Berättelsen om enstöringen på Hjallkárseyri

Vägen över Dynjandisheiði är en av Islands både vackraste och ödsligaste. På många, långa, snirkliga mil finns som enda bebyggelse bara några arbetarbostäder vid kraftverket i Mjólká i Västfjordarna. Men så har det inte alltid varit. Länge bodde Hákon Sturluson på Hjallkárseyri på norra sidan Arnarfjörður.

Under vintern är riksvägen oframkomlig, något som inte uppskattas av de boende i regionen. Men Hákon Sturluson, en av Islands mest kända enstöringar, var ett undantag.

Hjallkárseyri, beläget mitt emellan Mjólká och Hrafnseyri, bestod av ett par avancerade skjul. Hákon Sturluson hade får, hund, fiskade och jagade räv. Han sade sig aldrig lyssna på annat på radion än väderleksrapporten, men hade också starka åsikter om den tunga industrin som han dömde ut som miljöförstörande galenskap. I stället borde, menade han, islänningarna vara nöjda med sitt. Hákon Sturluson brydde sig aldrig om att skaffa någon telefon utan ville hellre känna sig fri. Därför uppskattade han inte heller när vägen öppnades - eftersom det innebar trafik in på knuten.

Ómar Ragnarsson besökte Hákon Sturluson år 1984. Det ville sig inte bättre än att han drabbades av en hjärtattack medan RÚV var på plats och filmade. När väl ambulansen kom för att köra Hákon Sturluson till sjukhuset i Ísafjörður vägrade han att lägga sig på båren. Det slutade med att han satte sig bredvid chauffören medan läkaren fick ligga på båren under den drygt timslånga resan. Du ser reportaget ovan.

Här kan du läsa mer om Dynjandisheiði.