Het debatt väntar om rättegången mot Geir H. Haarde

Att få åtalet mot förre statsministern Geir H. Haarde nedlagt är Självständighetspartiets stora kampfråga när alltinget samlas på nytt. Samtidigt planerar regeringen ett motförslag som innebär att Bjarni Benediktssons motion inte ska tas upp. Och om misstankarna på nytt ska prövas av alltinget vill Rörelsen ännu en gång rösta om åtal mot de tre ministrar som friades förra hösten.

Några dagar före juluppehållet kom det förslag som slog ned som en bomb i alltinget. Självständighetspartiet vill stoppa rättegången mot Geir H. Haarde, som ska börja den 5 mars, genom att samla en majoritet i alltinget för att riva upp åtalet. Partiledaren Bjarni Benediktsson tror nämligen att tillräckligt många ledamöter har bytt sida för att rättsprocessen ska kunna läggas ned.

Det förslag som nu ligger är enbart undertecknat av Bjarni Benediktsson. Det ryktades länge om att Gröna vänsterns Guðfríður Lilja Grétarsdóttir och Socialdemokraternas Kristján L. Möller eller Sigmundur Ernir Rúnarsson också skulle ställa sig bakom motionen. Så blev det inte. Förmodligen för att inte riskera ännu en regeringskris.

För Bjarni Benediktssons del är det snarare en fördel att vara ensam undertecknare. Han är alltjämt ifrågasatt som ordförande, och på samma sätt som vårens misstroendeförklaring mot den rödgröna koalitionen är detta ett förslag som samtliga partikamrater kan enas kring. Skulle han lyckas riva upp åtalsbeslutet och stoppa rättegången kommer hans ställning att stärkas internt. Frågan är bara vad som händer med väljarnas bild av Självständighetspartiet - och hur många som kommer att anse att partiet inte vill göra upp med finanskraschen.

Bjarni Benediktsson kommer dock att vara långt ifrån ensam i alltinget. Han har en enad alltingsgrupp bakom sig och dessutom en stor del av Framstegspartiet, där bland annat Sigurður Ingi Jóhannsson har ändrat sig. Men han behöver också locka över ledamöter från regeringspartierna. Gröna vänsterns Ögmundur Jónasson och Jón Bjarnason väntas enligt obekräftade uppgifter avstå från att rösta. Om så är fallet är det inte långt ifrån att vågskålen tippar över.

I motionen argumenterar Bjarni Benediktsson för att åtalsbeslutet är fattat på felaktiga grunder. De isländska bankernas situation visade sig vara avsevärt sämre än vad Geir H. Haarde fick veta. Dessutom har den väg ut ur krisen, som påbörjades under den nu åtalades tid som statsminister, senare visat sig vara framgångsrik. Geir H. Haarde borde snarare få erkännande för detta än dras inför rätta.

Regeringen kommer dock inte att ge sig utan strid. Ett motförslag, som ska förhindra att motionen tas upp som planerat den 20 januari, är på gång. Eftersom koalitionen inte är enig behöver även regeringspartierna stöd från oppositionen för att stoppa Bjarni Benediktssons förslag. Här riktas övertalningskampanjerna mot Rörelsen och enstaka framstegspartister.

Rörelsen väntas dock lägga fram ett eget förslag. Utgångspunkten är att det inte finns någon anledning att på nytt pröva åtalsbeslutet, men om så sker med misstankarna mot Geir H. Haarde bör även alltinget på nytt ta ställning till åtal mot Ingibjörg Sólrún Gísladóttir, Björgvin G. Sigurðsson och Árni Mathiesen, de tre statsråd som med knapp marginal undkom åtal.

När Bjarni Benediktsson diskuterades i alltinget före jul var sprickorna som väntat djupa mellan den rödgröna koalitionen och den borgerliga oppositionen. Gröna vänsterns Björn Valur Gíslason sade att förslaget "härstammade från Självständighetspartiets mörkaste innanmäte". Socialdemokraternas Magnús Orri Schram, Oddný G. Harðardóttir och Ólína Þorvarðardóttir ansåg det olämpligt att alltinget skulle gripa in i rättsprocessen. Självständighetspartiets Pétur H. Blöndal argumenterade för att det faktum att två av sex åtalspunkter avvisats av domstolen var skäl till en ny prövning i alltinget.

Den juridiska expertisen tycks relativt enig om att alltinget har rätt att lägga ned åtalet och stoppa rättegången. Róbert Spanó, professor i juridik vid Háskóli Íslands, skriver i Fréttablaðið att det inte finns något i grundlagen som förhindrar ett sådant beslut. Tidigare domslut visar att åklagaren i landsdomsmål har alltinget som uppdragsgivare och att det framgår att det är de folkvalda som kan välja att lägga till eller avskriva åtalspunkter.

Sigurður Líndal, professor emeritus i juridik, säger i Morgunblaðið samma sak: Åklagaren arbetar på alltingets uppdrag och följer därför de beslut som fattats av parlamentet. Även det expertutlåtande som talmannen Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir beställde hade samma innehåll, uppger Morgunblaðið. Jón Þór Ólason, lektor i juridik vid Háskóli Íslands, är av samma åsikt men säger att det funnits skilda uppfattningar i frågan. Vissa jurister har gjort samma tolkning av lagen som Socialdemokraterna, att när åtalsbeslutet väl är fattat ligger frågan inte längre på alltingets bord.

Ett femtiotal vittnen väntas kallas till rättegången. Där återfinns bland annat samtliga ministrar i den regering som styrde Island när bankerna kollapsade hösten 2008. Av dessa är två, socialdemokraterna Jóhanna Sigurðardóttir och Össur Skarphéðinsson, alltjämt statsråd. Där återfinns enligt Smugan även förre centralbankschefen Davíð Oddsson samt departementstopparna Bolli Þór Bollason och Baldur Guðlaugsson, den senare dömd till två års fängelse för insiderbrott.

Andra vittnen som kommer att kallas är centralbankens Ingimundur Friðriksson och finansinspektionens Jón Sigurðsson. Där återfinns enligt DV också tidigare bankchefer som Hreiðar Már Sigurðsson, Sigurjón Þ. Árnason, Halldór J. Kristjánsson, Lárus Welding och Sigurður Einarsson.

Självständighetspartiet ser rättegången mot Geir H. Haarde som en politisk hämndaktion. Om den skulle bli av ryktas det att flera tunga socialdemokrater kommer att kallas som vittnen. Syftet ska vara att visa att regeringspartiet försöker två sina händer från kraschen genom att göra Geir H. Haarde till syndabock.

Oavsett utgången kommer den att väcka heta känslor. Karl Sigurbjörnsson, Islands avgående biskop som fått hård kritik för att inte ha agerat efter sexbrottsanklagelser mot sin företrädare, tog upp rättegången i sin nyårspredikan. Han sade att hat och hämnd var en väg som inte ledde framåt, och att folk i första hand borde se till sig själva i stället för att döma andra. Därför var landsdomsprocessen en skam för nationen. Dessutom ifrågasatte han det straff som i praktiken redan utdelats genom de diskussioner som förekommit i medierna.

Om Bjarni Benediktssons förslag får majoritet kommer hans popularitet att skjuta i höjden hos de trogna anhängarna. Risken finns dock att andra väljare kommer att vända partiet ryggen. I Áramótaskaupið, den humoristiska nyårsrevy som är en självklar tradition för de flesta islänningar, skämtades det om Bjarni Benediktssons kopplingar till tveksamma affärer och bolag i samband med finanskraschen. Flera tongivande självständighetspartister sågade programmet. Styrmir Gunnarsson, tidigare chefredaktör för Morgunblaðið, undrar i Evrópuvaktin hur partiet ska gå tillväga för att återupprätta väljarnas förtroende - eftersom den bild som förmedlades genom Áramótaskaupið för många är en på pricken-beskrivning av Självständighetspartiet.



Ovan kan du se de avsnitt ur Áramótaskaupið som driver med Självständighetspartiet och här läsa mer om rättegången mot Geir H. Haarde.