgäves ha försökt få tag på Iceland Express för att få hjälp, men utan att få svar. Informationschefen Heimir Már Pétursson säger till BT att han håller med om att det låter märkligt:

"Jo, det lyder også mærkeligt for mig."

Många av de anställda fick beskedet om konkursansökan genom medierna. Ett tjugotal i kabinpersonalen väntas enligt DV kunna jobba vidare för Iceland Express, men markpersonalen i Keflavík har redan sagts upp. Den underentreprenör som skötte bolagets verksamhet på flygplatsen, Keflavík Flight Services, hade tillstånd genom Astraeus och kunde därmed inte fortsätta verksamheten när flygbolaget stoppade all verksamhet. Det innebär att 32 personer förlorar sina arbeten.

Innan Keflavík Flight Services tog över verksamheten för Iceland Express räkning hade flygbolaget anlitat Airport Associates. Heimir Már Pétursson hävdar i Morgunblaðið att Iceland Express sade upp avtalet, men Airport Associates går i ett pressmeddelande till motattack och hävdar att uppsägningen var deras initiativ eftersom Iceland Express ständiga förseningar ledde till stora merkostnader.

Airport Associates har nu börjat förbereda en juridisk process mot Iceland Express. Enligt avtalet mellan bolagen skulle Airport Associates kompenseras ekonomiskt vid förseningar, något som inte har skett. Därför tänker företaget nu kräva flygbolaget på skadestånd.

Om turbulensen fortsätter runt Iceland Express ser det möjligen ut som att orosmolnen har skingrats något för Astraeus. Iron Maiden-sångaren Bruce Dickinson, som är deltidsanställd pilot för bolaget, säger till The Guardian att han jagar investerare för att kunna ta över Astraeus:

"Firstly, I'm already working on a plan to try to save Astraeus, or at least create a new business with new jobs for my friends and former colleagues at Astraeus. ... This is a serious plan involving people who are very good at their jobs. ... I see the potential for a viable operation, should acquisition of the company prove achievable."

Pálmi Haraldsson pumpade nyligen in fem miljoner pund i Astraeus. Det räckte alltså inte för att rädda företaget. Enligt DV har dock investeraren gott om pengar efter de aktieutdelningar som han inkasserade under åren före kraschen. Men han kommer även att dras inför rätta för turerna kring Astraeus. Strax före hans investmentbolag Fons gick omkull hösten 2008 sålde han nämligen Astraeus vidare till sig själv. Konkursförvaltaren väntas stämma Pálmi Haraldsson på köpeskillingen på 3,5 miljarder isländska kronor, skriver DV.

Här kan du läsa mer om Astraeus konkurs.

Recension: Óttar Sveinsson: Útkall við Látrabjarg

Räddningsaktionen är förmodligen en av de mest krävande någonsin. Att i bitande vind, hällande regn och tät dimma dra upp strandsatta sjömän uppför en 180 meter hög nedisad klippvägg med ständigt fallande istappar och stenar. Och att göra det på en av Europas mest ogästvänliga och isolerade platser.

Året var 1947. Den brittiske trålaren Dhoon förliste vid Látrabjargs klippor vid Västfjordarna i en storm några dagar före jul. Avståndet på 70 meter till den smala stenstranden innan berget sköt upp mot himlen hade lika gärna kunnat vara en ocean. Att överleva vågor, vind och sten var otänkbart.

Tre sjömän omkom strax efter förlisningen. För övriga tolv började en tröstlös väntan i fukt och kyla. Timmarna gick, spriten dracks allt hetsigare, hoppet falnade för varje minut som vädret vägrade ge med sig.

Dhoon förblev dock inte oupptäckt. Något annat fartyg kunde visserligen inte komma i närheten, men djungeltrumman gick varm mellan fårbönderna i trakten. Något måste göras - att ta sig nedför Látrabjargs klippor under hopplösa förhållanden och försöka rädda de skeppsbrutna fiskarna.

På sommaren var det ett nyttigt nöje att samla fågelägg från klippskrevorna. Ibland hände det att någon fick sätta livet till, något som lokalbefolkningen inte gärna talade om. Att trotsa is, mörker, vind och regn för att göra om samma nedstigning under vintern hade ansetts otänkbart. När bönderna tidigt på morgonen gav sig av för att vandra mot Europas västligaste punkt räknade alla med att sällskapet som återvände hem inte skulle vara fulltaligt.

När den första gruppen utan några betydande skråmor firats nedför klipporna vidtog nästa utmaning - att skjuta en räddningslina som satte sig i Dhoons skrov. Det första skottet gick obemärkt förbi hos besättningen. Vågorna och diset svalde alla tecken på en nära förestående och osannolik räddning. Försök nummer två satt perfekt. Undan för undan började de skeppsbrutna trotsa bränningarna och påbörja det mödosamma klättrandet mot strandremsan.

Klockan tickade snabbt, mörkret föll över berget. De brittiska sjömännen insåg snart att det värsta inte alls var förbi. De skulle tillsammans med några av islänningarna tvingas att övernatta vid Látrabjargs fot med några klippor som enda skydd för det stigande tidvattnet. Och därefter den hårresande upplevelsen av att bli uppdragen 180 meter mot fallande istappar och sten.

Fler och fler bönder från grannskapet ansluter. Några för med sig hästar, andra förnödenheter. Alla släpar sig fram i ett snötäckt väglöst land för att bistå vid berget. När sjömännen så småningom firats uppför klippan förundras de över den tysta effektiviteten. Ingen säger knappt ett ord, ändå sker räddningsarbetet med en systematik som om det hade varit en väl inövad aktion.

När telefonerna och telegraferna börjar att vakna slås världen snart med häpnad över räddningsinsatsen. Utan lokalbefolkningens exakta kunskaper om bergets natur och lämpliga leder hade ytterligare tolv liv gått förlorade. Samtliga inblandade hedrades sedermera för sina insatser av drottning Elizabeth.

Óskar Gíslason bestämmer sig sommaren 1948 för att göra en film om händelsen. Räddningsarbetarna kastar sig den här gången med gott mod utför klipporna. Men regissören lyckas aldrig få klart för sig hur han ska spela in den mest farofyllda delen av räddningen, när besättningen tar sig ur vraket till stranden.

Nästan på dagen ett år efter Dhoons förlisning kommer svaret. Den brittiska trålaren Sargon går i en storm på grund nära Patreksfjörður. Vinden och regnet ger inte med sig. Ännu en gång trotsar bönderna i området vädret och utför exakt den räddningsaktion Óskar Gíslason tidigare inte lyckats filma.

Men den här gången ruvar en skugga över räddningen. Elva sjömän mister livet medan sex klarar sig. Den sista besättningsmannen som lämnar Sargon förklarar för islänningarna att inga fler är vid liv. Flera dagar senare flyter dock ett lik upp vid stranden, ett tydligt tecken på att åtminstone en person som befunnit sig i en annan del av fartyget försökt rädda sig genom att trotsa stormen och simma till land efter att räddarna gett sig av.

Den gnagande vissheten sätter sin prägel på hela bygden. Räddningsaktionen är inte ett uppskattat samtalsämne. Liket som hittas vid stranden är för räddarna beviset på att det hade gått att göra mer för de skeppsbrutna.

Avslöjandet är den tunga nya uppgiften i Óttar Sveinssons Útkall við Látrabjarg. Som författare har han specialiserat sig på dramatiska räddningsaktioner. Den korthuggna kvällstidningsprosan kan ibland bli en smula överdramatisk, men efterforskningarna är oerhört gedigna och spänningen darrar mellan raderna - trots att utgången har varit känd i 64 år.

Óttar Sveinsson har närmast gjort sig till kung i en helt egen genre. Útkall-serien är en pålitlig bästsäljare och boken om förlisningarna vid Látrabjarg är en av de vassaste. Kunnig, genomarbetad och med hög nagelbitarfaktor.

Betyg: Fyra påsar Djúpur.

Dagens citat

"The New Banks have written off claims on major corporate debtors, whose continued operations have ensured their role as cash cows for the banks’ new vulture owners. But household debts acquired at 30 to 50 percent of face value have been re-valued at up to 100 percent. The value of owners’ share equity has soared. The government has not intervened, accepting the banks’ assertion that they lack the resources to grant meaningful debt relief to households."

Ólafur Arnarson, Michael Hudson och Gunnar Tómasson i Counter Punch om den isländska regeringens hantering av bankernas utlåning och hushållens skulder.

Surfplatta årets julklapp på Island

Surfplattan är årets julklapp på Island. Kanske är utnämningen ett tecken på att krisen är på väg att ebba ut - de senaste åren har en positiv upplevelse och en islandströja varit hetast i julstrumporna. Samtidigt visar nya prognoser att omsättningen i julhandeln fortsätter att öka.

46,1 procent av islänningarna har enligt en undersökning utförd av MMR redan påbörjat julklappsinköpen. Kvinnor och höginkomsttagare är oftare ute i god tid än andra.

Den hetaste gåvan i år är en surfplatta. Utnämningen, som görs av Rannsóknasetur verslunarinnar vid Háskólinn á Bifröst, motiveras med att pekdatorn tar användarna in i en ny värld, att den kan användas både till arbete och fritid och att den är populär i alla åldrar.

Julhandeln väntas i år uppgå till 59,6 miljarder isländska kronor, en ökning med 2,5 procent jämfört med förra julen. Varje islänning lägger i snitt 38 000 kronor på klappar.

Möjligen signalerar årets julklapp att den ekonomiska återhämtningen fortsätter. Sedan finanskraschen drabbade Island har utnämningarna nämligen närmast varit krisklappar med syftet att handla isländskt. År 2008 var julgåvan isländsk design, året därpå en positiv upplevelse och förra året en islandströja. Med hänsyn till kurs- och prisförändringar ligger dock årets julhandel alltjämt lägre än siffrorna från åren före kraschen.

Här kan du läsa mer om förra årets julklapp.

Íslex - så bra är den isländsk-svenska ordboken

Under många år har det inte funnits någon bra isländsk-svensk ordbok på marknaden. Norstedts har visserligen givit ut ett par utmärkta tegelstenar, men de har inte uppdaterats på flera decennier. Den som översätter modern isländska har därför varit hänvisad till att ta omvägen via andra språk.

Tills nu. Íslex är en nätbaserad ordbok innehållande omkring 50 000 uppslagsord. Att den innehåller hälften så många poster som exempelvis Íslensk orðabók gör förstås att det finns en del luckor. Den speglar ett modernt språkbruk, men har kanske inte snappat upp alla de företeelser som varit i hetluften under de senaste åren.

Här återfinns det svåröversatta útrásarvíkingur, som i både norska och svenska översättningar brukar få gå under den halvlyckade benämningen expansionsviking. Utvasionsviking hade känts lämpligare men är förstås inte begripligt för den som inte är bekant med en, enligt Íslex, "affärsman som bedriver expansiv verksamhet i utlandet".

Och det är främst på ekonomisidan som det finns uppenbara hål. Här saknas flitigt förekommande krisrelaterade ord som vogunarsjóð ('hedgefond'), kúlulánakóngur ('bulletlånekung'), haardera ('haardera, inte lyfta ett finger åt något'), fréttafíkill ('nyhetsnarkoman'), myntkörfulán ('myntkorgslån, penningmarknadslån'), skrúðkrimmi (från engelskans 'smooth criminal', se klippet ovan) och verðbólgumarkmið ('inflationsmål'). Och bömmer finns bara i betydelsen 'deppad', och inte den mer slangartade 'deppad över att ha köpt en Hummer med myntkorgslån'.

Nå. Det går förstås att diskutera hur allmänspråkliga ekonomiorden är och flera av dem kan säkerligen vara modeord som redan är på utdöende, men vissa förekommer regelbundet i isländska medier och har därmed inte längre samma karaktär av fackspråk. Även om de inte tillhör vardagligt tal tillhör de ändå den ekonomiska vardagen för en stor del av de isländska hushållen.

Den bästa gratisordboken på nätet har tidigare varit Íslensk-ensk orðabók. Íslex är flera snäpp vassare. Den fångar det moderna språket bättre - i Íslensk-ensk orðabók definieras geðveikur som 'sinnessjuk, galen', medan Íslex också tar upp adjektivets i dag vanligaste betydelse, 'häftig'.

Íslex ger också fler och bättre språkexempel och väjer inte för ord med lågt stilvärde. Som substantivet fokk, ég er í tómu fokki með ritgerðina, 'jag sitter i skiten med uppsatsen'. Att försöka lura ordboken med knasiga böjningar tycks också i det närmaste omöjligt.

Andra fördelar med Íslex är de många bilderna som är kopplade till uppslagsorden (missa till exempel inte en snurrande ostur) samt parallellöversättningen till danska och norska (både bokmål och nynorsk). Rasisti ('rasist') saknas exempelvis på svenska men då visas i stället översättningen till grannspråken.

Allt känns inte logiskt från början. Från små detaljer - som att Síle bara kan stavas Chile eller att enda sättet att hitta den isländska nationalrätten franskar kartöflur ('pommes frites') är genom kartöflur - till själva tanken bakom söksystemet. De udda bokstäverna i det isländska alfabetet finns i anslutning till sökrutan. Den som söker på þ kan knappa in t och d funkar i stället för ð. Det är förstås en vanesak, men i Íslensk-ensk orðabók används th för þ, vilket känns mer naturligt, och ae fungerar för æ, medan Íslex kräver æ.

Kanske ska Íslex även ses som ett definitivt tecken på att somliga av den isländska språkvårdens insatser har misslyckats att vinna acceptans. Här finns inte tröllasúra ('rabarber') utan bara rabarbari, inte heller glóaldin ('apelsin') utan enbart appelsína.

Idén till Íslex kom redan under 1980-talet. Arbetet med själva ordboken började dock 2005 i samband med att regeringarna - samt privata företag som Baugur och dess kúlulánakóngar - sköt till pengar och sponsrade projektet. Utvecklingen kommer att fortsätta och tanken är att Íslex även ska bli en tryckt ordbok.

För en nitisk, besvärlig och anal användare går det att hitta enstaka barnsjukdomar hos Íslex. Men på det stora hela är ordboken utmärkt och ett fantastiskt tillskott för den som på något sätt sysslar med översättning från isländska till svenska.

Betyg: Fyra påsar Djúpur.

Här kan du läsa mer om arbetet med Íslex.