Geir H. Haarde bröt mot grundlagen när han inte diskuterade de bistra utsikterna på finansmarknaderna med regeringen. Därför fälls den tidigare statsministern av en oenig landsdomstol på en av fyra åtalspunkter. Men han slipper straff och får advokatkostnaderna betalda. Geir H. Haarde kallar domslutet för ett nederlag för de politiker som röstade för åtalet - och uppmanar samtliga att avgå.
I går eftermiddag kom domen mot Geir H. Haarde. Nio av femton domare anser att han bröt mot grundlagens sjuttonde paragraf när han inte sammankallade regeringen för att diskutera läget för de isländska affärsbankerna. Sådana möten ska enligt
konstitutionen hållas om politiska frågor av stor vikt.
Den 7 februari 2008 fick Geir H. Haarde de första varningssignalerna. Vid ett möte med ledningen för Seðlabanki Íslands skissade de en dyster framtidsvision för bankerna. Om inte tillgången till kapital förbättrades skulle de inom kort kunna stå inför stora svårigheter. Vid mötet närvarade finansministern Árni M. Mathiesen och utrikesministern Ingibjörg Sólrún Gísladóttir, men inte finansmarknadsministern Björgvin G. Sigurðsson.
I domen heter det att det var förståeligt av politiska skäl att Geir H. Haarde lät Ingibjörg Sólrún Gísladóttir, ledare för koalitionspartnern Socialdemokraterna, närvara vid mötet i stället för fackministern. Men att inte Björgvin G. Sigurðsson informerades om centralbankens farhågor rörande hans ansvarsområde står enligt en majoritet av rätten i strid med grundlagen. I stället dröjde det ända till hösten 2008 och dagen innan Glitnirs fall tills bankerna blev föremål för ett regeringssammanträde.
Landsdomstolen gör en ganska snäv tolkning av konstitutionen. Inför rätten vittnade samtliga berörda statsråd - däribland Björgvin G. Sigurðsson - om att utvecklingen på finansmarknaderna var föremål för ständiga informella diskussioner och att utbytet av upplysningar var kontinuerligt. Landsdomstolen anser att detta inte var tillräckligt, och slår därmed även ned på den praxis som inte bara under Geir H. Haarde har präglat regeringsarbetet.
Om regeringen skulle ha försökt avvärja kraschen hade det varit nödvändigt att inleda detta omedelbart när koalitionen mellan Socialdemokraterna och Självständighetspartiet tog makten våren 2007. Genom att inte slå in på en annan väg redan där hade utvecklingen gått för långt när de första rapporterna om väntade svårigheter började att sippra in. Den tilltagande informationsströmmen borde enligt domen åtminstone fått Geir H. Haarde att sammankalla regeringen för att diskutera läget.
Domstolen riktar samtidigt kritik mot ledningen för Seðlabanki Íslands. Redan i november 2007 kom de första signalerna på att tillgången till krediter var på väg att strypas för de isländska bankerna. Några månader senare fördes inte information vidare till regeringen om allt sämre möjligheter för Landsbanki att låna upp kapital och marknadens frostnupna intresse för Glitnirs obligationer. Detta var enligt domen avgörande upplysningar som borde ha berättats för Geir H. Haarde.
På de tre tunga åtalspunkterna frias den tidigare regeringschefen. Geir H. Haarde kan - ett beslut som hela rätten ställer sig bakom men med olika motiveringar - inte ses som skyldig till att bankerna inte bantade sina balansräkningar eller att flytten av Landsbankis verksamhet i Storbritannien till ett brittiskt dotterbolag aldrig genomfördes. Det fanns heller inga belägg för att arbetsgruppen om finansiell stabilitet inte skulle ha fungerat som tänkt.
I ett
uttalande, som Geir H. Haarde också läste upp direkt efter att domen avkunnats, kallar han domen komisk och absurd. Han anklagar domstolen för att ha vikit ned sig för politiska påtryckningar som krävde att han skulle fällas på åtminstone en punkt. Annars hade alla turerna kring rättsprocessen framstått som omotiverade och löjeväckande. Geir H. Haarde överväger även att pröva domen vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
Försvararen Andri Árnason säger till
Morgunblaðið att det visserligen är glädjande att Geir H. Haarde frikänts från alla anklagelser med koppling till finanskraschen. Han menar även att det är underligt att fälla den förre statsministern för en formalitet samtidigt som det inte råder några tvivel om att frågan många gånger varit uppe för diskussion i regeringen.
Partikamraterna inom Självständighetspartiet dömde som väntat ut domen. Statsvetaren Hannes Hólmsteinn Gissurarson skriver i
Pressan att beslutet att fälla Geir H. Haarde på en punkt är absurt. Förre justitieministern Björn Bjarnason skriver i ett
blogginlägg att rättsprocessen präglats av politisk fanatism. Árni M. Mathiesen säger i
Morgunblaðið att utgången är en stor seger för Geir H. Haarde. Samma uppfattning har nuvarande partiledaren Bjarni Benediktsson, uppger
Morgunblaðið.
Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir säger till
DV att utgången var väntad eftersom hon aldrig ansett att det fanns tillräckligt underlag för ett åtal mot Geir H. Haarde. Däremot anser hon att hans kommentarer om landsdomstolen som ett instrument för politisk hämnd är osmakliga.
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Framstegspartiet, beskriver i
Morgunblaðið beslutet att fälla Geir H. Haarde för brott mot grundlagen som underligt. Det råder enligt honom inget tvivel om att utvecklingen på finansmarknaderna diskuterats i regeringen. Även om frågan inte formellt fanns på dagordningen var det inte så att någon försökte tysta en sådan debatt. Partikamraten Eygló Harðardóttir anser däremot att brottet mot grundlagen var den tyngsta och tydligaste åtalspunkten och att domen i detta avseende var riktig, skriver
Fréttablaðið.
Geir H. Haarde slipper alltså straff. Han får också advokatkostnader på 24 miljoner isländska kronor betalda. I sitt uttalande sade han att försvarets kostnader uppgår till omkring 40 miljoner. Anna Kristín Traustadóttir, en av personerna bakom
Málsvörn, säger dock till
DV att hon tror att organisationens insamling till stöd för Geir H. Haarde täcker mellanskillnaden.
Här kan du läsa mer om rättegången och
här domen i sin helhet.
