Segrade med Island i solnedgång

En film sammansatt av några av de 38 000 fotografier som amerikanen Joe Capra tog under sjutton dagar på Island belönades nyligen med 10 000 dollar i en tävling utlyst av Citizen Global och National Geographic. De flesta av bilderna togs vid solnedgång. Några av platserna som dyker upp i videon ovan är Mývatn, Jökulsárlón, Gullfoss och Reynisdrangar.

Nytt försök stoppa Islands ansökan om EU-medlemskap

Island ska dra tillbaka ansökan om EU-medlemskap och inte söka på nytt förrän medborgarna själva tar ett sådant beslut genom en folkomröstning. Det föreslår politiske vilden Atli Gíslason och Gröna vänsterns Jón Bjarnason i en motion. Samtidigt medger partiordföranden Steingrímur J. Sigfússon att förhandlingarna hittills varit en besvikelse. Han vill att samtalen om de svåraste frågorna inleds så snart som möjligt.

I alltinget misslyckades den borgerliga oppositionen nyligen att tvinga fram en folkomröstning om huruvida Islands förhandlingar om EU-medlemskap ska fortsätta eller avbrytas. Inom Gröna vänstern röstade flera tunga namn, som statsråden Ögmundur Jónasson och Svandís Svavarsdóttir, emot oppositionens förslag - trots att de förespråkar en sådan folkomröstning senast i samband med vårens alltingsval. De enda som gick emot regeringens linje var Jón Bjarnason och Guðfríður Lilja Grétarsdóttir.

Steingrímur J. Sigfússon fick i alltinget nyligen frågan av Framstegspartiets Gunnar Bragi Sveinsson hur han såg på partikamraternas syn på förhandlingarna. Han svarade att förhandlingarna hittills varit en besvikelse eftersom de gått mycket långsammare än väntat och utan att leda till några konkreta resultat. När de inleddes trodde ingen att de inte skulle kunna slutföras under denna mandatperiod.

Till skillnad från flera av sina partikamrater vill Steingrímur J. Sigfússon invänta ett färdigt avtal innan det är dags att utlysa en folkomröstning. Men han vill också börja förhandla om de svåraste avsnitten redan nu, som fisket, lantbruket, livsmedelssäkerheten och skyddstullarna.

Atli Gíslason och Jón Bjarnason försöker nu åter samla en majoritet bakom sig i alltinget för att stoppa förhandlingarna om EU-medlemskap genom att återkalla Islands ansökan. Den ska sedan inte kunna förnyas utan att en majoritet av islänningarna tar ställning för det genom en folkomröstning.

Som skäl anger de att förhandlingarna med EU har visat sig kräva långtgående anpassning till unionens regelverk, vilket de anser går utanför det mandat som alltingets ja till att inleda förhandlingar innebar. Jón Bjarnason och Atli Gíslason hävdar vidare att EU heller inte gett korrekt information om vilka eftergifter som skulle krävas redan som kandidatland.

Unionens agerande i makrillkriget och Icesave-tvisten nämns som ytterligare två tunga skäl att avbryta förhandlingarna. De anser att EU visat sin sanna natur genom att med hot om sanktioner och politiska påtryckningar försöka tvinga en liten nation på knä. Jón Bjarnason och Atli Gíslason anser dessutom att EU försöker köpa popularitet genom bidrag.

De argumenterar även för att den union som Island ansökte om medlemskap i för tre år sedan inte längre är samma organisation. Den ekonomiska krisen har inte bara visat eurons bräcklighet, utan också fått EU att gå in i ett mer långtgående samarbete där alltmer av den ekonomiska politiken styrs från Bryssel. Detta anser Jón Bjarnason och Atli Gíslason är oacceptabelt för en nation som Island.

Motionen är mer långtgående i sina krav än den motion inlämnad av framstegspartisten Vigdís Hauksdóttir som nyligen fälldes av en majoritet i parlamentet. Den har därmed i dagsläget ytterst små möjligheter att nå framgång. Men den säger att EU-motståndarna inte har gett upp och att de med alla medel kommer att försöka stoppa alla försök att närma sig unionen. Och ju närmare alltingsvalet kommer, desto större blir sannolikheten att fler inom Gröna vänstern gör uppror mot regeringens linje.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Poliser anmäls - både utredde och jobbade för Milestone

Poliserna utredde misstänkt brottslighet inom finansbolaget Milestone - och arbetade samtidigt på uppdrag av företaget. Nu misstänks de två männen för brott mot tystnadsplikten. Åklagaren tror dock inte att poliserna har förstört de brottsutredningar som pågår med koppling till Milestone. Det uppger Sérstakur saksóknari i ett pressmeddelande.

De två utredarna, bägge specialiserade på ekonomisk brottslighet och juridik, lånades ut från polisen i Reykjavík till specialåklagaren år 2009. Där arbetade de med att utreda misstänkt brottslighet inom bröderna Wernerssons finansbolag Milestone och försäkringsbolaget Sjóvá.

Vid årsskiftet valde poliserna att sluta och i stället starta eget som privata rådgivare, en verksamhet de gradvis påbörjade vid sidan om arbetet för polisen. En av de första klienterna, som raggades upp i september 2011, var just Milestone. Till priset av 30 miljoner isländska kronor sålde männen genom egna bolaget Pars Per Pars en sjuttonsidig rapport till företagets konkursbo, rapporterar DV.

Inom loppet av tio veckor fakturerade männen Milestone för 577 arbetstimmar. Samtidigt var de alltjämt heltidsanställda som brottsutredare.

En annan kund var just specialåklagarämbetet. När åtalet mot Glitnirs tidigare vd Lárus Welding och ytterligare en före detta toppchef i banken tingfästes i januari i år bistod de bägge männen enligt Fréttablaðið åklagarsidan, då inhyrda som konsulter. Åtalet gäller Glitnirs utlåning till just Milestone-sfären.

Konkursförvaltaren har godkänt fordringar på 75 miljarder isländska kronor. Ytterligare fordringar på konkursboet uppgår till omkring 20 miljarder. Dessa krav väntas prövas i domstol. Klart är dock att fordringsägarna inte kommer att få mycket tillbaka - Milestone är närmast barskrapat och återhämtningen väntas ligga mellan 2 och 5 procent, uppger Morgunblaðið.

Milestone ska ha haft uppfattningen att de bägge männen hade tillåtelse från åklagaren att även ta uppdrag för finansbolagets räkning. I rapporten granskar männen bland annat Milestones ekonomiska situation - något som enligt åklagaren skett med hjälp av uppgifter som de kom över under sitt arbete som brottsutredare. Där framförs bland annat misstankar om att Milestone från senhösten 2007 finansierade avbetalningar på lån genom olagliga metoder, skriver Morgunblaðið.

Efter att poliserna sagt upp sig väcktes misstankar om att de genom rapporten hade sålt information till Milestone som de hade fått tillgång till genom sitt arbete som brottsutredare. Bägge misstänks nu därför för brott mot tystnadsplikten. Åklagaren befarar att de har fört vidare sekretessbelagda upplysningar till tredje part.

Misstankarna utreds nu av riksåklagaren. Brott mot tystnadsplikten kan ge upp till tre års fängelse. Om händelsen skulle leda fram till åtal vore det första gången i Islands historia som poliser ställdes inför rätta för att ha åsidosatt tystnadsplikten.

Åklagaren tror inte att utredningen mot Milestone har skadats av männens agerande. Försvararna till de personer som har delgivits misstanke om brott har informerats om anmälan mot de två före detta poliserna. De kommer troligtvis kräva att utredningen läggs ned eftersom den inte har skötts korrekt, skriver Morgunblaðið.

Konkursförvaltaren Grímur Sigurðsson skriver i ett uttalande att det är naturligt att köpa konsulttjänster när det rör sig om ett så omfattande konkursbo som Milestones. Han hävdar att han förts bakom ljuset av de två ex-poliserna, som ska ha uppgivit att de med åklagarens godkännande tagit på sig uppdrag för Milestone.

Här kan du läsa mer om åtalet mot Lárus Welding.

Dagens citat

"Ett nytt studioalbum med Sigur Rós är alltid en liten sensation. Särskilt om det dröjt fyra år sedan sist och även om islänningarnas sjätte skiva är så diskret att musiken nästan drunknar i dimman av konturlösa sångstrukturer. Som skeppet på det drömska akvarellomslaget."

Johanna Paulsson i Dagens Nyheter om Sigur Rós Valtari.

Rättegång i Icesave-tvisten börjar i september

På ena sidan står Island, Norge och Liechtenstein. På andra sidan står Storbritannien, Nederländerna, EU-kommissionen och Eftas övervakningsmyndighet ESA. Den 18 september väntas parterna mötas i rättssalen när rättegången om Icesave-tvisten inleds.

Före jul fick Island beskedet att ESA tar Icesave-dispyten till domstol. Eftas övervakningsmyndighet anser att Island inte efterlevt insättningsgarantin knuten till Landsbankis Icesave-konton samt att brittiska och nederländska sparare diskriminerats. Island hävdar däremot att det inte finns något statligt ansvar för insättningsgarantin samt att någon diskriminering inte skett.

I tvisten har Island backats upp av de två övriga Efta-länderna Liechtenstein och Norge. Bägge anser att det inte finns något i EES-avtalet som säger att staten är skyldig att träda in om en korrekt inrättad garantifond inte täcker insättningarna.

ESA har fått stöd från EU-kommissionen, Nederländerna och Storbritannien. EU har inte stämt in i ESA:s ståndpunkt om diskriminering, men hävdar att den isländska staten bär ansvaret för insättningsgarantin. De anser heller inte att den kris som drabbade Island hösten 2008 var av sådan natur att en sådan skyldighet går om intet - vilket Island menar om domstolen skulle komma fram till att det finns en statlig insättningsgaranti inom EES-området.

Efter en tids skriftligt utbyte av åsikter mellan parterna - Island väntas få möjlighet att svara på ytterligare en omgång av inlagor från EU-kommissionen - har tvisten nu fått ett preliminärt rättegångsdatum. Den 18 september ska den muntliga delen av rättegången börja vid Eftas domstol i Luxemburg. Datumet är än så länge preliminärt.

Här kan du läsa mer om Icesave-tvisten.

Dränkte hunden i fjorden - döms till 100 000 i böter

Mannen band hunden vid två bildäck på fälg och kastade den i sjön för att ta livet av djuret. Nu döms 27-åringen till villkorlig dom och 100 000 isländska kronor i böter. Han får också djurförbud i fem år. Trots att händelsen bara gäller ett djur anser Héraðsdómur Vestfjarða att det rör sig om ett grovt brott mot djurskyddslagen.

I december förra året hittades hunden Kolur död i hamnen i Þingeyri. Den makabra upptäckten väckte starka känslor på orten. Hundens tassar hade bundits ihop. Därefter hade hundens koppel fästs i två bildäck på fälg. Därefter hade Kolur kastats i vattnet.

Hur lång tid det tog innan hunden drunknade i den iskalla fjorden är oklart. Domstolen anser dock att tillvägagångssättet präglades av sådan hänsynslöshet att 27-åringen gjort sig skyldig till grovt brott mot djurskyddslagen, en rubricering som annars brukar gälla brottslighet riktad mot flera djur. Han döms också för brott mot lagen om djurtillsyn.

Straffet för mannen blir villkorlig dom i 30 dagar. Han ska betala 100 000 isländska kronor i böter och beläggs också med djurförbud i fem år. Det innebär att han varken får äga, handla med eller sköta om djur under denna tid. Hos 27-åringen bedrivs viss hundpassning mot betalning - domstolen valde dock inte att ta hänsyn till att djurförbudet kan innebära lägre intäkter för mannen.

27-åringen erkände under rättegången att han hade kastat Kolur i fjorden för att dränka hunden. Han hävdade att han hade gjort detta eftersom han var orolig för barnens säkerhet.

Djurskyddslagen föreskriver att veterinärer ska avliva husdjur om inte djuret utgör en akut fara eller är allvarligt sjukt. Några sådana omständigheter fanns enligt domstolen vid detta tillfälle.

Mannen, som är tidigare ostraffad, ska även betala rättegångskostnader på 37 650 kronor.

Här kan du läsa mer om Kolurs öde och här domen i sin helhet.

Fyra av tio vill låta Huang Nubo arrendera Grímsstaðir

Foto: Slysavarnafélagið Landsbjörg

Huang Nubo bör få arrendera Grímsstaðir á Fjöllum. Det anser 42 procent av islänningarna enligt en opinionsundersökning utförd av Fréttablaðið. Socialdemokraternas väljare är mest positiva till att hyra ut marken till den kinesiske investeraren, medan Gröna vänsterns sympatisörer är mest negativa till planerna.

En begäran om att få arrendera Grímsstaðir á Fjöllum landade för några veckor sedan på regeringens bord. I höstas sade inrikesminister Ögmundur Jónasson nej till Huang Nubos ansökan om att köpa marken, men nu vill han i stället hyra den för att under de närmaste åren skapa en lyxig turistanläggning med hotell, stugby, flygfält, golfbana, spa och ridhus.

Flera kommuner i regionen har gått ihop om att köpa fastigheten. Den ska sedan arrenderas ut till Huang Nubo. På så sätt manövrerar kommunerna runt Ögmundur Jónassons avslag. Flera frågetecken återstår dock innan affären kan få klartecken. Alla kommuner i regionen backar inte upp projektet, om det anses för riskabelt kan kommunerna få nej och Ögmundur Jónasson hävdar alltjämt att alla arrenden längre än tre år måste godkännas av honom - och inte av den socialdemokratiska näringsministern Oddný G. Harðardóttir som är för affären.

Fljótsdalshérað är en av de kommuner som har bestämt sig för att delta i markköpet. Kommunstyrelsen har i ett beslut lovat att gå in med 100 000 isländska kronor i det aktiebolag som är tänkt att stå som ägare av Grímsstaðir á Fjöllum.

En majoritet av islänningarna var emot att Huang Nubo skulle få köpa Grímsstaðir á Fjöllum. Men när det gäller ett arrende ser opinionsläget annorlunda ut.

42 procent av anser att Huang Nubo ska få arrendera marken medan 30,7 procent säger nej. 27,3 procent av de tillfrågade är varken positivt eller negativt inställda till affären.

Det största motståndet mot Huang Nubos planer för Grímsstaðir á Fjöllum finns hos Gröna vänsterns väljare. Där säger 50 procent nej och 31,3 procent ja till affären. Mest positiva är Socialdemokraternas sympatisörer där 54,2 procent säger ja och 22,9 procent nej. I Självständighetspartiets led är motsvarande siffror 50,5 procent för ett ja och 26,6 procent för ett nej, och i Framstegspartiets 49,1 procent för ett arrende medan 29,8 procent vill stoppa affären.

Kvinnor är mer skeptiska till Huang Nubos planer än män. Hos männen säger hela 48,1 procent ja till affären medan 29,4 procent säger nej. Hos kvinnorna är 35,7 procent positivt inställda till arrendet medan 32,2 procent inte vill att affären ska bli verklighet.

Halldór Jóhannsson, Huang Nubos ombud på Island, hoppas att en överenskommelse om Grímsstaðir á Fjöllum ska nås inom kort. Men det är inte bara från den splittrade regeringen som flera frågetecken har rests. Aðalsteinn Baldursson, ordförande för fackförbundet Framsýn, säger till RÚV att han har svårt att se hur turistanläggningen ska kunna bemannas med isländsk personal när det redan är brist på utbildade inom branschen samtidigt som lönerna är förhållandevis låga. Så länge arbetslösheten är hög anser han att det måste satsas på kompetensutveckling i stället för arbetskraftsimport för att kunna täcka behovet vid Grímsstaðir á Fjöllum.

Debatten gäller 72 procent av fastigheten. Staten äger i dag 25 procent av Grímsstaðir á Fjöllum och privatpersoner som inte vill sälja marken 3 procent. En av dessa är Ævar Kjartansson. Han hävdar enligt RÚV att Gunnólfur Lárusson, kommunchef i Langanesbyggð som också gett sig in i affären, försöker övertala småägarna att sälja och att han för detta lovats 10 procent av köpeskillingen. Gunnólfur Lárusson förnekar att så skulle vara fallet och säger att han kostnadsfritt hjälper en vän med affären.

Ett av Ögmundur Jónassons argument för att underkänna affären var Grímsstaðir á Fjöllums storlek. Med en total yta på 30 000 hektar omfattar fastigheten 0,3 procent av Islands yta. Men enligt Yao Chen, en talesperson för Huang Nubo, hade det inte behövt vara så om marken hade kunnat styckas. Hon säger till AP att han i själva verket bara var ute efter gården och närområdet där flygfältet finns:

"Actually we would like to just get the ranch, but the government said it is impossible to get it without the mountain."

Här kan du läsa mer om turerna kring Grímsstaðir á Fjöllum.

Dagens citat

"Vi är mycket nöjda med de första resultaten. ... Under de första sekunderna hade vi nått cirka 70 procent av de telefoner som fick meddelandet och 80 procent efter några få minuter. Så det är mycket bra."

Víðir Reynisson, avdelningschef vid Almannarvarnir, i Morgunblaðið om gårdagens första test av ett sms-varningssystem för naturkatastrofer där 800 mobiltelefoner kring Vík í Mýrdal meddelades - läs mer här.

Framstegspartiet och grundlagen

En ny grundlag skriven av folkvalda är av yttersta vikt för Island. Med utökade möjligheter till personval, fler folkomröstningar och ökad genomskinlighet. Och Framstegspartiet som en drivande kraft för att få denna avgörande demokratiska förändring till stånd.

Så lät det inför 2009 års alltingsval. Tre år senare har Framstegspartiets intresse för den nya konstitutionen svalnat avsevärt, och tillsammans med Självständighetspartiet har flera ledamöter gjort sitt yttersta för att förhindra att grundlagsrådets förslag hamnar i en folkomröstning - läs mer här.

Varningssystem larmar om naturkatastrofer med sms

Ett varningssystem för vulkanutbrott och andra naturkatastrofer testas för första gången i dag. Genom sms går varningsmeddelanden ut till alla som befinner sig i det drabbade området. Larmet når både isländska och utländska mobiltelefoner. Meddelandena skickas på två språk, isländska och engelska.

Sedan flera år tillbaka finns ett system där boende varnas för naturkatastrofer genom sms. Så skedde exempelvis vid vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull. När varningen kom hade de personer som bodde närmast vulkanen en kvart på sig att evakuera sina hem.

Ett problem för myndigheterna har varit att det befintliga systemet, som är baserat på folkbokföring och telefonregister, inte når de personer som tillfälligt vistas i ett farligt område. Det nya varningssystemet känner däremot av vilka mobiltelefoner som finns i en viss region och nödmeddelandena når både isländska och utländska mottagare.

Varningarna kommer inledningsvis att skickas ut på isländska och engelska. Syftet är att kunna larma om naturkatastrofer som vulkanutbrott, översvämningar och jordskalv, men systemet kan också användas vid andra faror som gasläckor, bilolyckor och annat.

Projektet har fått statligt stöd och ses som ett viktigt steg för att öka säkerheten för både boende och turister. Bakom arbetet står Neyðarlínan, Almannavarnir och Samsýn samt telefonoperatörerna Síminn, Nova och Vodafone.

I dag testas systemet för första gången. Vid 16-tiden skickas enligt ett pressmeddelande ett varningsmeddelande till personer som befinner sig i och kring Vík í Mýrdal. Om det vore allvar hade varningen sannolikt gällt ett vulkanutbrott vid Katla. Vík í Mýrdal riskerar nämligen då att drabbas av stora översvämningar.

Här kan du läsa mer om varningssystemet.

Landsbygdsprotester när Landsbanki stänger kontor

Landsbanki stänger kontor på landsbygden och 50 tjänster försvinner. På flera orter innebär det att invånarna blir utan bankservice. Beslutet har fått hård kritik och kommunpolitiker går så långt som att avsluta sina affärer med Landsbanki. Flera alltingsledamöter undrar dessutom om det är landsbygden som på detta sätt ska betala för bankens misstag i samband med finanskraschen.

Våren 2008 sysselsatte de isländska finansföretagen 5 700 personer. Efter bankkollapsen har 2 000 jobb inom finanssektorn försvunnit samtidigt som antalet bankkontor minskat från 175 till 90. De gamla bankernas konkursbon sysselsätter alltjämt uppemot 400 personer - jobb som är tillfälliga och kommer att försvinna, skriver Morgunblaðið.

Landsbanki har redan genomfört omfattande rationaliseringar för att minska antalet kontor. Vid månadsskiftet bommas enligt ett pressmeddelande ytterligare kontor igen. Verksamheten upphör i Flateyri, Súðavík, Bíldudalur och Króksfjarðarnes i Västfjordarna. På Snæfellsnes stängs kontoret i Grundarfjörður. På östra Island försvinner kontoren i Eskifjörður och Fáskrúðsfjörður. I Reykjavík är kontoret på Laugavegur 77 till salu - banken flyttar huvudkontoret till Borgartún nästa höst.

I dag uträttar fyra av fem kunder sina bankärenden över nätet. Ändå är reaktionerna på nedskärningarna upprörda. På många mindre orter är banken en viktig symbol för en fungerande samhällsservice. Utan en sådan är det svårt att locka personer att flytta till orten. I Súðavík hissade någon inte bara Landsbankis flagga utanför kontoret på halv stång utan dessutom upp och ned, berättar Bæjarins Besta. I Eskifjörður följde någon exemplet och hissade flaggan på halv stång.

En oroskälla är att Landsbanki på landsbygden ofta delar kontor och personal med posten. Posten kommer enligt ett pressmeddelande att åtminstone över sommaren fungera som vanligt, men med kortare öppettider.

Landsbanki räknar med att spara omkring 400 miljoner isländska kronor på nedskärningarna. Totalt försvinner 50 tjänster, där 29 personer har sagts upp och 15 erbjudits avgångsvederlag. Övriga tjänster var vakanta.

Besparingarna kommer inte helt oväntat. Landsbanki har genom övertagandena av SPKEF, SP Fjármögnun och Avant fått omkring ytterligare 200 anställda. Informationschefen Kristján Kristjánsson säger dock till Vísir att det är Reykjavík som drabbas hårdast av nedskärningarna:

"Lönekostnaderna är den största delen av bankens drift. Och det är naturligtvis så att små enheter drivs med förlust. ... Men det finns full förståelse för att man försöker att försvara sin hembygd. ... Dessa åtgärder drabbar främst huvudstadsområdet. Merparten av dem som lämnar sina jobb finns där, så det är därför inte riktigt att åtgärderna drabbar landsbygden värst."

Han får dock mothugg från flera alltingspolitiker. Gröna vänsterns Jón Bjarnason skriver i ett blogginlägg att besparingarna går emot regeringens glesbygdspolitik och att flera fiskelägen nu förlorar en viktig del av den grundläggande samhällsservicen. Han påminner om att Landsbanki gör miljardvinster och att den har ett ansvar mot sina kunder. Beslutet visar också, skriver Jón Bjarnason, att det finns ett fortsatt behov av småskalig sparbanksverksamhet.

Partikamraten Björn Valur Gíslason skriver i ett blogginlägg att Landsbanki tycks ha lokaliserat de ansvariga för finanskrisen och nu straffar dem på rätt sätt:

"Vad kan Bíldudalur, Eskifjörður, Flateyri, Súðavík, Grundarfjörður, Króksfjarðarnes och Fáskrúðsfjörður ha gemensamt? Jo, det var invånarna på dessa platser som försatte banksystemet i konkurs. Dit kan man spåra det isländska banksystemets kollaps. Där finns breda ryggar som med rätta bör bära krisens konsekvenser på sina axlar. De skyldiga hittas så småningom i byar och städer över hela landet när de flesta av oss trodde att de fanns i tätorter i landets sydvästra hörn."

Ómar Már Jónsson, kommunchef i Súðavík som nu blir helt utan bankservice, säger i Bæjarins Besta att Landsbankis besked är ett hårt slag mot kommunen:

"Det är ett bedrövligt budskap utöver allt det som regeringen hittills har sänt oss. Detta gör ett litet samhälle uppskakat eftersom varje jobb har stor betydelse. ... Det är inte länge sedan banken kom med starka uttalanden och stora planer för att stärka banden med utkantsbygden. Det är som en kalldusch i ansiktet."

I Grundarfjarðarbær protesterar kommunstyrelsen i ett uttalande mot nedläggningen och skriver att de principer som gällde under bankbubblans era fortfarande tycks styra verksamheten. Íbúasamtök Eskifjarðar uppmanar i ett uttalande Landsbanki att tänka om. Om kontoret, som har funnits på orten sedan 1918, stängs som planerat vid månadsskiftet blir Eskifjörður utan bankservice.

Jens Garðar Helgason, kommunstyrelsens ordförande i Fjarðabyggð, säger i Morgunblaðið att han nu byter bank efter att hela sitt liv ha varit kund hos Landsbanki:

"Det finns stor ilska bland folk. ... Jag fattar inte beslut åt andra, men jag öppnade i dag ett konto hos Sparisjóður Norðfjarðar och tänker flytta alla mina affärer från Landsbanki."

Staten kontrollerar i dag Landsbanki. Regeringen har dock aviserat att den inte avser att ingripa i verksamheten för att förhindra nedskärningarna.

Här kan du läsa mer om besparingar inom Landsbanki.

Dagens citat

"It looks like Iceland wants to remove from their fisheries management system exactly the thing that makes their fisheries management system work. That very ability to sell or rent the fishing rights, that very point of their being private property in the first place. Which is very depressing when you think about it. One of the few places which has actually managed to deal with, solve, a serious environmental problem has decided to gut the very system which has done so."

Tim Worstall i Forbes om förslaget till nytt isländskt fiskekvotsystem.

Tidig isländsk premiär för Sigur Rós Valtari

I dag släpps Sigur Rós åttonde album Valtari. På Island släpptes det i fredags eftersom annandag pingst är en helgdag. Den 17 maj passade 170 000 personer världen över på att tjuvlyssna på albumet när det strömmades över nätet.

Premiären för Valtari ägde rum på Icelandairs flygplan. Snart dök den också upp på nätet sedan någon läckt albumet. För en och en halv vecka sedan fick lyssnare över hela världen möjligheten att lyssna på skivan under en timme per tidszon. Hela 170 000 personer tog chansen, berättar RÚV.

Försprång för Ólafur Ragnar Grímsson i presidentvalet

Ólafur Ragnar Grímsson har övertaget i presidentvalet. I tre färska opinionsmätningar har han gått om Þóra Arnórsdóttir i två. I den tredje är det dött lopp mellan de två favoritkandidaterna. Statsvetaren Stefanía Óskarsdóttir tror att det nya opinionsläget beror på att Ólafur Ragnar Grímsson inlett sin kampanj genom att gå till attack mot Þóra Arnórsdóttir samtidigt som hon varit osynlig eftersom hon nyligen fött barn.

Þóra Arnórsdóttir har under en lång tid haft ett stabilt försprång mot Ólafur Ragnar Grímsson. Det övertaget tycks nu vara utraderat. I tre väljarbarometrar går den sittande presidenten framåt på bekostnad av den främsta utmanaren.

I MMR:s mätning får både Þóra Arnórsdóttir och Ólafur Ragnar Grímsson 41,2 procent. Intressant är att bägge backar något medan fyra av de övriga kandidaterna har ökat sitt stöd. Samtliga är dock långt ifrån att kunna hota någon av storfavoriterna. Ari Trausti Guðmundsson får 9,7 procent, Herdís Þorgeirsdóttir 3,4 procent, Andrea J. Ólafsdóttir 3 procent, Ástþór Magnússon 1,3 procent och Hannes Bjarnason 0,2 procent.

Þóra Arnórsdóttir är mest populär bland kvinnor, medel- och höginkomsttagare, landsbygdsboende och personer som stöder något av regeringspartierna Socialdemokraterna och Gröna vänstern. Ólafur Ragnar Grímsson har starkast stöd bland män, låginkomsttagare, personer bosatta i Reykjavíkområdet och borgerliga väljare.

I Fréttablaðiðs mätning är styrkeförhållandena mellan de två storfavoriterna nu omvända. Ólafur Ragnar Grímsson får 53,9 procent mot 35,4 procent för Þóra Arnórsdóttir. Ari Trausti Guðmundsson har stöd av 5,3 procent, Andrea J. Ólafsdóttir av 2,7 procent, Herdís Þorgeirsdóttir av 1,3 procent och Ástþór Magnússon av 0,9 procent. Ingen av de tillfrågade sade sig stödja Hannes Bjarnason.

Även här är Ólafur Ragnar Grímsson starkast bland män och borgerliga väljare. Þóra Arnórsdóttir går bäst hos kvinnor och regeringens sympatisörer. En skillnad jämfört med MMR:s mätning är att Þóra Arnórsdóttir här har större stöd hos Reykjavíkväljarna medan fler på landsbygden föredrar Ólafur Ragnar Grímsson.

Ari Trausti Guðmundsson har flest sympatisörer i Framstegspartiets och Gröna vänsterns led. Herdís Þorgeirsdóttir är mest populär bland Gröna vänsterns väljare medan Andrea J. Ólafsdóttir når flest socialdemokratiska anhängare. Det senare gäller även Ástþór Magnússon.

Även i Capacents mätning utförd på uppdrag av RÚV har Ólafur Ragnar Grímsson övertaget med 45,3 procent mot Þóra Arnórsdóttirs 36,7 procent. Av de övriga kandidaterna får Ari Trausti Guðmundsson 9,2 procent, Herdís Þorgeirsdóttir 4,1 procent, Andrea J. Ólafsdóttir 2,7 procent, Ástþór Magnússon 1,6 procent och Hannes Bjarnason 0,3 procent.

Ólafur Ragnar Grímsson säger i Morgunblaðið att han ser opinionssiffrorna som en uppmuntran. Hans egen förklaring till uppgången är att han för två veckor sedan inledde valkampanjen och därigenom har synts mer i debatten.

Det är inte bara i debatten och i medierna han har synts. Ólafur Ragnar Grímsson har visat sig både på restaurangen Hamborgarafabrikkan och loppmarknaden Kolaportið samtidigt som Þóra Arnórsdóttir fött barn och försvunnit ur rampljuset. Ólafur Ragnar Grímsson har också riktat hårda attacker mot Þóra Arnórsdóttir. Statsvetaren Stefanía Óskarsdóttir säger till DV att det är de troliga förklaringarna till förändringarna i opinionen:

"Debatten i samhället om ämbetet är på gång att börja och samtidigt har Þóra varit föräldraledig. Det har hänt väldigt lite med kandidaturen på mer än en vecka, utöver främst kritik mot kandidaturen och då främst från Ólafur Ragnar. Jag tror att detta resultat delvis återspeglar detta. ... Att ställa upp mot en sittande president kräver arbeta och planering. Det krävs synlighet hela tiden. ... Men det är fem veckor kvar till valet."

Det fortsätter att storma kring Ástþór Magnússons kandidatur. I samband med de stickprovskontroller som görs av de underskrifter som kandidaterna samlat in visade det sig att minst tio personer i den nordöstra valkretsen inte kändes vid sina namnteckningar. Ástþór Magnússon hävdar att det rör sig om sabotage mot hans kampanj. Händelsen ska nu utredas av polisen. Den som valde att anmäla var Daníel Guðjónsson, polischef i Akureyri, som fanns med på två listor med förfalskade namnteckningar.

Både Ástþór Magnússon och Hannes Bjarnason ska ha lämnat in de underskrifter som saknats i fredags. I veckan kommer valmyndigheten att gå ut med information om kandidaterna till presidentvalet - och om samtliga sju har godkänts.

Här kan du läsa mer om presidentvalet.

EU: Hot om importförbud av fisk inte riktat mot Island

Hotet om totalt importstopp av isländsk fisk och EU:s ställningstagande i Icesave-tvisten ska inte ses som åtgärder riktade just mot Island. Det hävdade unionens utvidgningskommissionär Štefan Füle under ett besök i Reykjavík. I stället öppnade han dörren för flera speciallösningar för det land som skulle bli EU:s minsta och nordligaste medlem.

I våras kom EU-kommissionen ut ur garderoben och tog öppet ställning för Nederländerna och Storbritannien i Icesave-tvisten. Tidigare har EU hävdat att det rört sig om en bilateral konflikt, trots att unionen bland annat agerat för att stoppa nödlån till Island genom Internationella valutafonden, IMF.

I makrillkriget har tonläget hårdnat betydligt under våren. Fiskekommissionären Maria Damanaki hotar nu med att införa ett totalt importstopp av isländska fiskprodukter till EU. Ett sådant förbud skulle innebära ett dråpslag mot Islands ekonomi. Fisket är landets viktigaste exportnäring och den viktigaste exportmarknaden är EES-området.

Štefan Füles besök sammanföll med att en majoritet i alltinget röstade ned framstegspartisten Vigdís Hauksdóttirs förslag om att folkomrösta om förhandlingarna med EU ska fortsätta eller avbrytas. I ett uttalande välkomnade Štefan Füle resultatet samtidigt som han ansåg att en folkomröstning borde hållas först när det finns ett avtal att ta ställning till.

I takt med den allt hätskare debatten om makrillfisket och Icesave har intresset för vad ett sådant avtal skulle kunna ge minskat. I stället har ståndpunkten att EU genom hot och påtryckningar redan har gjort sådana ställningstaganden mot Islands intressen att detta i sig är skäl att avbryta förhandlingarna.

Štefan Füle menar dock att detta är en feltolkning. I en debattartikel i Morgunblaðið skriver han att EU - trots att han möts av skyltar som säger ESB? Nei takk! på vägen in från flygplatsen till Reykjavík - redan är en del av islänningarnas vardag genom EES-avtalet och Schengensamarbetet. Och han avvisar påståenden om att de sanktioner som Maria Damanaki förbereder skulle vara riktade just mot Island:

"Förslagen är avsedda som en allmän åtgärd - och därför inte enbart mot Island - och är i full överensstämmelse med internationella åtaganden som exempelvis EES-avtalet."

EU försökte tidigare införa ett landningsförbud mot isländska fartyg som fiskade makrill, något som visade sig verkningslöst eftersom ingen makrill landades i utländska hamnar. Om de nya hoten skulle verkställas skulle de få enorma konsekvenser för det isländska fisket. Den här gången finns det en verklig oro för att unionens skrämseltaktik ska omsättas i praktiken. Fisken kommer säkerligen att bli såld även om EU stoppar importen - men inte alls till sådana priser som i dag.

Tidigare har EU:s hot om sanktioner närmast avfärdats med en axelryckning. En vanlig kommentar har varit ironisk förundran över unionens plötsliga intresse för att förvalta fiskbestånd. I andra delar av Atlanten, där EU-ländernas fiskeflottor inte konkurrerar med andra nationer, ställer unionen gärna upp med nya bidragsmiljoner öronmärkta för fortsatt utrotningsfiske. Inte minst har det dessutom väckt häpenhet att EU anser sig ha ensidig rätt att bestämma över fisket även i andra staters exklusiva ekonomiska zoner. Men det är förstås en dubbelmoral som inte skulle lindra de ekonomiska konsekvenserna av ett totalt importförbud.

Štefan Füle hävdar alltså att ett sådant förbud inte skulle stå i strid med EES-avtalets krav på fri rörlighet. Utan kännedom om exakt hur ett sådant importstopp skulle formuleras förefaller det i nuläget som en uppgift svår att gå i land med. Samtidigt behöver EU knappast frukta en juridisk prövning av ett sådant förbud - innan någon sådan dom kommer kan Island redan ha tvingats till kapitulation. I den bemärkelsen har EU:s agerande i makrillkriget mycket gemensamt med agerandet i Icesave-tvisten. Tanken var förstås att påtryckningarna skulle ha fått Island att backa - men i höst står unionen och argumenterar i domstol för en statlig insättningsgaranti som EU inte vill ha.

I debattartikeln skriver Štefan Füle vidare att EU:s ställningstagande för Nederländerna och Storbritannien i Icesave-tvisten inte ska ses som ett ställningstagande mot Island:

"Detta är inte en fientlig handling som riktar sig särskilt mot Island, utan detta handlar om att uppfylla en av kommissionens huvuduppgifter, nämligen att säkra att EU:s regler respekteras och att åtaganden hålls."

Štefan Füle presenterar också en gemensam arbetsgrupp som ska undersöka möjligheterna för Island att avskaffa kapitalkontrollerna. Om Island går med i unionen ligger sedan vägen till euron öppen. Ett medlemskap skulle enligt utvidgningskommissionären betyda mycket för den isländska ekonomin:

"Medlemskap i EU är medlemskap i dess beslutsfattande. Det skulle samtidigt öka stabiliteten för den isländska ekonomin, eftersom den ökar utländska investeringar och kapital och - följaktligen - jobb."

Under besöket, som var Štefan Füles andra på Island, träffade han bland annat statsminister Jóhanna Sigurðardóttir, utrikesminister Össur Skarphéðinsson och fiske- och jordbruksminister Steingrímur J. Sigfússon. Han hade även ett möte med Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Vattenströmmen är helt annorlunda, har blivit mörk och ful. Ljus når inte ned i vattnet och algväxtligheten minskar vilket orsakar att fisken försvinner. Det finns indikationer på att öringen är på nedgång i älven. Även om det inte har kommit några definitiva rapporter om detta så pekar indikationerna i den riktningen."

Gunnar Jónsson, bonde vid Lagarfljót vid Egilsstaðir, i DV om miljökonsekvenserna efter bygget av Kárahnjúkardammen - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"The problems Iceland is facing are very acute, and we need a solution within the next year or two. The reason we’re in a tough spot is that the capital controls which are in place are stifling economic growth, hindering all investments, and they create basically a current account deficit, rather than improving the current account. And there are big maturities coming up on Icelandic loans. So we need inflow to pay for the upcoming outflow. So otherwise, Icelandic actually faces the risk of defaulting on its foreign debt as early as 2016."

Investeraren Heiðar Már Guðjónsson i Business Insider om Islands intresse för den kanadensiska dollarn - läs mer här.

Vattnet i Grjótagjá missfärgat efter förorening

Vattnet i Grjótagjá har fått en mjölkvit nyans och det är inte längre möjligt att se botten. Náttúrurannsóknarstöðin við Mývatn tar nu prover på vattnet för att utröna orsaken till föroreningen. Biologen Árni Einarsson har två teorier - antingen orsakas missfärgningen av närliggande borrhål eller badet.

Fram till en bit in på 1970-talet var Grjótagjá vid Mývatn en mycket populär badplats. På 1700-talet ska den fredlöse Jón Markússon ha både bott och badat i grottan. Men under Kraflas utbrott under 1970- och 1980-talen steg vattentemperaturen till över 50 grader och Grjótagjá övergavs som badplats.

Vattentemperaturen sjunker nu sakta, men håller sig alltjämt runt 45 grader. De flesta besökarna nöjer sig därför med att doppa händerna i stället för hela kroppen i Grjótagjá.

Vattnet var länge klarblått och det gick att se till botten. Men nu har det fått en mjölkvit nyans som tyder på att något förorenar Grjótagjá. Náttúrurannsóknarstöðin við Mývatn tar i sommar prover på vattnet för att hitta orsaken till missfärgningen. Biologen Árni Einarsson säger till RÚV att han har två tänkbara förklaringar till förändringen:

"Detta är något jag lade märke till förra året men det kan ha funnits längre. ... Vi har två hypoteser i åtanke. Den ena är att detta har samband med borrhålorna som finns här precis ovanför, eller att detta har samband med badlagunen. Vi vet ännu inte vilken av hypoteserna som är mest sannolik."

Resultatet av provtagningen väntas i höst. Grjótagjá kommer dock att vara tillgänglig som vanligt för besökare, skriver RÚV.

Majoritet islänningar vill rösta om EU-förhandlingar

En majoritet av islänningarna vill folkomrösta om förhandlingarna om EU-medlemskap ska avbrytas eller fortsätta. Intresset för att rösta är störst bland den borgerliga oppositionens sympatisörer. Det visar en opinionsmätning publicerad i Fréttablaðið.

I torsdags lyckades Jóhanna Sigurðardóttir och Steingrímur J. Sigfússon få tillräckligt många av regeringspartiernas ledamöter att säga nej till ett förslag från framstegspartisten Vigdís Hauksdóttir om en folkomröstning om fortsatta förhandlingar med EU, och därigenom undvika en regeringskris. En majoritet av islänningarna hade dock velat se en annan utgång.

57,9 procent vill rösta om förhandlingarna om villkoren för EU-medlemskap ska fortsätta eller stoppas i förtid. 42,1 procent vill inte att det ska hållas en folkomröstning i frågan.

Bland Självständighetspartiets väljare finns det starkaste stödet för en folkomröstning. Där vill 67,2 procent att islänningarna får avgöra om samtalen ska avbrytas eller gå vidare. Den åsikten delas av 60,4 procent av Framstegspartiets väljare, 46,7 procent av Gröna vänsterns anhängare och 20,4 procent av Socialdemokraternas sympatisörer.

Kvinnor är betydligt mer positiva till att folkomrösta än män. 63,4 procent av kvinnorna mot bara 52,7 procent av männen vill att islänningarna får säga sitt i frågan om fortsatta förhandlingar.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Varför kände sig Tysklands ambassadör tvingad att svara för EU:s ambassadör på Island på det sätt som han gjorde? Vore det inte naturligast att ambassadören gjorde det själv? Är det inte en grundläggande princip i internationella relationer att gästrikens ambassadörer är särskilt noga med att inte gå emot synpunkter från en stor majoritet av nationen? Finns det något exempel på att en isländsk ambassadör utomlands har gått oförsiktigt fram i sådana frågor i Europa eller någon annanstans? Är det verkligen så att ambassadören inte ser på det som först och främst en inrikespolitisk fråga för den isländska nationen om den ansöker om medlemskap i en organisation som EU och på egen hand tar reda på vad medlemskapet innebär?"

Davíð Oddsson, chefredaktör för Morgunblaðið, svarar i Morgunblaðið på kritiken från den tyske ambassadören Herman Sausen som anser att tidningen försöker tysta utländska röster i EU-debatten - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Did Icelanders have an identity crisis? Yes. ... They thought they were financial wizards, but it was all an illusion ... Now it's back to books, music, and well, fish."

Programledaren och journalisten Egill Helgason i Reuters om Island och finanskrisen.

Lägsta arbetslösheten på Island efter finanskrisen

Arbetslösheten på Island var i april 6,5 procent. Det är den lägsta nivån på över tre år. Minskningen är störst på Suðurnes, den region som drabbats hårdast av finanskrisen. Vinnumálastofnun förutspår i en prognos att arbetslösheten i maj sjunker under 6 procent och att den fortsätter att minska något under högsommaren.

I synnerhet turismen men också fisket är näringar där många säsongsarbetare anställs under sommaren. Alltfler resenärer besöker dock Island utanför högsäsongen, vilket bidrar till att minska arbetslösheten och de årstidsbundna skillnaderna.

I april var arbetslösheten 6,5 procent, den lägsta nivån sedan finanskrisens effekter drabbat arbetsmarknaden fullt ut och en nedgång med 0,6 procentenheter jämfört med mars i år. Vinnumálastofnun förutspår en fortsatt minskning i maj till mellan 5,6 och 6 procent. Under högsommaren kan andelen islänningar som står utan jobb minska ytterligare något.

Den största förbättringen sker åter på Suðurnes, där arbetslösheten backar från 12,2 procent i mars till 11 procent i april. I Reykjavíkområdet är arbetslösheten 7,1 procent, Suðurland 5,1 procent, Norðurland eystra 4,6 procent, Austurland 3,8 procent, Vesturland 3,2 procent och Västfjordarna samt Norðurland vestra 2,7 procent.

Fem kommuner hade full sysselsättning under april: Skorradalshreppur och Helgafellssveit i Vesturland, Bæjarhreppur och Kaldrananeshreppur i Västfjordarna samt Tjörneshreppur i Norðurland eystra.

I snitt var 10 837 personer utan jobb i april. Trots att fler är i sysselsättning ökar ändå långtidsarbetslösheten. Vid månadsskiftet hade 6 781 personer stått utan jobb i minst ett halvår och 4 329 personer i över ett år.

En ny prognos från ASÍ, Islands motsvarighet till LO, förutspår en genomsnittlig arbetslöshet på 6,2 procent i år. Nästa år väntas arbetslösheten sjunka till 5 procent och år 2014 till 4,6 procent. ASÍ räknar med en genomsnittlig tillväxt på 2 procent om året och att kronan ska öka något i värde.

Arbetslösheten i finanskrisens kölvatten har kostat Island mellan 200 miljarder och 300 miljarder isländska kronor. Notan för arbetslöshetsersättningen går på omkring 100 miljarder, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Katrín Jakobsdóttir: Risk att Island vinner Eurovision finns

Greta Salóme och Jónsi nämns som en av kvällens outsiders när det gäller slutsegern i Eurovision Song Contest. Men skulle Island ha råd att arrangera tävlingen eller skulle regeringen avstå av kostnadsskäl? Kulturminister Katrín Jakobsdóttir säger till Vísir att det inte finns någon som helst plan för att hantera en vinst - men att Island sannolikt skulle tacka ja.

Islands främsta resultat i Eurovision Song Contest är två andraplatser, år 1999 kom Selma tvåa med "All Out of Luck" och år 2009 upprepade Yohanna prestationen med "Is It True". För tre år sedan var hon en av tävlingens storfavoriter och det spekulerades om det då hårt krisdrabbade Island skulle ha råd att arrangera tävlingen i Reykjavík. Konserthuset Harpa, ett bygge som då var långt ifrån färdigt, nämndes trots sin storlek som den mest lämpliga lokalen.

Sveriges Loreen är visserligen favorit till segern med "Euphoria", men Islands "Never forget" topptippas av många, däribland de isländska schlageroraklen Páll Óskar Hjálmtýsson och Reynir Þór Eggertsson. Och intresset är stort. Hela 192 000 islänningar - 67 procent av befolkningen - såg tisdagens semifinal där Greta Salóme och Jónsi som ett av tio bidrag tog sig vidare till finalen. Bland dem som knäppte på tv:n valde 96 procent Eurovision Song Contest, berättar Morgunblaðið.

För tre år sedan förekom tre olika lokaler i diskussionerna. Det blivande Harpa sågs visserligen som det mest stilrena valet, men med en publikkapacitet på drygt tusen personer skulle det onekligen bli trångt om några andra än journalister ska få plats i bänkraderna. Som alternativ nämndes Egilshöll, som främst används för inomhusfotboll, och Laugardalshöll, som också främst används för idrottsarrangemang. Bägge dubblerar dock som konsertarenor, men har knappast den flärd som är förknippad med Eurovision Song Contest.

Harpa är trots allt det mest sannolika alternativet. Att bygga nytt är inte att tänka på - Harpa kommer att belasta skattebetalarna i över 30 år. Vid en isländsk vinst är det mest sannolika en något nedtonad och småskalig tävling - även om den svenske tävlingsbasen Christer Björkman säger till Sveriges Television att Island sannolikt är ett av de länder som gärna slipper ansvaret.

Det diskuterades länge om Island över huvud taget skulle ställa upp i årets tävling. Flera tunga schlagernamn förespråkade i stället en bojkott med hänvisning till bristande mänskliga rättigheter i Azerbajdzjan.

Árni Þór Sigurðsson, alltingsledamot för Gröna vänsterns, tog i februari upp ämnet i en interpellation till Katrín Jakobsdóttir. Hon svarade att frågan snarare handlade om nationens utrikespolitik som helhet, men konstaterade att Island trots liknande diskussioner bland annat deltog i OS i Peking år 2008. Hon trodde också att ett deltagande i Baku på sikt skulle göra mer nytta än en bojkott.

Gröna vänsterns Álfheiður Ingadóttir var av samma åsikt och hänvisade till att Amnesty uppmanat till att inte bojkotta Eurovision Song Contest. Socialdemokraten Mörður Árnason instämde och hoppades att tävlingen också skulle innebära fokus på Azerbajdzjans odemokratiska styre. Árni Þór Sigurðsson påminde i sitt avslutande inlägg om de många frågetecken som finns kring mediernas möjligheter att rapportera fritt från ett land som Azerbajdzjan.

Men det blev ett isländskt deltagande. Katrín Jakobsdóttir säger till Vísir att det däremot inte finns någon som helst plan för att hantera en vinst i Eurovision Song Contest. Frågan skulle tveklöst landa på hennes bord som ansvarig för public service-bolaget RÚV, som inte skulle ha råd att arrangera tävlingen utan utökade anslag:

"Som någon sade: Den risken finns alltid. Jag minns att jag läste någon utmärkt granskning av detta något år: Vad gör vi om vi vinner Eurovision? Detta var när Harpa var under konstruktion och då var slutsatsen att Harpa var alltför litet för denna tävling och många tyckte att det var tillräckligt stort. Om så blir fallet är det en stor utmaning. Vi får ta det på allvar om så sker. ... Jag tycker att ett det är ett mer isländskt sätt att ta sig an detta genomföra det."

En vinst för Greta Salóme och Jónsi i kväll tycks dock inte stå högt upp på Katrín Jakobsdóttirs önskelista. Hon säger att hon hoppas och tror på ett bra resultat, men att hon inte "törs förutspå en seger för oss".

Här kan du läsa mer om den Eurovision-debatt som fördes för tre år sedan.

Dagens citat

"I love books; they’re like the best ever. ... There are things you can only learn from books, but it’s also important to introduce the physical aspects. So for me, it was very important to make, somehow, music education that was physical."

Björk i New York Daily News om utbildningsprogrammet knutet till Biophilia.

Följ älvornas väg hem till Árni Johnsen

Alltingsledamoten Árni Johnsen flyttade nyligen ett klippblock på 24 ton från fastlandet till hemmet på Västmannaöarna. Han fick ögonen på stenen när han närmast oskadd klev ur bilen efter att i halt väglag ha kört av vägen och voltat fem varv. Ragnhildur Jónsdóttir, som driver Álfagarðurinn i Hafnarfjörður, bekräftade Árni Johnsens aningar - i stenen bodde en alvfamilj. Och de visade sig efter att ha fått fundera på saken intresserade av en flytt. Halldór B. Halldórsson följde och filmade alvfamiljens äventyr. Du ser klippet ovan. Här kan du läsa mer om alvstenen.

Island folkomröstar om ny grundlag - men inte om EU

Island folkomröstar om en ny grundlag i höst. Men det blir däremot ingen folkomröstning om ansökan om EU-medlemskap ska dras tillbaka. Trots att flera tunga namn inom Gröna vänstern krävt att folket får säga sitt om ett eventuellt inträde i unionen senast nästa vår röstade en majoritet av ledamöterna i går för att inte avbryta förhandlingarna. Om så hade skett hade konsekvensen sannolikt varit en regeringskris.

Tidigare i år lyckades oppositionen stoppa en rådgivande folkomröstning om några av de avgörande punkterna i grundlagsrådets förslag till ny konstitution. Regeringen fick också kritik för dålig beredning av frågan. Den dök upp i alltinget bara någon vecka innan tidsfristen för ett beslut löpte ut - tanken var att hålla omröstningen samtidigt som presidentvalet, men då krävs ett beslut från parlamentet senast tre månader före valdagen.

Med 35 röster mot 15 tog alltinget i går ställning för en folkomröstning senast den 20 oktober. Väljarna får där ta ställning till sex olika sakfrågor som ingår i grundlagsrådets förslag till ny konstitution. De gäller om detta förslag ska utgöra utgångspunkten för en ny grundlag, om naturresurser ska förklaras vara allmän egendom, om konstitutionen ska omfatta statskyrkan, om personval ska tillåtas i ökad utsträckning, om dagens viktning av rösterna ska slopas - i allmänna val väger en glesbygdsröst i vissa fall mer än en Reykjavíkröst - och alla röster göras lika mycket värda samt om en viss andel av väljarna ska kunna tvinga fram en folkomröstning i en viss fråga.

Förslaget har fått kritik för att innehålla flera otydliga formuleringar. Den första punkten, om grundlagsrådets förslag ska utgöra stommen i en ny konstitution, antyder att viss bearbetning kommer att ske i alltinget men inte alls på vilket sätt. Vad som egentligen menas med att naturtillgångar förklaras vara allmän egendom är heller inte fastslaget. Avsnittet om statskyrkan är också öppet för tolkning.

Den borgerliga oppositionen har dömt ut folkomröstningen som en dyr opinionsmätning där resultaten kommer att bli föremål för diskussion. Bjarni Benediktsson, ledare för Självständighetspartiet, kritiserade i samband med voteringen regeringen för att inte ha tagit ställning till någon av de sex sakfrågorna. Flera oppositionspolitiker efterlyste också att väljarna skulle rådfrågas om presidentämbetets framtid.

Att omröstningen om grundlagen skulle gå regeringens väg i går var givet. Desto mer intressant var omröstningen om Island ska avbryta förhandlingarna om EU-medlemskap. Förslaget kom från framstegspartisten Vigdís Hauksdóttir, som under lång tid försökt få alltinget att ta upp frågan. Nu lades den fram i samband med voteringen om grundlagen, något som fick kritik från bland annat Rörelsens Birgitta Jónsdóttir som ansåg att hon inte skulle blanda ihop de två frågorna.

De två senaste veckorna har flera tunga namn inom Gröna vänstern gått ut och krävt en folkomröstning om EU-medlemskap senast i samband med vårens alltingsval. Ju närmare valdagen, desto svårare blir EU-frågan att hantera för Gröna vänstern. Partiets väljare är med stor majoritet emot inträde i unionen samtidigt som regeringssamarbetet, där Gröna vänstern tvingats kompromissa i en hjärtefråga, har varit en tung belastning för opinionssiffrorna.

Det gör situationen oerhört känslig för Gröna vänstern. Socialdemokraterna är i dagsläget det enda tänkbara alternativet om partiet inte ska förlora regeringsmakten efter nästa val. Samtidigt kommer Gröna vänstern inte att klara av att gå till val på fortsatta kompromisser om Europapolitiken. Därför kräver allt fler ett avgörande som tar bort fokus från EU-frågan inför det alltingsval som äger rum om elva månader.

Men vid gårdagens omröstning om att avbryta förhandlingarna om EU-medlemskap valde alla utom två, Guðfríður Lilja Grétarsdóttir och Jón Bjarnason, att rösta efter regeringens linje. Vigdís Hauksdóttirs förslag fälldes därmed med 34 röster mot 25. Rörelsens tre ledamöter sade nej, och det gjorde även självständighetspartisten Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, framstegspartisten Siv Friðleifsdóttir och politiske vilden Guðmundur Steingrímsson.

Bjarni Benediktsson sade i samband med att han avgav sin röst att voteringen i själva verket inte handlade om EU, utan om regeringens framtid. Om Gröna vänstern hade röstat enligt sin övertygelse hade konsekvensen varit regeringskris.

Uttalandet möttes av burop från den rödgröna koalitionen, men hade oppositionen gått segrande ur striden är det ytterst tveksamt om regeringssamarbetet hade kunnat fortsätta. EU är statsminister Jóhanna Sigurðardóttirs stora symbolfråga och Socialdemokraternas svar på många av de problem som Island står inför. Med en återkallad ansökan om medlemskap i unionen hade förutsättningarna för partiets politik förändrats i grunden.

Här kan du läsa mer om EU-frågan.

Marken gav vika - turister föll 40 meter vid Dyrhólaey

Foto: Grétar Einarsson/
Björgunarsveitin Víkverji

Två turister föll 40 meter när en klippkant på Dyrhólaey rämnade. Att de trampade igenom marken utlöste ett 100 meter brett jordskred. Bägge turisterna vårdas på sjukhus men ingen av dem är allvarligt skadad. Raset är det största vid Dyrhólaey på 25 år. Räddningstjänsten anser att det närmast är ett mirakel att ingen skadades svårt vid olyckan.

Turisterna, en man och en kvinna, promenerade i går förmiddag vid klippkanten på Dyrhólaey. Plötsligt gav marken vika och de föll 40 meter och landade på stranden. Genomtrampningen utlöste ett 100 meter brett jordskred som paret lyckades undkomma. Troligtvis var raset ögonblicket före när de föll nedför kanten, vilket kan ha minskat kraften i fallet.

Mannen bröt foten och kvinnan klagade på ryggsmärtor. Bägge hade också många skrubbsår. Kvinnan klarade sig bättre än mannen och kunde från stranden signalera och ropa efter hjälp.

Foto: Grétar Einarsson/
Björgunarsveitin Víkverji

Mannen och kvinnan fördes enligt ett pressmeddelande med helikopter till sjukhus i Reykjavík för vård. Ingen av dem ådrog sig dock några livshotande skador. Grétar Einarsson, som för Björgunarsveitin Víkverjis räkning var en av dem som ryckte ut för att undsätta paret, berättar för Vísir att mannen trodde att hans sista stund hade kommit:

"Detta är inget mindre än ett underverk. ... Det är helt otroligt att de klarade sig så väl."

Þorsteinn Gunnarsson ryckte också ut för räddningstjänstens räkning. Han säger i Morgunblaðið att turisterna hade tur i oturen. Klippkanterna är farliga eftersom de kan rämna när som helst. Dessutom kan tidvattnet innebära att den som faller hamnar direkt i havet:

"Det är helt otroligt att komma ur detta med livet i behåll. Det är ett mycket farligt område under dessa klippbranter. När det är flod och bränningar där når havet ända fram till berget på vissa sträckor så detta kan vara mycket farligt."

Foto: Grétar Einarsson/
Björgunarsveitin Víkverji

Dyrhólaey har länge varit ett omtvistat område. Det finns varningsskyltar och gångstigar i området, men där jordskredet inträffade fanns inga band eller andra markeringar. Kommunen beviljades enligt ett fullmäktigebeslut tidigare i år ett bidrag på fem miljoner isländska kronor för förbättringar i området.

Umhverfisstofnun, som är den myndighet som bedriver tillsyn vid Dyrhólaey, beslutade i år om ytterligare besöksbegränsningar. Området är helt eller delvis stängt under våren och sommaren för att skydda fågellivet. Synen på hur och när detta ska göras skiftar dock. Förra året spärrade några av markägarna på eget initiativ av tillträdet till platsen. För att slippa en liknande situation i år igen har sysselmannen granskat ägarförhållandena i området och enligt Dagskráin kommit fram till att kommunen Mýrdalshreppur äger 53,85 procent av marken. Även dessa uträkningar är dock föremål för debatt.

Ólafur Jónsson, områdeschef vid Umhverfisstofnun, uppger i Morgunblaðið att myndigheten tillsammans kommunen nu ska se till så att skyltningen vid Dyrhólaey förbättras. Samtidigt innebär många av Islands främsta turistattraktioner risker för den som inte är försiktig:

"Det finns många faror i detta område, precis som det ofta är vid klippkanter där det är en stor ström av människor som vid Látrabjarg, vid Hornbjarg och vida omkring."

Gårdagens olycka vid Dyrhólaey är den andra allvarliga fallolyckan inom loppet av en vecka. I söndags skadades en man bosatt i Ísafjörður i Aðalvík på Hornstrandir när han samlade fågelägg. Repen gick av och mannen föll ett tiotal meter och landade på en klippavsats.

Räddningstjänsten tog sig till det obefolkade och väglösa området med båt, som sedan åkte till en plats där det gick att landa med helikopter. Därifrån flögs mannen till Reykjavík för vård. Han ska bland annat ha drabbats av bäckenbrott. I ett uttalande sägs mannen må förhållandevis bra och flyttades i går från akutavdelningen.

Här kan du läsa mer om fallolyckor vid Látrabjarg.

Dagens citat

"Quotas are utilization rights which the fishing industry pays for, but not anyone’s private property. ... It goes without saying that the government doesn’t want to jeopardize the market conditions of the fishing sector, which is one of the foundations of the country’s economy."

Fiskeminister Steingrímur J. Sigfússon i Bloomberg om förslaget till nytt isländskt fiskekvotsystem.

Han vill bli Islands president - år 2020

Ung och okänd för massorna i dag. Men han har åtta år på sig att samla befolkningen bakom sig. Aron Bergmann Magnússon siktar på att bli Islands president - år 2020. Men kampanjen har redan börjat.

Sju kandidater har hittills aviserat att de ställer upp i sommarens presidentval. Tidsfristen för att anmäla sin kandidatur löper ut först den 25 maj - men förtidsröstningen började enligt ett pressmeddelande på sina håll redan den 5 maj.

För att få ställa upp i valet krävs 1 500 namnunderskrifter. Dessa ska fördelas proportionellet över de olika valkretsarna och ingen får skriva under för mer än en kandidat. Både Ástþór Magnússon och Hannes Bjarnason har lämnat in underskrifter men inte fått tillräckligt många godkända. De får därför en frist till i morgon för att komplettera med de namn som saknas, rapporterar RÚV.

Den som ställer upp i presidentvalet måste ha fyllt 35 år. Det diskvalificerar Aron Bergmann Magnússon, som i dag bara är 32 år. För att passera gränsen och dessutom hinna samla på sig erfarenhet och bedriva ett gediget kampanjarbete har han bestämt sig för att kandidera år 2020.

Aron Bergmann Magnússon är bosatt i Reykjavík och arbetar med film och scenografi. År 2010 gick han också segrande ur striden i Tom Selleck Annual Moustache Competition på Boston i Reykjavík. Om åtta år kan det alltså bli dags att skriva in en ännu tyngre seger i meritförteckningen.

Här kan du läsa mer om Tom Selleck Annual Moustache Competition.

Glitnirchef åtalas för insiderbrott - sålde aktier före krasch

Friðfinnur Ragnar Sigurðsson sålde Glitnir-aktier för mångmiljonbelopp dagarna före banken gick omkull. Nu åtalas den förre toppchefen för insiderbrott. I somras gick hans aktiebolag i konkurs med skulder på 300 miljoner isländska kronor.

Åtalet mot Friðfinnur Ragnar Sigurðsson är det andra gällande insiderbrott i finanskrisens kölvatten. Tidigare har statssekreteraren Baldur Guðlaugsson dömts till två års fängelse för att ha sålt aktier i Landsbanki till ett värde av 192 miljoner dagarna före kraschen. Domstolen ansåg att han utnyttjat information om bankens utsatta position som han fick kännedom om genom sitt arbete.

Misstankarna mot Friðfinnur Ragnar Sigurðsson gäller enligt Fréttablaðið hans försäljning av aktier i Glitnir dagarna innan banken kollapsade. Enligt åklagaren utnyttjade toppchefen insiderinformation om marknadsläget när han bestämde sig för att sälja aktierna. Han kunde därmed undvika förluster som andra aktieägare gjorde.

Exakt vilka summor det rör sig om är inte känt. Det handlar dock om mångmiljonbelopp, uppger Fréttablaðið.

Friðfinnur Ragnar Sigurðsson var en av de Glitnirchefer som beviljades ett lån i banken strax före krisen. Ett par månader innan kraschen betalade Glitnir ut 171 miljoner isländska kronor till Friðfinnur Ragnar Sigurðssons aktiebolag Laugalind. Lånet användes till att köpa aktier i den egna banken med dessa aktier som enda säkerhet.

När Laugalind gick i konkurs förra sommaren hade bolaget skulder på 299 miljoner. Inga tillgångar fanns i bolaget. Friðfinnur Ragnar Sigurðsson var inte personligt ansvarig för lånet, rapporterar DV.

Åtalet mot Friðfinnur Ragnar Sigurðsson tingfästs i Héraðsdómur Reykjaness den 4 juni. Han väntas neka till brott.

Här kan du läsa mer om domen mot Baldur Guðlaugsson.

Västmannaöarna får vulkanmuseum - och två nya hotell

Eldheimar blir namnet på det vulkanmuseum som ska byggas på Västmannaöarna. Här ska besökarna kunna uppleva de utbrott som skakat Hemön och skapat Surtsey. Samtidigt fortsätter utbyggnaden av turistnäringen på ögruppen. Två nya storhotell planeras vid Hemöns centrum.

Pompei norðursins, Nordens Pompeji, är namnet på det projekt vid Eldfells rötter där ett tiotal av de hus som begravdes under askan och lavan från 1973 års utbrott grävs fram. Totalt lade lavan omkring 400 hus under sig. Under de senaste sju åren har utgrävningarna skett på frivillig basis som ett sätt att berätta öns historia.

I dag är Pompei norðursins en populär turistattraktion. Nu ska platsen förvandlas till Eldheimar, ett museum om utbrotten på Hemön och Surtsey. I museets mitt kommer huset på Gerðisbraut 10 att återfinnas, en av de bostäder som hamnade under lavatäcket. Huset blir också museets fokus. Ny teknik ska också göra det möjligt för gästerna att själva uppleva utbrottet.

Museet blir på 1 600 kvadratmeter. Nedervåningen kommer att hysa en utställning om 1973 års utbrott på Hemön. På övervåningen blir det en utställning om Surtsey och öns status som ett av Unescos världsarv. Där kommer det dessutom att finnas en kafeteria.

Satsningen är resultatet av ett samarbete mellan kommunen Vestmannaeyjabær och Umhverfisstofnun. Myndighetens del i projektet blir att hyra den övre våningen för Surtseyutställningen. Även Hótel Vestmannaeyjar ingår i projektet. Hotellet kommer i framtiden att rikta in sin marknadsföring på vulkanutbrotten för att på så sätt bidra till att locka turister till ön och utställningen.

Ett anbudsförfarande kommer enligt ett pressmeddelande att inledas under våren och målet är att byggarbetet ska börja under sensommaren.

Alltfler turister besöker Västmannaöarna sedan den nya färjerutten till ögruppen invigdes. Den nya hamnen Landeyjahöfn på fastlandet kortar nämligen överfarten till en halvtimme. I dagsläget är Hótel Vestmannaeyjar ögruppens enda hotell, eftersom det andra hotellet brann ned i vintras och väntas öppna på nytt tidigast i sommar. Men nu är två nya hotell på väg.

Fosshótel vill etablera sig på ön genom att köpa tre av fyra våningar av Fiskiðjans gamla lokaler. Den nedre våningen av den gamla fiskfabriken är tänkt att bli det nya hemmet till ortens akvarium. Kedjan jagar nu kapital för att kunna förverkliga planerna på ett trestjärnigt hotell, rapporterar RÚV.

I höstas skrev kommunen och Sextíu plús under en avsiktsförklaring om ett hotell med 140 rum beläget mellan Herjólfsdalur och centrum. Planerna har dock reviderats något. Risken för stenras från bergen innebär att hotellet flyttas längre bort samtidigt som nät som skyddar mot fallande klippblock kommer att sättas upp.

Det är inte bara turistnäringen som går bra på Västmannaöarna. Det goda fisket har tillsammans med tillströmningen av besökare närmast utraderat arbetslösheten. Och det är svårt att locka arbetssökande till ögruppen eftersom det är ont om hyresbostäder. Svanhildur Guðlaugsdóttir, som äger N1-macken Skýlið, säger till DV att företag i tjänstesektorn heller inte kan konkurrera med de löner som erbjuds skiftarbetarna i fiskfabriken:

"Jag har försökt att annonsera i kommunbladet, Facebook och letat runt. Det har hängt en annons i fönstret hos mig i över en månad men det frågas inte ens om den. Jag har också ringt och talat med folk och har använt alla omvägar men det är bara omöjligt att hitta folk."

Här kan du läsa mer om turismen på Västmannaöarna.

Dagens citat

"Medier med ansvarskänsla kan spela en mycket viktig roll genom att informera om fakta, analysera dem och komma med invändningar mot dem. Jag har aldrig tidigare upplevt att ett massmedium i en demokratisk stat har krävt av 'sin' regering att den begränsar eller hindrar EU:s representanter, en organisation av demokratiska stater, att uttala sig offentligt."

Herman Sausen, Tysklands ambassadör på Island, svarar i Morgunblaðið på chefredaktören Davíð Oddssons anklagelser om att EU-ländernas ambassadörer överskrider sina befogenheter och blandar sig i interna isländska angelägenheter genom att uttala sig i EU-debatten.

Ástþórs nya taktik - kaffe i stället för svartmålning

Presidentkandidaten Ástþór Magnússons sympatisörer har tidigare presenterat två kontroversiella kampanjvideor. Motkandidaterna Þóra Arnórsdóttir har skildrats som en marionett och Ólafur Ragnar Grímsson som köpt av särintressen, medan Ástþór Magnússon sägs representera folkets röst. Nu har han tonat ned budskapet när han vill möta islänningarna över en kopp kaffe. Han använder fortfarande delar av videon till "Valdið til fólksins", en isländsk version av John Lennons "Power to the People", men de avsnitt där konkurrenterna svartmålas har klippts bort. Läs mer här.

Krýsuvík alltjämt en gåta - nu sjunker marken

Förra året höjde sig marken vid Krýsuvík hela åtta centimeter. Nu sjunker marken tillbaka. Förändringarna verkar vara en del av ett mönster. Men om det är gas eller magma som är orsaken är alltjämt oklart. Utvecklingen innebär att det finns risk för det första vulkanutbrottet i närheten av Reykjavík på närmare tusen år.

Trots en lång tid utan utbrott har Krýsuvík aldrig avskrivits som en tänkbar plats för vulkanisk aktivitet. Många jordskalv sker i området och sjön Kleifarvatn sjunker och stiger om vartannat för att ibland uppenbara tidigare okända heta källor.

Regeringen har först nu börjat intressera sig för Krýsuvík. Ómar Ragnarsson, som bevittnat över tjugo vulkanutbrott, har anklagat politikerna för att strunta i riskerna för ett utbrott nära Reykjavík. De scenarior som skissades för femtio år sedan var så dystra att arbetet avbröts. Ómar Ragnarsson, som tagit del av dem, ansåg att de visade att huvudstaden skulle kunna isoleras av lavaströmmar vid ett utbrott.

De senaste årens aktivitet vid Krýsuvík har dock fått myndigheterna att ägna mer uppmärksamhet åt området. I framtida skisser på tänkbar vulkanisk aktivitet ska även Reykjavíkområdet ingå.

Sigrún Hreinsdóttir, docent i geofysik vid Háskóli Íslands, berättar för RÚV att marken vid Krýsuvík växelvis stiger och sjunker. I början av 2009 påbörjades en landhöjning som varade till september, därefter sjönk marken på nytt. I maj 2010 började nästa period av landhöjning som inte upphörde förrän slutet av förra året. Då var landhöjningen åtta centimeter på ett år:

"Detta kan naturligtvis vara ett förebud, de första indikationerna på att vi åter får vulkanisk aktivitet på Reykjanes som det inte har varit de senaste tusen åren."

Orsaken till den växelvisa landhöjningen och landsänkningen är dock oklar. Det rör sig antingen om gas som skapar ett högre tryck eller magma som rör sig mot jordskorpan.

Forskarna samlar nu in satellitbilder för att på så sätt kunna skapa sig en bättre bild av utvecklingen. Fenomenet är sällsynt. Sigrún Hreinsdóttir säger till RÚV att skeendet är "mycket spännande". Något liknande har tidigare bara observerats på Afrikas horn:

"Vi har nu för första gången kontinuerliga mätningar av Krýsuvíkområdet, så det är möjligt att detta har hänt förut men att vi bara inte har haft mätutrustningen för att se detta."

Vid ett vulkanutbrott vid Krýsuvík väntas eruptionen främst skapa lava. Vid ett utbrott vid Kleifarvatn ökar sannolikheten för askproduktion.

Här kan du läsa mer om Krýsuvík.

EU-motståndare kan tvinga fram folkomröstning till hösten

Alltingets EU-motståndare kan vara på väg att tvinga fram en folkomröstning om medlemskap redan till hösten. Något avtal att rösta om kommer det inte att finnas. Men Gröna vänstern vill bli kvitt EU-omröstningen före nästa alltingsval. Frågan är om partiet är redo att riskera regeringssamarbetet - och om den borgerliga oppositionen är sugen på att försöka begrava EU-debatten så snart som möjligt.

Regeringssamarbetet mellan Socialdemokraterna och Gröna vänstern har präglats av djup oenighet i flera nyckelfrågor. EU-vännerna inom Socialdemokraterna lyckades genom stöd från motståndarna inom Gröna vänstern få till stånd en ansökan om medlemskap - trots att det aldrig funnits någon majoritet i alltinget för ett inträde i unionen.

EU:s ställningstagande mot Island i Icesave-tvisten och makrillkriget har gjort den redan infekterade frågan än mer känslig inom Gröna vänstern. Partiordföranden Steingrímur J. Sigfússon har kämpat för att hålla ihop partiet, men har ändå tappat tre ledamöter som vägrat backa upp regeringens Europapolitik.

Gröna vänsterns väljare är lika övertygade om nackdelarna med ett EU-medlemskap som Socialdemokraternas väljare är övertygade om fördelarna. Ju närmare nästa års alltingsval kommer, desto besvärligare blir frågan för koalitionen. Och den är svårast för Gröna vänstern. Vice partiledaren Katrín Jakobsdóttir vill se en valsamverkan mellan partierna - men så länge det innebär att Gröna vänstern fortsätter att kompromissa bort en av hjärtefrågorna - EU-motståndet - finns en överhängande risk att väljarna sviker.

Att Gröna vänstern blir alltmer pressade har de senaste veckorna blivit allt tydligare. När Island sökte medlemskap i unionen fanns förhoppningar om att till och med hinna före Kroatien in i EU. Men förhandlingarna om inträdesvillkoren har hittills inte lett till några andra resultat än att avsnitt som redan omfattas av EES-avtalet bockats av. Att det inte finns någon snar lösning i sikte på varken Icesave-tvisten eller makrillkriget gör sannolikt att förhandlingarna kommer att fortsätta att sega sig fram i skuggan av två frågor som var för sig har makten att avgöra en eventuell folkomröstning.

Nu har till och med statsminister Jóhanna Sigurðardóttir gett upp hoppet om att klara av förhandlingarna före nästa val. Vid en borgerlig valseger är det inte osannolikt att ansökan dras tillbaka - om EU gör allvar om hoten i makrillkriget är det till och med troligt.

Hittills har tio förhandlingsavsnitt slutförts. EU:s mål är att resterande 23 ska ha påbörjats före årsskiftet. Island har tidigare fått bakläxa om jordbrukspolitiken där landet inte anses redo att inleda förhandlingar. Ett sådant underlag ska lämnas in under juni. EU har öppet gläntat på dörren för flera undantag just för det isländska jordbruket. När ansökan lämnades in sommaren 2009 var tonläget det motsatta - frågan är om EU försöker anpassa sig efter det för unionen hopplösa opinionsläget.

Inom Gröna vänstern ökar nu trycket för att tvinga fram en folkomröstning om EU-medlemskap trots att förhandlingarna pågår. Inrikesminister Ögmundur Jónasson sade i alltinget i veckan att det aldrig funnits en sämre tid att gå med i EU än nu. Miljöminister Svandís Svavarsdóttir deklarerade i förra veckan att en folkomröstning i frågan bör ske senast i samband med nästa val till alltinget. Alltingsledamöterna Guðfríður Lilja Grétarsdóttir och Jón Bjarnason vill rösta före årsskiftet. Lilja Mósesdóttir, som lämnade Gröna vänstern förra våren och nu leder Solidaritet, vill folkomrösta så snart som möjligt.

Eftersom det inom Gröna vänstern saknas intresse för vad medlemskapsförhandlingarna ger vore det närmast en bonus att folkomrösta utan ett avtal att ta ställning till. Och nu finns det en majoritet i utrikesnämnden för att föra ett sådant krav vidare till votering i alltinget.

Guðfríður Lilja Grétarsdóttir tog i en reservation i går ställning för en folkomröstning före årsskiftet. Partikamraten Árni Þór Sigurðsson vill däremot invänta resultatet av förhandlingarna, men det betyder ändå att Guðfríður Lilja Grétarsdóttir kan göra upp om frågan i nämnden tillsammans med Framstegspartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Gunnar Bragi Sveinsson samt Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson och Ragnheiður Elín Árnadóttir.

Guðfríður Lilja Grétarsdóttirs ställningstagande välkomnades av den borgerliga oppositionen. Ragnheiður Elín Árnadóttir vill nu se en omröstning i alltinget om framtiden för förhandlingarna, och Framstegspartiets Vigdís Hauksdóttir sade att parlamentet nu var befriat från den regering som haft EU-frågan som gisslan.

Argumentationen från de politiker inom Gröna vänstern som nu övergett regeringens linje är enhetlig: Förhandlingarna med EU tar för lång tid och leder inte till några resultat. Dessutom finns det inget folkligt stöd för att anta att islänningarna faktiskt skulle vara intresserade av ett medlemskap i unionen. Och EU:s agerande i makrillkriget och Icesave-tvisten är i sig skäl nog för att avbryta samtalen.

Om Gröna vänstern faktiskt skulle göra uppror mot Socialdemokraterna om EU-politiken är sannolikheten för en regeringskris stor - ett bekymmer som dock minskar ju närmare valdagen kommer. Det skulle förmodligen omöjliggöra en ny koalition mellan partierna. Och i dagsläget är det svårt att se hur Gröna vänstern annars skulle kunna ingå i ett regeringsunderlag.

Samtidigt är Jóhanna Sigurðardóttir måttligt populär inom Gröna vänsterns vänsterfalang. Hon har kritiserats för att vara en enfrågepolitiker som struntar i att lyssna och i stället låter partipiskan vina. Det finns tveklöst flera alltingsledamöter i Gröna vänstern som skulle älska att ge henne en rejäl näsknäpp i EU-frågan.

Vid en regeringskris finns det heller knappast någon som skulle rädda Jóhanna Sigurðardóttir. Regeringens försök att få till stånd ett samarbete med Rörelsen kollapsade i veckan. Politiske vilden Guðmundur Steingrímssons röst skulle därför inte räcka.

Även om en stabil majoritet av islänningarna är emot EU-medlemskap vill en inte lika övertygad eller stark majoritet slutföra förhandlingarna. Det är sannolikt något som den borgerliga oppositionen överväger. Eftersom ett maktskifte om elva månader förefaller troligt kan det uppfattas som onödigt att ta risken att stänga dörren till EU redan före valet.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Jag är mycket glad över att islänningarna kan ha grillfest på lördag. ... Det var fantastiskt roligt att framföra låten. Jag mår så bra. Nu är målet nått och allt som händer efter detta är bara en bonus."

Greta Salóme Stefánsdóttir i Morgunblaðið sedan hon tillsammans med Jónsi i går tog Islands bidrag "Never forget" till lördagens final i Eurovision Song Contest.