Hotet om totalt importstopp av isländsk fisk och EU:s ställningstagande i Icesave-tvisten ska inte ses som åtgärder riktade just mot Island. Det hävdade unionens utvidgningskommissionär Štefan Füle under ett besök i Reykjavík. I stället öppnade han dörren för flera speciallösningar för det land som skulle bli EU:s minsta och nordligaste medlem.I våras kom EU-kommissionen ut ur garderoben och tog öppet ställning för Nederländerna och Storbritannien i Icesave-tvisten. Tidigare har EU hävdat att det rört sig om en bilateral konflikt, trots att unionen bland annat agerat för att stoppa nödlån till Island genom Internationella valutafonden, IMF.
I makrillkriget har tonläget hårdnat betydligt under våren. Fiskekommissionären Maria Damanaki hotar nu med att införa ett totalt importstopp av isländska fiskprodukter till EU. Ett sådant förbud skulle innebära ett dråpslag mot Islands ekonomi. Fisket är landets viktigaste exportnäring och den viktigaste exportmarknaden är EES-området.
Štefan Füles besök sammanföll med att en majoritet i alltinget röstade ned framstegspartisten Vigdís Hauksdóttirs förslag om att folkomrösta om förhandlingarna med EU ska fortsätta eller avbrytas. I ett uttalande välkomnade Štefan Füle resultatet samtidigt som han ansåg att en folkomröstning borde hållas först när det finns ett avtal att ta ställning till.
I takt med den allt hätskare debatten om makrillfisket och Icesave har intresset för vad ett sådant avtal skulle kunna ge minskat. I stället har ståndpunkten att EU genom hot och påtryckningar redan har gjort sådana ställningstaganden mot Islands intressen att detta i sig är skäl att avbryta förhandlingarna.
Štefan Füle menar dock att detta är en feltolkning. I en debattartikel i Morgunblaðið skriver han att EU - trots att han möts av skyltar som säger ESB? Nei takk! på vägen in från flygplatsen till Reykjavík - redan är en del av islänningarnas vardag genom EES-avtalet och Schengensamarbetet. Och han avvisar påståenden om att de sanktioner som Maria Damanaki förbereder skulle vara riktade just mot Island:
"Förslagen är avsedda som en allmän åtgärd - och därför inte enbart mot Island - och är i full överensstämmelse med internationella åtaganden som exempelvis EES-avtalet."EU försökte tidigare införa ett landningsförbud mot isländska fartyg som fiskade makrill, något som visade sig verkningslöst eftersom ingen makrill landades i utländska hamnar. Om de nya hoten skulle verkställas skulle de få enorma konsekvenser för det isländska fisket. Den här gången finns det en verklig oro för att unionens skrämseltaktik ska omsättas i praktiken. Fisken kommer säkerligen att bli såld även om EU stoppar importen - men inte alls till sådana priser som i dag.
Tidigare har EU:s hot om sanktioner närmast avfärdats med en axelryckning. En vanlig kommentar har varit ironisk förundran över unionens plötsliga intresse för att förvalta fiskbestånd. I andra delar av Atlanten, där EU-ländernas fiskeflottor inte konkurrerar med andra nationer, ställer unionen gärna upp med nya bidragsmiljoner öronmärkta för fortsatt utrotningsfiske. Inte minst har det dessutom väckt häpenhet att EU anser sig ha ensidig rätt att bestämma över fisket även i andra staters exklusiva ekonomiska zoner. Men det är förstås en dubbelmoral som inte skulle lindra de ekonomiska konsekvenserna av ett totalt importförbud.
Štefan Füle hävdar alltså att ett sådant förbud inte skulle stå i strid med EES-avtalets krav på fri rörlighet. Utan kännedom om exakt hur ett sådant importstopp skulle formuleras förefaller det i nuläget som en uppgift svår att gå i land med. Samtidigt behöver EU knappast frukta en juridisk prövning av ett sådant förbud - innan någon sådan dom kommer kan Island redan ha tvingats till kapitulation. I den bemärkelsen har EU:s agerande i makrillkriget mycket gemensamt med agerandet i Icesave-tvisten. Tanken var förstås att påtryckningarna skulle ha fått Island att backa - men i höst står unionen och argumenterar i domstol för en statlig insättningsgaranti som EU inte vill ha.
I debattartikeln skriver Štefan Füle vidare att EU:s ställningstagande för Nederländerna och Storbritannien i Icesave-tvisten inte ska ses som ett ställningstagande mot Island:
"Detta är inte en fientlig handling som riktar sig särskilt mot Island, utan detta handlar om att uppfylla en av kommissionens huvuduppgifter, nämligen att säkra att EU:s regler respekteras och att åtaganden hålls."Štefan Füle presenterar också en gemensam arbetsgrupp som ska undersöka möjligheterna för Island att avskaffa kapitalkontrollerna. Om Island går med i unionen ligger sedan vägen till euron öppen. Ett medlemskap skulle enligt utvidgningskommissionären betyda mycket för den isländska ekonomin:
"Medlemskap i EU är medlemskap i dess beslutsfattande. Det skulle samtidigt öka stabiliteten för den isländska ekonomin, eftersom den ökar utländska investeringar och kapital och - följaktligen - jobb."Under besöket, som var Štefan Füles andra på Island, träffade han bland annat statsminister Jóhanna Sigurðardóttir, utrikesminister Össur Skarphéðinsson och fiske- och jordbruksminister Steingrímur J. Sigfússon. Han hade även ett möte med Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson.
Här kan du läsa mer om Island och EU.
