Det såg länge tveksamt ut om regeringen skulle hinna lägga fram ett förslag om en folkomröstning före påsk. Så blev det visserligen, men det togs upp i parlamentet först denna vecka. Den tiden visade sig inte tillräcklig för att hinna avgöra frågan.
Folkomröstningen skulle hållas den 30 juni samtidigt som sommarens presidentval. En sådan folkomröstning ska enligt lag utlysas tre månader innan den äger rum. Den fristen löpte ut vid midnatt - och då beslutade talmannen Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir att avbryta gårdagens nattmangling i alltinget och skjuta på det sista av debatten.
Tonen mellan lägrena var i går kväll allt annat än vänlig. Socialdemokraternas Magnús Orri Schram gick en halvtimme före midnatt upp i talarstolen och sade att samtliga partier hade varit beredda att skynda på för att kunna rösta i frågan under gårdagen - men Självständighetspartiet hade tvärtom valt att förhala debatten för att försöka förhindra folkomröstningen. Självständighetspartiets gruppledare Ragnheiður Elín Árnadóttir menade att regeringen enbart hade sig själv att skylla för att förslaget inte hann behandlas i tid. Även partiledaren Bjarni Benediktsson attackerade regeringen som han menade inte vågade diskutera de politiska sakfrågorna i det egna förslaget.
Ordkriget fortsatte när socialdemokraten Helgi Hjörvar i talarstolen tog upp möjligheten att ändra den lag som säger att folkomröstningen ska utlysas med tre månaders varsel. En sådan motion har sedan tidigare lagts av framstegspartisten Vigdís Hauksdóttir. Den går ut på att kompletterande frågor ska kunna ställas med kortare varsel om ett allmänt val redan är utlyst.
Självständighetspartisten Jón Gunnarsson påminde regeringen om att den tidigare varken velat folkomrösta om Icesave-avtalen eller EU-frågan. Stämningen blev sedan inte bättre när han anklagade den rödgröna koalitionen för att delvis bestå av kommunister med bristande respekt för de demokratiska spelreglerna:
"Har det i detta samhälle bara inte blivit så att när demokratin och kommunismen möts så ska demokratin ge vika? Är det inte så det blivit? Det är nämligen exakt vad som händer här. När demokratin och kommunismen möts ska demokratin ge vika. Det är kommunisterna i denna regering som uppträder så i debatten om republikens grundlag."Rörelsens Birgitta Jónsdóttir ansåg på Facebook att utgången var sorglig samt att den borgerliga oppositionen visade bristande respekt för demokratin och alltinget och därför borde skämmas. Hon menade också att det var uppenbart att vissa alltingsledamöter försökt stoppa frågan från att avgöras.
Att regeringens förslag inte skulle hinna fram var dock inte helt oväntat. Efter att förslaget fick majoritet efter fem månader i nämnden fick det nämligen inte tillräckligt stöd för någon prioriterad expressbehandling i alltinget. Vid voteringen den 21 mars röstade 30 ledamöter för och 20 emot - vilket inte gav den tvåtredjedelsmajoritet som krävdes.
Socialdemokraten Valgerður Bjarnadóttir uppmanade då ledamöterna att "inte vara rädda för folket i landet". Bjarni Benediktsson ansåg dock att det var rimligt att parlamentet fick mer tid att sätta sig in i förslaget. Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kritiserade de många oklarheterna kring folkomröstningen - han menade att frågorna var luddigt formulerade och att väljarna inte visste vad utgången i omröstningen skulle innebära.
Redan tidigare i veckan väckte folkomröstningen heta känslor i alltinget. Debatten pågick i tisdags till långt in på småtimmarna. Men det blev aldrig någon omröstning om att skicka förslaget vidare för ny beredning i nämnden - trots tidsfrister som ständigt förlängdes av Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir. De 32 ledamöter som krävdes dök nämligen aldrig upp.
Regeringspartierna anklagade Ragnheiður Elín Árnadóttir även för detta, men hon menade att hon visst meddelat sina ledamöter om voteringen. Framstegspartiets Eygló Harðardóttir var en av dem som inte sade sig ha fått kännedom om omröstningen och menade att hon skulle ha dykt upp vilken tid som helst på dygnet för att rösta i en så viktig fråga. Hon menade även att Ragnheiður Elín Árnadóttirs agerande rimmade illa med självständighetspartisternas uppmaningar om samråd och samförstånd i frågan om en ny konstitution.
Vigdís Hauksdóttir ville i en annan motion även se att folkomröstningen skulle kompletteras med en fråga, nämligen om Island skulle avbryta eller fortsätta förhandlingarna om EU-medlemskap. Grundlagsrådsledamoten Eiríkur Bergmann Einarsson backade upp förslaget. Han motiverade på Facebook ställningstagandet med att om det inte ens fanns majoritet för att förhandla fanns det heller ingen anledning att fortsätta. Om islänningarna däremot skulle rösta för att inte dra tillbaka ansökan om EU-medlemskap skulle det ge förhandlarna ett starkare demokratiskt ombud.
En av punkterna i grundlagsrådets förslag är om en viss del av väljarna ska kunna tvinga fram en folkomröstning i en viss fråga. Självständighetspartiets Pétur H. Blöndal sade i alltinget att det i stället hade varit lämpligare om en viss andel hade kunnat tvinga parlamentet att upplösas. Detta skulle antingen leda till en ny regering eller till nyval. Pétur H. Blöndal menade att detta skulle vara ett starkare demokratiskt instrument.
Regeringens förslag har inte bara fått kritik från den borgerliga oppositionen. Även de frågor som väljarna skulle ta ställning till har kritiserats. Statsvetaren Stefanía Óskarsdóttir har efterlyst fler sakpolitiska frågor samt förklaringar av nyckelbegrepp som naturtillgångar. Den isländska valmyndigheten Landskjörstjórn har även haft flera invändningar mot formuleringarna. De har i flera fall ansetts vara otydliga och öppna för tolkning, skriver Morgunblaðið.
Regeringen har tidigare sagt att folkomröstningen om en ny grundlag äger rum i höst om det inte blir i sommar. Något sådant förslag har dock ännu inte lagts.
Här kan du läsa mer om folkomröstningen.
