fredag 16 december 2011

Ville åtala Geir H. Haarde - backar inte upp finansiering

Atli Gíslason ledde den nämnd som rekommenderade att tidigare statsministern Geir H. Haarde skulle åtalas. Trots att han var en av de främsta förespråkarna för en rättegång backade han inte upp ett förslag om pengar så att den ska kunna genomföras. Samtidigt jagar Självständighetspartiet och Framstegspartiet stöd i alltinget för att försöka stoppa processen.

I september förra året röstade en majoritet av alltingets ledamöter för att ställa Geir H. Haarde inför rätta. Majoriteten ansåg att det var troligt att han genom att agera försumligt gjort sig skyldig till brott om lagen mot ministeransvar, något som kan ge upp till två års fängelse.

Det är första gången sedan landsdomstolen instiftades år 1905 som den sammankallats. Vid flera tillfällen har alltinget beslutat om att ge den förlängt mandat att pröva anklagelserna mot Geir H. Haarde.

Men Atli Gíslason, som i våras lämnade Gröna vänstern i alltinget och nu är politisk vilde, valde att avstå från att rösta efter den andra debattrundan om ett förslag på att ge åklagarämbetet ytterligare 12 miljoner isländska kronor. Pengarna behövs för att kunna fullfölja rättsprocessen.

Förslaget gick igenom med 28 röster mot 14. Bland ja-rösterna fanns bara en ledamot tillhörande oppositionen, Rörelsens Margrét Tryggvadóttir. Tolv oberoende ledamöter och framstegspartister avstod liksom Atli Gíslason från att rösta, medan samtliga självständighetspartister röstade nej. Birgir Ármannsson motiverade Självständighetspartiets ställningstagande:
"Vi röstar om ett förslag till finansiering för det alltingets särskilda åklagarämbete på grund av en process som beslutades i alltinget för ett år sedan. För oss självständighetspartister har inställningen till den här processen alltid varit tydlig och därför tänker vi rösta emot den här finansieringen fast den förmodligen kommer att gå igenom. Vi vill betona vårt motstånd mot processen som, precis som vi upprepade flera gånger under förra året, är ett politiskt skådespel, ett politiskt angrepp och inte ett juridiskt mål."
I går sipprade rykten ut om att Självständighetspartiet och Framstegspartiet under en längre tid har raggat stöd för att stoppa rättegången. Förslaget lades fram av Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson i går kväll.

Det går inte att utesluta att förslaget skulle kunna få majoritet, även om det i nuläget ser tveksamt ut. För att nå majoritet behöver Självständighetspartiet och Framstegspartiet dels vara eniga, dels locka över flera ledamöter från regeringspartierna och Rörelsen.

Rörelsen säger unisont nej till att blåsa av rättegången mot Geir H. Haarde, och varken Gröna vänstern eller Socialdemokraterna kommer som parti stödja förslaget. Däremot kan det tänkas att enstaka ledamöter tar ställning för det. En sådan ryktas vara Gröna vänsterns Guðfríður Lilja Grétarsdóttir, som var föräldraledig när alltinget röstade om åtalet mot den tidigare statsministern. En annan kan vara Socialdemokraternas Sigmundur Ernir Rúnarsson, som röstade emot åtalsbeslutet hösten 2010.

Bjarni Benediktsson skriver i förslaget att de förutsättningar som gällde när åtalsbeslutet fattades har förändrats. Dels har domstolen avvisat två av sex åtalspunkter, dels har bilden av bankernas verksamhet klarnat ytterligare och det står klart att deras situation var betydligt sämre än vad de själva påstod. Dessutom vore en rättegång mot Geir H. Haarde dyr för staten.

Vid Självständighetspartiets landsmöte omvaldes Bjarni Benediktsson som ordförande med knapp majoritet. Hans stöd för det sista Icesave-avtalet försvagade hans ställning avsevärt internt. Under landsmötet sade Geir H. Haarde att det fanns en sak som alla partimedlemmar var överens om - att rättsprocessen mot honom var felaktig.

Bjarni Benediktsson har varit drivande i frågan och ständigt kritiserat rättegången. Med gårdagens motion slår han inte bara ett slag för Geir H. Haarde, utan också för sig själv med förslaget som ett sätt att återvinna förtroende och ena partiet.

Rättegången mot Geir H. Haarde börjar, om inte förslaget får majoritet i alltinget, den 5 mars.

Här kan du läsa mer om rättsprocessen.