söndag 29 april 2012

Två av tre positiva till ny isländsk grundlag

Två av tre islänningar är positiva till grundlagsrådets förslag till en ny konstitution. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR. Regeringens mål är alltjämt att medborgarna ska få ta ställning till förslaget i en rådgivande folkomröstning. Besked väntas under nästa vecka.

Den rödgröna koalitionens mål var att folkomrösta om förslaget till ny grundlag samtidigt som sommarens presidentval. Men när frågan väl togs upp i alltinget var det under stark tidspress - och debatten hann inte slutföras förrän tidsfristen för att utlysa en folkomröstning hade löpt ut.

Regeringen skyllde misslyckandet på förhalningstaktik från den borgerliga oppositionen, som i sin tur hävdade att de rödgröna i sista minuten försökte pressa fram ett beslut som inte föregåtts av diskussioner om sakfrågorna i förslaget.

Regeringens mål är nu att folkomröstningen, som blir rådgivande, i stället ska ske i höst. Besked väntas komma under nästa vecka.

Hela 66,1 procent är enligt MMR:s undersökning positiva till huvuddragen i grundlagsrådets förslag till ny konstitution, medan 33,9 procent är emot utkastet. Kvinnor, låginkomsttagare, personer bosatta i Reykjavíkområdet och som har fyllt 30 år är mer positiva än genomsnittet. Motståndet är mest utbrett bland män, höginkomsttagare och personer bosatta på landsbygden.

Åsikterna följer också i hög grad partisympatierna. Av de väljare som sympatiserar med regeringen är 95,2 procent för förslaget. Hos dem som inte ger sitt stöd till vänsterkoalitionen är bara 48 procent positiva. Lägst är stödet bland Självständighetspartiets anhängare, där bara 27,1 procent är för förändringarna.

I folkomröstningen är det tänkt att islänningarna ska få ta ställning till fem av huvuddragen i grundlagsrådets förslag. Störst är stödet - hela 86,9 procent - för att en viss andel av befolkningen ska kunna kräva att en viss fråga avgörs i en folkomröstning. 86 procent anser att naturresurser ska vara i allmän ägo, 84,2 procent är för ökat personval till alltinget, 77,4 procent vill att viktningen av landsbygdsröster ska slopas vid allmänna val och varje röst därmed bli lika mycket värd, och 44,6 procent vill inte att några förändringar ska ske i förhållandet mellan kyrkan och staten.

Här kan du läsa mer om den planerade folkomröstningen.