onsdag 22 februari 2012

Allt fler läser isländska som andraspråk

Undervisningen i isländska som andraspråk har ökat kraftigt under de senaste åren. Flest elever med annat modersmål finns på Suðurnes. I vissa skolor har minst 15 procent av eleverna ett annat modersmål än isländska. I regionen får i snitt 7,9 procent bidrag till undervisning i isländska.

År 2011 hade 6,6 procent av invånarna utländskt medborgarskap. Som jämförelse var andelen 3,1 procent år 2001, 2,1 procent år 1991 och 1,4 procent år 1980. Invandringen till Island tog fart i och med EES-avtalet och det ekonomiska uppsvinget. Den största andelen utländska medborgare, 7,6 procent, fanns år 2009. Under många år hade tusentals flyttat till Island för att arbeta. När krisen kom stannade många samtidigt som många islänningar lämnade landet för att söka jobb på annat håll.

Att Island ganska nyligen blivit ett mångkulturellt land återspeglar sig i att det tidigare inte förekommit någon omfattande undervisning i isländska som andraspråk i skolorna. Under 2011 studerade 1 612 utländska elever isländska i grundskolan. Utslaget över hela landet innebär det att var tjugofemte elev har ett annat modersmål och läser isländska som andraspråk.

På Suðurnes får nu regionens tio skolor bidrag öronmärkt för sådan undervisning för 7,9 procent av eleverna. Det verkliga antalet elever med annat modersmål är dock sannolikt betydligt högre. I Gerðaskóli i Garður ges exempelvis bidrag för tolv elever, medan lärarna enligt Morgunblaðið uppskattar antalet elever med annat modersmål till 46.

I regionens fem kommuner, Reykjanesbær, Grindavík, Sandgerði, Garður och Vogar, har mellan 7 och 13,2 procent av invånarna utländskt medborgarskap. Andelen är högst i Sandgerði och lägst i Vogar.

På Suðurnes läser 246 elever isländska som andraspråk. Polska är det i särklass vanligaste modersmålet. Av totalt 160 andraspråksstuderande elever i Reykjanesbær har 72 polsk bakgrund. Andra vanliga ursprungsländer är Filippinerna, Litauen, Thailand och Vietnam, skriver Morgunblaðið.

Unnur G. Kristjánsdóttir är lärare i isländska som andraspråk vid Holtaskóli i Reykjanesbær. Hon säger i Morgunblaðið att hon är nöjd med det stöd som kommunen ger till undervisningen:
"Min uppfattning är att vi får utmärkt stöd för undervisningen i skolorna. Jag har haft från 25 och upp till 30 elever under de senaste åren och det har inte minskat på något sätt efter kraschen. Tvärtom har det exempelvis ökat i Sandgerði efter kraschen. Deras familjer har kommit för att stanna. Naturligtvis finns det alltid rörlighet bland folket men det kommer alltid någon ny i stället."
Liksom för de isländska eleverna är resultatspridningen stor. En skillnad är dock enligt Unnur G. Kristjánsdóttir att det bland dem som inte har isländska som modersmål finns färre genomsnittselever. Många klarar skolan galant medan andra har det betydligt tuffare:
"Om vi tar matematik som exempel är det ofta svårare att lyckas när vissa begrepp saknas i språket. Men många utländska elever är mycket bra. Vissa av dem tillhör faktiskt våra bästa elever. Jag minns två barn som var bäst i isländska och matematik i sin klass trots att isländska inte var deras modersmål. Det finns få genomsnittselever i denna grupp. Antingen går det mycket bra för dem eller så behöver de hjälp. Bakom dem finns kanske högutbildade föräldrar som utnyttjar att vi erbjuder god undervisning."
Här kan du läsa mer om språkundervisning på Island.