tisdag 14 februari 2012

Dramatisk ökning av hjälpsökande i jul

Dubbelt så många sökte bistånd i form av mat från Fjölskylduhjálp Íslands i december. Matkassarna räckte inte till alla trots att organisationen vid flera tillfällen uppmanade till nya gåvor. Många av dem som nu vände sig till Fjölskylduhjálp Íslands var äldre.

Även om krisen är på väg förbi, arbetslösheten minskar och tillväxten ökar finns alltjämt tusentals isländska hushåll som varje månad kämpar för att få pengarna att räcka till. Att de ekonomiska svårigheterna är stora visar tillströmningen av hjälpsökande till Fjölskylduhjálp Íslands under december.

Under december 2010 sökte 5 000 personer bistånd av organisationen. Samma månad i år uppgick antalet hjälpsökande till 9 900 personer. Den största ökningen fanns bland personer som fyllt 65 år.

Om inte förråden ständigt hade tagit slut hade Fjölskylduhjálp Íslands sannolikt delat ut ytterligare hundratals eller tusentals matkassar. Inför julen tvingades organisationen vid flera tillfällen avvisa hjälpsökande eftersom maten inte räckte åt alla. Köerna utanför lokalerna i Reykjavík ringlade långa.

Ásgerður Flosadóttir, en av de fem kvinnor som år 2003 grundade organisationen, säger i ett pressmeddelande att behovet fortfarande är stort och att hon är oroad över att så många hushåll inte har råd med det nödvändigaste. Ásgerður Flosadóttir räknar också med att ännu fler kommer att be om bistånd i år:
"Vi tror att detta bara är toppen på isberget eftersom det ute i samhället finns tusentals individer som inte får det att gå ihop varje månad, men som inte kommer sig för att söka hjälp och så dem som inte har möjlighet att komma, och vi känner till några exempel där individer i dagar livnär sig nästan enbart på vatten. Vi känner stor oro över den mentala hälsan hos människor som lever på dessa villkor."
Hittills har 3 823 personer ansökt om skuldsanering. Det betyder enligt Vísir att ungefär 3 procent av de isländska hushållen inte ser några andra möjligheter att få ekonomin att gå ihop än att försöka få till stånd nedskrivningar av skulder. I dagsläget har knappt var tionde nått en uppgörelse om skuldsanering med banker och kreditinstitut.

De som vänder sig till ombudsmannen för skuldsatta var dock färre i december, medan antalet ökar under januari. Svanborg Sigmarsdóttir förklarar det med att många lägger privatekonomin åt sidan i juletid, men ser över läget på nytt efter årsskiftet, rapporterar Vísir.

Mellan åren 2008 och 2011 gick enligt Morgunblaðið 599 islänningar i personlig konkurs. Det största antalet, 177 konkurser, noterades förra året. Siffrorna behöver inte nödvändigtvis indikera att fler har ekonomiska problem. Konkurslagstiftningen har förändrats och på den som går i personlig konkurs skrivs alla skulder av efter två år. Det gör att konkurs för vissa kan vara mer gynnsamt än skuldsanering.

Här kan du läsa mer om Fjölskylduhjálp Íslands.