Polisen upptäcker ständigt nya cannabisodlingar på Island. Polisen i Blönduós och Akureyri avslöjade nyligen en cannabisplantering på en gård på Skagafjörður. Ingen har bott på gården på flera år, och polisen tror att drogtillverkarna försökt utnyttja det ensliga läget.
Produktionen av narkotika tros efter finanskrisen ha ökat så dramatiskt att Island närmast är självförsörjande när det gäller vissa typer av droger. Även om några beslag inte gjorts tror polisen dessutom att narkotika dessutom smugglas från Island till andra länder.
Cannabisodlingar upptäcks i regel flera gånger i veckan. Nyligen slog polis från Blönduós och Akureyri efter tips från allmänheten till mot en gård på Skagafjörður. Där kunde 34 välutvecklade plantor tas i beslag.
Gården har stått tom och öde i flera år sedan ägarna flyttade. Polisen tror att narkotikaproducenter fått tips om fastigheten och valt den för dess ensliga läge. Ägarna tros inte ha något med cannabisodlingen att göra. Förundersökningen pågår dock alltjämt.
onsdag 29 februari 2012
Två av tre islänningar säger nej till EU-medlemskap

Det isländska EU-motståndet är alltjämt stabilt. I undersökningen svarar 1 350 tillfrågade på tre frågor om attityden till EU-medlemskap.
I dag skulle 67,4 procent säga nej till EU-inträde vid en folkomröstning, medan 32,6 procent skulle rösta ja. Nej-sidan har ökat med 6,5 procentenheter sedan förra årets mätning. Det största raset har skett bland de väljare som för ett år sedan sade sig vara mycket säkra på att de skulle rösta ja.
Betydligt fler ser också negativt på ett isländskt EU-medlemskap. 56,2 procent är emot inträde, 26,3 procent är för medlemskap och 17,5 procent är varken för eller emot. Här har motståndet ökat med 5,7 procentenheter.
En knapp majoritet vill också att regeringen drar tillbaka ansökan om medlemskap. I undersökningen uppgav 43,6 procent att de helst ser att förhandlingarna avslutas omedelbart, medan 42,6 procent vill att de ska fortsätta. 13,9 procent hade ingen uppfattning i frågan.
Det är inte bara EU-opinionen som är stabil. Även denna undersökning präglas av samma tendenser. Motståndet är mest utbrett bland kvinnor, yngre, låginkomsttagare, grundskoleutbildade och personer bosatta utanför Reykjavíkområdet. Flest anhängare finns i den isländska huvudstaden, bland män, högskoleutbildade, höginkomsttagare och äldre.
Europapolitiken blir i allt större utsträckning en fråga som plågar regeringen. Några egentliga förhandlingar har ännu inte inletts trots att det snart har gått tre år sedan Island ansökte om medlemskap i unionen. Flera tunga namn inom Gröna vänstern krävde i helgen att förhandlingarna skulle skyndas på så att det kan hållas en folkomröstning i frågan senast i samband med 2013 års alltingsval.
För Gröna vänstern lär detta vara absolut nödvändigt. Partiet gick 2009 till val på att Island skulle stå utanför EU, och många sympatisörer är missnöjda med de kompromisser som gjorts för att hålla ihop regeringssamarbetet med Socialdemokraterna. Med tanke på hur många partier som i dag förespråkar att Island stannar utanför EU finns det en överhängande risk för väljarflykt. Därför kan Gröna vänstern knappast gå till val på den kompromisslinje som väckt så kraftigt internt motstånd.
Utrikesminister Össur Skarphéðinsson hävdade att förre fiske- och jordbruksministern Jón Bjarnason var ett av huvudskälen till att förhandlingarna inte tagit fart. Som statsråd såg han till att omöjliggöra diskussioner om tre nyckelområden: fisket, jordbruket och glesbygdspolitiken.
Jón Bjarnason kontrar nu i ett blogginlägg. Han skriver att Össur Skarphéðinsson blåser upp sig när han uttalar sig i medierna och hävdar att utrikesministern är en liten bricka i EU:s enorma maskineri. Jón Bjarnason anklagar Össur Skarphéðinsson för att ägna sig åt skådespel och liknar honom vid en tacksam huskatt som glatt slickar i sig varje bidragskrona EU erbjuder samtidigt som unionen ställer alltmer långtgående krav på anpassning av det isländska regelverket - trots att något sådant aldrig beslutats av alltinget.
Här kan du läsa mer om Island och EU.
Polischef: Politiker ledde demonstrationer vid alltinget

När alltinget den 20 januari 2009 återsamlades efter juluppehållet möttes ledamöterna av de dittills mest omfattande demonstrationerna. Tusentals islänningar samlades på Austurvöllur i Reykjavík för att visa sitt missnöje med de folkvalda.
På kvällen tog protesterna en ny vändning. Enstaka demonstranter började rikta sin ilska mot polisen. Vissa kastade gatsten mot de poliser som stod vakt utanför alltinget. Totalt skadades nio poliser - ingen av dem allvarligt - under demonstrationerna.
Så småningom blev stämningen mindre fientlig. Demonstranter som inte ville bruka våld omringade polisen för att skydda dem från stenkastarna. Poliser bjöds på kaffe och choklad av dem som ville visa sitt missnöje med de folkvalda. Protesterna blev åter fredliga.
Polischefen Geir Jón Þórisson beskriver i Vísir demonstranternas agerande som avgörande. Genom att skydda polisen förhindrade de att protesterna spårade ur:
"Polisen var inte i någon konflikt med politikerna. Vi försvarade deras arbetsplats så att de kunde utföra sitt arbete. ... Det var en världshändelse natten mot den 21 januari år 2009 när en viss grupp av demonstranter ställde sig framför poliserna och skyddade dem. Det har aldrig tidigare hänt i världen. Folket hade bara fått nog. Där skapades denna orange revolution där demonstranter som är emot våld hade inverkan på de människor som tänkte fortsätta att kasta sten på polisen. Detta kunde ha gått mycket värre."Geir Jón Þórisson arbetar just nu med en rapport om händelserna. Han hävdar att han har fått bekräftat att vissa alltingsledamöter hade direktkontakt med demonstranter och att de ska ha styrt protesterna. Detta säger han sig själv tillsammans med andra poliser på plats ha märkt genom att följa deras rörelser.
Rapporten ska bli klar i vår och han tänker inte gå ut med några namn innan dess. Geir Jón Þórisson, som är på väg bort från jobbet och har aviserat att han tänker kandidera till posten som vice ordförande för Självständighetspartiet, får dock kritik för sina uttalanden. Hörður Torfason, Illugi Jökulsson och Lára Hanna Einarsdóttir, som samtliga tre var ledande gestalter under protesterna, anklagar enligt DV Geir Jón Þórisson för att ljuga. Ingen av dem säger sig ha haft någon kontakt eller låtit sig styras av andra, och detsamma sägs gälla samtliga demonstrationer. Geir Jón Þórisson får också frågan om hans utsagor nu har påverkats av hans sikte på en politisk karriär.
Det är inte första gången som berättelser om aktivt deltagande från alltingsledamöter cirkulerar. I alltinget har framstegspartisterna Gunnar Bragi Sveinsson, Vigdís Hauksdóttir och Sigurður Ingi Jóhannsson lagt en motion med krav på utredning om folkvalda bidrog till att styra protesterna. I förslaget hävdas bland annat att politiker verkar ha uppmuntrat och dirigerat demonstranterna genom telefonsamtal och sms.
I motionen nämns inga namn, men de två som indirekt pekas ut är Gröna vänsterns Álfheiður Ingadóttir och Steingrímur J. Sigfússon. Bägge har tidigare förnekat att de skulle haft sådan kontakt med demonstranterna.
När Geir Jón Þórissons påståenden debatterades i alltinget under de senaste dagarna var stämningen hätsk. Steingrímur J. Sigfússon sade att han ringt ett enda samtal - till sin son som var en av demonstranterna på torget. Tillsammans med Álfheiður Ingadóttir krävde han också att Geir Jón Þórisson presenterade bevis för sina anklagelser.
När Självständighetspartiets Jón Gunnarsson tog upp saken i alltinget i går uppmanade Álfheiður Ingadóttir honom att sluta ljuga. Rörelsens Þór Saari hävdade att Jón Gunnarsson bara var en dålig förlorare eftersom han tillhörde det parti som förlorade makten på grund av protesterna.
Inrikesminister Ögmundur Jónasson säger till Smugan att Geir Jón Þórisson lämnat sanningen bakom sig när han blev aktiv inom Självständighetspartiet. Morgunblaðiðs chefredaktör Davíð Oddsson, som sparkades från jobbet som centralbankschef i kölvattnet efter protesterna, hävdar i sin tur i en ledare att RÚV och 365-koncernens medier om att ha uppmuntrat och sporrat demonstranterna, rapporterar Eyjan.
Här kan du läsa mer om det politiska läget på Island.
Dagens citat
Liza Weisstuch i Washington Post om designscenen i Reykjavík.
tisdag 28 februari 2012
Kvinna på hundpromenad hittade nidstång
En nidstång mötte kvinnan när hon var ute på morgonpromenad med hunden. På stången fanns ett blodigt hästhuvud som fallit till marken när kvinnan upptäckte den. Mot vem förbannelsen riktar sig är inte känt. Polisen i Reykjavík utreder händelsen.
Nidstången består av en träpåle där ett nyslaktat djurhuvud spikats fast i ena änden. Djurets uppspärrade gap ska peka mot den person som ska drabbas av olycka. När nidstången slås ned i marken ska den också förses med en besvärjelse riktad mot offret.
Traditionen har funnits i åtminstone tusen år. En som enligt sagorna ofta använde sig av nidstänger var Egill Skallagrímsson. Ofta bestod önskan i att offret skulle fördrivas från landet eller dö. Detta skulle ske när de goda landvättarna, som återfinns i Islands riksvapen, sviker den utpekade.
I modern tid är nidstången en sällsynt företeelse. Symboliska nidstänger förekom bland annat under protesterna utanför alltinget i samband med finanskrisen, och för inte så länge sedan önskade en bonde livet ur en granne sedan han kört över bondens hund - något som enligt bonden gjorts med flit. Nidstången orsakade visst huvudbry för polisen, eftersom det är länge sedan det fanns något förbud mot svart magi i lagen.
Nyligen stötte en kvinna ute på morgonpromenad med hunden på en nidstång. Det hästhuvud som spikats fast på stången hade visserligen lossnat, men blod både på huvudet och stången pekade på att de hörde ihop. Något budskap riktat mot ett tilltänkt offer påträffades inte.
Händelsen inträffade nära Krónans butik i stadsdelen Breiðholt. Polisen söker efter vittnen till händelsen, rapporterar DV.
Här kan du läsa mer om nidstänger.
Nidstången består av en träpåle där ett nyslaktat djurhuvud spikats fast i ena änden. Djurets uppspärrade gap ska peka mot den person som ska drabbas av olycka. När nidstången slås ned i marken ska den också förses med en besvärjelse riktad mot offret.
Traditionen har funnits i åtminstone tusen år. En som enligt sagorna ofta använde sig av nidstänger var Egill Skallagrímsson. Ofta bestod önskan i att offret skulle fördrivas från landet eller dö. Detta skulle ske när de goda landvättarna, som återfinns i Islands riksvapen, sviker den utpekade.
I modern tid är nidstången en sällsynt företeelse. Symboliska nidstänger förekom bland annat under protesterna utanför alltinget i samband med finanskrisen, och för inte så länge sedan önskade en bonde livet ur en granne sedan han kört över bondens hund - något som enligt bonden gjorts med flit. Nidstången orsakade visst huvudbry för polisen, eftersom det är länge sedan det fanns något förbud mot svart magi i lagen.
Nyligen stötte en kvinna ute på morgonpromenad med hunden på en nidstång. Det hästhuvud som spikats fast på stången hade visserligen lossnat, men blod både på huvudet och stången pekade på att de hörde ihop. Något budskap riktat mot ett tilltänkt offer påträffades inte.
Händelsen inträffade nära Krónans butik i stadsdelen Breiðholt. Polisen söker efter vittnen till händelsen, rapporterar DV.
Här kan du läsa mer om nidstänger.
Regeringen i nytt ordkrig om EU - oense om tidsplan
Statsminister Jóhanna Sigurðardóttirs förhoppning av att Island skulle kunna gå med i EU samtidigt som Kroatien. Men den politiska osämjan mellan regeringspartierna har tillsammans med Icesave-tvisten inneburit att förhandlingarna knappt kommit i gång. På alla avgörande områden har inga samtal ägt rum - och på flera har Island fått bakläxa från EU och anses inte redo att förhandla. Makrillkriget gör dessutom att det i dagsläget inte går att nå en överenskommelse om fisket.
I takt med att förhandlingarna drar ut på tiden och tidsplanen spricker gång på gång blir frågan allt mer besvärande för den djupt splittrade regeringen. Det är bara ett drygt år kvar till nästa alltingsval. I dagsläget pekar inget mot att förhandlingarna då skulle vara avslutade. Om Socialdemokraterna och Gröna vänstern skulle försöka regera tillsammans på nytt skulle det medföra att EU-motståndarna inom Gröna vänstern skulle tvingas gå till val på ännu en kompromiss i Europapolitiken, något som sannolikt inte bara skulle väcka heta känslor i de egna leden utan även bli ett rejält sänke i valrörelsen.
I början av februari skrev Jón Bjarnason, alltingsledamot för Gröna vänstern, i Morgunblaðið att Island borde folkomrösta om EU-medlemskap senast samtidigt som nästa alltingsval. Annars fanns det en överhängande risk att den smyganpassning till EU som enligt Jón Bjarnason nu sker skulle ha gått alltför långt för att kunna vridas tillbaka. Förhandlingarna kan dessutom avbrytas eftersom unionens krav på Island vid det här laget är väl kända.
Både inrikesminister Ögmundur Jónasson och Jón Bjarnason krävde under helgens partistyrelsemöte att förhandlingarna om EU-medlemskap skulle påskyndas för att kunna hålla en folkomröstning senast våren 2013. Ögmundur Jónasson menade att folket hade fått beskedet att processen skulle ta tre år - nu har de snart gått och någon ände på de framgångsfattiga förhandlingarna finns inte i sikte.
Ögmundur Jónasson angrep på nytt Socialdemokraterna för att ständigt anpassa sig efter EU:s krav, något som enligt ministern står i strid med det mandat som givits av alltinget. Ögmundur Jónasson hävdade att administrationen i rask takt ändras efter EU:s önskemål utan att folket fått någon chans att tycka till. Han sade vidare att det var uppenbart att EU-medlemskapet gjort Sverige tandlöst på det utrikespolitiska området. I stället för Olof Palmes radikala uttalanden tvingades nu regeringarna att acceptera unionens gemensamma hållning.
Även partiledaren och näringsgrensministern Steingrímur J. Sigfússon krävde ett snabbt slutförande av förhandlingarna. Han sade sig vara missnöjd med att de dragit ut på tiden utan att ha lett till något som helst resultat. Steingrímur J. Sigfússon sade sig därför hoppas att de verkliga förhandlingarna med EU kommer i gång så snart som möjligt.
Partikamraten Árni Þór Sigurðsson, som basar över alltingets utrikesnämnd, var mildare i sin framtoning. Han beklagade de hittills resultatlösa förhandlingarna och förklarade att en folkomröstning om medlemskap knappas kan bli aktuell till nästa vår. I dagsläget finns inget som tyder på att det då kommer att finnas ett färdigförhandlat avtal att ta ställning till.
Utrikesminister Össur Skarphéðinsson svarade på kraven från flera av Gröna vänsterns tyngsta namn med att ge partiet skulden för de uteblivna framgångarna. I Morgunblaðið säger han att en stor del av ansvaret vilar på Jón Bjarnason, som i rollen som fiske- och jordbruksminister såg till så att hans departement inte backade en millimeter inför EU. Jón Bjarnason gör nämligen en betydligt snävare tolkning av det mandat regeringen fått från alltinget än Össur Skarphéðinsson. Som statsråd kallade han också in många experter på jordbruksområdet, vilket ytterligare försenade processen.
Össur Skarphéðinsson sade vidare att hans uppgift var att kunna lägga ett så bra avtal på bordet som möjligt. Att stressa fram ett avslut skulle därför inte gynna Islands intressen - i synnerhet om det faktiskt skulle bli så att opinionen svängde och röstade för isländskt EU-medlemskap.
Socialdemokraterna hoppas nu att samtliga förhandlingsavsnitt ska inledas under året. Tidigare statsrådet Ragnar Arnalds hävdar dock att partiet har ett annat syfte med att dra ut på förhandlingarna. I ett blogginlägg skriver han att Socialdemokraterna vet att varken euron eller unionen framstår som särskilt attraktiva i dag. Han menar därför att Össur Skarphéðinsson medvetet drar frågan i långbänk för att kunna invänta en vändning i opinionen. Ásmundur Einar Daðason, alltingsledamot för Framstegspartiet, skriver på Facebook att han anser att det är underligt att regeringen kunde göra och hålla en tidsplan för Icesave-tvisten men inte lyckas med detsamma nu.
Under helgens partistyrelsemöte beslutade även Gröna vänstern att partiet ska arbeta för att Island inte längre ska delta i Nato-övningar samt att sådana inte ska hållas i landet, ta bort inflationsindexeringen av lån, införa ett nytt fiskekvotsystem samt att åtalet mot förre statsministern Geir H. Haarde inte ska rivas upp. I den senare omröstningen avstod Ögmundur Jónasson och Guðfríður Lilja Grétarsdóttir från att rösta.
Här kan du läsa mer om Island och EU.
Ólafur Ragnar Grímsson överväger fyra år till
31 755 islänningar har skrivit under uppropet där Ólafur Ragnar Grímsson uppmanas att kandidera för en femte period som Islands president. I den senaste opinionsmätningen vill också en knapp majoritet att han ställer upp på nytt. Statschefen sade vid en presskonferens i går att han nu överväger att kandidera igen. Än så länge har ingen utmanare gett sig in i leken.
När Ólafur Ragnar Grímsson på nyårsdagen sade att han inte avsåg att kandidera för en femte fyraårsperiod som Islands president var det ett uttalande som väckte fler frågor än det besvarade. Många bedömare ansåg att det verkade som att han försökte hålla dörren öppen om det folkliga stödet var tillräckligt starkt. Ólafur Ragnar Grímsson sade heller aldrig ordagrant att han tänkte sluta.
Det upprop som drogs i gång strax efter beskedet samlade drygt 30 000 underskrifter. Som vanligt var namninsamlingens värde omstritt. Vísir lyckades utan problem registrera Musse Pigg, någon kontroll av personnumren gjordes inte och insamlingen kan dessutom stå i strid med personuppgiftslagen.
Initiativtagarna anser att Ólafur Ragnar Grímsson är den som bäst försvarar Islands intressen, något som han hittills visat genom sitt agerande i Icesave-tvisten och som han förväntas visa även i framtiden när det gäller Islands förhandlingar om EU-medlemskap. Presidenten är sedan många år en uttalad motståndare till isländskt inträde i unionen.
Ändå fick inte insamlingen det lyft som initiativtagarna hoppats på. Trots att Ólafur Ragnar Grímsson i samband med museinatten bjöd in alla som ville komma till residenset på Bessastaðir. Eyjan talade om presidentens agerande värdigt Machiavellis - något tusental besökare dök upp men det fick inte underskrifterna att nå 40 000, vilket var målet.
I går tog Ólafur Ragnar Grímsson emot namninsamlingen på Bessastaðir. Guðni Ágústsson, framstegspartist och tidigare statsråd, ledde gruppen som uppmanade honom att ompröva sitt beslut. Vid den efterföljande presskonferensen sade han att han ansåg sig ha gett ett klart besked på nyårsdagen, men att det nu var hans demokratiska skyldighet att överväga en ny kandidatur. Ett besked väntas senast under nästa vecka.
Ólafur Ragnar Grímsson förnekade att han medvetet skulle ha försökt samla folkligt stöd för en femte period. Han beklagade också att det inför sommarens presidentval inte finns något förslag till nya riktlinjer för ämbetet. Ólafur Ragnar Grímsson nämnde även att han skulle arbeta gratis om han skulle väljas om. Han har nämligen under sin långa karriär samlat på sig så stora pensioner att de går jämnt ut med lönen som president.
I en opinionsmätning utförd av Vísir vill 54 procent att Ólafur Ragnar Grímsson kandiderar på nytt, medan 46 procent hellre ser att han drar sig tillbaka. Liksom tidigare har den gamle vänsterpolitikern ett större stöd bland högerväljare. Bland Framstegspartiets sympatisörer vill 63 procent att han fortsätter, en åsikt som bara 32 procent av Socialdemokraternas anhängare delar. Presidenten är mer populär bland yngre och personer bosatta på landsbygden. Ólafur Ragnar Grímsson var också den som fick flest röster av DV:s läsare när de fick utse sin favoritkandidat.
I dagsläget har ingen officiellt gett sig in i leken. Skådespelaren Steinunn Ólína Þorsteinsdóttir har tidigare sagt att hon tänkt ställa upp, men enligt DV har hon nu lagt ned de planerna. Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr svarade under en frågestund i DV nej på frågan om han avser att ge sig in i leken.
Ólafur Ragnar Grímsson har fått kritik både från höger och vänster för att han inte lämnat ett klart besked. Bland motståndarna ses även detta som en taktik - ju senare han tillkännager sin kandidatur, desto svårare blir det för mindre etablerade utmanare att rubba honom. Samtidigt står det efter namninsamlingen klart att han inte kan räkna med att bli omvald. Möjligen är detta något som avskräcker.
Som president har Ólafur Ragnar Grímsson alltid haft flest anhängare bland män. Genom sitt agerande i Icesave-tvisten fick han många nya sympatisörer bland borgerliga väljare, i synnerhet inom Framstegspartiet. Samtidigt är han alltjämt belastad av att ha agerat dörröppnare åt de affärsmän som senare bidrog till att utlösa finanskraschen. Ólafur Ragnar Grímsson har också avvisat alla uppmaningar till tydligare etiska regler för presidentämbetet som bland annat framfördes i den parlamentariska kriskommissionens utredning. Björn Bjarnason, tidigare justitieminister, skriver i Evrópuvaktin att Ólafur Ragnar Grímsson har många frågor att besvara om han ställer upp för nyval.
Mardrömsutmanaren för Ólafur Ragnar Grímsson vore därför en kvinna med obefläckat rykte och utan några som helst band till finanskraschen. Filosofiprofessorn Salvör Nordal och tidigare justitieministern Ragna Árnadóttir är två sådana namn - men ingen av dem har hittills visat något större intresse för ämbetet.
Medan spekulationerna fortgår fortsätter också renoveringsarbetet i Ólafur Ragnar Grímssons och Dorrit Moussaieff nya hem i Mosfellsbær. Men de byggarbetare DV talat med kan lika lite som någon annan svara på när han tänker överge Bessastaðir för Mosfellsbærs utkanter.
Här kan du läsa mer om årets presidentval.
När Ólafur Ragnar Grímsson på nyårsdagen sade att han inte avsåg att kandidera för en femte fyraårsperiod som Islands president var det ett uttalande som väckte fler frågor än det besvarade. Många bedömare ansåg att det verkade som att han försökte hålla dörren öppen om det folkliga stödet var tillräckligt starkt. Ólafur Ragnar Grímsson sade heller aldrig ordagrant att han tänkte sluta.
Det upprop som drogs i gång strax efter beskedet samlade drygt 30 000 underskrifter. Som vanligt var namninsamlingens värde omstritt. Vísir lyckades utan problem registrera Musse Pigg, någon kontroll av personnumren gjordes inte och insamlingen kan dessutom stå i strid med personuppgiftslagen.
Initiativtagarna anser att Ólafur Ragnar Grímsson är den som bäst försvarar Islands intressen, något som han hittills visat genom sitt agerande i Icesave-tvisten och som han förväntas visa även i framtiden när det gäller Islands förhandlingar om EU-medlemskap. Presidenten är sedan många år en uttalad motståndare till isländskt inträde i unionen.
Ändå fick inte insamlingen det lyft som initiativtagarna hoppats på. Trots att Ólafur Ragnar Grímsson i samband med museinatten bjöd in alla som ville komma till residenset på Bessastaðir. Eyjan talade om presidentens agerande värdigt Machiavellis - något tusental besökare dök upp men det fick inte underskrifterna att nå 40 000, vilket var målet.
I går tog Ólafur Ragnar Grímsson emot namninsamlingen på Bessastaðir. Guðni Ágústsson, framstegspartist och tidigare statsråd, ledde gruppen som uppmanade honom att ompröva sitt beslut. Vid den efterföljande presskonferensen sade han att han ansåg sig ha gett ett klart besked på nyårsdagen, men att det nu var hans demokratiska skyldighet att överväga en ny kandidatur. Ett besked väntas senast under nästa vecka.
Ólafur Ragnar Grímsson förnekade att han medvetet skulle ha försökt samla folkligt stöd för en femte period. Han beklagade också att det inför sommarens presidentval inte finns något förslag till nya riktlinjer för ämbetet. Ólafur Ragnar Grímsson nämnde även att han skulle arbeta gratis om han skulle väljas om. Han har nämligen under sin långa karriär samlat på sig så stora pensioner att de går jämnt ut med lönen som president.
I en opinionsmätning utförd av Vísir vill 54 procent att Ólafur Ragnar Grímsson kandiderar på nytt, medan 46 procent hellre ser att han drar sig tillbaka. Liksom tidigare har den gamle vänsterpolitikern ett större stöd bland högerväljare. Bland Framstegspartiets sympatisörer vill 63 procent att han fortsätter, en åsikt som bara 32 procent av Socialdemokraternas anhängare delar. Presidenten är mer populär bland yngre och personer bosatta på landsbygden. Ólafur Ragnar Grímsson var också den som fick flest röster av DV:s läsare när de fick utse sin favoritkandidat.
I dagsläget har ingen officiellt gett sig in i leken. Skådespelaren Steinunn Ólína Þorsteinsdóttir har tidigare sagt att hon tänkt ställa upp, men enligt DV har hon nu lagt ned de planerna. Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr svarade under en frågestund i DV nej på frågan om han avser att ge sig in i leken.
Ólafur Ragnar Grímsson har fått kritik både från höger och vänster för att han inte lämnat ett klart besked. Bland motståndarna ses även detta som en taktik - ju senare han tillkännager sin kandidatur, desto svårare blir det för mindre etablerade utmanare att rubba honom. Samtidigt står det efter namninsamlingen klart att han inte kan räkna med att bli omvald. Möjligen är detta något som avskräcker.
Som president har Ólafur Ragnar Grímsson alltid haft flest anhängare bland män. Genom sitt agerande i Icesave-tvisten fick han många nya sympatisörer bland borgerliga väljare, i synnerhet inom Framstegspartiet. Samtidigt är han alltjämt belastad av att ha agerat dörröppnare åt de affärsmän som senare bidrog till att utlösa finanskraschen. Ólafur Ragnar Grímsson har också avvisat alla uppmaningar till tydligare etiska regler för presidentämbetet som bland annat framfördes i den parlamentariska kriskommissionens utredning. Björn Bjarnason, tidigare justitieminister, skriver i Evrópuvaktin att Ólafur Ragnar Grímsson har många frågor att besvara om han ställer upp för nyval.
Mardrömsutmanaren för Ólafur Ragnar Grímsson vore därför en kvinna med obefläckat rykte och utan några som helst band till finanskraschen. Filosofiprofessorn Salvör Nordal och tidigare justitieministern Ragna Árnadóttir är två sådana namn - men ingen av dem har hittills visat något större intresse för ämbetet.
Medan spekulationerna fortgår fortsätter också renoveringsarbetet i Ólafur Ragnar Grímssons och Dorrit Moussaieff nya hem i Mosfellsbær. Men de byggarbetare DV talat med kan lika lite som någon annan svara på när han tänker överge Bessastaðir för Mosfellsbærs utkanter.
Här kan du läsa mer om årets presidentval.
Dagens citat

Þórir Ibsen, Islands EU-ambassadör, i Euractiv om Islands och EU:s fiskepolitik.
måndag 27 februari 2012
Säl ny hamnvakt i Ísafjörður
Hamnen i Ísafjörður vaktas sedan några dagar tillbaka inte av den vanliga typen av däggdjur - en säl har nu nämligen gjort bryggan till sitt hem och ligger där och kikar ut över båtarna och fjorden. Sälen bryr sig inte det minsta om alla de människor som rör sig i hamnområdet, skriver Bæjarins Besta.
I somras räknades antalet sälar längs den isländska kusten till omkring 4 500 djur. Jakten på säl har minskat betydligt under de senaste åren, men beståndet tycks ändå ligga på samma nivå. En möjlig förklaring kan vara att många djur alltjämt fastnar i fiskenät.
En av Islands sälar tycks alltså ha blivit bofast i Ísafjörður. Sedan några dagar tillbaka ligger den på bryggan i hamnen, och låter sig inte störas av all aktivitet. Du ser sälen på bild här.
Här kan du läsa mer om sälar.
I somras räknades antalet sälar längs den isländska kusten till omkring 4 500 djur. Jakten på säl har minskat betydligt under de senaste åren, men beståndet tycks ändå ligga på samma nivå. En möjlig förklaring kan vara att många djur alltjämt fastnar i fiskenät.
En av Islands sälar tycks alltså ha blivit bofast i Ísafjörður. Sedan några dagar tillbaka ligger den på bryggan i hamnen, och låter sig inte störas av all aktivitet. Du ser sälen på bild här.
Här kan du läsa mer om sälar.
Bensinpriset på Island har aldrig varit högre

Under året har den isländska kronan hittills försvagats med drygt 4 procent. Samtidigt har världsmarknadspriserna för olja fortsatt att stiga. Efter finanskraschen har bensinskatten också höjts i omgångar.
Sedan år 2005 har bensinpriset stigit med i snitt 21,7 procent per år. Förra året spräcktes 250-kronorsvallen, och om utvecklingen fortsätter i samma riktning kan en liter bensin kosta närmare 300 kronor vid årsskiftet.
Självständighetspartiet har i alltinget utan framgång motionerat om en skattesänkning. I ett nytt förslag vill partiet att skatten ska sänkas tillfälligt under 2012 i förhoppningen om att världsmarknadspriserna ska vända nedåt.
Finansminister Oddný G. Harðardóttir säger till Vísir att det höga bensinpriset visserligen är ett bekymmer, men att regeringen i dagsläget inte planerar några sänkningar eftersom det alltjämt finns ett hål i statsfinanserna. Mörður Árnason, alltingsledamot för Socialdemokraterna, skriver i ett blogginlägg att Självständighetspartiets förslag skulle kosta statskassan 13 miljarder isländska kronor.
Bensinen är i dag dyrast hos Skeljungur med ett literpris på 257,90 isländska kronor, och billigast hos Orkan där literpriset är 254,50 kronor.
Den som år 2005 tankade för 5 000 kronor kunde köra ringvägen från Reykjavík hela vägen till Möðrudalur i öster innan det tog stopp i tanken. Då var literpriset 102 kronor. Tre år senare, när priset stigit till 150 kronor, hade räckvidden för samma tankning krympt från 545 kilometer till 372 kilometer, alltså nästan ända fram till Akureyri.
I april förra året hade det blivit soppatorsk redan efter 233 kilometer strax utanför Blönduós. Och nu, knappt ett år senare, räcker en tankning för 5 000 kronor inte längre än 193 kilometer. Det som för elva månader sedan dög till en tripp till Blönduós ger i dag alltså inte längre räckvidd än till Hvammstangi, rapporterar Vísir.
Här kan du läsa mer om bensinpriset på Island.
Vill stoppa passionspsalmer - anklagas för antisemitism
Hallgrímur Péturssons passionspsalmer präglas av antisemitism och judehat. Därför uppmanar Simon Wiesenthal-centret isländska RÚV att att upphöra med den traditionella uppläsningen av psalmtexterna under fastan. I ett brev till RÚV-chefen Páll Magnússon listar rabbinen Abraham Cooper över 50 hänvisningar till judar i psalmerna - samtliga är enligt honom nedsättande.
Passíusálmar är ett av de mest klassiska verken inom den isländska kristendomen. De skrevs av prästen Hallgrímur Pétursson mellan 1656 och 1659. Under den nio veckor långa fastan läses dagligen en av de 50 psalmerna i RÚV. Passíusálmar har uppförts i sin helhet i Hallgrímskirkja i Reykjavík, som också är uppkallad efter honom. Även en kyrka i Saurbær vid Hvalfjörður, där Hallgrímur Pétursson själv verkade, har namngivits efter prästen.
Simon Wiesenthal-centret uppmanar nu genom rabbinen Abraham Cooper RÚV att upphöra med uppläsningen av passionspsalmerna. I brevet räknar han upp ett femtiotal referenser till judar. Samtliga är enligt rabbinen negativa. Han skriver att de är antisemitiska och underblåser judehat. Abraham Cooper menar att det är texter som Hallgrímur Péturssons som banat vägen för religiöst motiverad förföljelse under århundraden.
Abraham Cooper skriver vidare att det är upprörande att det på Island anses vara ett hedersuppdrag att få delta i den traditionella uppläsningen av Hallgrímur Péturssons passionspsalmer. Tidigare presidenten Vigdís Finnbogadóttir pekas ut som en av dem som genom sitt deltagande bidragit till att sprida fördomar om judar som förrädiska, listiga och skyldiga till Jesus död.
I Passíusálmar skildrar Hallgrímur Pétursson hur judar beslutar att Jesus måste dö och hur de genom att förråda honom lyckas genomföra sveket. I texterna beskrivs judar som närda av ilska och hat. De ser också på sig själva som ett utvalt folk som därmed kan ta sig rätt att fabricera falska anklagelser mot Jesus.
RÚV-chefen Páll Magnússon säger i Morgunblaðið att han ännu inte fått brevet i sina händer och därför inte kunnat besvara det, men han anser att Simon Wiesenthal-centrets påståenden är långsökta:
En av de intervjuade i artikeln är Hope Knútsson, ordförande för det humanetiska förbundet Siðmennt - félag siðrænna húmanista á Íslandi. I Haaretz sägs hon vara en av förgrundsgestalterna bland isländska judar, men hon hävdar i Morgunblaðið att artikeln är full av felaktigheter, att hon betvivlar att det finns en utbredd rädsla bland det hundratal judar som finns på Island samt att hon själv inte ens är troende:
Passíusálmar är ett av de mest klassiska verken inom den isländska kristendomen. De skrevs av prästen Hallgrímur Pétursson mellan 1656 och 1659. Under den nio veckor långa fastan läses dagligen en av de 50 psalmerna i RÚV. Passíusálmar har uppförts i sin helhet i Hallgrímskirkja i Reykjavík, som också är uppkallad efter honom. Även en kyrka i Saurbær vid Hvalfjörður, där Hallgrímur Pétursson själv verkade, har namngivits efter prästen.
Simon Wiesenthal-centret uppmanar nu genom rabbinen Abraham Cooper RÚV att upphöra med uppläsningen av passionspsalmerna. I brevet räknar han upp ett femtiotal referenser till judar. Samtliga är enligt rabbinen negativa. Han skriver att de är antisemitiska och underblåser judehat. Abraham Cooper menar att det är texter som Hallgrímur Péturssons som banat vägen för religiöst motiverad förföljelse under århundraden.
Abraham Cooper skriver vidare att det är upprörande att det på Island anses vara ett hedersuppdrag att få delta i den traditionella uppläsningen av Hallgrímur Péturssons passionspsalmer. Tidigare presidenten Vigdís Finnbogadóttir pekas ut som en av dem som genom sitt deltagande bidragit till att sprida fördomar om judar som förrädiska, listiga och skyldiga till Jesus död.
I Passíusálmar skildrar Hallgrímur Pétursson hur judar beslutar att Jesus måste dö och hur de genom att förråda honom lyckas genomföra sveket. I texterna beskrivs judar som närda av ilska och hat. De ser också på sig själva som ett utvalt folk som därmed kan ta sig rätt att fabricera falska anklagelser mot Jesus.
RÚV-chefen Páll Magnússon säger i Morgunblaðið att han ännu inte fått brevet i sina händer och därför inte kunnat besvara det, men han anser att Simon Wiesenthal-centrets påståenden är långsökta:
"Jag kan i själva verket inte svara på något klagomål som jag ännu inte har fått, men vid första anblicken tycker jag att detta verkar något långsökt."Margrét Eggertsdóttir, forskningsprofessor vid Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum, säger till RÚV att de påståenden som förs fram i brevet är orimliga och att de inte genomsyras av judehat, utan att det snarare är så att Hallgrímur Pétursson som författare går in i olika roller i texten:
"Hallgrímur berättar denna historia på sitt sätt, och jag tycker detta är högst orimligt eftersom han tolkar den just så genom att han ställer sig i samma spår som många som där förekommer. ... Så det är inte alls i Hallgrímurs anda att lägga skulden på en viss grupp som judarna."Det är andra gången på kort tid som det isländska samhället utpekas som präglat av antisemitiska stämningar. I en artikel i Haaretz skildras judarna som en grupp som är rädd för att visa sin tro. Presidenthustrun Dorrit Moussaieff uppges heller inte ha visat något intresse för att backa upp de judar som finns i landet - trots upprepade förfrågningar.
En av de intervjuade i artikeln är Hope Knútsson, ordförande för det humanetiska förbundet Siðmennt - félag siðrænna húmanista á Íslandi. I Haaretz sägs hon vara en av förgrundsgestalterna bland isländska judar, men hon hävdar i Morgunblaðið att artikeln är full av felaktigheter, att hon betvivlar att det finns en utbredd rädsla bland det hundratal judar som finns på Island samt att hon själv inte ens är troende:
"Jag har aldrig varit någon judisk ledare, varken här eller någon annanstans. ... För ungefär 30 år sedan träffades vi kanske två gånger om året och åt middag tillsammans och det var ingen som då önskade efter en officiell registrering som ett religiöst samfund. ... Jag förstår att någon någon gång har bjudit in Dorrit till att delta vid någon middag, men i artikeln framstår det som att folk är är sårade över att hon inte vill förknippas med gruppen. Jag blev mycket förvånad när jag läste detta eftersom jag minns att jag någonstans läst att hon bara är jude civilt sett men att hon inte är troende, så det finns då ingen anledning för henne att ansluta sig till gruppen."Här kan du läsa mer om judendom och judar på Island.
Dagens citat

Environmental Graffiti om isländska torvhus.
söndag 26 februari 2012
Dagens bonuscitat
"I wanted to do films even before I became a recording artist. When I was younger, I wasn’t planning on starting a solo project, releasing records and then going on tour. I just wanted to make music for film. That’s actually why I started making this kind of music. It was just by accident that I got a record deal and went on tour instead."
Ólafur Arnalds i Stereo Subversion om sitt arbete med filmmusiken till Another Happy Day.
Ólafur Arnalds i Stereo Subversion om sitt arbete med filmmusiken till Another Happy Day.
Isländsk Eurovision-bojkott diskuteras i alltinget
Lördagen den 11 februari såg tre fjärdedelar av islänningarna Greta Salóme Stefánsdóttir och Jón "Jónsi" Jósep Snæbjörnsson vinna finalen av Söngvakeppni Sjónvarpsins med bidraget "Mundu eftir mér". Diskussionerna innan tävlingen präglades av situationen för befolkningen i Azerbajdzjan. Flera rapporter som talade om kränkningar av de mänskliga rättigheterna lyftes fram.
En av dem som förespråkade en isländsk bojkott av finalen i Baku var Páll Óskar Hjálmtýsson. Schlagerlegendaren menade att frågan om mänskliga rättigheter alltid måste komma först.
Nu fortsätter debatten i alltinget. Árni Þór Sigurðsson, alltingsledamot för Gröna vänstern och ordförande för utrikesnämnden, frågar i en interpellation kulturminister Katrín Jakobsdóttir om hon har satt sig in i situationen i Azerbajdzjan. Han undrar även om hon undersökt möjligheterna att avstå från tävlingen eller förutsättningarna för att delta men samtidigt - och gärna tillsammans med andra nationer - försöka få uppmärksamhet för bristande mänskliga rättigheter i landet. Frågan ska diskuteras i alltinget i morgon.
Greta Salóme Stefánsdóttir tvingas nu också försvara sig mot anklagelser om plagiat. På sajten Ný Tónlist antyds att "Mundu eftir mér" är en kopia av "Álfakóngurinn" inspelad år 1998 av Guðrún Gunnarsdóttir och Klara Ósk Elíasdóttir. Greta Salóme Stefánsdóttir säger till Vísir att hon inte kände till låten:
"Jag var tolv år när denna låten skrevs och jag hörde den för första gången nu. ... Jag var ensam i Skálholtskirkja när jag skrev min låt och jag gjorde det med ärlighet. ... Det enda som är likt i dessa två låtar är att det är låtar med folksångskänsla. Om det är förbjudet är jag ganska rädd att många ligger illa till. Jag håller med alla på nätet som säger att detta är nonsens. Om det vore så att det vore förbjudet att skriva låtar i samma stil då skulle alla låtar som var med i lördags vara olagliga."Heimir Sindrason skrev "Álfakóngurinn". Han säger till Vísir att han varken tycker låtarna är särskilt lika eller att Greta Salóme Stefánsdóttir plagierat honom. Han röstade dessutom själv på "Mundu eftir mér" i helgens final:
"Jag är bara mallig över det. Det finns ingen teoretisk möjlighet att låten är stulen. Det finns en folklig atmosfär över låtarna. Jag skrev min låt med det för ögonen och jag tror att Greta också gjorde det."Här kan du läsa mer om den isländska melodifestivalen.
Austur bommar igen köket - och Bakkus blir bar
Nästa gång Carl XVI Gustaf besöker Island får han hitta någon annanstans att äta middag. Stekhuset Austur väljer nämligen att stänga restaurangen för spontangäster och satsa enbart på nattklubben. Samtidigt flyttar Bakkus till Barbaras gamla lokaler - ett uteställe som i sin tur börjar samsas med Trúnó.
Efter finanskraschen har många uteställen och restauranger i Reykjavík haft det tufft. Många anrika matställen och utehäng har gått i konkurs - ofta för att tas över av nya ägare.
Förändringarna fortsätter att dugga tätt. Bakkus flyttar från Tryggvagata till Laugavegur och in i de lokaler som tidigare var Barbaras. Barbara blir i stället sambo med Trúnó som ligger vägg i vägg.
Jón Pálmar Sigurðsson, som driver Bakkus, säger i Fréttablaðið att lokalerna på Tryggvagata blev för stora och dyra:
Här kan du läsa mer om Carl XVI Gustafs senaste besök på Island.
Efter finanskraschen har många uteställen och restauranger i Reykjavík haft det tufft. Många anrika matställen och utehäng har gått i konkurs - ofta för att tas över av nya ägare.
Förändringarna fortsätter att dugga tätt. Bakkus flyttar från Tryggvagata till Laugavegur och in i de lokaler som tidigare var Barbaras. Barbara blir i stället sambo med Trúnó som ligger vägg i vägg.
Jón Pálmar Sigurðsson, som driver Bakkus, säger i Fréttablaðið att lokalerna på Tryggvagata blev för stora och dyra:
"Vi flyttar till mer lämpliga lokaler. ... Det har blivit ganska svårt att driva ett så stort ställe med stigande alkoholskatter och allt kortare öppettider."Bakkus blir nu mer av en renodlad bar och musikinslagen kommer att bli färre. Även Austur på Austurstræti skaffar sig en ny inriktning. Á la carte-matsedeln försvinner och restaurangen kommer i fortsättningen vara öppen enbart för större sällskap som förbokat. Ásgeir Kolbeinsson, en av Austurs ägare, säger i Fréttablaðið att nattklubben ger bättre avkastning:
"När vi gick över siffrorna såg vi att det skulle betala sig bättre att koncentrera sig på att driva ett uteställe."Enligt Ásgeir Kolbeinsson har det varit svårt att kombinera restaurangen och nattklubben. Austur har fått tacka nej till många som vill hyra stället eftersom fester inte fungerar ihop med matserveringen. Nu blir fokus i stället på grupper. De personer som blir övertaliga i samband med den nya inriktningen har fått jobb på andra krogar i Reykjavík, skriver Fréttablaðið.
Här kan du läsa mer om Carl XVI Gustafs senaste besök på Island.
Dagens citat
"Det är inte få som inser värdet av detta varumärke och av den särställning som Eden hade. ... I dag strömmar turister i tio- och hundratals hit till köpcentrumet vid Sunnumörk varje morgon för att besöka Almar bakari, jordskalvsutställningen, informationscentrumet och hantverksmarknaden. Det visar att bussarna vill stanna här på sin fortsatta väg mot Suðurland."
Aldís Hafsteinsdóttir, kommunchef i Hveragerði, i ett blogginlägg om intresset för att återuppbygga turiststoppet Eden - läs mer här.
Aldís Hafsteinsdóttir, kommunchef i Hveragerði, i ett blogginlägg om intresset för att återuppbygga turiststoppet Eden - läs mer här.
lördag 25 februari 2012
Dagens bonuscitat
"For me, being a comedian is like being gay. It’s a part of what I am, what I do. I’ll never change that, I’ll always be a comedian. I’ve actually also written a play with has its premiere in the city here soon - it’s called Hótel Volkswagen, and I’m very proud of it and excited about it. It deals a lot with the notion of who is guilty, who is not, and how we deal with the guilty."
Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr i Huffington Post om synen på sig själv.
Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr i Huffington Post om synen på sig själv.
Ny busslinje till Reykholt - fler turer till Selfoss och Höfn
Fler turer mellan Reykjavík och Selfoss, ett nytt stopp i Reykholt och ytterligare en buss i veckan mellan Vík í Mýrdal och Höfn. Det är några av de förändringar som görs i Strætós trafik på södra Island. När färjan Herjólfur seglar till Västmannaöarna från Þorlákshöfn går dessutom direktbuss från Reykjavík till hamnen.
Vid årsskiftet samordnades kollektivtrafiken i Reykjavíkområdet med långfärdslinjer på södra Island. Det går nu att åka från Akranes i väster till Höfn i öster på en och samma biljett - en sträcka på 49 mil.
Samtidigt infördes också flera nya linjer med destinationer som Þorlákshöfn, Vík í Mýrdal, Höfn, Hella, Hvolsvöllur och Flúðir. Dessa hade tidigare bara omfattats av långfärdsbussar.
Nu utökas trafiken ytterligare. Det blir ytterligare en daglig tur mellan Reykjavík och Selfoss. De nya linjerna 72 och 73 får en ny sträckning - alla turer passerar Flúðir och dessutom blir Reykholt ett nytt stopp.
Under vintern seglar färjan till Västmannaöarna nästan uteslutande från Þorlákshöfn eftersom våghöjden är svårbemästrad för fartyget. Strætó har direktbussar från Reykjavík i anslutning till de två dagliga turerna.
Varje dag går det att resa så långt österut som till Vík í Mýrdal. Två dagar i veckan, fredagar och söndagar, går det dessutom att förbeställa en fortsatt resa ända till Höfn. Den möjligheten införs nu även på tisdagar. Och i sommar, skriver Samtök sunnlenskra sveitarfélaga i ett pressmeddelande, blir det två dagliga turer i varje riktning mellan Reykjavík och Höfn utan krav på förbokning.
Här kan du läsa mer om nyheterna i busstrafiken.
Vid årsskiftet samordnades kollektivtrafiken i Reykjavíkområdet med långfärdslinjer på södra Island. Det går nu att åka från Akranes i väster till Höfn i öster på en och samma biljett - en sträcka på 49 mil.
Samtidigt infördes också flera nya linjer med destinationer som Þorlákshöfn, Vík í Mýrdal, Höfn, Hella, Hvolsvöllur och Flúðir. Dessa hade tidigare bara omfattats av långfärdsbussar.
Nu utökas trafiken ytterligare. Det blir ytterligare en daglig tur mellan Reykjavík och Selfoss. De nya linjerna 72 och 73 får en ny sträckning - alla turer passerar Flúðir och dessutom blir Reykholt ett nytt stopp.
Under vintern seglar färjan till Västmannaöarna nästan uteslutande från Þorlákshöfn eftersom våghöjden är svårbemästrad för fartyget. Strætó har direktbussar från Reykjavík i anslutning till de två dagliga turerna.
Varje dag går det att resa så långt österut som till Vík í Mýrdal. Två dagar i veckan, fredagar och söndagar, går det dessutom att förbeställa en fortsatt resa ända till Höfn. Den möjligheten införs nu även på tisdagar. Och i sommar, skriver Samtök sunnlenskra sveitarfélaga i ett pressmeddelande, blir det två dagliga turer i varje riktning mellan Reykjavík och Höfn utan krav på förbokning.
Här kan du läsa mer om nyheterna i busstrafiken.
Han filmade isländska sjöodjuret: "Detta är inget skämt"
Hjörtur E. Kjerúlfs video av det vattenfenomen som skulle kunna vara Lagarfljótsormurinn har inom loppet av en vecka setts av flera miljoner tittare över hela världen. I utländska medier spekuleras det om äktheten och många tror att det som rör sig i vattnet är något filmaren snickrat ihop för att luras. Men så är enligt Hjörtur E. Kjerúlf inte fallet.
Lagarfljótsormurinn har enligt de isländska sägnerna funnits i Lagarfljót i närmare 700 år. På morgonen den 2 februari i år fick Hjörtur E. Kjerúlf de kanske hittills bästa bilderna på det sjöodjur som möjligen döljer sig i sjön. Han berättar för Vísir att han satt hemma på Hrafnkelsstaðir, en gård belägen ett par mil söder om Egilsstaðir vid Jökulsá í Fljótsdal, och tittade ut över älven när han plötsligt såg något röra sig mot strömfåran:
"Detta fanns där i älven när jag tittade ut genom köksfönstret där på morgonen. Då ser jag detta i älven. Jag vet inte om detta var ett kreatur eller något annat. ... Jag började att hälla upp kaffe, och så ser jag att detta är på samma plats och att detta där ägnar sig åt något slags simning. Jag tänker för mig själv att det vore kul att ha bilder på detta. Det är inte ofta som Lagarfljótsormen visar sig."Hjörtur E. Kjerúlf hade dock inte tid att följa händelserna i Jökulsá í Fljótsdal någon längre tid. Efter frukosten satte sig han i bilen och körde in till Egilsstaðir för att diskutera felaktig beskattning av lönen på sysslomannens kontor. Han passade också på att stanna till på RÚV:s lokalredaktion och visa klippet. Redan samma dag visades inspelningen av RÚV på nätet och i tv, och sjöodjurets resa över världen tog sin början.
Med publiceringen angavs också en trolig förklaring till den underliga företeelsen i Lagarfljót. Förmodligen rörde det sig om ett fiskenät eller möjligen en del av ett stängsel som brutits sönder - det senare en teori som lanserades av geologen Oddur Sigurðsson. När isen i älven lossnade i blidvädret lyckades issörjan för en stund ge det tilltrasslade nätet eller stängslet kropp, och att det på något sätt satt fast i något i botten fick det att se ut som att det simmade mot strömmen.
Teorin försvann dock på vägen. Plötsligt sysselsatte sig utländska medier med att försöka avgöra om det påstådda monstret var fejk eller äkta. David DiSalvo skriver exempelvis i Forbes att han är övertygad om att sjöodjuret är en bluff och att det rör sig om ett mänskligt bygge som radiostyrs från huvudet på kroppen.
Hjörtur E. Kjerúlf förnekar dock för Vísir att det hela skulle vara ett påhitt:
"Detta är inte alls iscensatt av mig. Det är helt absurt. Detta är inget skämt."Hos Forbes påstås det att videon skulle ha betraktats som ett bevis på Lagarfljótsormurinns existens. Nu var det inget som RÚV varken påstått när filmen lades ut eller senare. Möjligen sätter debatten om Hjörtur E. Kjerúlfs inspelning av det eventuella vattenvidundret fingret på en viktig attitydskillnad. Berättelser om övernaturliga skeenden och mystiska varelser är en del av folktron, en mytologisk föreställningsvärld som gått i arv från generation till generation.
Under många fattiga och mörka århundraden bidrog folktron till att förstå och tolka världen. Men berättelserna var också ett sätt att understryka vikten av att respektera naturen och levnadsvillkoren. Vissa av dem har även använts i uppfostringssyfte. Talet om de elaka tomtarna som strök runt gårdarna i juletid var inte bara ett sätt att få barnen att sköta sig, utan också att få dem att inte irra bort sig från hemmet i det kyliga vintermörkret.
När Hjörtur E. Kjerúlf säger att han sett Lagarfljótsormurinn behöver det därför inte vara synonymt med att han trott sig ha sett just det mytomspunna sjöodjuret av kött och blod. Han har sett något svårförklarligt som teoretiskt skulle kunna vara Lagarfljótsormurinn. Det räcker - eftersom det inte handlar om att bevisa varelsens fysiska existens, utan bara om att bevisa dess mytiska existens. Det är också ett uttalande han gör med många klacksparkar och flera rejäla nypor salt. Detta är nyanserna som har gått förlorade på ormens underliga färd bortom Lagarfljóts vatten.
Av samma skäl har regionen inte nämnvärt utnyttjat Lagarfljótsormurinn som ett lockbete för turister. Ólöf Ýrr Atladóttir vid Ferðamálastofa säger i Morgunblaðið att det är svårbedömt om uppmärksamheten kommer att leda till att fler nyfikna ställer sig vid Lagarfljóts strand för att spana efter det väsen som kanske gömmer sig i sjön.
Här kan du läsa mer om Lagarfljótsormurinn.
Etiketter:
Egilsstaðir,
jul,
media,
traditioner,
turism,
Youtube
Dagens citat
"In a credit opinion published last month, Moody's cited as positives the recent overhaul of the country's banking systems and strengthened institutions. International investors should pause and reflect, however, before the cheering for Iceland gets too loud. A worrying reminder of the country's recent past echoes in moves under way last month to sack the lead regulator for the country's banking system."
Peter Lee i Euromoney om Islands hantering av finanskrisen - läs mer här.
Peter Lee i Euromoney om Islands hantering av finanskrisen - läs mer här.
fredag 24 februari 2012
Ísland allt árið - i 57 länder
Ísland allt árið är projektet som ska få fler turister att besöka landet utanför högsäsongen. För att sälja in konceptet bjöd kända och okända islänningar genom sajten Inspired by Iceland in turister till sina hem eller till upptäcktsfärder runt husknuten. Inbjudningarna ar enligt näringsdepartementet hittills gett Ísland allt árið publicitet i 57 länder - inte minst för att en av dem som öppnade dörrarna till sitt hem var presidenten Ólafur Ragnar Grímsson.
Ovan kan du se en video från några av de senaste månadernas aktiviteter. Här kan du följa med hem till Ólafur Ragnar Grímssons pannkaksbjudning.
Isländska systembolaget stoppar Black Death Beer
Först var det påskölet Heilagur papi med en bedjande munk på etiketten som ansågs kunna kränka troende. Sedan var det vinet Motörhead shiraz där gruppens namn och texter sades glorifiera oansvarigt sex och narkotikamissbruk. Och nu är det Black Death Beer som stoppas från försäljning i det isländska systembolaget. Skälet: Texten Drink in peace på etiketten anses vara ovidkommande.
Áfengis- og tóbaksverslun ríkisins, det statliga sprit- och tobaksmonopolet, bestämmer vilka varor som ska säljas av Vínbúðin, det isländska systembolaget. Vid flera tillfällen under de senaste åren har myndighetens beslut fått kritik. ÁTVR har anklagats för att leka smakpolis och fatta beslut som saknar stöd i lagen.
Myndigheten fick backa om Heilagur papi, och beslutet att inte tillåta Motörhead shiraz har överklagats. Nu har ännu ett beslut överklagats till finansdepartementet för ny prövning. ÁTVR har nämligen sagt nej till att sälja Black Death Beer i Vínbúðins butiker.
Black Death Beer har funnits på marknaden sedan 1989. Det har dock aldrig sålts hos Vínbúðin, utan producenten Vífilfell har i stället riktat in sig på att nå turistmarknaden genom att få in ölet på restauranger och barer. Märket säljs även i taxfree-butiken på flygplatsen i Keflavík.
Bryggeriet ville nu få in Black Death Beer på prov i Vínbúðins butiker. Svaret från ÁTVR blev ett nej. Myndigheten har inga problem med dödskallen på etiketten eller att namnet anspelar på digerdöden - utan det är uppmaningen Drink in peace som anges som skäl till det negativa beskedet, rapporterar Fréttablaðið.
Lagen säger att ingen ovidkommande information får finnas på etiketterna. Texterna får bara gälla varans ursprung, kvalitet, egenskaper eller tillverkning. Dit anses alltså inte drink in peace tillhöra.
Valgeir T. Sigurðsson, som äger varumärket, har överklagat beslutet till finansdepartementet. Han skriver i ett brev, som Fréttablaðið har tagit del av, att Drink in peace är "ett positivt budskap och en uppmaning om ansvarsfull konsumtion av varan". Han förnekar också ÁTVR:s påstående om texten som värdeladdad.
I brevet anklagar Valgeir T. Sigurðsson dessutom ÁTVR för inkonsekvens. På det godkända ölet Bríós etiketter finns texten Það er gott að vera bríó, vilket fritt översatt betyder 'det är skönt att vara småpackad'.
Här kan du läsa mer om beslutet att inte tillåta försäljning av Motörhead shiraz.
Áfengis- og tóbaksverslun ríkisins, det statliga sprit- och tobaksmonopolet, bestämmer vilka varor som ska säljas av Vínbúðin, det isländska systembolaget. Vid flera tillfällen under de senaste åren har myndighetens beslut fått kritik. ÁTVR har anklagats för att leka smakpolis och fatta beslut som saknar stöd i lagen.
Myndigheten fick backa om Heilagur papi, och beslutet att inte tillåta Motörhead shiraz har överklagats. Nu har ännu ett beslut överklagats till finansdepartementet för ny prövning. ÁTVR har nämligen sagt nej till att sälja Black Death Beer i Vínbúðins butiker.
Black Death Beer har funnits på marknaden sedan 1989. Det har dock aldrig sålts hos Vínbúðin, utan producenten Vífilfell har i stället riktat in sig på att nå turistmarknaden genom att få in ölet på restauranger och barer. Märket säljs även i taxfree-butiken på flygplatsen i Keflavík.
Bryggeriet ville nu få in Black Death Beer på prov i Vínbúðins butiker. Svaret från ÁTVR blev ett nej. Myndigheten har inga problem med dödskallen på etiketten eller att namnet anspelar på digerdöden - utan det är uppmaningen Drink in peace som anges som skäl till det negativa beskedet, rapporterar Fréttablaðið.
Lagen säger att ingen ovidkommande information får finnas på etiketterna. Texterna får bara gälla varans ursprung, kvalitet, egenskaper eller tillverkning. Dit anses alltså inte drink in peace tillhöra.
Valgeir T. Sigurðsson, som äger varumärket, har överklagat beslutet till finansdepartementet. Han skriver i ett brev, som Fréttablaðið har tagit del av, att Drink in peace är "ett positivt budskap och en uppmaning om ansvarsfull konsumtion av varan". Han förnekar också ÁTVR:s påstående om texten som värdeladdad.
I brevet anklagar Valgeir T. Sigurðsson dessutom ÁTVR för inkonsekvens. På det godkända ölet Bríós etiketter finns texten Það er gott að vera bríó, vilket fritt översatt betyder 'det är skönt att vara småpackad'.
Här kan du läsa mer om beslutet att inte tillåta försäljning av Motörhead shiraz.
Hemlösheten ökar - allt fler vänder sig till soppkök
Januarikylan gjorde att köerna utanför Samhjálps kaffestuga i Reykjavík ringlade långa. Varje dag serverades 150 personer soppa och smörgåsar. Problemen med hemlöshet har enligt Samhjálp ökat under det senaste året - och allt fler vänder sig därför till organisationen för att få ett dagligt mål mat.
Före jul vände sig så många hjälpsökande till Fjölskylduhjálp Íslands att organisationens matkassar inte räckte till. Efter nyår har utdelningen begränsats till de två sista onsdagarna i varje månad - behovet är så stort att resurserna inte räcker till en utdelning i veckan.
Trots att ekonomin så sakteliga vänder uppåt har även Samhjálp noterat ett ökat behov. Januari var snötung med många kalla dagar. Kolbrún Pálína Hafþórsdóttir säger i Morgunblaðið att köerna då blev långa utanför organisationens kaffestuga i Reykjavík:
"Situationen är fruktansvärd. Det är bara hemskt. Uteliggarna kommer hit efter att ha varit ute hela natten, frusna och medtagna och de försöker till och med sova på borden hos mig."Trycket på kaffestugan har aldrig varit så stort. I januari har 150 personer dagligen vänt sig till Samhjálp för att få soppa eller en smörgås. Dörrarna slås upp klockan tio, men redan när Kolbrún Pálína Hafþórsdóttir kommer till arbetet vid niotiden brukar de första vänta på att hon ska öppna för att kunna komma in i värmen och få sig en kopp kaffe. Många har sovit i källare eller busskurer under natten.
Även om arbetslösheten minskar har många alltjämt stora svårigheter att klara sig. Många har förlorat både jobb och bostad. Kolbrún Pálína Hafþórsdóttir säger i Morgunblaðið att det är nya grupper som nu efter krisen söker sig till Samhjálp:
"Vädret är naturligtvis dåligt, men så handlar det oerhört mycket om det att folk förlorar bostäder. Man sover på gatan eller i sin bil. Det är egentligen den största förändringen som jag ser. Detta är människor som inte missbrukar eller något sådant. Det är arbetslösa, handikappade och så är det en avsevärd del hemlösa utlänningar som inte har arbetstillstånd eller något liknande."Reykjavíks kommun står för drygt hälften av Samhjálps kostnader. En annan bidragsgivare är Röda Korset. Organisationen tar också emot bidrag i form av mat från flera livsmedelsbutiker och matställen.
Här kan du läsa mer om hjälpbehovet på Island.
Andra medier om Island:
Isländskt stålbad kan visa Grekland vägen: Sydsvenskan
Älvdalstjej med känsla för isländska: Dalarnas Tidningar
Dagens citat
"Built above a geothermal spring, Perlan serves a practical function—storing the city’s water tanks—and the indulgent one of fine dining in its giant glass dome. Enter, and you’re greeted by sweeping views of the deep-blue ocean and volcanic mountains surrounding Reykjavik."
Brendan Spiegel i The Atlantic om restaurangen Perlan i Reykjavík.
Brendan Spiegel i The Atlantic om restaurangen Perlan i Reykjavík.
torsdag 23 februari 2012
Visuellt lexikon för isländskt teckenspråk
Den som vill lära sig isländskt teckenspråk har nu chansen att plugga in över tusen glosor. På Signwiki Ísland finns lexikon, övningar och videosnuttar till varje tecken. Ovan ser du tecknet för Kirkjubæjarklaustur.
Här kan du läsa mer om det isländska teckenspråket och få koll på fler tecken, och här läsa mer om dess status.
Island mot folkomröstning om ny grundlag
Grundlagsrådet ska återsamlas för att diskutera ändringar i förslaget till ny konstitution. Regeringen vill med stöd av Rörelsen att islänningarna folkomröstar om grundlagen i sommar. Men alltinget har ännu inte diskuterat innehållet i förslaget. Och den borgerliga oppositionen rasar både mot tankarna på en ny konstitution och regeringens hantering av frågan.
Med 30 röster mot 15 beslutade alltinget i går att grundlagsrådet ska återsamlas under fyra dagar i början av mars. De 25 ledamöterna ska då se över det förslag som de lämnade ifrån sig i somras och diskutera ytterligare förändringar.
När initiativet togs till en översyn av grundlagen år 2009 var Framstegspartiet en av de främsta tillskyndarna. Det var också ett villkor för att partiet skulle backa upp den rödgröna övergångskoalitionen som regerade mellan Geir H. Haardes avgång och nyvalet.
Sedan dess har en majoritet av partiets ledamöter svängt och är tillsammans med Självständighetspartiet emot grundlagsrådets förslag. Framstegspartiets Vigdís Hauksdóttir sade i alltinget i går att det var en svart dag i parlamentets historia. Partikamraten Siv Friðleifsdóttir röstade däremot ja och menade att det var på tiden att en översyn av grundlagen gjordes - eftersom alltinget inte lyckats ro en sådan i land tidigare var det bra att folket och rådet nu kunde stöta på. En annan framstegspartist, Höskuldur Þórhallsson, avstod från att rösta. Han motiverade ställningstagandet med att han visserligen var för en översyn, men att alltinget nu var på väg att utlysa en folkomröstning trots att det inte förekommit några som helst diskussioner om grundlagsrådets förslag.
Även från Självständighetspartiet var kritiken hård. Partiledaren Bjarni Benediktsson beklagade att alltinget inte debatterat frågan och alltingsledamoten kritiserade regeringen för att ägna sig åt kostsam försöksverksamhet.
I förslaget till ny konstitution ingår bland annat ett utbrett personvalssystem, övre gränser för hur länge ministrar och ledamöter får sitta, en tydligare roll för presidentämbetet och statligt ägande av alla naturresurser.
När översynen klubbades stod alla utom Självständighetspartiet bakom planerna. Sedan dess har även en majoritet av Framstegspartiets ledamöter övergett förslaget. Bjarni Benediktsson hävdade nyligen att den enda anledningen till att regeringen går vidare med planerna är att de måste blidka Rörelsen. Folkomröstningen kan vara koalitionens enda sätt att få det stöd som gör att den kan undvika en misstroendeförklaring.
Processen har också varit smärtsam för regeringen. I den folkomröstning där islänningarna fick utse de 25 personer som skulle ingå i grundlagsnämnden var valdeltagandet lågt och snart ogiltigförklarades hela valet eftersom valhemligheten inte hade respekterats. I stället för att rösta på nytt utsåg regeringen de 25 kandidater som fått flest röster till ett grundlagsråd. En ledamot hoppade av i protest. Och det ansvariga statsrådet, inrikesminister Ögmundur Jónasson, backade inte upp agerandet eftersom han ansåg at det stred mot konstitutionen.
Tanken är att islänningarna ska folkomrösta om en ny grundlag samtidigt som presidentvalet den 30 juni. Hur det ska gå till är i dag i högsta grad osäkert. Alltinget väntas lämna synpunkter på förslaget innan grundlagsrådet sammanträder på nytt. Efter den översynen ska förslaget genom parlamentet senast den 29 mars innan det blir föremål för en rådgivande folkomröstning. Även därefter kommer alltinget på nytt att se över förslaget.
Sannolikt är dock att islänningarna får rösta ja eller nej till vissa riktlinjer för en ny grundlag. Sedan blir det upp till alltinget att färdigställa en ny konstitution.
Men det är inte bara i alltinget som arbetet med en ny grundlag väcker starka känslor. Juristen Skúli Magnússon säger i Fréttablaðið att frågan är alldeles för komplicerad för att den ska kunna avgöras i en folkomröstning. Han får mothugg av Eiríkur Bergmann Einarsson, ledamot av grundlagsrådet och docent i statsvetenskap. I ett blogginlägg skriver han att den nuvarande konstitutionen är ett provisorium som alltinget trots många ansatser aldrig förmått förändra. Den nya grundlagen är dessutom skriven på ett sådant sätt att den kan förstås av alla - till skillnad från den gamla vars innebörd jurister inte sällan tvistar om.
En annan ledamot av grundlagsrådet är Pawel Bartoszek. Han kritiserar i ett blogginlägg alltinget för att under ett halvårs tid inte ha haft någon som helst debatt om rådets förslag. Parlamentet har heller inte varken försökt hitta brister eller tänkbara förbättringar i utkastet. Pawel Bartoszek kallar agerandet förkastligt.
Ledamoten Guðmundur Gunnarsson riktar i ett blogginlägg i stället in sig på det enligt hans mening usla debattklimatet på Island. Han undrar bland annat hur det kommer sig att medierna ständigt låter Vigdís Hauksdóttir fördöma rådets arbete samtidigt som hon medger att hon aldrig läst förslaget till ny grundlag.
Här kan du läsa mer om grundlagsrådets förslag till ny grundlag.
Med 30 röster mot 15 beslutade alltinget i går att grundlagsrådet ska återsamlas under fyra dagar i början av mars. De 25 ledamöterna ska då se över det förslag som de lämnade ifrån sig i somras och diskutera ytterligare förändringar.
När initiativet togs till en översyn av grundlagen år 2009 var Framstegspartiet en av de främsta tillskyndarna. Det var också ett villkor för att partiet skulle backa upp den rödgröna övergångskoalitionen som regerade mellan Geir H. Haardes avgång och nyvalet.
Sedan dess har en majoritet av partiets ledamöter svängt och är tillsammans med Självständighetspartiet emot grundlagsrådets förslag. Framstegspartiets Vigdís Hauksdóttir sade i alltinget i går att det var en svart dag i parlamentets historia. Partikamraten Siv Friðleifsdóttir röstade däremot ja och menade att det var på tiden att en översyn av grundlagen gjordes - eftersom alltinget inte lyckats ro en sådan i land tidigare var det bra att folket och rådet nu kunde stöta på. En annan framstegspartist, Höskuldur Þórhallsson, avstod från att rösta. Han motiverade ställningstagandet med att han visserligen var för en översyn, men att alltinget nu var på väg att utlysa en folkomröstning trots att det inte förekommit några som helst diskussioner om grundlagsrådets förslag.
Även från Självständighetspartiet var kritiken hård. Partiledaren Bjarni Benediktsson beklagade att alltinget inte debatterat frågan och alltingsledamoten kritiserade regeringen för att ägna sig åt kostsam försöksverksamhet.
I förslaget till ny konstitution ingår bland annat ett utbrett personvalssystem, övre gränser för hur länge ministrar och ledamöter får sitta, en tydligare roll för presidentämbetet och statligt ägande av alla naturresurser.
När översynen klubbades stod alla utom Självständighetspartiet bakom planerna. Sedan dess har även en majoritet av Framstegspartiets ledamöter övergett förslaget. Bjarni Benediktsson hävdade nyligen att den enda anledningen till att regeringen går vidare med planerna är att de måste blidka Rörelsen. Folkomröstningen kan vara koalitionens enda sätt att få det stöd som gör att den kan undvika en misstroendeförklaring.
Processen har också varit smärtsam för regeringen. I den folkomröstning där islänningarna fick utse de 25 personer som skulle ingå i grundlagsnämnden var valdeltagandet lågt och snart ogiltigförklarades hela valet eftersom valhemligheten inte hade respekterats. I stället för att rösta på nytt utsåg regeringen de 25 kandidater som fått flest röster till ett grundlagsråd. En ledamot hoppade av i protest. Och det ansvariga statsrådet, inrikesminister Ögmundur Jónasson, backade inte upp agerandet eftersom han ansåg at det stred mot konstitutionen.
Tanken är att islänningarna ska folkomrösta om en ny grundlag samtidigt som presidentvalet den 30 juni. Hur det ska gå till är i dag i högsta grad osäkert. Alltinget väntas lämna synpunkter på förslaget innan grundlagsrådet sammanträder på nytt. Efter den översynen ska förslaget genom parlamentet senast den 29 mars innan det blir föremål för en rådgivande folkomröstning. Även därefter kommer alltinget på nytt att se över förslaget.
Sannolikt är dock att islänningarna får rösta ja eller nej till vissa riktlinjer för en ny grundlag. Sedan blir det upp till alltinget att färdigställa en ny konstitution.
Men det är inte bara i alltinget som arbetet med en ny grundlag väcker starka känslor. Juristen Skúli Magnússon säger i Fréttablaðið att frågan är alldeles för komplicerad för att den ska kunna avgöras i en folkomröstning. Han får mothugg av Eiríkur Bergmann Einarsson, ledamot av grundlagsrådet och docent i statsvetenskap. I ett blogginlägg skriver han att den nuvarande konstitutionen är ett provisorium som alltinget trots många ansatser aldrig förmått förändra. Den nya grundlagen är dessutom skriven på ett sådant sätt att den kan förstås av alla - till skillnad från den gamla vars innebörd jurister inte sällan tvistar om.
En annan ledamot av grundlagsrådet är Pawel Bartoszek. Han kritiserar i ett blogginlägg alltinget för att under ett halvårs tid inte ha haft någon som helst debatt om rådets förslag. Parlamentet har heller inte varken försökt hitta brister eller tänkbara förbättringar i utkastet. Pawel Bartoszek kallar agerandet förkastligt.
Ledamoten Guðmundur Gunnarsson riktar i ett blogginlägg i stället in sig på det enligt hans mening usla debattklimatet på Island. Han undrar bland annat hur det kommer sig att medierna ständigt låter Vigdís Hauksdóttir fördöma rådets arbete samtidigt som hon medger att hon aldrig läst förslaget till ny grundlag.
Här kan du läsa mer om grundlagsrådets förslag till ny grundlag.
Kaupþing-chefer åtalas - riskerar nio års fängelse

Den 22 september 2008 chockade Kaupþing marknaderna under en tid när bankens förtroende dalade dag för dag. Den qatariske shejken Mohammed Bin Khalifa Al-Thani köpte då 5,01 procent av aktierna i banken. Utåt framställdes det som att han gick in med egna pengar i affären. Han sade sig också ha stort förtroende för Kaupþing och dess ledning. Kaupþing hävdade att shejkens miljardaffär visade att den fallande aktiekursen var missvisande.
Effekten av affären blev dock kortvarig. När Glitnir kollapsade veckan därpå rasade det sista förtroendet för de isländska affärsbankerna.
Köpet väckte uppmärksamhet i samma stund som det annonserades, och utredningen av affären har pågått ända sedan Kaupþing gick omkull hösten 2008. I mars 2009 skickade Fjármálaeftirlitið misstankarna vidare till åklagare för utredning. I maj samma år genomfördes tolv husrannsakningar med koppling till shejkens aktieköp.
Det stod snart klart att Mohammed Bin Khalifa Al-Thani inte hade riskerat en enda krona på affären. Köpet finansierades genom ett lån på 25,6 miljarder isländska kronor från Kaupþing. Den enda säkerheten för lånet var just aktieposten om 5,01 procent. Lånet slussades till shejken genom två bolag på Brittiska Jungfruöarna. Shejken fick dessutom, enligt obekräftade uppgifter, 50 miljoner dollar i ersättning för att han köpte in sig i banken.
Fyra tidigare Kaupþing-toppar åtalas nu för affären. De åtalade är bankdirektören Hreiðar Már Sigurðsson, styrelseordföranden Sigurður Einarsson, Luxemburg-chefen Magnús Guðmundsson och storägaren Ólafur Ólafsson. Åtalet är det hittills tyngsta som specialåklagaren Ólafur Þ. Hauksson har lämnat in.
Hreiðar Már Sigurðsson åtalas för två fall av trolöshet mot huvudman. Det första gäller ett lån på 50 miljoner dollar till ett bolag på Brittiska Jungfruöarna kontrollerat av Mohammed Bin Khalifa Al-Thani. Beslutet fattades i september 2008 utan att shejken lade fram någon säkerhet och utan godkännande av bankens lånenämnd. Summan betalades ut till shejkens konto i Kaupþing i Luxemburg. Samma månad godkände han på samma sätt ett lån på 12,9 miljarder isländska kronor till ett bolag på Brittiska Jungfruöarna kontrollerat av Ólafur Ólafsson, som då ägde 9,88 procent av aktierna i banken. Även här krävdes ingen säkerhet för godkännandet och pengarna gick till att köpa ytterligare aktier i Kaupþing. Den tredje åtalspunkten mot Hreiðar Már Sigurðsson är marknadsmissbruk. Misstankarna gäller dels shejkens aktieköp, dels uttalanden och pressmeddelanden från Hreiðar Már Sigurðsson där syftet enligt åtalet var att vilseleda marknaderna.
Sigurður Einarsson åtalas för marknadsmissbruk och trolöshet mot huvudman. Även han anses ha regisserat lånet till Ólafur Ólafsson och Mohammed Bin Khalifa Al-Thanis aktieköp. Liksom Hreiðar Már Sigurðsson åtalas Sigurður Einarsson också för att ha lämnat vilseledande information och därigenom försökt föra marknaden bakom ljuset och dölja bankens kritiska situation.
Magnús Guðmundsson åtalas för trolöshet mot huvudman och marknadsmissbruk. Han medverkade i genomförandet det aktieköp som Hreiðar Már Sigurðsson enligt åklagaren bar huvudansvaret för, och bidrog till att vilseleda bankens anställda. Han förhandlade direkt med Mohammed Bin Khalifa Al-Thani på plats i Qatar och såg till så att lånet betalades ut - trots att han enligt åtalet borde ha förstått att det stred mot bankens regler och intressen. Misstankarna om marknadsmissbruk gäller just denna affär samt missvisande information som lämnats till medierna och andra.
Ólafur Ólafsson åtalas för marknadsmissbruk och trolöshet mot huvudman alternativt häleri och penningtvätt. Han misstänks genom sitt bolag Gerland Assets ha tagit emot det lån som sedan slussades vidare till shejkens bolag Q Iceland Finance. Enligt åklagaren borde han ha insett att affären innebar omotiverade ekonomiska risker för Kaupþing. Åtalspunkterna om marknadsmissbruk är också kopplade till Mohammed Bin Khalifa Al-Thanis aktieköp.
Ólafur Ólafssons roll i affären har hittills varit höljd i dunkel. Enligt åtalet skulle han i själva verket få hälften av de aktier som Mohammed Bin Khalifa Al-Thani köpte. Att så var fallet eller att han agerade för att få igenom köpet meddelades dock aldrig. Syftet var enligt åklagaren att han öppet inte ville äga mer än 10 procent av aktierna i banken, något som hade varit ett faktum med ytterligare 2,5 procent i portföljen. Då hade köpet nämligen varit tvunget att flaggas. Ólafur Ólafsson var den näst största aktieägaren i Kaupþing.
De åtalade riskerar som mest nio års fängelse. Maxstraffet för trolöshet mot huvudman och marknadsmissbruk är sex år om brotten bedöms som grova. Om någon fälls på bägge punkterna och maxstraff anses motiverat kan dock straffet förlängas med högst hälften av dessa sex år.
Samtliga åtalade är i dag bosatta utomlands - Hreiðar Már Sigurðsson och Magnús Guðmundsson i Luxemburg och Sigurður Einarsson och Ólafur Ólafsson i Storbritannien. Ólafur Ólafsson förnekar i ett uttalande samtliga åtalspunkter. Övriga tre har tidigare sagt sig vara oskyldiga till misstankarna.
Flera razzior har också gjorts med koppling till finansmannen Vincent Tchenguiz affärer med Kaupþing. När banken kollapsade var han tillsammans med brodern Robert den största låntagaren i banken. Serious Fraud Office ber nu om ursäkt för flera misstag i utredningen av Vincent Tchenguiz affärer. Bristerna förklaras med den mänskliga faktorn, rapporterar Financial Times.
Här kan du läsa mer om misstankarna och här åtalet i sin helhet.
Dagens citat
"Jag mådde bara mycket bra och kände inte av någon spänning. Jag visste att Greta själv hade attityden att det som betydde mest var att få möjlighet att framföra sin musik och delta. ... Jag visste även att hon var väl förberedd. Hon tar det som hon gör i musiken på allvar och är duktig. Dessutom hade hon fantastiska musiker med sig och jag vet att deras samarbete gick mycket bra. Det skrattades åtminstone mycket."
Kristín Lilliendahl i Morgunblaðið om hur det var att se dottern Greta Salóme Stefánsdóttir vinna Söngvakeppni Sjónvarpsins tillsammans med Jón Jósep Snæbjörnsson - läs mer här.
Foto: RÚV
Kristín Lilliendahl i Morgunblaðið om hur det var att se dottern Greta Salóme Stefánsdóttir vinna Söngvakeppni Sjónvarpsins tillsammans med Jón Jósep Snæbjörnsson - läs mer här.
Foto: RÚV
onsdag 22 februari 2012
Gästblogg: Egils Malt finns i Stockholm
![]() |
Foto: Emil Annetorp |
Systembolaget har sålt Jólabjór, isländsk julöl de senaste åren. Häromdagen upptäckte jag två andra högtidsdrycker när jag gick längs Folkungagatan i Stockholm: Malt och Appelsín. De säljs på Hållplatsens tidningar & tobak.
De flesta islänningar dricker Malt och Appelsín till jul- och påskmat. Och det är kring högtiderna som Hållplatsen tar in dryckerna, berättar en av de anställda. Men har man tur så går det att få tag på en burk Malt mitt i februari.
Men smakar det så kostar det. Om du handlar Malt i en isländsk matbutik kan du få tre burkar för 30 svenska kronor.
Emil Annetorp
emil.annetorp@gmail.com
Allt fler läser isländska som andraspråk

År 2011 hade 6,6 procent av invånarna utländskt medborgarskap. Som jämförelse var andelen 3,1 procent år 2001, 2,1 procent år 1991 och 1,4 procent år 1980. Invandringen till Island tog fart i och med EES-avtalet och det ekonomiska uppsvinget. Den största andelen utländska medborgare, 7,6 procent, fanns år 2009. Under många år hade tusentals flyttat till Island för att arbeta. När krisen kom stannade många samtidigt som många islänningar lämnade landet för att söka jobb på annat håll.
Att Island ganska nyligen blivit ett mångkulturellt land återspeglar sig i att det tidigare inte förekommit någon omfattande undervisning i isländska som andraspråk i skolorna. Under 2011 studerade 1 612 utländska elever isländska i grundskolan. Utslaget över hela landet innebär det att var tjugofemte elev har ett annat modersmål och läser isländska som andraspråk.
På Suðurnes får nu regionens tio skolor bidrag öronmärkt för sådan undervisning för 7,9 procent av eleverna. Det verkliga antalet elever med annat modersmål är dock sannolikt betydligt högre. I Gerðaskóli i Garður ges exempelvis bidrag för tolv elever, medan lärarna enligt Morgunblaðið uppskattar antalet elever med annat modersmål till 46.
I regionens fem kommuner, Reykjanesbær, Grindavík, Sandgerði, Garður och Vogar, har mellan 7 och 13,2 procent av invånarna utländskt medborgarskap. Andelen är högst i Sandgerði och lägst i Vogar.
På Suðurnes läser 246 elever isländska som andraspråk. Polska är det i särklass vanligaste modersmålet. Av totalt 160 andraspråksstuderande elever i Reykjanesbær har 72 polsk bakgrund. Andra vanliga ursprungsländer är Filippinerna, Litauen, Thailand och Vietnam, skriver Morgunblaðið.
Unnur G. Kristjánsdóttir är lärare i isländska som andraspråk vid Holtaskóli i Reykjanesbær. Hon säger i Morgunblaðið att hon är nöjd med det stöd som kommunen ger till undervisningen:
"Min uppfattning är att vi får utmärkt stöd för undervisningen i skolorna. Jag har haft från 25 och upp till 30 elever under de senaste åren och det har inte minskat på något sätt efter kraschen. Tvärtom har det exempelvis ökat i Sandgerði efter kraschen. Deras familjer har kommit för att stanna. Naturligtvis finns det alltid rörlighet bland folket men det kommer alltid någon ny i stället."Liksom för de isländska eleverna är resultatspridningen stor. En skillnad är dock enligt Unnur G. Kristjánsdóttir att det bland dem som inte har isländska som modersmål finns färre genomsnittselever. Många klarar skolan galant medan andra har det betydligt tuffare:
"Om vi tar matematik som exempel är det ofta svårare att lyckas när vissa begrepp saknas i språket. Men många utländska elever är mycket bra. Vissa av dem tillhör faktiskt våra bästa elever. Jag minns två barn som var bäst i isländska och matematik i sin klass trots att isländska inte var deras modersmål. Det finns få genomsnittselever i denna grupp. Antingen går det mycket bra för dem eller så behöver de hjälp. Bakom dem finns kanske högutbildade föräldrar som utnyttjar att vi erbjuder god undervisning."Här kan du läsa mer om språkundervisning på Island.
Vill bygga hotell och stugor vid flygplatsen i Keflavík
Ett fyrstjärnigt hotell med 60 rum, 60 småstugor, ett havsbad med uppvärmt vatten och ett hus för fågelskådning. Så lyder de planer som företaget Ósar vill sätta i verket inom ett år. Läget är ett av Islands kargaste och var länge dessutom förbjudet för allmänheten - väster om flygplatsen i Keflavík vid den station där Nato tidigare spanade på ubåtstrafiken.
Bakom planerna står företaget Ósar. En av initiativtagarna till projektet är Viðar Már Aðalsteinsson. Han säger till Vísir att syftet med bygget är att turisterna ska kunna uppleva kraften i den råa natur som finns längs de vindpinade isländska stränderna. Planerna backas upp av flera företag i regionen.
Förhoppningen är att kunna börja bygga omkring årsskiftet. Någon gång under 2014 skulle det fyrstjärniga hotellet stå klart med 60 rum och 60 stugor. I en vik ska varmvatten pumpas ut i havet så att gästerna ska kunna bada i Atlanten. Ett särskilt fågelskådningshus ska underlätta för besökarna att ta del av det rika fågellivet i området.
Platsen ligger bara några minuters bilresa från flygplatsen i Keflavík. Ändå var den länge både förbjuden och otillgänglig. Vid Þórshöfn hade Nato länge en station som spanade på ubåtstrafiken i Atlanten. Platsen var ändå fortsatt svårtillgänglig - något som avhjälptes först för fyra år sedan när ringvägen mellan Hafnir och Sandgerði runt Reykjanes blev klar.
Anläggningen revs i samband med att Nato lämnade Island, men parkeringsplatsen och de kablar - i dag obrukbara - som kopplade ihop Þórshöfn med resten av försvarsorganisationens underrättelseverksamhet finns kvar vid stranden.
Den hemliga stationen spelade länge en nyckelroll i Natos övervakning av ubåtar. När den byggdes år 1966 försågs den med de mest kraftfulla datorer som då gick att uppbringa. Två år senare började investeringen att betala sig. Då lyckades stationen för första gången upptäcka ljud från två sovjetiska atomubåtar ur Charlie- och Victor-klassen. År 1974 var Þórshöfn återigen först inom Nato när ljud från en sovjetisk ubåt i Delta-klassen detekterades.
Spaningarna gav Nato ett försprång när det gäller övervakningen av ubåtstrafiken i Nordatlanten. Sovjetunionen tros inte ha fått kännedom om spaningen förrän John Walker hoppade av till Warszawapakten år 1980.
Bygget väntas kosta omkring fyra miljarder isländska kronor. Viðar Már Aðalsteinsson förhandlar med inhemska och utländska investerare om att finansiera projektet, rapporterar Vísir.
Här kan du se webb-tv från Þórshöfn.
Illustration: Kanon arkitektar
Bakom planerna står företaget Ósar. En av initiativtagarna till projektet är Viðar Már Aðalsteinsson. Han säger till Vísir att syftet med bygget är att turisterna ska kunna uppleva kraften i den råa natur som finns längs de vindpinade isländska stränderna. Planerna backas upp av flera företag i regionen.
Förhoppningen är att kunna börja bygga omkring årsskiftet. Någon gång under 2014 skulle det fyrstjärniga hotellet stå klart med 60 rum och 60 stugor. I en vik ska varmvatten pumpas ut i havet så att gästerna ska kunna bada i Atlanten. Ett särskilt fågelskådningshus ska underlätta för besökarna att ta del av det rika fågellivet i området.
Platsen ligger bara några minuters bilresa från flygplatsen i Keflavík. Ändå var den länge både förbjuden och otillgänglig. Vid Þórshöfn hade Nato länge en station som spanade på ubåtstrafiken i Atlanten. Platsen var ändå fortsatt svårtillgänglig - något som avhjälptes först för fyra år sedan när ringvägen mellan Hafnir och Sandgerði runt Reykjanes blev klar.
Anläggningen revs i samband med att Nato lämnade Island, men parkeringsplatsen och de kablar - i dag obrukbara - som kopplade ihop Þórshöfn med resten av försvarsorganisationens underrättelseverksamhet finns kvar vid stranden.
Den hemliga stationen spelade länge en nyckelroll i Natos övervakning av ubåtar. När den byggdes år 1966 försågs den med de mest kraftfulla datorer som då gick att uppbringa. Två år senare började investeringen att betala sig. Då lyckades stationen för första gången upptäcka ljud från två sovjetiska atomubåtar ur Charlie- och Victor-klassen. År 1974 var Þórshöfn återigen först inom Nato när ljud från en sovjetisk ubåt i Delta-klassen detekterades.
Spaningarna gav Nato ett försprång när det gäller övervakningen av ubåtstrafiken i Nordatlanten. Sovjetunionen tros inte ha fått kännedom om spaningen förrän John Walker hoppade av till Warszawapakten år 1980.
Bygget väntas kosta omkring fyra miljarder isländska kronor. Viðar Már Aðalsteinsson förhandlar med inhemska och utländska investerare om att finansiera projektet, rapporterar Vísir.
Här kan du se webb-tv från Þórshöfn.
Illustration: Kanon arkitektar
Dagens citat
Richard Barley i Wall Street Journal om Islands och Irlands hantering av finanskrisen.
tisdag 21 februari 2012
Tidig ankomst till Island för första flyttfåglarna
Redan den 10 februari sågs vårens första silltrut vid Seltjarnarnes. Arten har inte observerats på Island så tidigt på tio år. Även tretåig mås, skrattmås och havssula har anlänt - men där kan det röra sig om fåglar som har övervintrat.
Flyttfåglarnas ankomst är ett säkert tecken på att varmare och ljusare tider är på väg. En tidig budbärare om vårens annalkande är silltruten. Sedan 2001 har arten observerats första gången för året mellan den 11 februari och den 11 mars. I år blev det alltså en rekordtidig ankomst när en silltrut sågs vid Seltjarnarnes redan den 10 februari, rapporterar Fuglar.
I mars brukar skrattmåsen kunna ses i stora delar av landet.
Havssulan brukar i vanliga fall försvinna från Island i december, men under vintern påträffades ovanligt många exemplar vid Stokksnes öster om Höfn och i Breiðafjörður. Vid Höfn har även skrattmåsen synts till. Tretåig mås har observerats i sydväst. Hos alla tre arterna finns dock enstaka fåglar som inte lämnar Island under vintern.
Flyttfåglarnas ankomst är ett säkert tecken på att varmare och ljusare tider är på väg. En tidig budbärare om vårens annalkande är silltruten. Sedan 2001 har arten observerats första gången för året mellan den 11 februari och den 11 mars. I år blev det alltså en rekordtidig ankomst när en silltrut sågs vid Seltjarnarnes redan den 10 februari, rapporterar Fuglar.
I mars brukar skrattmåsen kunna ses i stora delar av landet.
Havssulan brukar i vanliga fall försvinna från Island i december, men under vintern påträffades ovanligt många exemplar vid Stokksnes öster om Höfn och i Breiðafjörður. Vid Höfn har även skrattmåsen synts till. Tretåig mås har observerats i sydväst. Hos alla tre arterna finns dock enstaka fåglar som inte lämnar Island under vintern.
Ordkrig om makrillfisket - nya sanktionshot mot Island
EU hotar åter med sanktioner mot Island sedan parterna i Reykjavík i förra veckan misslyckats med att komma överens om makrillfisket i Nordostatlanten. Chefsförhandlaren Tómas H. Heiðar avfärdar å sin sida fiskekommissionären Maria Damanakis påståenden om att Island inte försökte nå fram till en uppgörelse. Tvärtom hade EU inget nytt med sig i bagaget till Reykjavík från det senaste mötet i Bergen.
I förra veckan misslyckades ännu en gång Island, Färöarna, Norge och EU att komma överens om gemensamma fångstnivåer för makrillfisket i Nordostatlanten. Parterna beskyllde varandra för fiaskot. EU och Norge hävdade att Island inte visade intresse för att nå ett avtal, medan Island ansåg att Norge och EU saknade kompromissvilja och förståelse för makrillens flytt norrut från unionens vatten.
Från EU har det tidigare talats om sanktioner mot Island om landet inte ger med sig i fisketvisten. Nu hotar flera tunga företrädare åter med sanktioner. Ian Gatt, chef för Scottish Pelagic Fishermen’s Association, säger till Fish News EU att han hoppas att straffåtgärderna förverkligas inom kort:
Árni Þór Sigurðsson, alltingsledamot för Gröna vänstern och ordförande för utrikesnämnden, sade under ett sammanträde i går att landningsförbudet ännu inte införts, men att det är ett hot som ständigt återkommer. Däremot trodde han att även EU inser att alla bojkotter står i strid med internationella avtal.
Frågan är också hur EU ska kunna stoppa isländska fiskeprodukter utan att samtidigt bryta mot EES-avtalet. Tómas H. Heiðar säger i Morgunblaðið att hoten är såväl grundlösa som regelvidriga:
Årets rekommenderade fångst i området är 640 000 ton. I stället väntas - när Färöarna och Island utfärdar ensidiga kvoter - fisket uppgå till omkring 900 000 ton. Island föreslog, när det stod klart att det inte skulle gå att komma överens, att samtliga inblandade skulle minska sitt fiske med 30 procent för att skydda beståndet. Avtalet skulle enbart gälla år 2012 och inte utgöra något riktmärke för framtida förhandlingar. EU och Norge avvisade dock förslaget, skriver Morgunblaðið.
När parterna möttes i Bergen i januari erbjöds Island enligt Fréttablaðið 7 procent av makrillkvoten. Island svarade med ett motförslag på 15 procent vilket förkastades av EU och Norge. Något annat bud kom inte under förhandlingarna i Reykjavík. Enligt Tómas H. Heiðar visar det att det snarare är EU och Norge som inte är intresserat av att förhandla på allvar.
I ett pressmeddelande från fiske- och jordbruksdepartementet beklagas det att det inte gick att nå en överenskommelse. Beskedet från Steingrímur J. Sigfússon är att den kvot som företrädaren Jón Bjarnason utfärdade näst sista dagen på jobbet ligger fast. Island avser alltjämt att fiska 145 000 ton makrill i år, vilket motsvarar cirka 16 procent av den totala fångstkvot som forskarna rekommenderar.
Utrikesminister Össur Skarphéðinsson säger i Fréttablaðið att EU och Norge måste acceptera att makrillen rör sig och att det måste påverka fisket. Han anser att unionen borde ha lyssnat på Islands argument och accepterat kompromissförslaget för att undvika fortsatt överfiske:
Här kan du läsa mer om makrillkriget.
I förra veckan misslyckades ännu en gång Island, Färöarna, Norge och EU att komma överens om gemensamma fångstnivåer för makrillfisket i Nordostatlanten. Parterna beskyllde varandra för fiaskot. EU och Norge hävdade att Island inte visade intresse för att nå ett avtal, medan Island ansåg att Norge och EU saknade kompromissvilja och förståelse för makrillens flytt norrut från unionens vatten.
Från EU har det tidigare talats om sanktioner mot Island om landet inte ger med sig i fisketvisten. Nu hotar flera tunga företrädare åter med sanktioner. Ian Gatt, chef för Scottish Pelagic Fishermen’s Association, säger till Fish News EU att han hoppas att straffåtgärderna förverkligas inom kort:
"We know the European Parliament is making good progress with the sanction proposal but it will also need European fisheries ministers to endorse the sanction measures. Given that the UK is the largest stakeholder in the mackerel fishery, we call upon Scots fisheries secretary Richard Lochhead and UK fisheries minister Richard Benyon to throw their full weight behind this and ensure that sanctions are in place before these fisheries commence."Den irländske europaparlamentarikern Pat the Cope Gallagher har av EU fått uppdraget att utreda möjligheter till sanktioner mot icke-medlemmar som enligt unionen ägnar sig åt ohållbart fiske. Han säger i ett pressmeddelande att unionen kommer att agera för att straffa Island:
"The European Parliament will not be found wanting when it comes to the introduction of tough measures against non EU countries engaged in unsustainable and reckless fishing practices. ... I will propose to the Fisheries Committee when we meet on the 29th of February to go further than the Commission proposal so as to include all fish and fishery products as it appears that the talks may once more end without agreement. ... I sincerely hope that the proposed measures will never be used. However, these new measures will result in serious economic consequences for countries that play Russian roulette with our shared resources."Irlands fiskeminister, Simon Coveney, avfärdar i Irish Examiner Islands förhandlingskrav som orealistiska. Han ser också förhandlingsfiaskot mot bakgrund av att Island ansökt om EU-medlemskap:
"It is completely unacceptable that a candidate country for EU accession would behave in this manner, gravely endangering jobs and livelihoods in a neighbouring EU state."EU hotar alltså med en total bojkott av isländska fiskeprodukter. Norge och EU har tidigare diskuterat landningsförbud för isländsk makrill, en åtgärd som knappast ger någon effekt eftersom isländska fartyg inte landat makrill inom EU eller Norge. Sådana åtgärder är också tillåtna inom ramarna för EES-avtalet när det gäller arter som det inte finns några internationellt vedertagna kvoter för.
Árni Þór Sigurðsson, alltingsledamot för Gröna vänstern och ordförande för utrikesnämnden, sade under ett sammanträde i går att landningsförbudet ännu inte införts, men att det är ett hot som ständigt återkommer. Däremot trodde han att även EU inser att alla bojkotter står i strid med internationella avtal.
Frågan är också hur EU ska kunna stoppa isländska fiskeprodukter utan att samtidigt bryta mot EES-avtalet. Tómas H. Heiðar säger i Morgunblaðið att hoten är såväl grundlösa som regelvidriga:
"Det finns ingen grund för att tillgripa handelsåtgärder mot islänningar på grund av dess makrillfiske. Parterna bör koncentrera sig på att finna en rättvis lösning på makrilltvisten som tar hänsyn till allas legitima intressen. Detta innefattar bland annat att ta full hänsyn till makrillbeståndets totalförändrade rörelsemönster, och det är väl bekant att den årligen i mycket större utsträckning rör sig i nordväst i isländska vatten på jakt efter föda och har betydande inverkan på ekosystemet."Tómas H. Heiðar kallar i Fréttablaðið Maria Damanakis påståenden om att Island inte eftersträvat en överenskommelse för "absurda". Han hävdar vidare att EU inte tar ansvar för makrillfisket när unionens utgångspunkt är att Norge och EU ska ha minst 90 procent av den totala fångstkvoten, och där Island, Färöarna och Ryssland sedan ska göra upp om det som blir över.
Årets rekommenderade fångst i området är 640 000 ton. I stället väntas - när Färöarna och Island utfärdar ensidiga kvoter - fisket uppgå till omkring 900 000 ton. Island föreslog, när det stod klart att det inte skulle gå att komma överens, att samtliga inblandade skulle minska sitt fiske med 30 procent för att skydda beståndet. Avtalet skulle enbart gälla år 2012 och inte utgöra något riktmärke för framtida förhandlingar. EU och Norge avvisade dock förslaget, skriver Morgunblaðið.
När parterna möttes i Bergen i januari erbjöds Island enligt Fréttablaðið 7 procent av makrillkvoten. Island svarade med ett motförslag på 15 procent vilket förkastades av EU och Norge. Något annat bud kom inte under förhandlingarna i Reykjavík. Enligt Tómas H. Heiðar visar det att det snarare är EU och Norge som inte är intresserat av att förhandla på allvar.
I ett pressmeddelande från fiske- och jordbruksdepartementet beklagas det att det inte gick att nå en överenskommelse. Beskedet från Steingrímur J. Sigfússon är att den kvot som företrädaren Jón Bjarnason utfärdade näst sista dagen på jobbet ligger fast. Island avser alltjämt att fiska 145 000 ton makrill i år, vilket motsvarar cirka 16 procent av den totala fångstkvot som forskarna rekommenderar.
Utrikesminister Össur Skarphéðinsson säger i Fréttablaðið att EU och Norge måste acceptera att makrillen rör sig och att det måste påverka fisket. Han anser att unionen borde ha lyssnat på Islands argument och accepterat kompromissförslaget för att undvika fortsatt överfiske:
"Varför är våra krav, eller önskemål, om fiske orimliga mot bakgrund av detta? Man får inte glömma att makrillen inte kommer hit gratis. Den äter mycket av andra bestånd och minskar dess produktionskapacitet. Detta har inverkan på andra arter."Makrillen är nu den näst viktigaste arten för den isländska fiskeindustrin efter torsken. Nesfiskur i Garður satsar nu 300 miljoner isländska kronor på att bygga ut anläggningen för att kunna ta hand om all makrill. Företaget har 300 anställda och nio båtar i Garður och Sandgerði. Utbyggnaden ska vara klar i mars, rapporterar Vísir.
Här kan du läsa mer om makrillkriget.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)