Blidväder bildade nytt vattenfall vid Þingvellir

Foto: Þingvallanefnd

Öxarárfoss vid Þingvellir har fått ett tillfälligt syskon. Under helgens väderomslag bildades ett nytt vattenfall vid väg 36. Men den nya forsen lär vara försvunnen när de stora mängder snö som fallit under de senaste veckorna har smält.

I helgen förbyttes ett par veckor där minusgrader och snöfall dominerat till plusgrader och regn. I Västfjordarna utlöste väderomslaget laviner, i söder bidrog det myckna regnandet till att skölja bort delar av ringvägen.

Vid Þingvellir bildades i stället ett nytt vattenfall. Forsen har en fallhöjd på tio meter och ligger vid väg 36 cirka 300 meter från Öxarárfoss. Smältvattnet rinner längs med vägkanten för att sedan försvinna ned i Stekkjargjá.

Vattenfallet lär bli kortlivat, men kan kanske bli kvar tills tjälen släpper, berättar Þingvallanefnd.

Här kan du läsa mer om Þingvellir.

Dränkte hunden i hamnen i Þingeyri - erkänner

Hundens tassar bands ihop så att den inte skulle kunna simma. I halsbandet fästes sedan ett rep som bands ihop med två bildäck på fälg. Därefter kastades hunden i vattnet vid hamnen i Þingeyri. En person har nu erkänt dådet och riskerar fängelse i upp till två år.

Den döda hunden hittades i vattnet den 8 december förra året. Kroppen drogs upp ur vattnet av fiskare som varit ute med båten. Det visade sig att hunden varit vid liv när den kastades i vattnet. Genom att binda ihop tassarna med rep och binda ihop halsbandet med två bildäck på fälg försäkrade sig förövaren om att hunden skulle drunkna och inte ha en chans att ta sig upp ur det iskalla vattnet i Dýrafjörður.

Händelsen väckte starka känslor i Þingeyri. Två dagar senare samlades invånare vid hamnen och tände facklor till hundens minne. Initiativtagare var Gréta María Kristinsdóttir, som sade till DV att syftet med minnesstunden var att visa sin avsky för dådet och samtidigt försöka förebygga att något liknande skulle inträffa i framtiden.

Hundens ägare misstänktes ligga bakom dådet. När polisen den 20 december reste från Ísafjörður till Þingeyri för att förhöra ägarparet visade det sig att de hade lämnat orten.

Nu har en person erkänt dådet. Polisen ser enligt ett pressmeddelande därför händelsen som uppklarad och har överlämnat ärendet till åklagare. Önundur Jónsson, polischef i Västfjordarna, vill i DV inte bekräfta om det är en av ägarna som dödat hunden.

Brott mot djurskyddslagen kan ge upp till två års fängelse, men den vanligaste påföljden är böter. Lagen säger att det är veterinärens uppgift att avliva husdjur om inte omständigheterna är sådana att en veterinär inte är tillgänglig och djuret drabbats av en sjukdom eller skada som vållar stor smärta eller är dödlig.

Páll Magnússon i ordkrig med Davíð Oddsson

Ríkisútvarpið går Socialdemokraternas ärenden hävdar Morgunblaðiðs chefredaktör Davíð Oddsson. RÚV-chefen Páll Magnússon anser i sin tur att Davíð Oddsson använder tidningen för att rentvå sig själv från all inblandning i finanskrisen. Och valet av journalisten Jóhann Hauksson som informationschef vid statsministern Jóhanna Sigurðardóttirs eget departement får den konservativa falangen inom Självständighetspartiet att sparka bakut.

Många ledande självständighetspartister anser att det finns isländska medier som systematiskt arbetar för Socialdemokraterna och EU-medlemskap och samtidigt ständigt försöker få Självständighetspartiet att framstå i dålig dager. Public service-bolaget RÚV:s rapportering påstås ofta gå Socialdemokraternas ärenden, medan en av de journalister som länge varit ett rött skynke på den konservativa kanten är Jóhann Hauksson, som tidigare arbetat bland annat på DV, RÚV, Fréttablaðið och Útvarp Saga.

Davíð Oddsson, chefredaktör för Morgunblaðið och tidigare statsminister samt ledare för Självständighetspartiet, har den senaste tiden attackerat RÚV i flera ledarartiklar. Davíð Oddsson hävdar att RÚV svek det isländska folket i samband med krisen genom att inte bedriva mer kritisk rapportering. Han anser vidare att public service-bolaget kämpar för Socialdemokraternas politik och för ett isländskt EU-medlemskap. Därigenom utnyttjas RÚV för politiska syften.

RÚV-chefen Páll Magnússon gick så småningom till svars. I ett svar som publicerats bland annat i Eyjan menar han att det Davíð Oddsson sysslar med främst är att skriva avlatsbrev åt sig själv. Historien visar att RÚV:s rapportering om finanskraschen och de händelser som föregick den hade kunnat vara betydligt bättre. Samtidigt är det enligt Páll Magnússon underliga anklagelser när de kommer från den person som ledde den misslyckade privatiseringen av bankerna, sopade undan regler som förhindrade bankernas enorma expansion och tystade kritiska röster som inte målade framtiden i lika ljusa färger som han själv, samt som centralbankschef misslyckades att kontrollera bankernas verksamhetschef:

"Det tidigare viktiga Reykjavíkbrevet [ledarartikel] i Morgunblaðið har blivit ett kontinuerligt avlatsbrev för chefredaktören själv och hans betydande del av kraschen, som han faktiskt själv alltid skriver inom citationstecken utom när han lägger till 'så kallad' framför. Han försöker bara övertyga sig själv och andra om att det egentligen inte inträffade någon krasch - och därmed är han själv fri från hela saken. Man kan ju inte bära ansvar för något som inte hänt."

Vidare kritiserar Páll Magnússon Davíð Oddssons beskrivning av RÚV:s journalister som partiarbetare i det fördolda. Han hävdar att ledarartiklarna visar Davíð Oddssons människoförakt och bristande respekt för journalisternas yrkeskunskaper:

"Att läsa denna text ger dock en förklaringen till att Morgunblaðið under denna chefredaktörs tid har förlorat mer än en tredjedel av det som är mest betydelsefullt för tidningen: läsningen, försäljningen och - framför allt - förtroendet."

En som inte lät Páll Magnússons svar passera var Björn Bjarnason, tidigare justitieminister och lojal med Davíð Oddsson. Han skriver i Evrópuvaktin att debattinlägget visar att syftet med RÚV:s journalistik är att förlänga livslängden för Jóhanna Sigurðardóttirs regering och att han genom anklagelserna mot Davíð Oddsson och Morgunblaðið gett sig in i partipolitiken, vilket är olämpligt för den som basar över ett public service-bolag som ska ha opartiskheten som ledstjärna.

Det dröjde heller inte länge innan Björn Bjarnason reagerade på beslutet att anställa Jóhann Hauksson som informationsansvarig vid statsministerns eget departement. I Evrópuvaktin hävdar han att Jóhann Hauksson i det tysta tidigare gått Baugursfärens ärenden, och att han nu fullföljer den uppgiften.

Baugurimperiet styrdes av Jón Ásgeir Jóhannesson, investerare inblandad i en decennielång fejd med just Björn Bjarnason och Davíð Oddsson. Konflikten blev inte mindre infekterad under förra året när Héraðsdómur Reykjavíkur i en eventuell sista omgång av Jón Ásgeir Jóhannessons skattestrider med rättsväsendet visserligen fällde honom på fem punkter, men samtidigt fastslog att hans rättigheter kränkts av den utdragna rättsprocessen. Jón Ásgeir Jóhannesson föreföll ganska nöjd med domen - och passade på att ge igen genom att stämma Björn Bjarnason för förtal eftersom han i en bok felaktigt pekat ut honom som dömd för förskingring.

Här kan du läsa mer om Jón Ásgeir Jóhannesson och Björn Bjarnason och här mer om Davíð Oddssons språkbruk i Morgunblaðið.

Foto: Forsætisráðuneytið

Dagens citat

"When I feel good about how I look, it's usually because I've managed to combine planning and improvisation. I have this red velvet dress that I consciously or unconsciously always seem to throw in my suitcase when I'm packing for my tours. It's a bit like a safety boat because I know I feel good playing in it."

Ólöf Arnalds i Lucky Magazine om sina scenkläder.

Foto: www.myspace.com/olofarnalds

Dragkampen om Iceland Foods går mot sitt slut

Dragkampen om livsmedelsjätten Iceland Foods kan få en segrare vid månadsskiftet. Men frågan är om Landsbankis och Glitnirs konkursbon kan få de 1,5 miljarder pund som butikskedjan anses vara värd. I så fall kan försäljningen skjutas på framtiden - samtidigt som minoritetsägaren Malcolm Walker hotar att hoppa av.

Den brittiska butikskedjan Iceland Foods, som säljer djupfrysta matvaror till lågpris, är en av guldklimparna i Landsbankis och Glitnirs konkursbon. Landsbanki kontrollerar 67 procent av aktierna i företaget, vd:n Malcolm Walker 23 procent och Glitnir resten.

Förhoppningen är att försäljningen av Iceland ska kunna ge 1,5 miljarder pund. Samtidigt är läget på den brittiska marknaden bekymmersamt. Iceland redovisar visserligen stabila vinster, men den ekonomiska krisen gör att andra jättar som Tesco redan vinstvarnat.

Intresset för Iceland har minskat något på sistone. Tiden för att lämna anbud på företaget går ut vid månadsskiftet. Bland intressenterna finns investmentbolagen Bain Capital, BC Partners och Blackstone Group, butikskedjan William Morrison, Walmart-ägda Asda samt de mindre kedjorna Farmfoods och Co-operative. Flera av dessa tros dock enbart vara intresserade av delar av Iceland.

Malcolm Walker har 42 dagar på sig att matcha alla bud som kommer in. Enligt Bloomberg har han säkrat ett lån på 1 miljard pund från den kanadensiska pensionsfonden Alberta Investment Management. Men om inte priset är det rätta kan han tänka sig att backa ur.

Frågan är om försäljningen i dagsläget kan ge så mycket som 1,5 miljarder pund. Det ryktas att Landsbankis smärtgräns är 1,3 miljarder. Om inte buden når upp till den nivån är det möjligt att försäljningen skjuts på framtiden.

Malcolm Walker släpper dock inte banden till Island oavsett hur det går med Iceland Foods. Han har nämligen köpt bolaget Catco vín, som driver ett bryggeri i Borgarnes där bland annat Reyka vodka produceras. Rådgivare i affären var enligt DV Glitnirs tidigare vd Lárus Welding, som nu står åtalad för trolöshet mot huvudman efter att ha beviljat lån som enligt åklagaren stred mot regelverket.

Syftet med köpet av Catco vín är att i Borgarnes producera varor avsedda för den brittiska marknaden, däribland Martin Miller's gin. Fabriken ägdes tidigare av Ölgerðin Egill Skallagrímsson.

Här kan du läsa mer om Landsbanki och här mer om Lárus Welding.

Hus i Raufarhöfn bortskänkes till nya ägare

Utflyttningen från Raufarhöfn gör att många hus står och förfaller. Nu prövar kommunen en ny lösning. Flera fastigheter på orten skänks bort - mot löftet om att de nya ägarna renoverar byggnaderna. Hittills har två hus i Raufarhöfn givits bort.

Antalet invånare i Raufarhöfn på nordöstra Island har halverats under det senaste årtiondet. I samhället finns tomma hus som har lämnats åt sitt öde när de gamla ägarna lämnade Raufarhöfn. Många hus har också rivits. Den gamla sillfabriken i hamnen är nu i så dåligt skick att den måste rivas. Kommunen, Sveitarfélagið Norðurþing, delar kostnaderna tillsammans med staten och Síldarvinnslan.

Sedan tidigare har en grupp konstnärer från Reykjavíkområdet kostnadsfritt tagit över Óskarsstöðin. Huset byggdes 1949 då sillfisket blomstrade och Raufarhöfn var en av Islands viktigaste fångstorter. Träbyggnaden på 700 kvadratmeter tjänade som tillfällig bostad åt några av alla de tillfälligt anställda inom fiskeindustrin som då lockades till Raufarhöfn. Tanken är att konstnärer ska kunna nyttja det renoverade huset för kortare eller längre perioder.

Strax före nyår bjöd Sveitarfélagið Norðurþing ut ytterligare tre fastigheter till försäljning. Gamla Kaupfélagshúsið, det gamla kooperativet på Hafnarbraut, ser nu ut att få nya ägare på samma sätt som Óskarsstöðin. Kommunen tänker ge bort huset mot löfte om en renovering som måste vara klar inom tre år.

Ytterligare två kommunägda hus i centrala Raufarhöfn, Stafnes och Sæblik, är till salu. Kommunchefen Bergur Elías Björnsson säger till RÚV att det inte finns något principbeslut om att skänka bort fastigheterna, utan att varje affär prövas individuellt:

"Vår vinst ligger i att huset renoveras med viss professionalitet och förbättrar småstadskänslan och det är en helhetsvinst för dem som bor där och kommunen. ... Det är inte möjligt att generalisera om detta utan detta handlar bara om överenskommelser. I det här fallet handlar det om ett gammalt hus, men det är bara så att vi kommer att undersöka varje fall för sig. Vad som är möjligt att göra och vad man vill göra med de ägor som man är intresserad av."

Att gratis överlåta en fastighet är förstås så billigt det kan bli. Men det är inte första gången som hus i utflyttningsbygder slumpas bort. I Bolungarvík såldes förra året en fastighet för 100 isländska kronor och dessförinnan ett hus med tomt på 369 kvadratmeter i Flateyri för 1 000 kronor.

Här kan du läsa mer om Raufarhöfn.

Översvämning från Grímsvötn förstörde ringvägen

Översvämningarna vid Gígjukvísl spolade bort delar av ringvägen vid sjön Núpsvötn i går. Vid Svaðbælisá har arbetet pågått hela helgen med att dika ut floden vid bron över ringvägen för att inte vattnet ska översvämma vägbanan. Men någon vulkanisk aktivitet har inte registrerats under de senaste dagarna. Vattenmassorna tros dock härröra från Grímsvötn.

Vattenståndet i Gígjukvísl började att stiga i fredags samtidigt som vattnets elektriska ledningsförmåga ökade. Vattnet färgades brunt, innehöll en hel del is och förbipasserande kände lukten av svavelväte.

Vattenmassorna kommer sannolikt från Grímsvötn, den sjö som döljer sig under Vatnajökulls istäcke och det vulkaniska systemet med samma namn. Den svämmade över senast hösten 2010. Strömmarna har dock den här gången aldrig hotat broarna över Skeiðarársandur.

Polisen i Hvolsvöllur uppmanar ändå bilister att färdas försiktigt på ringvägen längs med sydkusten. Vid Núpsvötn, en sjö belägen mellan Kirkjubæjarklaustur och Skaftafell, rasade delar av vägbanan på ett mindre område. Arbete med att återställa vägbanan pågår, men den kan inte asfalteras förrän det blir tillräckligt varmt i april eller maj. Under natten mot söndagen forsade vattnet över en sträcka på 150 meter.

Översvämningen tilltog inte under gårdagen och det mest sannolika är att trycket mattas av under dagen. Att en period med mycket snö och kyla plötsligt förbyttes till regn och flera plusgrader med snabb avsmältning som följd bidrog till att öka trycket.

Under hela helgen kämpade vägarbetare med att dika ur Svaðbælisá vid bron över ringvägen. Floden, som ligger öster om Þorvaldseyri vid Eyjafjallajökull, hotade att översvämma vägbanan. Även vid Bakkakotsá nådde vattnet ända upp till bron.

Här är dock inte översvämningarna vid Grímsvötn förklaringen, utan det smältvatten som skapats av det milda vädret. I trakterna kring Eyjafjallajökull finns alltjämt enorma mängder vulkanaska som ständigt spolas ned i floderna och därmed ökar vattenståndet och hotar att täppa igen broöppningarna.

Vid Svaðbælisá liksom Skeiðarársandur har de grävarbeten som gjorts än så länge inneburit att floderna inte svämmat över vägbanan. I dag väntas endast mindre mängder nederbörd i området. I och med att den mest intensiva avsmältningen tros vara över samtidigt som flödena från Grímsvötn avtar innebär det sannolikt att översvämningarna inte skapar några större problem för trafiken.

Under hela helgen registrerades bara ett enda jordskalv vid Vatnajökull. Grímsvötn är visserligen på väg att eruptera på nytt, men översvämningarna har den här gången inget samband med vulkanisk aktivitet. Några nya magmaströmmar har heller inte noterats under de senaste dagarna.

Här kan du läsa mer om översvämningarna.

Foto: Lögreglan

Dagens citat

"Grejen med Baltasar är att han inte är van att arbeta med så stora summor som är brukligt i Hollywood. Därför är han inte rädd för att skita ned sina händer och ta sig an alla uppgifter, stora som små. Därför hoppas jag att jag får göra en annan film med Baltasar så snart som möjligt."

Mark Wahlberg, huvudrollsinnehavare i Contraband, i Fréttablaðið om samarbetet med den isländske regissören Baltasar Kormákur.

Dagens bonuscitat

"Jag blir precis som med Himmel och helvete helt lycklig i sällskap med Pojkens tankar och väsen och Jón Kalman Stefánssons språk och dramatiska upplägg. Det finns så mycket att hämta här, så många öden, så många tankar, så mycket känslor, så mycket konkret livsfara. Och så mycket njutning."

Caroline Alesmark i Värmlands Folkblad om Jón Kalman Stefánssons Änglarnas sorg.

Investerarens lyxvilla till salu för 190 miljoner

Hannes Smárasons lyxvilla i Reykjavík är till salu för 190 miljoner isländska kronor. På 435 kvadrat ingår pool, bastu, stor balkong, granit i det nyrenoverade köket och en enorm tomt. Investeraren har dragits inför rätta av Glitnir och riskerar skadestånd på mångmiljonbelopp.

Hannes Smárason är en av de många tongivande affärsmän som efter krisen valde att lämna hemlandet. I dag är han bosatt i Barcelona, men han var tidigare i flera år bosatt i Notting Hill i London. Bostaden ägdes formellt av ett brevlådeföretag i skatteparadiset Guernsey. Huset köptes våren 2008 för 3,1 miljoner pund med hjälp av lån från Kaupthing Singer & Friedlander, en bank som kamraten Ármann Þorvaldsson vid den här tiden styrde.

Under åren före finanskraschen basade han över investmentbolaget FL Group. Hannes Smárason har också - tillsammans med bland andra Jón Ásgeir Jóhannesson, Lárus Welding och Pálmi Haraldsson - stämts av Glitnir, där han i rollen som styrelseledamot uppges ha ägnat sig åt affärer som ska ha kostat banken över 2 miljarder dollar och bidrog till dess fall.

Nu säljs alltså Hannes Smárasons hus i Reykjavík genom Eignamiðlun. Prislappen är 190 miljoner isländska kronor för trevåningsvillan på Fjölnisvegur i Þingholt. Huset renoverades för bara några år sedan, har balkong och trädgård, fantastisk utsikt, fyra stora sovrum, fyra stora vardagsrum och på källarvåningen finns ett spa med bubbelbad och bastu.

Hannes Smárason är inte den enda affärsmannen som bott i huset. Lyxvillan har tidigare varit hem åt bland annat Guðmundur Kristjánsson från fiskeföretaget Brim, Skúli Mogensen som nu driver flygbolaget Wow Air och Toyotahandlaren Bogi Pálsson.

Pengarna för försäljningen hamnar dock inte i Hannes Smárasons ficka. I samband med kraschen tog Landsbanki över bolaget Fjölnisvegur 9, som kontrollerade både lyxvillan i Reykjavík och den fashionabla lägenheten vid Pont Street i Londons hjärta. Banken har nu lyckats sälja Hannes Smárasons tidigare bostad i London efter att den varit ute på marknaden i drygt två år. Köpeskillingen blev något lägre än vad Landsbanki hoppats på, rapporterar DV.

Översvämning i Grímsvötn - vattenstånd i Gígjukvísl stiger

Vattenståndet och den elektriska ledningsförmågan har ökat kraftigt i Gígjukvísl under de två senaste dagarna. Översvämningarna tros härröra från Grímsvötn. Vattnet i floden är brunfärgat, luktar svavelväte och innehåller en hel del is. I nuläget finns dock inga tecken på att vulkanen är på väg att eruptera.

I våras hade Grímsvötn det kraftigaste utbrottet på över hundra år. Mycket tyder på att vulkanen åter kan eruptera inom den närmaste tiden. Stora mängder magma har strömmat in i det vulkaniska systemet och jordskalven ökar stegvis i frekvens.

Hittills har dock Grímsvötn inte rest sig mer än 100 millimeter. De senaste dagarna har varit händelselösa vilket pekar på att översvämningarna inte har ett direkt samband till vulkanisk aktivitet. Även om Grímsvötn åter är på väg mot ett utbrott är det troligaste scenariot att det dröjer ytterligare något eller några år innan så sker.

Vatnajökull tros vara det område där de flesta utbrotten kommer att äga rum under de kommande årtiondena. För att möta detta monterar Veðurstofa Íslands en radaranläggning på Teigsbjarg norr om glaciären. Härifrån är sikten fri även in över Vatnajökull med vulkaner som Grímsvötn och Bárðarbunga, vilket gör att rökpelaren från ett nytt utbrott kan upptäckas på lägre höjd än tidigare.

Radarn kommer att göra att de mätningar av mängden vulkanaska i luften blir mer precisa. I dagsläget finns endast en sådan station i Keflavík.

Under de två senaste dagarna har vattenståndet i Gígjukvísl stigit dramatiskt. Vid bron över Skeiðarársandur noterade polisen att smältvattnet luktade svavelväte, var brunfärgat och innehöll mängder av glaciäris. Det tyder på att vattnet kommer från ett område med vulkanisk eller geotermisk aktivitet, och den mest sannolika förklaringen är en mindre översvämning vid Grímsvötn.

Det smältvatten som nu rusar från jökeln mot havet tros gräva sig ned i flodbädden. Det gör att vattenståndet inte stiger lika raskt men att den verkliga höjningen förmodligen är större. Det finns inget som tyder på att bron över Gígjukvísl skulle vara i fara.

Vattenståndet har varit konstant under natten. Avsmältningen kan också få sig en skjuts av att en period med låga temperaturer med mycket snö nu har förbytts till plusgrader och regn.

Grímsvötn svämmade över senast hösten 2010, men vårens vulkanutbrott följdes inte av några översvämningar. En förklaring var att mängden smältvatten i den underjordiska sjö som gett vulkanen sitt namn var ganska låg på grund av de tidigare översvämningarna.

Vårens vulkanutbrott vid Grímsvötn försämrade luften i Stockholm och flera andra skandinaviska städer. Det visar en studie utförd vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap på Stockholms universitet. Forskaren Paul Glantz säger i ett pressmeddelande att halten av aerosolpartiklar var betydligt större vid Grímsvötnutbrottet än under Eyjafjallajökulleruptionen:

"Det som var överaskande jämfört med tidigare vulkanutbrott var att höga koncentrationer av aerosolpartiklar uppmättes också vid marknivån. Dessa direkta mätningar visar också att partiklarna var ungefär i samma storlek och koncentration som de som generas från bilar med dubbdäck under dagar med torra vägbanor i Stockholm. Här utgör partiklarna alltså också en uppenbar hälsorisk, även om exponeringen denna gång ägde rum under en begränsad tid."

Här kan du läsa mer om Grímsvötn.

Dagens citat

"Biophilia har fått mest uppmärksamhet för att vara ett app-album – till varje låt på skivan Björk låtit multimediakonstnärer skapa en app, som en interaktiv video. Men oavsett denna kreativa gärning är albumet, med sin blandning av indonesiskt gamelanplinkande, grova dubsteptrummor, sorgsna orgeltoner och kosmiska lyrik, Björks bästa skiva på tio år."

Nicholas Ringskog Ferrada-Noli i Nöjesguiden om Björks Biophilia.

Dagens bonuscitat

"Vi har dock varit koordinerade för att skydda vårt privatliv och hem från allt ståhej och inte släppa in det till oss. Det har gått bra och vi har till exempel inte ställt upp på glittrande intervjuer varken i Séð og heyrt eller Mannlíf. De uppoffringar som anhöriga och familjer till individer i rampljuset måste göra är tillräckliga."

Steingrímur J. Sigfússon, näringsgrensminister och partiordförande för Gröna vänstern, i DV om varför han försöker skydda privatlivet från medierna.

Polis utreder hatsajt - barn pekas ut som kriminella

Sexåringar pekas ut som kriminella monster och färgade pekas ut som brottslingar som borde brännas på bål. Så lyder några av de uttalanden på en isländsk hatsajt som nu utreds av polis. Misstankarna gäller bland annat förtal och hets mot folkgrupp. Webbplatsen finns dock på en server tillhörande en amerikansk rasist, vilket kan göra den svåråtkomlig för de isländska myndigheterna.

Vårt land är i fara. Tredje världens pack invaderar landet. Det är den hälsningsfras som möter besökarna på den hatsajt som nu utreds av polis. Webbplatsen skapades i somras och uppdaterades senast i oktober. Bakom sajten står en person som döljer sig bakom en pseudonym - namnet existerar inte i folkbokföringen. Ett Facebook-konto tillhörande den förmodade sajtinnehavaren raderades strax efter att DV uppmärksammat webbplatsen.

Texterna på hemsidan argumenterar för ett totalstopp av invandring av färgade till Island. Det heter att "negrer är brottslingar till sin natur" och att de inte har någon plats "i ett civiliserat samhälle som vårt". Vidare påstås att det vore bättre att ta in apor i landet eftersom de är "avsevärt billigare i drift och inte lika farliga för allmänheten". Invandrare anklagas dessutom för att komma till Island med syftet att "belägra våra döttrar". Denna rasblandning hotar enligt texterna på sajten ett tusenårigt biologiskt arv.

Misstankarna mot sajten gäller bland annat hets mot folkgrupp och förtal. Polisen känner dock i dag inte till vem som ansvarar för den. Den kvinna som är initiativtagare till det främlingsfientliga partiet Ísland fyrst och medlem av de nationalsocialistiska organisationerna Combat 18 och Blóð og heiður säger till DV att hon inte på något sätt har varit inblandad i sajten och inte heller känner till vem som driver den.

Domännamnet ägs av en amerikan som har ett långt förflutet inom främlingsfientliga rörelser. Han beskriver sig som förintelseförnekare och sionistisk rastafarian. Mannen vill tvinga alla färgade amerikaner att flytta från USA till Afrika, och han vill samla alla judar i Israel. Han har också sagt att krypskyttar borde bevaka gränsen mot Mexiko och skjuta alla som försöker ta sig över illegalt. Mannen har också bränt den mexikanska flaggan offentligt.

Att stänga webbplatsen kan sannolikt bli svårt för de isländska myndigheterna. Den som ansvarar för innehållet kan dock ställas till svars på Island. Det rör sig om mycket grova uttalanden.

Två sexåriga pojkar pekas ut som "små negerbrottslingar". Deras föräldrar var en isländsk kvinna och en man invandrad från Kuba. Parets relation uppmärksammades för tre år sedan då mannen efter att kvinnan begärt skilsmässa försökte slå ihjäl henne med en kastrull och en stekpanna i hemmet i Akranes. Han ringde sedan polisen och sade att han mördat henne, och begick därefter självmord genom att dricka propplösare innehållande svavelsyra. Kvinnan överlevde dock attacken men gick förra året bort i cancer. Sedan dess tar hennes syster hand om de två pojkarna.

Barnen, som presenteras med namn och bild på sajten, borde enligt sajtinnehavaren visas ur landet innan de blir en börda för skattebetalarna. De påstås gå mot en framtid som grovt kriminella. Och deras far borde "ha bränts på bål som en häxa".

Här kan du läsa mer om Ísland fyrst.

Konststudenter bakom reklamkupp i Reykjavík

American Apparel, H&M och McDonalds är inte på väg att öppna i Reykjavík. Reklamen som sattes upp på Laugavegur under natten till fredagen var fejk. Bakom kuppen står konststudenter med uppdraget att undersöka vad som skapar glädje i människors liv.

I skydd av mörkret affischerade studenterna under natten till fredagen vid tre tomma butikslokaler på Laugavegur i Reykjavík. Budskapet var detsamma: H&M, McDonalds och American Apparel skulle snart öppna på Island.

Men H&M tillbakavisade uppgifterna och det visade sig snart att reklamen var ett skämt. Bakom tilltaget stod andraårsstudenter på Listaháskóli Íslands. Rektorn Hjálmar Ragnarsson säger till Vísir att reklamkuppen var en del av en uppgift inom utbildningen:

"Målet är att de lär känna varandra, diskuterar sinsemellan och tar sig an några frågor som de tycker är intressanta och spännande. ... De tyckte att det var riktigt intressant att väcka uppmärksamhet om vad som kan göra människor lyckliga."

Studenterna hade onekligen gjort sin hemläxa. H&M:s annonser sattes upp på en byggnad som den svenska modejätten tidigare visat intresse för. Artisten Ólafur Arnalds skrev på Twitter att samtliga Islands kvinnor svimmade efter beskedet att H&M skulle etablera sig i landet. Andra var inte lika roade. Vísir fick ta emot klagomål efter publiceringen av uppgifterna eftersom den kunde påverka börsbolaget Hagars aktiekurs.

Här kan du läsa mer om reklamkuppen.

Dagens citat

"Det finns möjligheter här som vi tänker undersöka och se om det går bra. Det är som en provkörning för oss. ... Vi är unga och det finns massor av möjligheter här. Om man tar vara på dem på rätt sätt kan mycket hända."

Jóhanna Guðrún Jónsdóttir i DV om flytten från Island till Norge.

Isländska artister sjunger för att stoppa svälten

År 1985 såg "Hjálpum þeim" ljuset, den isländska popelitens sätt att i Band Aids och USA for Africas fotspår samla in pengar för att stoppa svälten i Afrika. I julas var det dags för en tredje version av låten. Bland de medverkande artisterna finns den här gången Hafdís Huld, Friðrik Ómar Hjörleifsson, Lára Rúnarsdóttir, Magni Ásgeirsson och Jóhanna Guðrún Jónsdóttir. Liksom tidigare går intäkterna till hjälparbete för att stoppa hungersnöden i Afrika.

H&M förnekar öppning på Island - skojare i farten

H&M öppnar här står det i skyltfönstren i de tomma butikslokalerna på Laugavegur 89. H&M har tidigare tittat på exakt samma lokaler i Reykjavík när företaget undersökt möjligheterna att etablera sig på Island. Men trots annonseringen förnekar den svenska modejätten att det finns några sådana planer. I stället tycks det som att skojare är i farten.

I flera år har H&M sneglat på Island. Representanter för företaget har tidigare tittat på lokaler på Laugavegur och köpcentrumet Kringlan i Reykjavík, samt i gallerian Smáralind i Kópavogur. Ett av de butikslägen som H&M tidigare visat intresse för är just modebutiken Sautjáns gamla lokaler på Laugavegur 89.

I går kväll dök det upp reklamskyltar med texten H&M opnar hér í fyrsta sinn á Íslandi ('H&M öppnar här för första gången på Island') i skyltfönstren på Laugavegur 89. Företagets presskontakt Håcan Andersson förnekar i Morgunblaðið att H&M skulle ha några planer för att öppna på Island. Han säger sig känna till reklamskyltarna men hävdar att de är felaktiga och att han försöker ta reda på vem som står bakom dem.

När en delegation för H&M för ett år sedan tittade på lokaler i Reykjavíkområdet och träffade huvudstadens centrumchef ryktades det om att kedjan ville öppna två butiker samtidigt. Det troddes vara en förutsättning för att etableringen skulle gå runt. Då troddes Laugavegur 89 och Smáralind vara de troligaste alternativen.

I höstas öppnade Lindex i Smáralind. Etableringen blev en enorm succé och de isländska franchisetagarna tvingades under premiären både hyra in säkerhetsvakter som slussade in kunderna i grupper samt slå igen efter tre dagar eftersom det varulager som skulle räcka i tre veckor redan sålt slut.

H&M har som jämförelse ett betydligt starkare varumärke på Island. Trots att den svenska modejätten aldrig funnits i landet är H&M oerhört populärt, och kedjans butiker ett självklart besök för många islänningar på utlandsresa.

Efter några timmars undringar tycks det som att reklamskyltarna är en bluff. På förmiddagen var de försvunna. Centrumchefen Jakob Frímann Magnússon säger till Vísir att liknande reklam även dykt upp för McDonalds, en kedja som försvann från Island i samband med finanskraschen:

"Detta är konstnärer med stort K. Men exakt vilka vet vi inte. Detta är bara för att skapa små smil i snöskottandet. ... Detta är humor och en händelse men inte verkligheten."

Skyltarna om att McDonalds skulle återvända till Island sattes upp på Fjallkonubakaríiðs gamla lokaler på Laugavegur. De fanns dock kvar i förmiddags, men även dessa var ett verk av skämtare.

Här kan du läsa mer om H&M:s intresse för att öppna butiker på Island.

Ny färja till Västmannaöarna klar senast år 2015

En ny färja ska trafikera Västmannaöarna senast år 2015. Det nya fartyget ska anpassas efter förutsättningarna i Landeyjahöfn. Samtidigt ska myndigheterna försöka få bort den sand som i dag tvingar majoriteten av turerna till Þorlákshöfn under vintern. Det meddelade inrikesminister Ögmundur Jónasson under en presskonferens i Reykjavík i onsdags.

När Landeyjahöfn invigdes sommaren 2010 var förväntningarna enorma. I stället för närmare tre timmars segling skulle överfarten till Västmannaöarna bara ta en dryg halvtimme. Och avgångarna skulle bli fyra i varje riktning i stället för två dagliga turer.

Men festen kom snabbt av sig. Vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull förde med sig mängder av aska, grus och sediment som minskade djupet vid hamninloppet. I finanskrisens kölvatten lades också beställningen av en ny färja på is. Herjólfur fick fortsätta att trafikera sträckan, trots att fartygets djupgående inte var anpassat för hamnen.

Vid höga vågor - något som är regel snarare än undantag under vintern - dirigeras trafiken alltjämt till Þorlákshöfn. Sedan början av november förra året har Herjólfur gjort 34 turer till Landeyjahöfn och 135 turer till Þorlákshöfn.

Ändå har den nya hamnen inneburit stora förändringar för ökommunen. År 2009 reste 127 000 personer med Herjólfur. Förra året hade antalet resenärer ökat till 270 000 personer.

Nu har regeringen klubbat ett beslut om att ett ny färja ska beställas och byggas. Den ska tas i trafik senast under 2015. I ett pressmeddelande från inrikesdepartementet framkommer att beskedet i praktiken innebär att de planer som lades på is för snart fyra år sedan nu plockas fram igen, men med den skillnaden att färjans djupgående blir en avgående faktor.

I beslutet ingår också ett försök att bli kvitt problemen med sand och sediment som samlas vid hamninloppet. Rev ska se till så att sanden inte letar sig fram till hamnen, och Landeyjahöfn ska få en permanent lösning som gör det möjligt att pumpa upp sand.

Eimskip driver i dag trafiken mellan Västmannaöarna och fastlandet. I höstas började rederiet skissa på hur en ny färja skulle kunna se ut. Den skulle ha kapacitet för 475 passagerare och 78 personbilar. Kostnaden beräknades till cirka 4 miljarder isländska kronor. En liknande motion lämnades också in i alltinget undertecknad av ledamöter från regionen. Där fanns också krav på att en ny färja skulle ha ett djupgående på högst 3,1 meter och stå klar under 2013.

Även om beslutet om en färjebeställning är ett glädjebesked för Västmannaöarna kommer det sannolikt att dröja minst tre år innan ett nytt fartyg finns på plats. Under den tiden finns en överhängande risk att problemen med Landeyjahöfn och Herjólfur kommer att fortsätta. I höstas sökte Siglingastofnun efter ett tillfälligt ersättningsfartyg att hyra in, men hittade inget lämpligt.

Under fem höstveckor i samband med fartygsunderhåll ersattes Herjólfur av Baldur, den färja som i vanliga fall seglar på Breiðafjörður mellan Stykkishólmur, Flatey och Brjánslækur. Färjan fungerade utmärkt på rutten till Landeyjahöfn eftersom den inte går alls lika djupt, 2,7 meter jämfört med Herjólfurs 4,3 meter. Men den är också betydligt mindre - 600 ton mot Herjólfurs 2 000 ton.

Ögmundur Jónasson ville då se över möjligheten att låta Baldur trafikera Västmannaöarna under vintern. Ett problem är att Baldur inte är godkänd för att segla den långa och ofta väderpinade sträckan till Þorlákshöfn. Ett annat att det inte bara är att låta färjorna byta rutt - den stora Herjólfur blir nämligen oerhört dyr i drift i Breiðafjörður. Ett tredje att det är mycket grunt vid hamnen i Brjánslækur, och den skulle i så fall behöva bli betydligt djupare.

Baldur är viktig för södra Västfjordarna. Att regionen en tid fick nöja sig med färre turer och att det dessutom talades om att flytta Baldur till Västmannaöarna hela vintern orsakade kraftiga reaktioner. Soffía Haraldsdóttir, hotellchef vid Hótel Flókalundur några kilometer från Brjánslækur, säger i Bæjarins Besta att många gäster försvinner när inte färjan går. Och Ásthildur Sturludóttir, kommunchef i Vesturbyggð, säger i Bæjarins Besta att regionen inte finner sig i att Baldur försvinner om inte en fullgod ersättning finns på plats. Även Elliði Vignisson, kommunchef på Västmannaöarna, skriver i Eyjafréttir att Baldur inte kan vara något annat än en provisorisk lösning.

Trots problemen har den nya hamnen inneburit ett rejält uppsving för Västmannaöarna. På Hemön har flera nya butiker och restauranger öppnat. Och det är inte bara sommarturisterna som är målgruppen. Den kortare restiden gör att allt fler bosatta på södra Island passar på att besöka ön. Elliði Vignisson säger i Fréttablaðið att han aldrig varit med om så mycket liv och rörelse på ögruppen tidigare, och Hólmgeir Austfjörð, ägare av Topppizzur, säger att antalet restauranggäster är helt beroende av färjan - vid trafik till Landeyjahöfn under sommaren kan han ha 2 500 kunder i veckan, när den går till Þorlákshöfn under vintern inte mer än 40 kunder i veckan.

Här kan du läsa mer om färjetrafiken till Västmannaöarna.

Dagens citat

"Detta blir ett lite listigt projekt. Det är en komplex berättelse som utspelar sig under många tidsperioder och till stor del i huvudet på en människa. ... Jag tycker alltid att det är roligt att arbeta på teatern. Jag har skrivit pjäser som inte har satts upp och så pjäser som har satts upp men som fått varierat mottagande. Man är precis som ett bränt barn som söker sig till elden."

Författaren Hallgrímur Helgason i Fréttablaðið om arbetet med att anpassa romanen Konan við 1000° för Þjóðleikhúsiðs scen i Reykjavík.

Björks utbildningsprogram på export till USA

Isländska mellanstadieelever fick i höstas chansen att bekanta sig med mötet mellan musik och naturvetenskap i samband med att Björks album Biophilia också blev ett utbildningsprogram för skolor. I år får amerikanska elever samma möjlighet i samband med Björks konserter i New York. Ovan kan du se hur det gick till på Harpa i Reykjavík förra året.

Tre omkom när trålare sjönk utanför norska kusten

Tre isländska sjömän befaras ha omkommit när deras fartyg förliste 150 sjömil nordväst om norska Ålesund. Fartygets kapten kunde räddas av en helikopter efter flera timmar i vattnet. Sökandet fortsätter under dagen, men hoppet om att hitta någon vid liv i det hårda vädret är i det närmaste obefintligt.

Klockan 14.14 svensk tid fick i går Landhelgisgæsla Íslands enligt ett pressmeddelande ett nödrop från trålaren Hallgrímur SI-77. I samma ögonblick försvann båten från radarn. Båten tros ha tagit in vatten och därför sjunkit snabbt. Vädret var mycket besvärligt i området med vindar som pendlade mellan storm- och orkanstyrka och vågor på upp till 15 meter.

Helikoptrar och flygplan från den norska kustbevakningen kunde vid 18-tiden i går rädda en av de fyra sjömännen. De övriga befaras ha omkommit. Den överlevande är fartygets kapten, som fördes med helikopter till sjukhus i Ålesund. Mannen ska ha lindriga skador.

Kaptenen uppges ha sett två av besättningsmännen slukas av havet - ingen av dem hann få på sig flytväst. Den tredje hade liksom han själv flytväst men de kom ifrån varandra strax efter olyckan.

Trålarens nödsändare ger dock alltjämt ifrån sig signaler och det finns därför visst hopp om att kunna hitta platsen för förlisningen, även om området är stort. Vissa vrakdelar har påträffats, vilket tyder på att båten har sjunkit. En tom livbåt tillhörande Hallgrímur SI-77 har också hittats.

Sökandet efter de tre försvunna sjömännen avbröts sent i går kväll men återupptas under dagen. Ett norskt kustbevakningsfartyg är på väg till området. Myndigheterna uppges dock redan ha räknat bort de tre saknade som avlidna. Möjligheterna att överleva närmare ett dygn i det hårda väder som råder på förlisningsplatsen tros vara omöjligt.

Två av männen, födda 1949 och 1947, var hemmahörande i Reykjanesbær och den tredje, född 1944, var bosatt i Reykjavík.

Den förlista båten, Hallgrímur SI-77, är en häcktrålare byggd 1974 och hemmahörande i Siglufjörður. Resan till Norge var tänkt att bli fartygets sista. Hallgrímur SI-77 skulle nämligen skrotas och en norsk köpare ta hand om järnskrotet.

Trålaren besiktigades senast för ett år sedan och fick då ett tillstånd som löper ut i maj. De senaste månaderna har Hallgrímur SI-77 stått på land i Siglufjörður innan båten seglade mot Norge i söndags. En isländsk haverikommission ska nu utreda olyckan. En avgörande fråga för utredarna är hur båten kunde sjunka så snabbt.

Det var inte bara på Atlanten vid den norska kusten som vädret var hårt under gårdagen. En storm drog i går in över västra Island och lamslog trafiken. Vid Súðavík och Ísafjörður spärrades vägar av på grund av lavinfara. I Ísafjörður och Hnífsdalur evakuerades av samma skäl också flera bostadshus och företagslokaler. En mindre lavin föll i Ísafjörður.

I Västfjordarna var nu på morgonen samtliga vägar oframkomliga. Hårda vindar och snöfall har också medfört att många större vägar på västra och norra Island snöat igen. Laviner föll i går utanför Ólafsfjörður men utan att någon skadades. Vägarna i området är dock oframkomliga.

Ovädret har inte bara påverkat trafiken. Många hushåll har också blivit strömlösa. Räddningstjänsten har fått undsätta hundratals strandsatta bilister. I delar av landet uppmanas invånarna att inte ge sig ut på vägarna om det inte är absolut nödvändigt.

Under dagen väntas fortsatt snöfall och vindar upp till stormstyrka i väster och norr. Både inrikesflyget och färjetrafiken låg nere under förmiddagen. Även trafiken från den internationella flygplatsen i Keflavík har påverkats med förseningar som följd.

Illustration: Vegagerðin

Huang Nubo ger inte upp - vill arrendera mark på Island

Foto: Slysavarnafélagið Landsbjörg

Huang Nubo ger inte upp drömmen om att investera på Island. Nu vill den kinesiske miljardären arrendera Grímsstaðir á Fjöllum för att bygga ett lyxhotell. Han vill även bygga ett femstjärnigt lyxhotell i Reykjavík. Den här gången har hans ansökan större utsikter att beviljas. Dels handlar det inte om något markköp, dels är det troligt att ärendet inte landar på inrikesminister Ögmundur Jónassons bord.

I november meddelade Ögmundur Jónasson att Huang Nubo inte fick något undantag från de regler som säger att den som ska äga mark på Island måste vara hemmahörande i eller representera ett företag från EES-området. Köpet av Grímsstaðir á Fjöllum skulle innebära att 0,3 procent av Islands yta hamnade i kinesisk ägo. Ögmundur Jónasson ansåg att ett sådant tillstånd skulle innebära ett prejudikat som skulle kunna få besvärande framtida konsekvenser.

Hos regeringspartnern Socialdemokraterna var kritiken mot beslutet massiv, men hos sina egna hade Ögmundur Jónasson en majoritet bakom sig.

Huang Nubo hävdade först att han skulle ge upp planerna på att investera på Island helt och hållet, men diskussionerna har fortsatt och enligt Stöð 2 har han nu ansökt om tillstånd för att i stället få långtidsarrendera Grímsstaðir á Fjöllum. Han vill, genom att grunda ett företag på Island, få tillstånd att bygga ett lyxhotell med 100 rum vid Grímsstaðir, och ett femstjärnigt hotell med 300 rum i Reykjavík.

Den här gången försöker Huang Nubo utnyttja en årsgammal lag om understöd till nyinvesteringar. Den innebär att vissa av markägarnas rättigheter kan avtalas bort om det gäller satsningar viktiga för näringslivet. En särskild nämnd utreder alla ansökningar och lämnar en rekommendation till näringsministern som fattar beslut om tillstånd ska beviljas.

Det innebär att Huang Nubos ansökan även denna gång kan få ett annat avgörande om ett annat statsråd håller i klubban. I dag hade Katrín Júlíusdóttir, som ville tillåta markköpet i höstas, varit den som skulle besluta. Men hon går snart på föräldraledighet och vad som händer med hennes departement är oklart. Departementet ska nämligen avvecklas, och vem som tar över frågorna är alltjämt okänt, även om mycket pekar på Steingrímur J. Sigfússon. Blir det en socialdemokratisk minister har Huang Nubo goda chanser, om det ansvariga statsrådet i stället representerar Gröna vänstern blir oddsen betydligt sämre.

Ryktena om Huang Nubos planer har varit många. I december skrev Financial Times att han träffat Katrín Júlíusdóttir, något som dementerades av assistenten Kolbeinn Marteinsson i Eyjan. Senare visade det sig att mötet inte alls varit på minister- eller departementsnivå, utan med Fjárfestingarstofa Íslands, skriver Morgunblaðið.

Huang Nubo har också vid flera tillfällen upprepat sitt intresse för att investera i landet. Han säger i Wall Street Journal att motståndet beror på att en välbärgad man kan väcka rädsla i krisdrabbade Island. Han upplever också att det finns misstänksamhet mot kinesiska investeringar, möjligen för att han även säger sig vara en stolt medlem av kommunistpartiet. I China Daily uppger Huang Nubo att han alltjämt siktar på att investera i andra nordiska länder. i Morgunblaðið hävdar han att målet inte var att köpa så mycket mark som möjligt, utan att det var det 300 kvadratkilometer stora Grímsstaðir á Fjöllum som visades för honom. Och i Vísir kritiserar hans ombud på Island, Halldór Jóhannsson, att myndigheterna inte försöker föra en aktiv dialog med Huang Nubo.

Det har också förts diskussioner om Huang Nubo har en dold agenda som representant för kommunistpartiet. Island har blivit alltmer attraktivt i takt med att isen i Arktis smälter, och det kärva förhållandet mellan Island och EU i kölvattnet av Icesave-tvisten och de alltjämt resultatlösa förhandlingarna om inträde i unionen gör att det finns förhoppningar om att Island hellre ska välja Asien än Europa. En som förespråkar den linjen är presidenten Ólafur Ragnar Grímsson. I Time Magazine spekuleras det även i säkerhetspolitiskt intresse av Island från Kinas sida.

Både till höger och vänster finns en oro över att stora fastigheter kan hamna hos utländska ägare. Jón Gunnarsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, tog nyligen upp frågan i Bylgjan. Många av dem som köpte mark under finansbubblans år lånade till köpen genom isländska banker. När både banker och köpare gick omkull hamnade säkerheten för lånen i vissa fall i stället hos utländska banker.

Ögmundur Jónasson kritiserar i ett blogginlägg socialdemokrater som ville tillåta Huang Nubos markköp. Han uppmanar dem att sluta tänka i minuter, dagar och år. I stället borde de, liksom det är sagt att kineserna gör, tänka i århundraden. Då kanske en investering som innebär ett tillfälligt uppsving men medför att mark hamnar i utländsk ägo inte låter lika lockande. Partikamraten Björn Valur Gíslason är av samma uppfattning. Han säger till RÚV att Island inte ska tänja på reglerna för Huang Nubos skull.

Vid år 1900 bodde omkring 100 personer vid Grímsstaðir á Fjöllum. I dag är åtta personer kvar, fördelade på två familjer och två gårdar. De tog emot Ögmundur Jónassons besked med stor besvikelse. Men oavsett vad ministrarna säger har Nubo ändå intagit Grímsstaðir. När dottern ringde och meddelade avslaget var Bragi Benediktsson på väg hem med en bagge på flaket. Och han säger i Morgunblaðið att det var givet vad det motsträviga fåret skulle kallas:

"Det blev inte så att han inte kom till oss. Han var bara fyrbent. ... Så baggen kallades Nubo."

Här kan du läsa mer om Huang Nubo och Grímsstaðir á Fjöllum.

Dagens citat

"Vi siktar på att fira jubileet med pompa och ståt eftersom det inte är varje år som hotellet fyller 65 år."

Kolbrún Pálsdóttir vid Hótel Bjarkalundur, Islands äldsta glesbygds- och sommarhotell, i Bæjarins Besta om att hotellet i år firar 65 år.

Nyckelhålsmärkt isländsk skyr i ny förpackning

Två nya skyrdrycker har sett dagens ljus på Island, blåbär och jordgubb i nyckelhålsmärkt förpackning. Produkterna, som är tillverkade av MS, är de första inhemska som förses med skráargatið, det nyckelhål som i de nordiska länderna visar konsumenterna vägen till hälsosamma matvaror.

Samtidigt lanseras även en naturell skyr samt vanlig smaksatt skyr i nya förpackningar. Syftet med omgörningen är enligt ett pressmeddelande att dels framhäva det nyttiga med skyr, dels att göra det lättare att skilja mellan de smaker som är sötade med socker och de smaker som är sötade med sötningsmedel. Isländsk skyr går i dag att köpa även i Finland och USA. Den skyr som säljs i Danmark, Norge och Sverige är tillverkad på licens.

Här kan du läsa mer om skyr.

Valskådning från Ísafjörður i sommar

I sommar blir det premiär för regelbunden valskådning från Ísafjörður. Kaldasker blir det första företaget i staden som satsar på de populära utflykterna. I Ísafjarðardjúp är knölval den vanligaste arten. Dessutom ger företaget sig in i kampen om turistströmmarna till Hornstrandir.

Valskådning är ingen nyhet i Ísafjörður. Men inget företag har tidigare satsat helhjärtat på valsafari, och de turer som har erbjudits har ofta följt på observationer av valar inne i fjorden.

I dag svarar Reykjavík och Húsavík för den absoluta majoriteten av valskådningen och lockar omkring 130 000 besökare. Enligt en undersökning utförd på uppdrag av Ferðamálastofa åkte var tredje turist som gästade Island i somras på valskådning.

Det stora intresset är förstås en anledning att ge sig in på marknaden. En annan är att allt fler turister väljer att besöka Västfjordarna. Förra sommaren gästade 13,9 procent av de utländska besökarna regionen, en uppgång med 0,7 procentenheter jämfört med föregående år.

Västfjordarna tar alltså en allt större del av kakan samtidigt som det totala antalet turister fortsätter att stiga. De populäraste besöksmålen i regionen var just Ísafjörður följt av Strandir, Látrabjarg, Arnarfjörður och Dynjandi.

De senaste somrarna har det funnits gott om val i Ísafjarðardjúp. Den vanligaste arten är knölval, som blir 15 meter lång och väger cirka 35 ton.

Sigurður Gunnar Aðalsteinsson säger till Bæjarins Besta att samma typ av båt som Kaldasker nu köpt även har använts för valskådning i Húsavík och på Västmannaöarna. Och om det blir en succé i sommar räknar han med att köpa ytterligare en båt:

"Som läget är i dag och jämfört med förra sommaren så fanns det större efterfrågan än utbud, eftersom detta resesätt inte funnits här tidigare. Det har arrangerats valskådning förr men de båtarna är inte lika lämpliga som den båten som vi har."

I Reykjavík är konflikter mellan fångstmän och turistnäringen vanliga. Även i Ísafjörður bedrivs valfångst men i begränsad omfattning. I Ísafjarðardjúp finns dock ingen fredad zon för valskådning liknande den i Faxaflói. Om även Ísafjörður blir platsen för ett ordkrig mellan turistbranschen och fångstmännen återstår att se.

Elding erbjuder sedan 2008 tid valskådning året runt från Reykjavík eller Grindavík, och för något år sedan blev turerna dagliga. Under vintern brukar antalet passagerare vara mellan 40 och 100 dagligen. Det innebär enligt marknadschefen María Björk Gunnarsdóttir en uppgång jämfört med föregående år, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om valskådning.

Djupa sprickor i regeringen - väljarflykt hotar

Tunga avgångskrav riktade mot talmannen Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir och inrikesministern Ögmundur Jónasson. Regeringspartierna står inför den djupaste interna splittringen sedan koalitionen mellan Socialdemokraterna och Gröna vänstern tog makten för tre år sedan. Samtidigt visar en ny opinionsmätning att över hälften av islänningarna kan tänka sig att i nästa val rösta på ett parti som i dag står utanför alltinget. Och det parti som står inför det största hotet om väljarflykt är Socialdemokraterna.

Fredagens votering om rättsprocessen mot Geir H. Haarde blev för oppositionsledaren Bjarni Benediktsson inte bara ett sätt att stärka sin ställning inom Självständighetspartiet. På samma sätt som när han i våras riktade en misstroendeförklaring mot regeringen rev omröstningen upp nya sår inom koalitionen.

Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir röstade för en ny prövning av åtalet mot Geir H. Haarde, ett beslut som väckte starka känslor i de egna leden. Rörelsens Þór Saari skriver i ett blogginlägg att talmannen borde ha försökt stoppa alltinget från att dras ned i den "moraliska gyttja" som Bjarni Benediktssons förslag utgör.

Rörelsen försöker nu samla stöd för att få bort Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir. En ledamot som tänker backa upp förslaget är hennes partikamrat Mörður Árnason. Det socialdemokratiska ungdomsförbundet säger sig i ett uttalande inte längre ha förtroende för talmannen, och tretton partimedlemmar i Akureyri, däribland fullmäktigeledamöter och ersättare i alltinget, beklagar i Vikudagur att partiet inte förmådde ena sig i frågan.

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir kan tänka sig att byta ut Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir, men försöker samtidigt släta över stridigheterna med att något ställningstagande till rättegången mot Geir H. Haarde inte ingår i regeringsförklaringen. Än så länge tycks det dock inte finnas en majoritet för att peta talmannen.

Även utrikesminister Össur Skarphéðinsson, Kristján L. Möller och Árni Páll Árnason röstade för en ny prövning av åtalet mot den förre statsministern. Sigmundur Ernir Rúnarsson hade också tagit ställning för Bjarni Benediktssons förslag om han hade närvarat vid voteringen.

Om stämningen är usel inom Socialdemokraterna är den knappast muntrare inom Gröna vänstern. Den interna debatten har varit hård och alltingsledamoten Þráinn Bertelsson har krävt Ögmundur Jónassons avgång. Han motiverar ställningstagandet med att den som basar över justitiedepartementet inte bör låta alltinget ingripa i pågående rättsprocesser. Guðfríður Lilja Grétarsdóttir, som också röstade för Bjarni Benediktssons förslag, har efter omröstningen avslöjat att hon själv redan innan hade övervägt att lägga fram en liknande motion.

De senaste konflikterna inom regeringen fortsätter sannolikt att nagga allmänhetens förtroende både för alltinget och den rödgröna koalitionen i kanten.

Statsvetaren Eiríkur Bergmann Einarsson säger i Bylgjan att det är uppenbart att Island i dag enbart har en majoritetsregering i teorin. I praktiken är koalitionen så splittrad att den behöver stöd från andra partier för att kunna få igenom sin politik. Statsvetarkollegan Stefanía Óskarsdóttir säger i Morgunblaðið att det kan vara dags att utlysa nyval. Hon förklarar regeringens svårigheter med att svälja detta nederlaget med att en grundval för samarbetet mellan Socialdemokraterna och Gröna vänstern är att Självständighetspartiet ses som huvudansvarigt för finanskraschen. När flera tunga namn i stället väljer att rösta för Bjarni Benediktssons förslag skakar det samarbetet i grunden.

En ny opinionsmätning utförd av MMR visar dessutom att hela 52,3 procent av islänningarna kan tänka sig att rösta på ett nybildat parti som i dag står utanför alltinget. De flesta potentiella partibytarna finns bland låg- och medelinkomsttagare, män och personer bosatta i Reykjavíkområdet.

Flest potentiella väljare, 23,9 procent, har Ljus framtid, Guðmundur Steingrímssons och Bästa partiets nya parti. Om presidenten Ólafur Ragnar Grímsson på nytt ger sig in i politiken kan 23,1 procent av islänningarna tänka sig att rösta på honom. Och 23 procent skulle överväga att ge sitt stöd till det parti som Lilja Mósesdóttir, avhoppare från Gröna vänstern, håller på att bilda. För det blågröna Hægri-grænir under Guðmundur Franklín Jónssons ledning ser det inte lika ljust ut. I dagsläget kan 5,6 procent av väljarna tänka sig att lägga sin röst på partiet.

För Socialdemokraterna är resultatet bekymmersamt. Kampen om mittenväljarna kommer att bli oerhört hård, och hela 60 procent av partiets sympatisörer kan tänka sig att välja nytt. Nästan varannan anhängare, 47,5 procent, funderar i stället på att rösta på Ljus framtid.

Även inom Framstegspartiet finns många - 49,2 procent - som är redo att välja nytt. Mest lockar Ólafur Ragnar Grímsson. Om presidenten startar eget kan han få 37,9 procent av Framstegspartiets väljare med sig.

Hos Gröna vänstern är det också Ljus framtid som utgör det främsta lockbetet. 38,7 procent funderar på att överge partiet - och 21,5 procent överväger att rösta på Ljus framtid och 19,2 procent på Lilja Mósesdóttirs parti.

De trognaste väljarna återfinns hos Självständighetspartiet. Här vill knappt var tredje, 31,7 procent, välja en annan valsedel i vallokalen. 15,4 procent kan tänka sig att rösta på Lilja Mósesdóttir, 14,9 procent på Ólafur Ragnar Grímsson och 8 procent på Hægri-grænir, den högsta siffran för den borgerliga nykomlingen.

Bland de väljare som i dag inte bestämt sig eller kan uppge något favoritparti har Lilja Mósesdóttir den största potentialen med 38,6 procent. Därefter följer Ljus framtid med 32,2 procent och Ólafur Ragnar Grímsson med 30 procent.

Här kan du läsa mer om det politiska läget på Island.

Dagens citat

"Det räknas med enorma mängder turister till London på grund av de olympiska spelen i sommar. Våra största kunder i Storbritannien räknar därför med en avsevärd försäljningsökning av torsk till fish and chips, britternas nationalrätt."

Friðleifur Friðleifsson, ansvarig för frusen fisk vid Iceland Seafood, i Morgunblaðið om en förväntad skjuts för export av isländsk torsk och kolja i samband med sommar-OS i London.

Gästblogg: Isländskt på Göteborgs filmfestival

Mellan den 27 januari och 6 februari är det Göteborg Internationella Filmfestival och även i år visas några isländska filmer. Först ut var Legends of Valhalla - Thor. Den ingår i Lilla Flmfestivalen och hade "världspremiär utanför Island igår". Det är Islands första animerade film och enligt introduktionen har det tagit sju år att producera den.

Så här beskrivs filmen i programmet:
"Det är premiär för den första isländska animerade långfilmen någonsin och det känns självklart att producenterna har vittjat Snorres Edda på actionfyllda historier till manuset. Den tonåriga asaguden Tor har vuxit upp i Midgård hos sin jordiska mamma och aldrig träffat sin pappa Oden, som haft viktigare saker för sig i gudaborgen Valhall än att hålla kontakten med sin son. Men när Valhall hotas av en ohelig allians mellan jättarnas konung och dödsgudinnan Hel hamnar Tor i händelsernas centrum tillsammans med sin oregerliga hammare Mjölner. Det går undan värre i svängarna i den här färgstarka filmen för alla åldrar. Ett roligt exempel på hur filmbranschen världen över omskapar lokala kulturtraditioner till berättelser som tydligt riktar in sig på en internationell publik."

Ytterligare två isländska filmer visas:
Either way (Á annan veg). Filmen tävlar i Dragon award best Nordic film. Så här beskrivs filmen i programmet av Marit Kapla:
"Det är 1980-nånting, mitt i den isländska ödemarken. Två unga män sommarjobbar med att rita gula vägmarkeringar på asfalten: Finnbogi som flyttat ihop med flickvännen Rannveig i Wien och Alfred som är Rannveigs lillebror. Finnbogi tillbringar sina lediga stunder med att skriva långa kärleksbrev och lyssna på tyska korrespondenskurser. När Alfred åker in till stan på helgen för att festa stannar Finnbogi kvar i vildmarken och fiskar, trygg och förnöjd med att ha sitt på det torra. Men en överraskning väntar i postsäcken. En lågmäld, humoristisk långfilmsdebut med fint foto och ett originellt och roligt sätt att tydligt manifestera 1980-talet trots att den största delen av filmduken upptas av de tidlösa isländska vidderna."

Volcano. "Islänningen Rúnar Rúnarssons långfilmsdebut efter flera fina kortfilmer (The Last Farm, GIFF 2005, 2 Birds, GIFF 2009 och Anna, GIFF 2010) är Islands Oscarskandidat och handlar om Hannes som i filmens början går i pension och omedelbart försöker ta livet av sig. Han ångrar sig i sista stund bara för att återuppta sin dystra existens som en sur och missnöjd gammal gubbe som aldrig har ett vänligt ord över till någon, inte ens sin tålmodiga hustru eller oskuldsfulla barnbarn. Hannes hinner knappt försöka bättra sig innan hustrun får en hjärnblödning och hamnar i koma. Till omgivningens bestörtning beslutar han sig för att vårda henne i hemmet. Rúnar Rúnarsson har fin blick för mänskligt beteende och levererar här ett pärlband minnesvärda scener laddade med både humor och psykologisk insikt."

Ann-Sofie

Fåglar och smådjur trivs bland lupinerna

Fåglar och småkryp trivs utmärkt bland lupiner. Ängspiplärka och enkelbeckasin förekommer flitigt i de trakter där lupinen brett ut sig. Samtidigt pågår på flera håll i landet åtgärder för att bli kvitt lupinerna - den hotar nämligen artrikedomen bland annan växtlighet.

Alaskalupinen kom till Island för hundra år sedan men började att planteras i större omfattning först under 1950-talet. Den finns i dag längs med hela kusten och har även fått fäste på höglandet.

När lupinen började planteras sågs den som ett vapen mot erosion. Växtens överlevnadsförmåga i otacksamma miljöer gör att den binder jord och därmed skapar förutsättningar för andra växter och djur att frodas på platser som tidigare varit öde. Men på många håll har lupinen närmast tagit över landskapet fullständigt, och hotar därmed artrikedomen. I somras inledde exempelvis Ísafjarðarbær enligt Bæjarins Besta ett mångårigt arbete för att bekämpa lupinen.

Anledningen till att lupinen började planteras är att den binder jord och stoppar erosionen. Den skapar därmed också förutsättningar för andra växter och djur att överleva på platser som tidigare varit öde. Men på sina håll har lupinen blivit dominerande, och det finns en utbredd fruktan för att den är på väg att ta över landskapet helt och hållet.

På Mýrdalssandur och Skógarsandur har planteringen däremot varit en succé. Kustlinjen består av sediment, sand och aska som sköljts bort från glaciärerna på södra Island. Havets vågor och ständiga stormar sliter ofta upp den lilla växtlighet som lyckats slå rot. Men med lupin och strandråg har kusten både blivit mer stabil och blivit en ny boendemiljö för fågelarter som ängspiplärka och enkelbeckasin.

Brynja Davíðsdóttir vid Landbúnaðarháskóli Íslands har under sommaren studerat fåglar och smådjur på 26 platser över hela landet. Hon har jämfört momark, lupinslätter och oplanterad mark.

Studien visar enligt Landgræðsla ríkisins att fåglarna trivs bäst bland lupinerna. Där fanns 6,3 fåglar per hektar. I momark fanns 3,4 fåglar per hektar och på oplanterad mark 0,3 fåglar per hektar. Artrikedomen var dock något större i momarken. Där påträffades 16 olika arter jämfört med 14 i lupinområdena och 10 i oplanterad mark.

Ängspiplärkan verkar stortrivas bland lupinerna. Den hittades på 25 av 26 undersökta områden. Även enkelbeckasinen var mycket vanlig. I momarken var ängspiplärka, ljungpipare, småspov och kärrsnäppa de vanligaste arterna.

Även smådjuren var flest i lupinslätterna och färst i oplanterad mark.

Här kan du läsa mer om lupinen på Island.

Kinesiska investerare vill bygga hälsoby i Flúðir

Kinesiska investerare vill satsa mångmiljardbelopp på att bygga en anläggning för hälsoturister i Flúðir. Kommunen går inte in med några pengar i projektet, men upplåter mark åt bygget. Men tomten kommer inte att hamna i kinesisk ägo - och därför tror initiativtagarna att satsningen inte kommer att bli lika omdebatterad som Huang Nubos planer för Grímsstaðir.

Den kinesiske investeraren Huang Nubo fick förra året nej på sin förfrågan om att köpa Grímsstaðir á Fjöllum, ett område på 300 kvadratkilometer på norra Island där han tänkte bygga en turistanläggning. Efter beskedet sade han sig först ha övergett planerna på att investera i landet, men det förs diskussioner om att han i stället ska arrendera marken. En överenskommelse är dock alltjämt avlägsen.

Árni Gunnarsson, tidigare alltingsledamot och styrelseordförande för bolaget Heilsuþorp á Flúðum, säger till RÚV att han inte tror att den här föreslagna investeringen är lika kontroversiell:

"Jag kan inte föreställa mig det. Dessa människor kommer bara med pengar in i landet och lämnar dem kvar här, men de får naturligtvis avkastning på sina pengar."

Det kinesiska bolaget är CSST International, som enligt Sunnlenska är redo att gå in med sju miljarder isländska kronor i projektet. Hrunamannahreppur satsar inga pengar men upplåter fastigheten Gröf på sju hektar åt den planerade hälsobyn. I gengäld blir kommunen delägare i Heilsuþorp á Flúðum.

Förberedelserna har pågått i flera år. Heilsuþorp á Flúðum söker ytterligare investerare utöver CSST International. Prognoserna pekar dock mot att projektet kommer att få svårt att leva upp till bolagets lönsamhetskrav, något som enligt Fréttablaðið skulle kunna kompenseras genom att en större andel av exempelvis byggnadsmaterialet importeras från Kina.

Árni Gunnarsson säger i DV att företaget sökt efter inhemska investerare, men att det i dagsläget är omöjligt att få banker eller fonder att gå in i projektet. Därför vänder sig Heilsuþorp á Flúðum utomlands.

Tanken är att Flúðir ska bli ett centrum för turism med anknytning till hälsa. Där ska byggas stugor och bostäder för 200 personer samt spa, restaurang, gym och hotell. På området ska det finnas massage och läkartjänster. Vissa lägenheter ska kunna hyras för kortare eller längre vistelser, medan andra ska ägas av privatpersoner, företag eller organisationer. Hälsobyn ska vara hållbar och miljövänlig och biltrafik förbjuden.

Det internationella intresset ska enligt Árni Gunnarsson vara stort. Han räknar med många besökare från Kina, men även flera resebyråer sägs vara intresserade.

Än så länge finns en avsiktsförklaring mellan Heilsuþorp á Flúðum och CSST International. Förhoppningen är att ett bindande avtal ska skrivas under inom kort när kinesiska representanter besöker Island.

Kommunchefen Jón Valgeirsson säger till Smugan att förslaget är lysande. Om planerna förverkligas kan de skapa upp till 150 nya arbetstillfällen. Under byggtiden, som är beräknad till två år, ger investeringen 80 till 90 jobb.

Hrunamannahreppur har i dag omkring 800 invånare. Hälsobyn skulle därmed bli en av kommunens största arbetsgivare.

Här kan du läsa mer om Huang Nubo och Grímsstaðir á Fjöllum.

Illustration: Heilsuþorp á Flúðum

Dagens citat

"Det kommer säkert att tas ställning till rättegångskostnader i målet. Jag är naturligtvis utsedd som försvarare så jag har rätt till försvararersättning för det som är gjort, så det skulle förmodligen tas ställning till det i landsdomstolen."

Geir H. Haardes advokat Andri Árnason i Morgunblaðið om vad som skulle hända om rättegången mot den tidigare statsministern skulle stoppas - läs mer här.

Bästa bilderna från vulkanutbrottet på Hemön 1973

Det är i dag 39 år sedan vulkanutbrottet på Hemön började. Ovan ser du korniga men fantastiska Super 8-bilder från utbrottet både från luften och till sjöss samt från evakueringen av invånarna och staden där husen täcks av aska och lava. Här kan du läsa mer om utbrottet.

Pojkglass och flickglass ur butikerna efter kritikstorm

En glass för flickor i rosa förpackning och en glass för pojkar i blå förpackning. Det var en av Emmessís glassnyheter för i år. Men efter bara en vecka försvinner Stelpuís ('tjejglass') och Strákaís ('killglass') ur butikerna efter massiv kritik mot företaget på nätet. Emmessís hävdar dock att glassarna namngivits med glimten i ögat.

Förra veckan började två nya glassbägare tillverkade av Emmessís säljas i isländska butiker, Stelpuís och Strákaís. Tjejglassen har rosa förpackning, smakar jordgubb och innehåller en tuggummikula. Killglassen har blå förpackning, smakar vanilj och innehåller Smarties. På flickglassen finns en överstruken pojke, på pojkglassen en överstruken flicka.

Men lanseringen blev kortvarig. Guðný Þorsteinsdóttir skulle i lördags köpa glass tillsammans med familjen då hon upptäckte nyheterna i frysdisken. Hon säger i DV att hon blev upprörd över att glassen könsmärkts - efter att hon lagt ut bilder på glassarna på Facebook växte kritiken mot företaget snart till en storm:

"Där har det förutbestämts att flickor inte kan göra vissa saker och pojkar inte andra saker. När det har gått så långt att vår mat är könsbestämd har det blivit patetiskt och det är inte bra för våra barn att växa upp i detta. ... Jag är riktigt sur över att flickor och pojkar delas upp efter kön. Som jag säger på Facebook är min makes favoritglass jordgubbsglass, men på förpackningarna står det att pojkar inte bör äta jordgubbsglass."

Leifur Grímsson, marknadschef för Emmessís, säger i Pressan att den könsmärkta glassen var humoristisk. Tanken var även att lansera särskilda glassar för mamma och pappa, Mömmuís och Pabbaís, så att hela familjen skulle få varsin smak:

"Detta skulle bara vara en skämtsam och rolig nyhet men det var en total felbedömning från vår sida. Jag fick e-post tidigare i dag där jag uppmärksammas på att det är år 2012 och inte 1912, och det är just kärnfrågan. Man tänker att år 2012 kunde en flicka få den blå glassen om hon ville ha den blå glassen."

Leifur Grímsson säger i Fréttablaðið att nyheten dessförinnan hade välkomnats av handeln som en rolig idé. Det finns enligt honom tydliga mönster i glasskonsumtionen där olika åldrar och kön har olika favoriter.

Strákaís och Stelpuís skulle alltså drivit med könsrollerna i samhället. Kritiken mot Emmessís kom som en överraskning för företaget, eftersom de inte varit ensamma om att använda blått för pojkar och rosa för flickor i marknadsföringen. I stället försvinner nyheterna ur butikerna efter bara en vecka.

Guðný Þorsteinsdóttir säger i DV att hon är mycket nöjd med att hennes inlägg på Facebook fick sådant genomslag att Emmessís bestämde sig för att dra in glassnyheterna:

"Detta är helt magnifikt. En liten bild har sådan effekt. Jag har i många år tjatat om könsdiskriminering men aldrig gjort något. Detta är fantastiskt."

Foto: Guðný Þorsteinsdóttir

Bananrepubliken Island - tre år efter revolutionen

Den kallades búsáhaldabyltingin, köksredskapsrevolutionen, när tusentals islänningar samlades på Austurvöllur i Reykjavík för att genom bankande på kastruller och stekpannor visa politikerna i alltinget att finanskrisen var en händelse som inte gick att sopa under mattan. När nationen stod på ruinens brant och samhällets fundament tycktes på väg att rivas upp med rötterna malde alltinget på som vanligt. Den 20 januari 2009 skulle en ny alkohollagstiftning debatteras.

På dagen tre år senare röstade en majoritet av alltinget för att på nytt låta pröva åtalet mot förre statsministern Geir H. Haarde. Om det går snabbt kan det finnas ett beslut om rättegången blir av eller inte redan om tio dagar. Efter fredagens omröstning riktar Gröna vänsterns Þráinn Bertelsson och Álfheiður Ingadóttir avgångskrav mot inrikesminister Ögmundur Jónasson, medan Rörelsen vill få bort talmannen Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir - en åsikt som Socialdemokraternas ungdomsförbund delar.

På torget samlades för tre år sedan tusentals islänningar för att kräva ansvarstagande och lägga grunden till ett bättre samhälle. I fredags fanns några enstaka på åhörarläktarna. När de gjorde sig hörda blev de utkörda.

Valet till alltinget våren 2009 var historiskt. För första gången fick Island en vänstermajoritet. Regeringen talade om transparens och demokrati, om slutet på särintressenas makt och svågerpolitikens era. Det talades om ett nytt Island. Island av i dag är dock alltjämt gamla Island.

Politiken tog en vänstersväng, men den politiska kulturen har snarare försämrats än förbättrats. Honnörsorden om respekt och genomskinlighet har aldrig omsatts i praktiken. Från höger till vänster har personstriderna och skyttegravspolitiken dominerat. I opinionsmätningarna brukar bara runt hälften av islänningarna kunna uppge vilket parti de skulle rösta på i ett alltingsval - det är snarare fascinerande att så många hittar något att rösta på, än att de potentiella soffliggarna utgör halva väljarkåren.

Socialdemokraterna och Gröna vänstern skulle göra upp med vänskapskorruptionen och Självständighetspartiets och Framstegspartiets traditionella delahälftenpolitik. Så blev det inte. Utnämningar till statliga toppjobb görs fortfarande efter partibok, ofta utan att tjänsterna utannonseras. Den konstruktiva samhällsdebatten kom av sig i takt med att koalitionens majoritet minskade mandat för mandat - sällan har någon partipiska använts så flitigt som Jóhanna Sigurðardóttirs.

Hur stor del som är regeringens förtjänst går att diskutera. Ryggradsnäringarna - aluminiumindustri, fiske och turism - har blomstrat efter krisen, burit upp samhället och förhindrat den totala kollaps som tycktes nära förestående hösten 2008. Arbetslösheten kommer att vara ett problem många år framöver, det finns farhågor om att en välutbildad generation är förlorad och aldrig kommer att återvända till hemlandet, och tusentals hushåll har stora ekonomiska svårigheter.

På sikt ser det ändå hyfsat ljust ut för Island. Finanskraschen har också gjort att landet står ganska väl rustat inför den oro som nu präglar Europa. Bankerna är redan bantade, hushållens köpfest är sedan länge över och bostadsmarknaden kan knappast bli mer djupfryst än den varit under de senaste åren.

Men ett nytt Island är oerhört långt borta. Den ekonomiska krisen är på väg att ebba ut. På den politiska krisen finns ingen lösning i sikte. Regeringen är historiskt impopulär - men räddas sannolikt av att förtroendet för oppositionen är ännu lägre.

I alltinget finns i dag fem partier som samtliga har interna problem. Deras gemensamma ansvarstagande - ingen nämnd och ingen glömd - för att lägga grunden för ett nytt Island har hittills varit resultatlöst. Sett till den politiska kulturen har den innevarande mandatperioden varit den sämsta i republikens historia. Det är svårt att se hur islänningarna ska kunna återfå respekten för alltinget om folkvalda kan tänka sig att kalla varandra för fascistkossor, horor och hota med stämningar för förtal.

De kommunalval som ägde rum våren 2010 innebar en större politisk omvälvning än det alltingsval året innan som gav Island en historisk rödgrön koalition. Lokala partier oberoende av de fyra traditionella jättarna - Självständighetspartiet, Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Framstegspartiet - blev sammantaget näst störst. I många större städer formades grupper för att ta ansvar för den egna kommunen. Ofta av personer som helt saknade politisk erfarenhet, men som ansåg att de befintliga alternativen var så usla att de omöjligen kunde göra ett sämre jobb.

Hur rättvist detta är går förstås också att diskutera. Men kanske kan de kommande femton månaderna fortsätta att peka ut något slags färdväg för ett nytt Island. I sommar väljs en ny president. Övertalningskampanjerna för att få Ólafur Ragnar Grímsson att ställa upp en femte gång har inletts - han är belastad av att ha agerat dörröppnare och hejaklack åt de investerare och bankirer som bidrog till att få nationen på fall, men också älskad för sitt motstånd mot EU och Icesave. För många sympatisörer är han något slags garant för att Island inte backar för mycket i förhållande till EU, ett slags nödbroms som kan förhindra oönskade beslut från alltinget. Det går förstås även att diskutera det demokratiska i detta.

I dagsläget ser det ut som att tio partier kommer att ställa upp i nästa alltingsval. Flera av utmanarna har på förhand mycket goda chanser att ta sig över femprocentspärren. Ambitionerna speglar också den kris som dagens politiska partier står inför - inte på något sätt har de lyckats återupprätta den trovärdighet som gick förlorad i samband med finanskraschen.

Utöver president- och alltingsvalen skulle en tredje grundbult i ett nytt Island kunna vara grundlagsrådets förslag till en ny konstitution. Intresset från alltinget har dock svalnat betydligt. Framstegspartiet var entusiastiska för tre år sedan - Vigdís Hauksdóttir gick i DV nyligen så långt att hon kallade förslaget "ett skådespel" och "skräp". Regeringen vill alltjämt folkomrösta i frågan, men det hinns inte med före nästa alltingsval. Och blir det en borgerlig majoritet som tar över lär förslaget snabbt förpassas till papperskorgen.

På Austurvöllur för tre år sedan beskrevs Island av många som en bananrepublik. Vid flera tillfällen placerades bananklasar utanför ingången till alltinget. Även om protesterna i dag närmast har tystnat har inte misstron förbytts till förtroende.

Socialdemokraterna har under Jóhanna Sigurðardóttirs ledarskap visserligen varit enat men också ett parti där ordföranden stakat ut den politiska riktningen utan att förankra den i alltingsgruppen. På senare tid har sprickor i fasaden börjat visa sig. Och hon lär knappast leda partiet i ännu en valrörelse. Jóhanna Sigurðardóttir har fått kritik för att vara trött, osynlig och maktfullkomlig. Visserligen uppnådde hon huvudmålet, en isländsk ansökan om EU-medlemskap, men på bekostnad av ett fungerande regeringssamarbete.

Gröna vänstern har, för första gången någonsin i regeringsställning, satt något slags inofficiellt rekord i interna stridigheter. Steingrímur Jóhann Sigfússon leder ett parti som ständigt hotar att falla sönder vid varje tung kompromiss med koalitionspartnern Socialdemokraterna. Det är dock hyfsat sannolikt att han leder partiet även i nästa val - men frågan är om han då gör det som representant för ett parti som ytterligare dränerats på medlemmar.

Rörelsen valdes in i alltinget som Medborgarrörelsen. Uppgiften var att förändra alltinget och komma bort från de traditionella prioriteringarna av särintressen. Förändringen av den politiska kulturen gick dock så där när interna konflikter snart fick de fyra ledamöterna på kollisionskurs inte bara med varandra utan också moderorganisationen. Inför nästa val försöker Medborgarrörelsen på nytt bli sams med Rörelsen. Utan det lär femprocentspärren förbli en hägring. Birgitta Jónsdóttir har genom sitt samröre med Wikileaks blivit internationellt känd, men politiskt har Rörelsen inte lyckats uträtta någonting. Den likaledes internationellt omtalade medielagstiftningen som Rörelsen drivit på för att genomföra är långt borta.

Självständighetspartiet bjöd vid senaste landsmötet in både Geir H. Haarde och Davíð Oddsson som talare. Så hade knappast skett om medlemmarna hade sett de tidigare partiledarna som medansvariga för finanskraschen. För dem som inte sympatiserar med partiet är det snarare en bekräftelse på att där varken finns insikt om vad som bidrog till krisen eller någon vilja att ta ansvar för den. Bjarni Benediktsson lär visserligen leda partiet i nästa val, men frågan är alltjämt om Davíð Oddsson i rollen som chefredaktör för Morgunblaðið är den som bestämmer. Bjarni Benediktsson fick förra året i samband med folkomröstningen om Icesave lära sig att priset för att gå emot Davíð Oddsson är högt, och att de egna väljarna hellre följer den gamle ledaren än den nye. Och i den världen skrivs hrunið ('kraschen') inom citationstecken och búsáhaldabyltingin kallas pottaglamur ('kastrullbuller').

Framstegspartiet har den yngsta snittåldern i alltinget och genomförde den mest omfattande förnyelsen i samband med valet 2009. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hade lagom hunnit bli medlem innan han valdes till partiordförande. Oerfarenheten visade sig snabbt när han samma år backade upp den rödgröna övergångsregeringen utan att få något i utbyte. Sedan dess har kovändningarna varit många och Framstegspartiet har svängt åt en mer nationalistiskt präglad politik. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har trots envetet Icesave-motstånd inte fått opinionssiffrorna att lyfta, och sitter inte helt säkert inför nästa val.

Det är fem ganska sargade partier som i dag ska representera det isländska folket. Inget av dem har i praktiken stått för någon förnyelse. Det politiska klimatet präglas av revirstrider och i debatten ligger svartmålningen av motståndarna alltid nära till hands. Det var knappast vad islänningarna röstade på för snart tre år sedan - och kanske inte vad de kommer att rösta på om ett år.

Här kan du läsa mer om rättsprocessen mot Geir H. Haarde.