måndag 31 oktober 2011

Borgríki får amerikansk uppföljare



Borgríki blir nästa isländska film som spelas in på nytt i USA. Titeln blir City State och regissören James Mangold räknar med en premiär under 2013.

Originalet, i regi av Ólafur Jóhannesson, har redan setts av över 10 000 islänningar. Borgríki utspelar sig i Reykjavíks undre värld och skildrar hur fyra människors öden sammanflätas när ett utländskt brottssyndikat försöker ta kontroll över narkotikahandeln i landet.

Ovan kan du se en trailer för Borgríki.

Steingrímur J. Sigfússon besegrade två utmanare

Två kandidater bestämde sig i sista stund för att utmana Steingrímur J. Sigfússon. Men Gröna vänsterns ledare omvaldes till ordförande med tre fjärdedelar av rösterna. Katrín Jakobsdóttir fick fortsatt förtroende som vice ordförande.

I sista minuten anmälde sig två personer som utmanare om ordförandeskapet i Gröna vänstern: Margrét Pétursdóttir, som stått högt upp på partiets valsedel i sydväst och hoppade in som ersättare i alltinget förra året, och Þorvaldur Þorvaldsson, som tidigare återfunnits långt ned på listan för södra Reykjavík.

Steingrímur J. Sigfússon, som har varit ordförande för Gröna vänstern sedan partiet bildades 1999, omvaldes med stor majoritet. Han fick 152 av totalt 208 röster. Margrét Pétursdóttir fick 31 röster och Þorvaldur Þorvaldsson 15 röster. Tio röster var ogiltiga.

Övriga topposter fick nytt förtroende utan att någon motkandidat anmälde sig: Katrín Jakobsdóttir som vice ordförande, Sóley Tómasdóttir som sekreterare och Hildur Sveinsdóttir som kassör.

Steingrímur J. Sigfússon sade efter omröstningen att han var medveten om att han inte varit "en särskilt god ordförande". Han menade att uppdraget som finansminister varit så tidskrävande att han inte haft tillräckligt med tid för att ägna sig åt partiarbetet. Han beklagade också de avhopp som varit från Gröna vänstern i alltinget.

Två av avhopparna, Atli Gíslason och Lilja Mósesdóttir, deltog vid helgens landsmöte i Akureyri. De har tidigare valt att lämna alltingsgruppen men stanna kvar i partiet. Nu meddelade bägge att de tänker lämna Gröna vänstern för gott, och Lilja Mósesdóttir siktar på att bilda ett nytt parti. Båda avser också att sitta kvar i alltinget som politiska vildar mandatperioden ut.

Atli Gíslason sade under den allmänna politiska debatten att han upplevde sig ha fört väljarna bakom ljuset, och att han även själv hade blivit förd bakom ljuset. Han menade att Gröna vänsterns agerande i EU-frågan var ett svek mot partiets ideal samt att de pågående förhandlingarna om medlemskap överskridet det mandat som alltinget gett. Beslutet att acceptera ansökan ska enligt Atli Gíslason ha fattats av några få och inte förankrats bland övriga alltingsledamöter.

Här kan du läsa mer om Gröna vänstern.

Isländsk nödlag håller - Icesave-utbetalningar kan börja

Nödlagstiftningen som klubbades för att rädda Island från nationell bankrutt strider inte mot lagen. Domarna från Hæstiréttur Íslands innebär att de ekonomiska bördorna för statskassan och skattebetalarna inte ökar och att utbetalningarna från Landsbankis konkursbo kan börja. Men besluten kommer att överklagas till Europadomstolen.

I oktober 2008 beslutade alltinget om nödlagar som senare har lyfts fram som avgörande för den ekonomiska återhämtningen. Fordringarna på bankernas konkursbon delades upp i prioriterade - där alla privat- och institutionella sparare ingick - och oprioriterade. I praktiken innebar beslutet att banker och andra finansiella institutioner fick bära kostnaderna för de kraschade affärsbankerna.

För Landsbankis del var skillnaden avgörande. Om Hæstiréttur Íslands hade underkänt lagen hade samtliga fordringsägare fått tillbaka omkring en tredjedel. Nu får i stället de prioriterade fordringsägarna tillbaka runt 100 procent, medan de allmänna fordringsägarna sannolikt får dela på obetydliga summor.

Konkursboet väntas i dag svara för 100 procent av de brittiska och nederländska Icesave-kraven. Vid ett bakslag i domstolen hade notan i stället kunnat hamna hos skattebetalarna.

Hæstiréttur Íslands skriver i domarna, som gäller elva olika mål, att regeringens uppenbara avsikt var att förhindra en nationell kollaps och att det var ett legitimt syfte. Nödlagstiftningen är enligt domen också förenlig med den isländska grundlagen, mänskliga rättigheter och EES-avtalet.

Regeringen välkomnar i ett uttalande domstolens utslag. Finansminister Steingrímur J. Sigfússon säger till Morgunblaðið att utgången är av yttersta vikt för Islands framtid:
"Det behöver inte förklaras hur viktigt det här är. Den här domen är ett stort steg för landet eftersom allt vi gjort har tagit hänsyn till den. ... Jag tyckte att det verkade som en avlägsen möjlighet att det hemska skulle hända att man sparkade undan benen för oss."
Juristen Jóhannes Karl Sveinsson, som ingick i den isländska förhandlingsdelegationen om Icesave, säger till Vísir att avgörandet stärker Islands ställning i tvisten. Om dispyten skulle hamna i Eftas domstol kommer det att handla om betydligt lägre belopp än om nödlagarna dömts ut som olagliga.

Klockan 23.20 den 6 oktober 2008 röstade alltinget ja till nödlagstiftningen. Den trädde i kraft omedelbart, vilket inte tillhör vanligheterna. Bara några timmar tidigare hade dåvarande statsministern Geir H. Haarde talat till nationen och avslutat anförandet med Guð blessi Ísland.

Geir H. Haarde välkomnade i Bylgjan domstolens avgörande och sade att nödlagstiftningen gjorde så att "vi inte hamnade i samma problem som andra nationer i Europa som tog fel beslut vid samma tidpunkt".

Den tidigare regeringschefen står nu åtalad för brott mot lagen om ministeransvar. Rättegången i landsdomstolen väntas börja den 5 mars nästa år. Geir H. Haarde menar att domstolens utslag visserligen inte har någon direkt inverkan på den juridiska processen, men att det understryker att regeringen fattade beslut som var viktiga för att minska effekterna av bankkollapsen.

Hæstiréttur Íslands beslut betyder dock inte att hotet är undanröjt för gott. Ett sjuttiotal oprioriterade fordringsägare tänker ta frågan till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. Fordringsägarna anser att nödlagstiftningen strider både mot den isländska konstitutionen och de mänskliga rättigheterna. De fick också medhåll av Jón Steinar Gunnlaugsson, en av de sju domare som dömde i målet. Han hävdar att nödlagarna strider mot äganderätten.

Landsbanki kommer så snart som möjligt att börja ersätta de prioriterade fordringsägarna. Icesave-kraven ligger på 1 320 miljarder isländska kronor. I konkursboet finns 500 miljarder i kontanter. Resten finns i tillgångar som ska säljas av, en process som kommer att ta många år i anspråk. Ett besked om när utbetalningarna ska börja kan komma i samband med det möte som Landsbanki har med fordringsägarna den 17 november.

Här kan du läsa mer om Icesave och här, här, här, här, här, här, här, här, här, här och här kan du läsa domarna i sin helhet.

Dagens citat

"Utlänningar frågar mig ibland om jag inte skapar en onödigt mörk bild av islänningarna i mina böcker. ... Jag har svarat att islänningarna klarar det utmärkt själva och inte behöver någon hjälp från mig med den saken."

Arnaldur Indriðason i Fréttablaðið om sitt författarskap.

söndag 30 oktober 2011

Dagens bonuscitat

"Att läsa Änglarnas sorg är att stifta bekantskap med ett nytt sorts språk/en ny litterär genre. Som att det är en snötext, en hutter- och kylatext. För här strävas och stretas det i över 300 sidor snöstorm, här fryser skägg ihop med krage så du inte kan vrida huvudet, här karvas ansiktets frostpansar bort med kniv, och här bjuds bara enstaka andningspauser för att knåda armar och ben tillbaka till livet i en jordkula nånstans."

Sofia Olsson i Sveriges Radio om Jón Kalman Stefánssons Änglarnas sorg.

Våg av tvålstölder från Reykjavíks badhus

Tvålen på Reykjavíks badhus tar slut ovanligt snabbt. Nu misstänker föreståndarna att systematiska tvålsnattare är i farten. Stölderna tros vara en effekt av den ekonomiska krisen.

Den som besöker ett isländskt badhus förutsätts tvätta sig över hela kroppen utan baddräkt innan det är dags att hoppa i bassängen. Därför finns alltid tvål och schampo att tvätta sig med i omklädningsrummen.

Men nu tar tvålen slut betydligt snabbare än besöksantalet stiger. Jens Á. Jónsson, som basar över Grafarvogslaug i Reykjavík, säger till Pressan att han aldrig varit med om något liknande och att skälet till den ökade konsumtionen ska undersökas:
"Jag kan inte minnas några händelser som de här. Det måste vara något slags krisproblem. ... Vi jämför regelbundet våra böcker och nu måste vi naturligtvis diskutera det här."
Jens Á. Jónsson tror alltså att bubblan i tvålåtgången kan förklaras med att vissa badgäster tar med sig egna flaskor och passar på att fylla dem på badhusen. Men han säger till Pressan att det inte är acceptabelt bara för att tvålen är gratis:
"Naturligtvis är det förbjudet att ta tvål med sig hem precis som när det gäller handdukar och badkläder som tillhör badet."
Kommunen satsar enligt ett pressmeddelande under det kommande året 320 miljoner isländska kronor på att förbättra badhusen. Bland annat ska tillgängligheten för personer med funktionshinder förbättras.

Här kan du läsa mer om Reykjavíks badhus.

Erosionen fortsätter att knapra på Surtsey

Erosionen har slagit hårt mot Surtsey i vinter. Den underjordiska landtungan har under året blivit 100 meter kortare och rört sig 40 meter österut. Samtidigt fortsätter nya arter att slå sig ned på vulkanön.

Surtsey har genomgått dramatiska förändringar under det senaste året. Det visar Náttúrufræðistofnun Íslands årliga undersökning av utvecklingen på ön.

De största förändringarna är geologiska. Nordspetsen har inom loppet av ett år blivit 100 meter kortare och rört sig 40 meter österut. Erosionen gör nu att lava, som tidigare var 500 meter från stranden, är synlig för första gången sedan januari 1967.

Samtidigt som vågorna bryter ner ön samlas också resterna - lava och tuff - vid stranden. Samma utveckling finns även på södra Surtsey. Klipporna urholkas där bergresterna sedan lägger sig vid stranden.

Undersökningar visar också att det alltjämt är mycket varmt på Surtsey. I sprickor har temperaturer på över 90 grader uppmätts.

Fler nya växter och djur har hittat till Surtsey. För första gången observerades i år låsbräken samt två nya skalbaggar. Växtligheten fortsätter att breda ut sig över ön, men artrikedomen minskar. 59 växter finns nu på Surtsey, totalt en färre än förra året.

Rekordnoteringen är från 2007 då 65 växter observerades. Totalt har 70 olika arter påträffats.

Elva fågelarter häckade på Surtsey under sommaren. Stormfågel, havstrut, silltrut och gråtrut är vanligast. De andra arterna är lunnefågel, tobisgrissla, tretåig mås, korp, snösparv, sädesärla och ängspiplärka.

Här kan du läsa mer om Surtsey.

Dagens citat

"Glide through lava fields on Iceland's distinctive small horses. Their unique way of moving, called the tölt, allowed Icelanders to use horses as the sole mode of transportation for centuries. You'll combine riding with visiting Iceland’s top sights, including the mighty Gullfoss waterfalls and hot springs, and get to spend nights on local farms soaking in hot pools under the stars."

CNN tipsar om ridning på Island.

lördag 29 oktober 2011

Dagens bonuscitat

"There are, of course, still many unresolved issues, including the vexed Icesave case involving disputed liability for lost deposits in the U.K. and the Netherlands, but Icelanders have shown their resilience and their strength as a people. They took control of their destiny and implemented some very tough policies that are now bearing fruit. But the work is not finished, and additional efforts are needed to reduce unemployment and boost growth."

Poul M. Thomsen i Economonitor om Islands samarbete med Internationella valutafonden.

Fler islänningar litar på EU än alltinget

Bara var tionde islänningar har förtroende för alltinget. Var femte känner däremot tillit till EU. Toppar förtroendelistan gör som vanligt polisen följd av Háskóli Íslands. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

Misstron mot många institutioner är alltjämt utbredd inom samhället. Flera av de myndigheter som spelade huvudroller i finanskraschen åtnjuter nu visserligen större förtroende, men det handlar om marginella ökningar från tidigare bottennivåer.

Banksystemet ligger fortfarande i botten. Bara 5,9 procent av islänningarna känner förtroende för bankväsendet, vilket är en ökning med 2,8 procentenheter jämfört med när samma fråga ställdes för ett år sedan.

7,8 procent har förtroende för finansinspektionen Fjármálaeftirlitið, 11,9 procent för Internationella valutafonden, 15,3 procent för medierna, 16,1 procent för centralbanken Seðlabanki Íslands, 27,6 procent för fackföreningarna, 34,2 procent för energibolaget Landsvirkjun, 59,7 procent för public service-bolaget RÚV, 68,6 procent för Háskóli Íslands och 81,3 procent för polisen.

Trots att regeringen brottas med sviktande popularitet är läget för oppositionen ännu sämre. Förtroendet för den rödgröna koalitionen ökar till 14,1 procent, en uppgång med 3,2 procentenheter. Tilliten till oppositionen backar däremot med 4,2 procentenheter till 13,6 procent.

EU står inte heller högt i kurs efter Icesave-tvisten och makrillkriget. Unionen åtnjuter ändå ett större förtroende än både regeringen och oppositionen. Förtroendet ökar med 0,7 procentenheter till 18,6 procent jämfört med föregående mätning.

Bankchef anklagas för sexuella trakasserier

Snuskiga sms, tafsande och stötande kommentarer. En toppchef inom Arion Banki anklagas för att ha sextrakasserat minst fyra kvinnliga anställda. Mannen har tagit en timeout i väntan på att händelserna utreds.

Trakasserierna mot kvinnliga anställda i banken ska ha pågått under en längre tid. Fyra kvinnor ska ha börjat tala om chefens beteende i samband med debatten om förre biskopen Ólafur Skúlasons misstänkta sexövergrepp. Det visade sig snart att de bankanställdas upplevelser var närmast identiska - med ständiga trakasserier från chefens sida, rapporterar Pressan.

Mannen ska ha utsatt de fyra anställda för olämpliga beröringar och opassande kommentarer samt skickat sms med sexuella anspelningar. De tror nu att fler kvinnor kan ha trakasserats av toppchefen.

Ingen av de fyra kvinnorna har vänt sig till bankens ledning eller polisen med anklagelserna. Enligt Pressan ska de ha tigit av rädsla för att bli av med sina jobb. I takt med att uppgifterna blivit kända av allt fler anställda har dock händelserna blivit föremål för en intern utredning.

Mannen har nu på egen begäran tagit en timeout från jobbet medan ledningen granskar uppgifterna. Om mannen gjort sig skyldig till trakasserier har han brutit mot det interna regelverket, vilket kan vara skäl till uppsägning.

Haraldur Guðni Eiðsson, informationsansvarig vid Arion Banki, säger till Vísir att banken vill gå till botten med händelserna:
"Banken ser med stort allvar på frågor av den här typen."
Här kan du läsa mer om Arion Banki.

Dagens citat

"Icelanders are obsessed with genealogy. ... We are an extraordinarily narcissistic nation."

Decode-chefen Kári Stefánsson i Huffington Post om islänningarnas förhållande till släktband.

fredag 28 oktober 2011

Låga odds på Hanna Birna Kristjánsdóttir

Hanna Birna Kristjánsdóttir är favorit till att ta över ordförandeskapet för Självständighetspartiet. Men med bara tre veckor kvar till landsmötet har hon ännu inte lämnat besked om hon tänker utmana Bjarni Benediktsson. Spelföretaget Betsson anser dock att det troligaste är att Hanna Birna Kristjánsdóttir kandiderar.

Om Hanna Birna Kristjánsdóttir ställer upp ser det ut som att Bjarni Benediktsson kommer att få det svårt att klamra sig fast vid partiledarskapet. Hela 81,8 procent av islänningarna föredrar Hanna Birna Kristjánsdóttir, och bland de egna väljarna är övertaget 70,3 procent.

Den 17 november börjar landsmötet. Än så länge har hon inte lämnat något besked. Spelbolaget Betsson tror dock att Hanna Birna Kristjánsdóttir kandiderar. Oddset på att hon tar upp partiledarkampen mot Bjarni Benediktsson är 1,43, och oddset på att hon ännu en gång väljer att koncentrera sig på kommunpolitiken i Reykjavík är 2,65.

Här kan du läsa mer om kampen om ordförandeskapet.

Två av tre vill ha Steingrímur J. Sigfússon

Steingrímur J. Sigfússon är sympatisörernas val som fortsatt ledare för Gröna vänstern. Två av tre väljare vill att finansministern får förnyat förtroende som partiordförande. Den hetaste utmanaren är föräldralediga kultur- och utbildningsministern Katrín Jakobsdóttir. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR på uppdrag av Viðskiptablaðið.

I dag börjar Gröna vänsterns landsmöte i Akureyri. Partiet, som grundades 1999, har hittills bara haft en enda ordförande, Steingrímur J. Sigfússon. Och allt pekar på att han får förnyat förtroende. Hela 67,5 procent av de egna väljarna anser att han är den mest lämpade att leda Gröna vänstern.

I alltinget har Steingrímur J. Sigfússon haft svårt att hålla ihop ledamöterna i avgörande frågor. Tre ledamöter har också lämnat Gröna vänstern sedan valet våren 2009.

De hetaste kandidaterna att en dag efterträda Steingrímur J. Sigfússon är föräldralediga kultur- och utbildningsministern Katrín Jakobsdóttir och miljöministern Svandís Svavarsdóttir. Att döma av Viðskiptablaðiðs mätning har Katrín Jakobsdóttir, som också är vice ordförande, ett starkare stöd. 19,4 procent av sympatisörerna anser att hon är den bästa partiledarkandidaten medan 9,9 procent föredrar Svandís Svavarsdóttir.

Innan avhoppen spekulerades det i att inrikesministern Ögmundur Jónasson skulle kunna bli ledare för en vänsterorienterad utbrytargrupp. Bland sympatisörerna är det dock få, bara 3,2 procent, som ser honom som den bästa tänkbara partiordföranden för Gröna vänstern.

Alltingsledamoten och gruppledaren Björn Valur Gíslason, som också var ett av alternativen i undersökningen, har inga förespråkare alls i de egna leden.

Landsmötet, som äger rum på Hof i Akureyri, börjar i dag och slutar på söndag. Partiledningen väljs i morgon.

Här kan du läsa mer om höstens partiledarstrider på Island.

Wow Air är Islands nya flygbolag

Wow Air är namnet på flygbolaget som ska utmana både Icelandair och Iceland Express. Företaget söker nu efter anställda med wow-faktor. Samtidigt trappas striden mellan delägaren Matthías Imsland och Iceland Express ned en smula - hans förra arbetsgivare anser sig nu ha fått tillfredsställande förklaringar till flera frågetecken i bokföringen.

När Matthías Imsland i september tvingades bort från Iceland Express slösade han ingen tid på att sitta sysslolös. Tillsammans med investeraren Skúli Mogensen och Baldur Baldursson grundade han bolaget Iceland Jet. Iceland Express gick i taket över planerna. Matthías Imsland anklagades för att ha förskönat bokföringen under sin tid som vd samtidigt som han inte respekterade de klausuler i anställningskontraktet som förbjöd honom att arbeta för en konkurrent.

Tonläget har sänkts något. Under ett möte med ledningen för Iceland Express ska Matthías Imsland enligt ett pressmeddelande gett tillfredsställande svar på styrelsens frågor om bokföringen. Det ordkriget ska nu vara ett avslutat kapitel.

Iceland Express hävdar dock alltjämt att Matthías Imsland olovligen gett sig in i konkurrerande verksamhet. Ett utslag från sysslomannen väntas inom de närmaste dagarna. Om Iceland Express får gehör för sin ståndpunkt kan det betyda att Matthías Imsland måste lämna Iceland Jet.

Wow Air blir namnet på det nya flygbolaget. Trafiken börjar i vår och kommer att rikta in sig på resor mellan Island och övriga Europa. Flygplanen kommer att hyras in från Kanada.

Bolaget har i nuläget varken tidtabeller eller anställda, men Wow Air annonserar nu efter personal. Þú ert greinilega með WOW faktor! lyder mottot - den som söker jobb bör alltså ha wow-faktor. Men vad flygbolagsnamnet står för är inte klart. På Facebook uppmanar Wow Air läsarna att komma med förslag.

Här kan du läsa mer om turbulensen inom Iceland Express.

Dagens citat

"Iceland's IMMI posturing -- which by the way earned it much undeserved good reputation around the globe -- is the height of hypocrisy. Considering the country's shameful judicial record on free speech, IMMI's proposal to designate Iceland 'a global safe haven for investigative journalism,' an 'international transparency haven' is like crowning Burma the world's human rights haven."

Íris Erlingsdóttir i Huffington Post om Islands medielagstiftning.

torsdag 27 oktober 2011

Premiär för Á annan veg



Någon gång under 1980-talet hamnar två bröder i Västfjordarna för att på uppdrag av Vegagerðin arbeta med en väg som förbinder obygden med fiskelägen. Måla linjer, slå i vägmarkeringar och längta efter något att slå ihjäl tiden med. Á annan veg hade isländsk premiär den 2 september i år och du kan se en trailer ovan.

Vill utreda straffskatt mot fett och socker

Islänningarna blir allt tyngre. Nu vill landsläkaren Geir Gunnlaugsson att hälsosamma matvaror får lägre moms än livsmedel som innehåller stora mängder fett och socker. Men det är bara två år sedan regeringen bestämde sig för att inte genomföra ett förslag om sockerskatt.

Island höjde förra året momsen till 25,5 procent, den högsta i världen. Mervärdesskatten på mat och restaurangbesök höjdes till 7 procent. Regeringen övergav däremot planerna på en särskild sockerskatt och en tredje momsklass på 14 procent. Tanken var att varor med högt sockerinnehåll, som läsk och godis, skulle beskattas hårdare. Efter hård kritik från livsmedelsbranschen drogs förslaget tillbaka.

Nu vaknar debatten på nytt. Islänningarna väger enligt Vísir mest i västvärlden efter USA. Välfärdsdepartementet vill stoppa utvecklingen, men något förslag på åtgärder finns ännu inte.

Landsläkaren Geir Gunnlaugsson anser att varor med högt innehåll av socker och fett bör beläggas med straffskatt, medan hälsosamma livsmedel bör säljas med lägre moms. Han säger till Vísir att han tror att det skulle kunna ändra dagens konsumtionsmönster:
"Det finns många studier som visar att en tillämpning av skattesystemet på ett sådant sätt, till exempel med införande av sockerskatt, styr konsumenternas val. Det är säkerligen en åtgärd som regeringen behöver undersöka."
Geir Gunnlaugsson tror att många islänningar saknar medvetenhet om riskerna med övervikt. Han säger till Vísir att han också kan tänka sig en skatt som även siktar in sig på snabbmat:
"Vi har sett utvecklingen under de senaste årtiondena. Hur barn i snabbt växande grad har blivit överviktiga, från att ha varit väldigt normala runt år 1940 till att 15 till 20 procent av dem har blivit för feta. Det lägger grunden för vuxenårens kroppsbyggnad."
Här kan du läsa mer om den skrotade sockerskatten.

Kaos i Iceland Express: Flygbolaget i ordkrig med ex-vd

När Matthías Imsland slutade som vd för Iceland Express tackades han av styrelsen för ett gott arbete. Nu anklagas han för vilseledande bokföring och utnyttjande av intern information för att starta ett konkurrerande flygbolag. Matthías Imsland nekar och hävdar att påståendena är förtal. Både Matthías Imsland och Iceland Express hotar nu varandra med rättsliga åtgärder.

Iceland Express har haft ett tufft år. Flygbolaget har visserligen tagit marknadsandelar på trafiken till och från Island, men har samtidigt haft problem med stora förseningar och klagomål på uselt bemötande från kunder.

I höstas slutade vd:n Matthías Imsland plötsligt och efterträddes av Birgir Jónsson. Han slutade i sin tur efter oenighet med styrelsen efter bara tio dagar. Skarphéðinn Berg Steinarsson tog därefter tillfälligt över posten.

I tisdags kom beskedet att investeraren Skúli Mogensen, som bland annat är huvudägare i MP Banki, med start i vår tänker ge sig in i flygbranschen genom att långtidshyra flera Boeingplan från Kanada. Syftet är att ägna sig åt trafik mellan Island och övriga Europa. Ombord som aktieägare på nya flygbolaget Iceland Jet finns just Matthías Imsland.

Planerna fick Iceland Express att sparka bakut. Och plötsligt var avskedet från den förre vd:n allt annat än vänskapligt.

Företaget vände sig direkt till sysslomannen för att stoppa Matthías Imslands inblandning i det nya flygbolaget. Där anklagas han enligt Fréttablaðið för att ha ägnat sig åt vilseledande bokföring samt för att bryta mot det avtal som skulle förhindra honom från att arbeta för en konkurrent under de närmaste två åren efter uppsägningstidens slut, alltså tidigast den 1 april 2014, och från att i tre år använda sig av de konfidentiella upplysningar som han samlat på sig om Iceland Express och marknaden. Misskötseln av bokföringen påstås ha varit så allvarlig att det enda alternativet var att sparka Matthías Imsland.

Matthías Imsland har inte själv kommenterat anklagelserna. I ett uttalande skriver hans advokat, Jóhannes Árnason, att de är grundlösa och ett sätt för styrelsen att smutskasta Matthías Imsland. Han ska ha blivit uppsagd av huvudägaren Pálmi Haraldsson, och därmed ska konkurrens- och konfidentialitetsklausulerna ha satts ur spel. Matthías Imsland överväger nu att stämma Pálmi Haraldsson för förtal.

I samband med vd-bytet fick Matthías Imsland löfte om att behålla sin tjänstemobil och dator under hela uppsägningstiden. Iceland Express ska enligt Fréttablaðið ha kommit planerna på spåren redan innan de blev offentliga - genom att granska samtalslistor från mobilen.

Om så är fallet kan det utgöra brott mot personuppgiftslagen. En jurist vid Persónuvernd, Islands motsvarighet till Datainspektionen, säger till DV att de samtal som en uppsagd medarbetare gör efter att han eller hon slutat på arbetsplatsen bör betraktas som privata.

En av Iceland Express grundare, Ólafur Hauksson, påstår dock att Pálmi Haraldsson borde vara van vid vilseledande bokföring. Han säger till Pressan att affärsmannen tidigare bluffat om bolagets värde genom att använda manipulerade siffror.

Skúli Mogensen är tillsammans med hustrun Margrét Ásgeirsdóttir enligt DV god för runt åtta miljarder isländska kronor. Han är inte bara storägare i MP Banki. Han köpte nyligen fastigheterna Hvammur och Hvammsvík av energibolaget Orkuveita Reykjavíkur. Prislappen var 155 miljoner, skriver Morgunblaðið.

År 2008 nobbade Orkuveita Reykjavíkur ett bud på 230 miljoner, men det krisdrabbade bolaget säljer nu ut alla tillgångar som inte tillhör kärnverksamheten. Syftet är att även i framtiden syssla med turism i området.

Här kan du läsa mer om turerna i Iceland Express.

Dagens citat

"Björk is impossible to imitate, even though she is a member of Iceland's mythological pantheon. Among all the ancient Viking artifacts at the National Museum of Iceland on the outskirts of Reykjavik (in other words, a ten-minute walk from city hall), the only pop music item is an album cover from Björk’s real debut album, a piano recital she recorded in 1977, when she was 12."

Boris Kachka i New York Magazine om Björks konsert på Iceland Airwaves i Reykjavík.

onsdag 26 oktober 2011

Vill rädda första fyren i Akranes

Islands första betongfyr är i så uselt skick att den snart inte går att rädda. Nu har Akranesbon Hilmar Sigvaldason startat en Facebook-grupp för att få till stånd en välbehövlig renovering av fyren.

Betongfyren i Akranes byggdes 1918. Den var inte bara den första fyren av betong på Island, utan också den första riktiga fyren i Akranes. Tidigare fanns bara en primitiv ljuskälla för att vägleda fartygen.

Fyren, som ritades av ingenjören Thorvald Krabbe, togs ur bruk 1947. Den tio meter höga fyren renoverades senast 1992, men nu är alla fönster krossade, virket murknat och grunden i dåligt skick. Om fyren ska överleva krävs en ny översyn.

Den fyr som i dag finns i Akranes är 22,7 meter hög, också byggd i betong och avlöste den första fyren under 1947.

Akranesbon Hilmar Sigvaldason vill rädda fyren för framtiden. Han anser att byggnaden är en viktig del av Akranes historia.

Här kan du läsa mer om fyrar på Island.

Mystisk twittrare driver med Landsbanki

Sena festnätter med företagskortet i stället för samhällsansvar. Dataspel på jobbet och sjukanmälningar för att stanna hemma och titta på Die Hard på bluray. Och hellre vakna upp i en garderob i Belgien än en morgon på nya kontoret i Keflavík. Så twittrar den person som driver med Landsbanki - men frågan är om den som står bakom inläggen arbetar på banken.

Twitterkontot NotLandsbankinn är närmast som en önskan om att det isländska storhetsvansinnets era inte ska vara över. Personen bakom inläggen, som säger sig arbeta vid ett kontor i Reykjavík, vill festa som om det vore 2007 och delar ut gubbsjuka och egouppblåsta åsikter till höger och vänster. Ett genomsnittligt inlägg:
"Jag drömmer om att alla anställda förenas för en uppgift som har ett verkligt värde för samhälle. Nä! Vilka hänger med till Vínbarinn klockan 16?"
Viðskiptablaðið skriver att twittraren ska ha orsakat en hel del funderingar inom Landsbanki. Det finns misstankar om att den som skriver inläggen faktiskt är anställd vid banken. Dataavdelningen uppges försöka utreda om twittraren finns i huset och flera i personalen ska ha fått visa sina mobiltelefoner för att bevisa att inläggen inte skickats från dem.

Men informationschefen Kristján Kristjánsson dementerar i DV att det skulle pågå någon jakt på twittaren. Han beklagar dock att inläggen enligt hans mening varken är roliga eller smakfulla:
"Om vederbörande arbetar vid banken är det inte särskilt kul. ... Men annars finns det ingen anledning att ta det här på allvar. Folk har rätt att skriva vad de vill. Det värsta är att det inte är roligare. Då hade det åtminstone gått att ha roligt åt det."

Var sjätte har förtroende för isländsk landsdomstol

Bara var sjätte islänning har förtroende för den landsdomstol där rättegången mot Geir H. Haarde väntas börja efter nyår. Den förre statsministern lyckades nyligen få två av sex åtalspunkter mot honom underkända. Domarna ansåg inte att åtalet höll måttet.

I en opinionsmätning utförd av MMR uppger 16,4 procent av islänningarna att de har förtroende för landsdomstolen, medan 40,2 procent säger sig inte lita på den.

Det har hunnit gå drygt ett år sedan en majoritet av alltingets ledamöter röstade för att ställa Geir H. Haarde inför rätta för sin roll i finanskraschen. Han misstänks för försumlighet och brott mot lagen om ministeransvar.

Geir H. Haarde har hela tiden hävdat sin oskuld, och har upprepade gånger försökt få landsdomstolen att lägga ned åtalet. I ett sista försök nådde han nyligen viss framgång. Domstolen avskrev två av sex åtalspunkter. En domare ville lägga ned hela målet med motiveringen att åklagaren, Sigríður Friðjónsdóttir, var jävig eftersom hon var rådgivare åt den tremannakommission som genomförde den parlamentariska utredning som åtalet baserar sig på.

Den första åtalspunkten som läggs på hyllan gjorde gällande att Geir H. Haarde misskött sig som statsminister genom att inte reagera på de varningssignaler han fick om det kritiska tillståndet för de isländska affärsbankerna och tänkbara konsekvenser för staten. Han borde enligt åtalet vidtagit åtgärder genom lagstiftning eller annat för att avstyra krisen. Landsdomstolen anser dock att formuleringarna i åtalet är för allmänt hållna och därmed inte möjliga att försvara sig mot.

Den andra åtalspunkten pekade på att Geir H. Haarde inte tog initiativ till någon heltäckande granskning av riskerna som följde med en kollaps för affärsbankerna. Domstolen menar att punkten i sig inte kan anses vara straffbar, och att åklagaren inte har visat vad en sådan utvärdering hade tjänat till om den hade genomförts.

Övriga fyra åtalspunkter kommer att prövas i landsdomstolen. Rättegången väntas börja efter nyår. Geir H. Haarde kommer då att ställas inför rätta för att inte ha bekämpat bankernas enorma expansion, för att inte ha efterlevt de krav som finns på ministerinformation om viktiga frågor och samråd samt för att inte ha drivit på för att få till stånd en juridisk flytt av Landsbankis verksamhet i Storbritannien till ett brittiskt dotterbolag.

Geir H. Haarde säger i ett uttalande att han ser landsdomstolens utslag som en delseger, och att han friats från de två tyngsta och mest diffusa åtalspunkterna. Han skriver vidare att han är inställd på att övertyga rätten om sin oskuld, samt att han "som tidigare har fullt förtroende för rättsväsendet i landet."

När alltinget fattade åtalsbeslutet i september 2010 stod två av tre islänningar bakom en rättsprocess mot Geir H. Haarde. Sedan dess har stämningarna i samhället förändrats. Nu anser bara var tredje att det är riktigt att dra den förre statsministern inför rätta.

Ómar Hlynur Kristmundsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, hävdar i Bloomberg att åtalet med facit i hand visat sig vara felaktigt. Geir H. Haardes regering stiftade de nödlagar som senare har setts som ett av de viktigaste skälen till att finanskrisen inte drabbade Island ännu hårdare:
"It’s clear that Haarde gets the credit for Iceland’s emergency legislation. ... Most people agree that this indictment is completely ridiculous. ... It’s not enough to accuse him of being passive when the economy was collapsing, when no one can point out what it is exactly that he should have done. ... Inactions can’t equal culpability when no one knows what actions would have avoided."
Här kan du läsa mer om rättsprocessen mot Geir H. Haarde, här läsa landsdomstolens beslut i sin helhet och här titta på en CNN-intervju med den tidigare statsministern.

Dagens citat

"Of course, you can and do go on into the night after the music has ceased, cramming into various bars and pubs wondering if there is any place in the world like this. The streets are then almost as filled as the bars and it's a familiar a scene as towns and cities a thousand times over. Familiar, yet strange, and warming. But, you know, deep down that it isn't really the same, because there is not any place in the world like this. Airwaves really does catch Reykjavík in its best light."

Luke Slater i Drowned in Sound om Iceland Airwaves.

tisdag 25 oktober 2011

Mystisk mus kan ha startat traktor

Bonden i Drangsnes vaknade av att traktorn stod med motorn i gång ute på åkern. Mannen trodde att en skojare varit i farten - men när polisen tittade närmare på fordonet visade det sig att den troligaste förövaren var en fyrbent gnagare.

Med omkring 80 invånare är det sällan som polisen behöver slå på blåljusen under den kvartslånga resan till Drangsnes från fyra gånger så stora Hólmavík. Nyligen fick polisen en anledning att besöka grannorten. En bonde ringde och anmälde att hans traktor stod med motorn på, rapporterar Morgunblaðið.

Bonden hade ställt traktorn vid några höbalar på kvällen. Morgonen därpå hade den sannolikt gått på tomgång en längre tid eftersom den hade sjunkit ned i marken. Mannen misstänkte att någon spelat honom ett spratt eller att någon försökt skada eller stjäla traktorn.

Men polisen hittade en annan förklaring. I elsystemet fanns bitmärken, och polisen tror därför att en mus lyckats tjuvkoppla traktorn under en upptäcktsfärd i motorrummet. Fallet betraktas som uppklarat.

Jóhanna Sigurðardóttir utan öronproppar i alltinget

Kanske hade Jóhanna Sigurðardóttir bara fått nog. Eller så var det århundradets retoriska knep som hon just genomförde i alltinget - att stoppa in öronproppar när Bjarni Benediktsson inledde en debatt om de kapsejsade förhandlingarna om EU-medlemskap på jordbruksområdet. Men DV:s nyhet var lite för bra för att vara sann. Snart visade det sig att statsministern bara justerade sina örhängen.

Att Jóhanna Sigurðardóttir länge har sett trött ut och att EU-förhandlingarna går trögt eller inte alls samtidigt som motståndet i alltinget mot ett medlemskap blir alltmer högljutt är ett faktum. För den som vill fortsätta att föra Island närmare unionen ter sig knappast ännu en debatt med inbitna nej-sägare vars högsta önskan är att stoppa processen särskilt inspirerande.

Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson inledde nyligen en debatt om läget i förhandlingarna på jordbruksområdet. Debatten föranleddes av att det polska ordförandeskapet inte ansåg att Island var redo att gå in i några egentliga förhandlingar eftersom underlag från den motsträvige jordbruksministern Jón Bjarnasons departement saknades.

Utöver dessa två stod även EU-motståndare som Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Atli Gíslason, Einar K. Guðfinnsson och Sigurður Ingi Jóhannsson på talarlistan. Med andra ord upplagt för politiskt skyttegravskrig.

Bjarni Benediktsson hann bara börja tala. Sedan såg det ut som att Jóhanna Sigurðardóttir satte in öronproppar för att slippa höra de vid det här laget välkända argumenten mot isländskt medlemskap i unionen. Þórður Björn Sigurðsson, politisk tjänsteman för Rörelsen, uppmärksammade i ett blogginlägg vad som framstod som århundradets retoriska knep.

Men som så många andra historier var den lite för bra för att vara sann. DV, som först gick ut med att Jóhanna Sigurðardóttir skulle ha använt öronproppar under debatten, dementerade snart uppgifterna efter att ha granskat inspelningarna från alltinget. Det visade sig att statsministern bara justerade sina örhängen. Hur mycket hon lyssnade på Bjarni Benediktsson förtäljer inte historien.

Här kan du se debatten i sin helhet och här läsa mer om Island och EU.

Nygammal ägare köper Dominos av Landsbanki

Birgir Bieltvedt köper tillbaka Dominos. Pizzakedjan har enorma skulder sedan åren då företaget ingick i Baugurimperiet - men nu skrivs lånen av och prislappen är bara hälften av vad han sålde bolaget för.

1993 grundade Birgir Bieltvedt Dominos på Island. Kedjan blev snabbt en succé och är i dag den största pizzakedjan i landet med 14 restauranger och 340 anställda. 1996 hoppade han av som vd och satsade i stället på att bygga upp Dominos i Danmark. Han gick också genom lån från Straumur-Burðarás in i Magasin du Nord i Köpenhamn tillsammans med Baugur och Björgólfur Thor Björgólfsson. Birgir Bieltvedt kom tillbaka till isländska Dominos 2004 och sålde hela innehavet 2007.

År 2005 hade bolaget 220 miljoner isländska kronor i skulder och 60 procent av marknaden. Det värderades till 1,1 miljarder. Den exakta köpeskillingen är inte känd, men Birgir Bieltvedt säger till Vísir att den motsvarade värderingen.

Tillsammans med Magnús Kristinsson fördes ägarbolaget Pizza-Pizza in i Baugursfären. Efter misslyckade investeringar i utlandet hamnade bolaget så småningom i Landsbankis ägo. Inom loppet av fyra år ökade skuldsättningen från 220 miljoner till 1,8 miljarder.

Pengarna ska enligt uppgifter inte ha använts i Dominos utan i stället gått till andra investeringar. Även då svarade Straumur-Burðarás för lånen, skriver DV.

Den nya köpeskillingen är 210 miljoner isländska kronor. Köparna övertar dessutom lån på 350 miljoner. Birgir Bieltvedt går alltså totalt in med 560 miljoner i företaget - omkring hälften av vad han sålde bolaget för 2005. Det innebär att Landsbanki har avskrivit lån på omkring 1,5 miljarder, varav majoriteten tecknades under Magnús Kristinssons ägarskap.

Tjugo intressenter lämnade bud på företaget - sex av dessa gick vidare och lämnade även bindande bud på Pizza-Pizza.

Landsbanki-chefen Steinþór Pálsson säger i ett pressmeddelande att han är nöjd med affären:
"Landsbanki tog över Pizza-Pizza ehf. i mars i år och började då att förbereda försäljningen av bolaget. Vi är särskilt nöjda med hur snabbt och framgångsrikt försäljningsprocessen gick och önskar bolaget och de nya ägarna lycka till."
Dominos skulder har varit så höga att det amerikanska moderbolaget ifrågasatt affärerna. Trots positionen som marknadsledare gick Pizza-Pizza med 200 miljoner i förlust 2009 och hade ett underskott på 1,1 miljarder. För att få balans i kassan krävdes 852 713 pepperonipizzor. Den som dessutom betalar för råvaror, lokaler, personal och annat plus räntan på lånet behöver baka runt 13 miljoner pepperonipizzor, alltså 40 per islänning.

Birgir Bieltvedt säger i pressmeddelandet att målet är att få Dominos på fötter:
"Jag är spänd över att på nytt ta tag i det här arbetet och införa olika nyheter som ytterligare stärker bolaget och gör Dominos till det ledande varumärket i sitt område med kvalitet, service och stabilitet som ledstjärnor."
Birgir Bieltvedt företräder en grupp investerare som nu tar över Pizza-Pizza. Vilka andra personer som ingår i gruppen är inte känt. Han var själv delägare i Dominos i Tyskland, men sålde i våras aktieposten till brittiska Dominos.

Här kan du läsa mer om Dominos.

Dagens citat

"Three years of financial recovery have made Iceland more affordable, with consumer prices now largely pegged to the euro. The country’s return to a humbler attitude stems from a thousand-year-old tradition of self-reliance—a tradition that has preserved one of the world’s oldest living languages and harnessed some of the cleanest energy on Earth."

National Geographic Traveler rankar Island som ett av 2012 års bästa resmål.

måndag 24 oktober 2011

Punkfestival i Kópavogur i kommunpolitikens högborg



Fræbbblarnir och Snillingarnir invigde helgens punkfestival i Kópavogur med en konsert i kommunfullmäktiges mötessal. Kommunen stod bakom festivalen, som var ett vallöfte från Näst bästa partiet och Hjálmar Hjálmarsson. Platsen för konserten var densamma som där banden tog sina första steg för runt trettio år sedan. Under festivalen spelade även bland annat Morðingjarnir och Taugadeildin. Du kan se webb-tv från invigningen ovan.

Sexövergrepp i idrottsföreningar tystades ned

Tre tränare har anklagats för sexuella övergrepp mot ungdomar i Hafnarfjörður. Samtliga tränare fick sparken - men först efter lång tid. Flera föräldrar anser att föreningarna försökte tysta ned misstankarna.

Det första fallet gäller en tränare som började i Sundfélag Hafnarfjarðar år 2004. Redan efter några månader kom de första klagomålen om olämpliga beröringar och sexuella insinuationer. Själv sade tränaren att han bara masserade flickorna.

Mannen arbetade som tränare för simklubben i fyra år. Först när det 2008 visade sig att han hade inlett ett förhållande med en 17-årig flicka som snart polisanmälde honom för trakasserier agerade föreningen. Tränaren fick då sparken, skriver Fréttablaðið.

Róbert McKee, som var aktiv i klubbens föräldraorganisation, säger till Fréttablaðið att Sundfélag Hafnarfjarðar inte tog anklagelserna mot tränaren på allvar - trots att klagomålen radade upp sig i fyra års tid:
"Många barn slutade. ... Och man brydde sig inte om det. Styrelsen ville behandla saken internt. ... Men det finns ju en lag på Island som ska följas, och om vi får kännedom om något sådant är vi skyldiga att anmäla det, som jag gjorde. Det var vår skyldighet att skydda barnen."
Enligt Róbert McKee ska föreningen inte bara ha försökt tysta ned och bortförklara de misstänkta övergreppen. Han hamnade själv ute i kylan efter att ha gått vidare med anklagelserna.

En liknande historia utspelade sig i Hnefaleikafélag Hafnarfjarðar 2008. Mannen hade tre år tidigare anställts som boxningstränare i klubben. Det dröjde inte länge innan de första anklagelserna mot mannen dök upp - två 14-åriga flickor polisanmälde honom för sexuella trakasserier.

Tränaren stängdes av tillfälligt, men när utredningarna lades ned i brist på bevis var han åter välkommen i föreningen. Föräldrar tog initiativ till en namninsamling där de krävde att mannen skulle få fortsätta att träna ungdomarna.

Ágústa Hera Birgisdóttir, ordförande för Hnefaleikafélag Hafnarfjarðar, fick snart höra rykten om nya övergrepp. Hon frågade runt bland de unga kvinnliga medlemmarna - inte mindre än 15 flickor sade sig ha utsatts för sexuella trakasserier av tränaren. Då, berättar hon i Fréttablaðið, tog klubbledningen beslutet att säga upp honom:
"Reaktionen från föräldrar och äldre utövare var otrolig. ... Vi blev tvungna att försvara vårt beslut att låta honom gå. Det räckte inte för folk att få höra att han trakasserade kvinnor."
Ágústa Hera Birgisdóttir upplevde att många försökte rättfärdiga mannens beteende. Under samma period fick hon vid flera tillfällen ägg kastade på sitt hus och en mängd anonyma telefonsamtal nattetid - något som hon trodde berodde på missnöjet med beslutet att sparka tränaren. Enligt Ágústa Hera Birgisdóttir var dock alternativen att antingen göra sig av med tränaren eller lägga ned verksamheten.

Det tredje fallet rör en tränare som för några år sedan var verksam i Karatefélag Hafnarfjarðar. Han ska under en längre tid ha utsatt en 14-årig flicka för grova sexuella trakasserier. Någon polisanmälan gjordes aldrig.

Elísabet Ólafsdóttir, vd för Íþróttabandalag Hafnarfjarðar, säger i Fréttablaðið att de tre fall som har kommit till organisationens kännedom förmodligen inte är de enda sexuella övergreppen som har inträffat i kommunens idrottsklubbar:
"Det är säkert många fler som vi inte känner till. ... Vi vill uppmana barn och föräldrar till att träda fram och berätta så att allt kan vara i sin ordning. Det ligger i allas intresse."
Här kan du läsa mer om andra övergrepp som tystats ned.

Rabbinstudenter hittade 90 judar på Island

De amerikanska rabbinstudenterna Berel Pewzner och Mendy Tzfasman kom till Island för att hitta judar bosatta i landet. Sökandet gick bättre än väntat - studenterna lyckades lokalisera ett nittiotal judar och anser därmed att det finns ett behov av en synagoga.

I dag finns ingen judisk församling på Island. Antalet troende har också varit litet. Länge har antalet skattats till färre än 50 judar.

I våras reste rabbinstudenterna Berel Pewzner och Mendy Tzfasman till Island med målet att lokalisera judar boende i landet. I bagaget hade de osyrat bröd och vinbärssaft. En artikel i Fréttablaðið om deras sökande gav många tips, och de letade på nätet samt gick ut och in i butiker och frågade personal och kunder om de kände till några isländska judar.

Resultatet av letandet blev en lista med ett nittiotal namn. Berel Pewzner säger i Fréttablaðið att sökandet gick över förväntan:
"Vi är mycket nöjda med resultatet av sökandet. ... Det finns tveklöst fler och sökandet fortgår."
Berel Pewzner återvände till Island i september. Han firade då högtiden rosh hashana tillsammans med några av de judar som han lyckats lokalisera. Tillsammans med Mendy Tzfasman har han även anordnat festmåltider och undervisning i judisk litteratur.

Under 1930- och 1940-talen fanns en utbredd antisemitism. Judar pekades ofta ut som giriga och opålitliga. Fördomarna upphörde inte vid krigsslutet. Islands judar har därför i regel hållit en låg profil - förklaringen till att det inte funnits någon judisk församling är sannolikt inte enbart det begränsade antalet troende.

I dag är situationen enligt Berel Pewzner betydligt bättre. Han säger i Fréttablaðið att Island nu har en välmående judisk befolkning:
"Situationen för judendomen på Island är mycket god och vi ser ljust på framtiden. ... Vi anser att det oundvikligen kommer att behöva byggas ett församlingshem och en synagoga i Reykjavík."
I somras besökte rabbinen Asher Chocron Island för studiebesök på livsmedelsföretag. Syftet var att koshercertifiera produktionen, något som kan skapa nya marknader utomlands, skriver Fréttablaðið.

Här kan du läsa mer om judendomen på Island.

Dagens citat

"You can play with different numbers and try to make Iceland look worse in comparison, but the bottom line here is that Iceland — while it has suffered terribly — really does not seem to have done as badly as other countries that seemed to have much less awful fundamentals."

Paul Krugman, Nobelpristagare i ekonomi, i New York Times om Islands hantering av finanskrisen.

söndag 23 oktober 2011

Dagens bonuscitat

"Med Svart himmel har han fått till en berättelse minst lika bra som Mannen i sjön. Den enorma bankkrisen på Island finns med som en viktig ingrediens i en historia som egentligen innehåller två fall, som löper genom boken parallellt."

Kjell Guy i Gotlands Allehanda om Arnaldur Indriðasons Svart himmel.

Tyska tågsabotörer hoppas på Hekla

Flygindustrin och turistbranschen har lärt sig att frukta de isländska vulkanerna. En grupp tyska tåg- och kommunikationssabotörer hoppas att domedagsscenarierna ska bli verklighet - att Hekla ska eruptera och därmed stoppa flygtrafiken i Europa. Vulkanen är en symbol för naturfenomen som kan sätta käppar i hjulet för dagens samhälle.

Gruppen kallar sig Das Hekla-Empfangskommitee – Initiative für mehr gesellschaftliche Eruptionen. Den 10 oktober attackerade grupperingen infrastruktur som orsakade förseningar i tågtrafiken och bromsade mobil kommunikation. Syftet var enligt ett pressmeddelande att visa på sårbarheten i det moderna samhället och kräva ett stopp för Tysklands stöd till USA:s krig mot terrorismen.

För tio år sedan invaderades Afghanistan som ett led i USA:s kamp mot terrorismen. Samtidigt har Berlin enligt Das Hekla-Empfangskommitee fått en nyckelroll i vapenexporten. Handeln gör så att krigen blir både fler och längre, hävdar aktivisterna.

Das Hekla-Empfangskommitee skriver i deklarationen att medlemmarna inte är terrorister. Terrorister är beväpnade och sätter andra människors liv på spel. Das Hekla-Empfangskommitees mål är däremot att ingen ska skadas fysiskt av aktionerna.

Anledningen till att just Hekla har blivit sabotörernas symbol beror på att vulkanen ses som en naturkraft som kan tvinga det finansiella systemet på knä. Och det är en vulkan som kan förväntas eruptera inom en snar framtid.

Här kan du läsa mer om Hekla.

Sökte jobb åt 17-årig stackare - fick napp på Bónus

Finns det jobb åt en 17-åring som inte orkar svara i telefonen före middagstid, springer ute på kvällarna, ägnar nätterna åt att spela dataspel och riskerar att sluta som en stackare? Visst. Þorsteinn Örn Andréssons annons i Fréttablaðið gav resultat. Nu har sonen Sindri Snær Þorsteinsson fått jobb på Bónus.

Den 9 september fanns en något otraditionell radannons i Fréttablaðið. Bakom annonsen stod Reykjavíkbon Þorsteinn Örn Andrésson som sökte jobb åt 17-årige Sindri Snær Þorsteinsson:
"17-årig kille som ränner ute varje kväll och sitter vid datorn hela nätterna behöver ett arbete att sköta. Vet inte vad han är användbar till, men det vore bra att få något åt honom som gör honom till människa i stället för att han slutar som en total stackare. Det är förmodligen inte möjligt att få honom att släpa i väg fötterna till att svara i telefon före middagen, men jag svarar på kristlig tid."
Trots Þorsteinn Örn Andréssons tveksamheter kring sonens duglighet dröjde det inte länge förrän telefonen ringde. Sindri Snær Þorsteinsson hade snart två arbetsgivare att välja mellan - och valde att börja jobba i en av lågpriskedjan Bónus butiker. Och pappan säger till DV att han är mycket nöjd med utgången:
"Han har nyss börjat och har ett deltidsjobb men han har åtminstone fått in en fot innanför dörren."
Þorsteinn Örn Andrésson tror inte att formuleringarna i annonsen avskräckte någon från att anställa sonen. Humor och några drastiska uttryck var bara ett sätt att väcka uppmärksamhet. Sindri Snær Þorsteinsson säger till DV att han inte var lika road av innehållet som pappan:
"Det är ingen skämtannons. ... Men jag är inte fantastiskt nöjd med innehållet."
Þorsteinn Örn Andrésson tycks dock ta det här med telefonerande med en nypa salt. I telefonkatalogen är han listad som KR-ingur, anhängare av idrottsklubben KR.

Dagens citat

"Ett kvarter upp från hamnen ligger Icelandic Fish & Chips som trots sitt namn serverar moderna kombinationer av fisk, sallad och fräscha såser. Gott och prisvärt."

Elisabet Axås tipsar i Expressen om 24 timmar i Reykjavík.

lördag 22 oktober 2011

Dagens bonuscitat

"Om man vill veta något om människans innersta väsen och vår oändliga ensamhet i kosmos och hur vi som bloss brinner ett kort tag för att sen slockna och försvinna och hur vi med den vissheten ändå förmår leva, så måste man läsa Stefánssons romaner."

Gudrun Allvin i Nerikes Allehanda om Jón Kalman Stefánssons Änglarnas sorg.

Öl och choklad bästsäljare i taxfreebutiken i Keflavík

Öl i sexpack, M&M's och Brennivín. Det är storsäljarna i taxfreebutiken Fríhöfnin på flygplatsen i Keflavík. Resesajten Túristi har tagit del av försäljningsstatistiken.

Alkohol är dyrt på Island. Alkoholskatten har också höjts i flera omgångar efter finanskraschen. Det innebär att den som handlar tullfritt kan spara en hel del pengar.

Försäljningslistan i taxfreebutiken Fríhöfnin toppas det inhemska ölet Víking i sexpack. På flygplatsen kostar de sex burkarna 1 199 isländska kronor - hos Vínbúðin, Islands motsvarighet till Systembolaget, kostar en halvlitersburk 365 kronor.

Prisskillnaderna är ännu större när det gäller starksprit. En halvliter Brennivín går på 3 430 kronor hos Vínbúðin. I Keflavík kostar samma flaska 699 kronor.

Allt är dock inte alkohol på försäljningstoppen. Där återfinns inte mindre än tre varianter av chokladgodiset M&M's samt isländskt källvatten.

Mest sålda produkterna i taxfreebutiken i Keflavík:
1. Víking, sexpack
2. M&M Peanut butter, 360 gram
3. Egils Gull, sexpack
4. Brennivín, 5 centiliter
5. M&M Chocolate, 357 gram
6. M&M Peanut, 357 gram
7. Reyka Vodka, 5 centiliter
8. Brennivín, 50 centiliter
9. Iceland Spring, 50 centiliter
10. Tuborg Grøn, sexpack

Bor i utdömda hus - kan kollapsa vid nytt jordskalv

3 800 skador på byggnader anmäldes efter det kraftiga jordskalvet som drabbade Suðurland 2008. Men flera har inte använt skadeersättningen till reparationer. Nu befarar myndigheterna i Hveragerði att husen riskerar att kollapsa om ett nytt stort skalv inträffar.

Viðlagatrygging Íslands betalade ut omkring tio miljarder isländska kronor i ersättning efter jordbävningen. Några enstaka hus föll samman eller behövde rivas efter skalvet, medan många byggnader fick omfattande skador som krävde reparationer.

Men alla har inte brytt sig om att renovera. Enligt RÚV bor många i Hveragerði kvar i sina utdömda hus. Vissa hyrs till och med ut som bostäder - utan att hyresgästerna informeras om byggnadens skick.

Anledningen till att vissa struntat i renoveringen är att ersättningen från Viðlagatrygging Íslands inte är öronmärkt. Den betalas ut för de skador som inträffat, men det finns inget krav på att pengarna måste gå till reparationer. I stället har en del boende använt ersättningen till annat.

Guðmundur F. Baldursson, bygg- och planansvarig i Hveragerði, säger till RÚV att personskyddslagen gör det omöjligt för kommunen att följa upp vilka som inte har reparerat skadorna på sina hus. Lagen innebär nämligen att kommunen inte har tillgång till uppgifter om vilka som drabbats och hur.

I enstaka fall bor människor i hus som är så omfattande att de har dömts ut. Där finns skador på bärande väggar som bedöms som så svåra att de inte går att reparera. Och åtminstone ett sådant hus finns enligt RÚV ute på hyresmarknaden.

Jordskalv i regionen tillhör inte ovanligheterna. Kraftiga skalv, med en magnitud över sex på Richterskalan, brukar inträffa åtminstone en gång varje årtionde. För den som då befinner sig i ett utdömt hus kan konsekvenserna bli ödesdigra.

Risken är enligt Guðmundur F. Baldursson att huset kollapsar. Och det kan innebära fara för människoliv.

Här kan du läsa mer om 2008 års jordbävning.

Dagens citat

"To the uninitiated, Iceland is best known for temperamental volcanoes, a massive banking crisis and Björk. But for music lovers, the country is also famous for its annual Airwaves festival. Launched by Icelandair in 1999 as a way of filling flights from the US, it has gone on to become Reykjavik’s biggest visitor attraction, with literally hundreds of gigs taking place across some 30 venues."

Olaf Furniss i The Scotsman om Iceland Airwaves.

fredag 21 oktober 2011

Washed Out på Island



Klubben för indieartister som spelar in musikvideor på Island har fått ännu en medlem. Det senaste tillskottet är amerikanska Washed Out, ett namn synonymt med Ernest Greene från Atlanta. Ovan ser du videon till "Amor fati".

Jóhanna Sigurðardóttir inte längre folkets favorit

Jóhanna Sigurðardóttir och Dagur B. Eggertsson saknar motkandidater om ordförandeposterna när Socialdemokraterna i dag inleder sitt landsmöte i Reykjavík. Men en opinionsmätning utförd av MMR på uppdrag av Viðskiptablaðið visar att fler islänningar skulle föredra välfärdsministern Guðbjartur Hannesson som partiledare.

Ordförandevalet sker på söndag. Hittills har ingen valt att utmana varken ordföranden Jóhanna Sigurðardóttir eller vice ordföranden Dagur B. Eggertsson. Det innebär att båda går mot två nya år i partitoppen.

Det starka folkliga stöd som bar fram Jóhanna Sigurðardóttir till partiledarposten är dock utraderat. Regeringen fortsätter att skakas av interna slitningar som bland annat har fått de förväntat snabba förhandlingarna om EU-medlemskap att krypa fram.

Jóhanna Sigurðardóttir är dock bland sina egna alltjämt den som anses vara mest lämpad att leda Socialdemokraterna. 36,1 procent av sympatisörerna ger henne sitt stöd mot 28,3 procent för Guðbjartur Hannesson. Dagur B. Eggertsson, som är partiets starke man i Reykjavík, får 17,2 procent, utrikesminister Össur Skarphéðinsson 9,7 procent och finansmarknadsminister Árni Páll Árnason 8,7 procent.

Men bland islänningar i allmänhet är Guðbjartur Hannesson det populäraste namnet. 38,6 procent av de tillfrågade anser att han är den bästa kandidaten. Dagur B. Eggertsson har stöd av 25,4 procent av väljarna medan Jóhanna Sigurðardóttir får nöja sig med 14,9 procent. Össur Skarphéðinsson får 12,2 procent och Árni Páll Árnason 8,9 procent.

Guðbjartur Hannesson har gjort något av en raketkarriär inom Socialdemokraterna. Han valdes in i alltinget våren 2007, blev minister hösten 2010 och ryktas vara en personlig favorit hos Jóhanna Sigurðardóttir. Till skillnad från partiordföranden ingick han alltså inte i den regering som styrde Island när finanskraschen drabbade öriket, vilket för många gör att han ses som mindre belastad än Jóhanna Sigurðardóttir.

Resultatet av opinionsmätningen är anmärkningsvärt. De två givna utmanarna om Jóhanna Sigurðardóttir skulle välja att stiga åt sidan är Dagur B. Eggertsson och Árni Páll Árnason. Den förre har dock tvingats se väljarstödet för koalitionen i Reykjavík rasa, medan den senare har haft det tungt som statsråd.

Europapolitiken är ett av ämnena för landsmötet. Össur Skarphéðinsson kommer under lördagen att redogöra för läget i förhandlingarna om villkoren för EU-medlemskap. Grundlagsrådets förslag till ny konstitution, äldrevård, arbetsmarknadspolitik och kamp mot fördomar är andra frågor som ska diskuteras.

Här kan du läsa mer om Jóhanna Sigurðardóttir.

Skyr i svenskan och isländskan

Skyr har kommit till Sverige. Själva ordet kom för åtminstone 250 år sedan. Men på Island är mejeriprodukten en del av vardagen - flera vanliga ordspråk utgår nämligen från skyr.

Det första skriftliga belägget på skyr i svenskan återfinns i språkforskaren Johan Ihres Glossarium suiogothicum utgivet i Uppsala år 1769. Skyr marknadsförs av Kavli i dag som isländsk yoghurt, men beläggen i Svenska Akademiens ordbok konstaterar att det rör sig om surmjölksost.

Skyr har dock varit känt sedan tidigare även i Sverige. Skyr omnämns i såväl Egils saga som Grettis saga. Om dåtidens skyr var identisk med dagens är omöjligt att veta, men det rör sig i vilket fall som helst om en tusenårig tradition.

Och den där traditionen har också gjort avtryck i det isländska språket och i den isländska mytologin. Skyrgámur är en av de tretton isländska jultomtarna. Den 19 december smyger han in till gårdens skyrtunna, tar fram sin stora slev och vräker i sig varenda droppe av läckerheten. Möjligen gör svullandet honom skyrfeitur, skyrfet, en benämning på en person som har skaffat sig ett ansenligt midjemått.

Ordspråken tar fasta på de tuffa förutsättningar som länge kännetecknade livet på Island. Att sletta skyrinu, att skvätta eller kasta skyr omkring sig, betyder att en person slösar utan att ha råd.

Þeir sletta skyrinu sem eiga það, de som har (råd med) skyr kastar det, kan i vissa sammanhang närmast motsvara det är lätt för dig att säga, den som har gott om skyr kan slösa utan att behöva bekymra sig om andra. Þeir sletta skyrinu sem eiga það innebär alltså ett visst mått av hyckleri, att inte lära som man lever. Möjligen är det också därför skyr varit en stapelvara inte bara i de isländska hushållen, utan även i politiska protester. Under de demonstrationer som ägt rum vid alltinget i finanskrisens kölvatten har parlamentsbyggnaden bombarderats med skyr. Skyr var också ett givet vapen i yrkesdemonstranten Helgi Hóseassons arsenal.

Men politiker kan också använda skyr för att uttrycka känslor och ordvitsa. Ég er eins og skyr, ég er mjög hrærður ('Jag är precis som skyr, jag är väldigt rörd') sade Bjarni Benediktsson när han våren 2009 valdes till ledare för Självständighetspartiet. Han anspelade i talet på skyrhræringur, skyr och gröt som rörts ihop på traditionellt vis.

Skyr kan också peka mot svåra tider. Nú er skipt um og skyr gefið betyder att något förändras till det sämre.

Här kan du läsa Islandsbloggens recension av den skyr som säljs i svenska butiker.

Dagens citat

"Man köpte kanske en klocka för 500 kronor på de här utomhusmarknaderna - allt var naturligtvis piratkopior - men Bjarni köpte tre eller fyra för 1 000 kronor. Efter en kort tid såg jag att Bjarni var född affärsman med stor naturbegåvning på det här området."

Pétur Blöndal, alltingsledamot för Självständighetspartiet, i DV om hur det gick till när han gav den då 23-årige och senare Glitnirchefen Bjarni Ármansson ett jobb i Kaupþing.

torsdag 20 oktober 2011

Hafdís Huld i samarbete med Nik Kershaw



Hafdís Huld arbetar just nu på sitt tredje soloalbum. Det första smakprovet heter "Pop Song" och är skrivet ihop med Nik Kershaw. Du ser klippet ovan.

Reykjavík öppnar Höfði för allmänheten



Höfði ska öppnas för allmänheten. Reykjavíks kommun har beslutat att den anrika byggnaden ska bli platsen för en utställning om dess historia. Här hölls för 25 år sedan det möte som var ett avgörande steg mot slutet på kalla kriget.

Höfði byggdes år 1909. Huset har varit bostad åt franska och brittiska diplomater samt poeten Einar Benediktsson. Enligt envisa rykten ska Höfði även vara hem åt andar och spöken - det sägs att huset ska vara byggt på en gravplats från vikingatiden (vilket skulle förklara varför spritskåpet då och då länsas) eller hemsökas av en kvinna som tog sitt liv eller dödades genom drunkning.

År 1958 köpte Reykjavíks kommun byggnaden. Sedan dess har det använts för bjudningar och ceremonier.

I oktober 1986 hamnade Höfði i världens blickfång. USA:s president Ronald Reagan och Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov träffades i Reykjavík för att diskutera nedrustning. Förhandlingarna om ett avtal om avskaffande av medeldistansrobotar sprack visserligen i slutskedet, men de stora framstegen i samtalen lade grunden för att en sådan överenskommelse undertecknades året därpå. Mötet ses därför som ett viktigt steg mot ett slut på kalla kriget.

Kommunstyrelsen i Reykjavík har nu bestämt att Höfði ska öppnas för besökare. Huset ska fortfarande vara plats för olika sammankomster, men ska regelbundet vara tillgängligt för allmänheten. En utställning om byggnadens historia ska bli en av attraktionerna.

Samtidigt anser kommunstyrelsen att det alltjämt är viktigt att vårda Höfði. Den historiskt viktiga och kulturellt värdefulla byggnaden får inte påverkas negativt av den ökade användningen.

Inträdet blir inte gratis. Biljettintäkterna ska täcka kostnaderna för att öppna huset för besökare.

Ovan kan du se ett tv-inslag om toppmötet i Reykjavík.

Skyr i Sverige - så smakar den

I mörker och hällande regn - det var bara Islandsvinden som saknades i Stockholm - skedde den första provsmakningen av skyr i Sverige. Den isländska mejeriprodukten har tagit omvägen via Norge, men det är receptets ursprungsland som ska sälja skyr. Marknadsföringen handlar om hälsa och tradition, om låg fetthalt, ett nyttigt mellanmål och massor av prótín. Och tillverkaren Kavli kan inte låta bli mellanstadiemyten om att allt blir isländska bara ändelsen -ur hängs på - en slogan lyder följaktligen Isländsk yoghurt, rik på proteinur, en annan att skyr är en nyhetur.

Lanseringen skedde bland hangikjöt, Djúpur, fårskalle, harðfiskur, Brennivín och islandshästar. Och innan vi går över till väsentligheterna - hur den norsksvenska varianten av tusenårig isländsk tradition smakar - kan vi konstatera att receptet måste betraktas som bokstavstroget jämfört med de smaksatta isländska varianterna. Fruktinnehållet ligger runt 5 procent, vilket är något lägre än på Island, och mängden tillsatt socker är också 5 procent, något mindre än det isländska snittet.

Däremot blir priset i butik runt 18 kronor för en 160-gramsburk, alltså det dubbla jämfört med skyrens hemland. Kanske anser Kavli att svenska kunder är mer priståliga än isländska - samtidigt som transporten från Norge inte är gratis och den tydliga hälsoprofilen sannolikt riktar sig till personer med en aktiv livsstil som inte bekymrar sig om att räkna ut hur mycket mer vanlig yoghurt som kan ta plats i kylskåpet för en tjuga.

Fyra smaker är först ut: Vanilj, blåbär, jordgubb samt hallon och granatäpple. Skyr dyker upp i Coop Forum den 24 oktober, och i övriga större livsmedelskedjor - däribland Ica, Willys och Hemköp - med start den 7 november.

Och det finns en vikt sked i locket precis som traditionen gör gällande. Men. Så var det smaken.

Blåbär:
Kanske den mest traditionstyngda av de smaksatta skyrvarianterna och därmed den som har mest att leva upp till. Har den där klassiska strävheten som dröjer kvar på tungan, men känns aningen sötare i smaken. God, frisk, fruktig och förvånansvärt fräsch. Den klart bästa av Kavlis skyrsmaker med en personlig ton som inte gör bort sig i en jämförelse med de isländska originalen.
Betyg: Fyra påsar Djúpur.

Vanilj:
Om det är något som präglar Kavlis skyr är det just sötman. Den här smakar nästan som stenhårt vispad vaniljsås - ändå är sockerinnehållet i flera fall lägre än motsvarande smaker signerade Mjólkursamsalans varumärken Kea och MS. En snäll och lättäten men aningen anonym skyr som säkert är utmärkt även till pannkakor och paj.
Betyg: Tre påsar Djúpur.

Jordgubb:
Tendensen håller i sig med en snygg balans mellan syrlighet och sötma. Har en distinkt, härlig smak av jordgubb med tillhörande sommarassociationer. Förlorar kampen om att vara bäst i klassen mot blåbär med en noslängd.
Betyg: Fyra påsar Djúpur.

Hallon och granatäpple:
Den smak som är mest spännande på pappret - och den enda som saknar isländsk förlaga - är den minst intressanta på tungan. Har en kemisk underton (trots en innehållsförteckning befriad från konstigheter) som påminner lite om de isländska smakvarianter som är sötade med sötningsmedel. Helt okej men aningen för söt. Rör gärna ut med några droppar lime eller citron.
Betyg: Tre påsar Djúpur.

Här kan du läsa Islandsbloggens stora smaktest av isländsk skyr.

Dagens citat

"Once there are a couple big-name data centers that make the step, I think you'll see several more follow. ... It needs that first big example to start a little bit of a snowball."

Einar Hansen Tómasson i Scientific American om bygget av datacenter på Island.

onsdag 19 oktober 2011

Dvärgrördrom på Island för andra gången

En dvärgrördrom har observerats i Hafnarfjörður. Det är den andra gången som arten syns till på Island. Första gången fågeln sågs i landet var i maj 1823 då en strandad dvärgrördrom dök upp på Suðurnes.

Dvärgrördromen tillhör hägerfamiljen, häckar på betydligt sydligare breddgrader än Island och tillbringar ofta vintern i Afrika. Liksom den första besökaren för snart 200 år sedan tycks den färska gästen ha varit rejält medtagen. Dvärgrördromen är i vanliga fall skygg, men de som hittade fågeln i Hafnarfjörður i helgen kunde utan besvär komma nära, något som tyder på trötthet eller sjukdom.

Observationen blev en stor nyhet hos fågelskådare. De nyfikna som gav sig ut för att försöka få en glimt av dvärgrördromen fick dock återvända besvikna. Den tillfälliga gästen tycktes ha gett sig av. Innan dess fastnade den dock på bild hos en av Fuglars fotografer.

Foto: Marek Szczepanek

Västmannaöarna kan få ett av Islands största hotell

Västmannaöarna kan få ett av Islands största hotell. Kommunen och Sextíu plús är överens om en storsatsning på turismen. Men först måste detaljplanen godkännas. Målet är att hotellet ska öppna våren 2013.

Intresset för att besöka Västmannaöarna har ökat kraftigt sedan den nya färjerutten togs i bruk förra sommaren. Visserligen är linjen opålitlig under vinterhalvåret då våghöjden ställer till det för Herjólfur, det fartyg som trafikerar sträckan, men antalet resenärer har ändå nästan fördubblats - från 145 000 passagerare under det senaste hela året som färjan seglade till Þorlákshöfn på fastlandet till 272 000 efter flytten till Landeyjahöfn.

För många är Hemön bara en dagsutflykt. För den som vill tillbringa flera dagar på ön är utbudet begränsat - ett par hotell och ett knippe mindre gästhem. Under högsäsong kan det ofta vara knepigt att hitta övernattning.

Kommunen och byggföretaget Sextíu plús har nu skrivit under en avsiktsförklaring om att bygga ett hotell med 140 rum. Platsen för hotellet blir ungefär mittemellan Herjólfsdalur och centrum.

Målet är att komma i gång med bygget efter nyår och att slå upp portarna i maj 2013. Men detaljplanen måste ändras och om överklagandena blir många är det inte osannolikt att byggstarten försenas.

Kommunchefen Elliði Vignisson säger i ett uttalande att hotellet kommer att betyda många arbetstillfällen och stora intäkter för Västmannaöarna:
"Det här är verkligen angenämt för oss öbor eftersom det här är en av de mest framstående byggena inom turistnäringen i hela landet och sannolikt ett av de största byggnadsprojekten i landet i dag. De arbetstillfällen som skapas under byggtiden räknas sannolikt i hundratal och därefter i dussintal när verksamheten börjar."
I alltinget ligger ett förslag från fem ledamöter att bygga ut hamnen på Hemön med en 500 meter lång kaj. Den ska göra det möjligt att ta emot ännu större båtar, bland annat kryssningsfartyg. Sju ledamöter står bakom ett förslag om en utbyggnad av hamnen i Þorlákshöfn. Behovet motiveras med att det är den enda pålitliga hamnen för nästan hela sydkusten.

I samband med att Landeyjahöfn öppnades ströp regeringen bidraget för flygtrafik mellan Reykjavík och Västmannaöarna. Flugfélag Íslands skrotade linjen som i stället togs över av Ernir. Flygbolaget gör minst två turer om dagen i varje riktning, och har under det första året transporterat 19 000 passagerare. Ernir räknar med ännu fler resenärer under det kommande året.

Här kan du läsa mer om färjetrafiken till Västmannaöarna.