onsdag 21 mars 2012

Isländska vulkanutbrott hot mot brittisk säkerhet

Vulkanutbrott på Island är ett hot mot Storbritanniens nationella säkerhet. Faran uppenbarades i samband med eruptionen vid Eyjafjallajökull - men det är ett utbrott som spyr ut giftiga gaser på samma sätt som Laki gjorde under 1700-talet som utgör den största risken. Det framgår i en ny rapport från regeringens National Risk Register for Civil Emergencies.

Våren 2010 stoppade Eyjafjallajökull flygtrafiken i stora delar av Europa. Ett år senare orsakade Grímsvötn mindre störningar i lufttrafiken. Gemensamt för bägge vulkanerna var att askmolnet spred sig över de brittiska öarna.

Eyjafjallajökulls utbrott fick de brittiska myndigheterna att omvärdera riskerna med vulkanutbrott på Island. Både Eyjafjallajökull och Grímsvötn var dock förhållandevis beskedliga - askan var inte särskilt giftig och föll inte i större mängder utanför Island.

Denna typ av utbrott är enligt National Risk Register for Civil Emergencies den vanligaste. Den för visserligen med sig mindre hälsorisker och kan även påverka kommunikationer och miljö, men betydligt farligare är utbrott som skapar giftiga gaser som svaveldioxid. Och denna typ av utbrott kan däremot få stora konsekvenser både för människor, djur och natur.

I rapporten nämns Lakis och Grímsvötns utbrott 1783 som exempel. Under närmare ett år spred vulkanen svaveldioxid, fluor och klor över stora delar av Europa. Utbredd missväxt, svält och massdöd var konsekvenserna. Ett sådant utbrott klassas nu som ett av de största hoten mot den nationella säkerheten.

Ett liknande utbrott skulle i dag närmast lamslå flygtrafiken. På högre höjder skulle nämligen halterna av svaveldioxid sannolikt vara dödliga. Ett sådant utbrott skulle enligt rapporten därför tvinga fram ett betydligt mer omfattande stopp för flygtrafiken än vad Eyjafjallajökull gjorde.

Efter Eyjafjallajökull finns nu en helt annan medvetenhet om och förberedelse för vulkanutbrott som påverkar flyget. Kunskapen har, skriver National Risk Register for Civil Emergencies, förbättrats och är föremål för ytterligare forskning. Men i dagsläget finns inget motmedel mot varken vulkanaska eller de giftgaser som kan skapas vid utbrott.

Andra risker med ett utbrott av Lakitypen är också konsekvenser för folkhälsan samt för jordbruk, djur, natur och miljö. I synnerhet känsliga ekosystem skulle kunna påverkas allvarligt av stora mängder svaveldioxid, klor eller fluor.

En brittisk forskarstudie visade nyligen att Lakis utbrott år 1783 i dag hade krävt 142 000 människoliv i Europa. Läs mer om studien här.