torsdag 3 maj 2012

Geir H. Haarde kan bli landsdomstolens sista fall

Rättegången mot Geir H. Haarde kan ha varit den både första och sista i den isländska landsdomstolens historia. Flera tunga röster vill avskaffa ett system där alltinget fattar beslut om åtal. Samtidigt tackar den förre statsministern för stödet genom annonser i dagstidningarna - och där ser sig Geir H. Haarde som en segrare trots att han fälldes för grundlagsbrott. Han överväger nu att få fallet prövat i Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

För första gången samlades landsdomstolen sedan den instiftades år 1905 för att avgöra om Geir H. Haarde gjort sig skyldig till brott mot lagen om ministeransvar eller grundlagsbrott. Den tidigare statsministern fälldes för att inte ha hållit regeringssammanträden om läget på de internationella finansmarknaderna, men slapp både straff och rättegångskostnader.

Trots att han fälldes på en punkt ser sig Geir H. Haarde som en segrare. I annonser i dagstidningarna tackar han för det stöd han fått. Han är visserligen inte nöjd med att ha fällts för brott mot grundlagen, men anser samtidigt att utgången är ett betydligt större nederlag för de alltingspolitiker som röstade för att åtala honom.

Vid ett möte i Självständighetspartiets partihögkvarter beskrev Geir H. Haarde segern som nittiofemprocentig. Han sade enligt Viðskiptablaðið att han hoppades att processen mot honom var landsdomstolens både första och sista samtidigt som han välkomnade ordföranden Bjarni Benediktssons löfte om att partiet inte ska utnyttja domstolen för att hämnas på meningsmotståndare. Om statsråd kan misstänkas ha gjort sig skyldiga till brott bör de enligt Geir H. Haarde i stället ställas inför rätta vid en vanlig domstol. Ansvar för politiska beslut bör dock främst utkrävas av medborgarna genom allmänna val.

Något beslut om att ta fallet till Europadomstolen för mänskliga rättigheter har dock ännu inte fattats, skriver Fréttablaðið. Försvararen Andri Árnason säger i Morgunblaðið att det är troligt att Geir H. Haarde väljer att gå vidare. Både i själva rättsprocessen och domen finns det enligt advokaten åtskilliga frågor som borde prövas.

Geir H. Haarde dömde ut rättsprocessen som politisk och hävdade att landsdomstolen föll för trycket genom att fälla honom på en formalitet. Dessa uttalanden väckte starka reaktioner.

Atli Gíslason ledde den nämnd där en majoritet rekommenderade åtal mot fyra tidigare ministrar och skrev också det som blev underlag för åtalet. Han säger till DV att Geir H. Haardes reaktion är sorglig och grundlös. Den är också ett tecken på bristande respekt eftersom han saknar belägg för sina påståenden.

Ekonomiprofessorn Þorvaldur Gylfason skriver i ett blogginlägg att Geir H. Haardes agerande visar att han saknar både omdöme och förståelse för de konsekvenser finanskraschen hade för tusentals islänningar utan kopplingar till den politiska eliten. Juridikprofessorn Sigurður Líndal skriver i Fréttablaðið att Geir H. Haarde tycks sakna argument för sin sak eftersom han misstänkliggör rättens objektivitet i stället för att förklara varför han inte gjorde sig skyldig till grundlagsbrott.

Ekonomen Ólafur Arnarson skriver i ett blogginlägg att det sannolikt var företrädaren Davíð Oddsson som fällde Geir H. Haarde. Hans vittnesmål om det möte centralbankschefen hade med regeringschefen och flera andra statsråd i februari 2008 fällde troligtvis avgörandet. Ólafur Arnarson menar dock att rätten sväljer Davíð Oddssons överdrifter om hur han förutsåg och varnade för krisen.

Ett av de mest ifrågasatta besluten från Seðlabanki Íslands sida var lånet på 500 miljoner euro till Kaupþing. Pengarna betalades ut den 6 oktober 2008 - bara två dagar innan kraschen. Hittills har Davíð Oddsson inte behövt besvara frågan hur det kom sig att han valde att tömma centralbankens valutareserv på ett lån till en dödsdömd bank. Två nämnder i alltinget har nu begärt ut utskrifter av samtalet mellan Geir H. Haarde och Davíð Oddsson där lånet diskuteras, rapporterar Fréttablaðið.

Men Geir H. Haarde får också stöd - främst från sina partikamrater men även från Gröna vänsterns Ögmundur Jónasson. Inrikesministern säger i Morgunblaðið att domen är orättvis och att alltinget inte borde ha haft rätten att åtala den förre regeringschefen. Ögmundur Jónasson röstade hösten 2010 för att misstankarna mot Geir H. Haarde skulle prövas i landsdomstolen, men har senare bytt åsikt.

Þorsteinn Pálsson, tidigare statsminister och ledare för Självständighetspartiet, skriver i Fréttablaðið att domen präglades mer av politik än av rättvisa. Tidningens chefredaktör Ólafur Þ. Stephensen skriver i en ledare att utgången inte på något sätt motsvarar allt som investerats i rättsprocessen.

Åklagaren Sigríður J. Friðjónsdóttir anser däremot inte att Geir H. Haarde fälls enbart för en formalitet. Hon säger i Fréttablaðið att det rör sig om ett allvarligt brott, och att domen visar att statsministern brast i sitt ansvar som regeringschef på flera viktiga punkter.

Från både politiker och jurister har det kommit förslag på att skrota landsdomstolen helt och hållet eller ändra dess konstruktion. Juridikprofessorn Róbert Spanó säger i Fréttablaðið att det är viktigt att domstolen åtnjuter förtroende. Därför är det viktigt att fundera på om alltinget i fortsättningen ska ha möjlighet att dra andra politiker inför rätta. Historieprofessorn Guðmundur Hálfdanarsson anser att landsdomstolen hade kunnat få större legitimitet genom en direkt koppling till den parlamentariska kriskommissionens rapport - där rekommenderades åtal mot tre tidigare ministrar, och inte fyra som i förslaget från Atli Gíslasons nämnd.

Vid ett seminarium om domen i går sade Róbert Spanó att domen innehåller många intressanta punkter. Bland annat gör den det uppenbart att politiker inte längre kan hänvisa till hur makten brukar utövas, utan att denna utövning också måste följa grundlagen. Därför borde också de folkvalda läsa in sig på konstitutionen.

Sigríður J. Friðjónsdóttir menade att misstankarna mot Geir H. Haarde också hade kunnat prövas inför en vanlig domstol. Där finns utrymme för att åtala statstjänstemän för omfattande eller upprepad försumlighet med ett maxstraff på ett års fängelse. Hon beskrev också uppdraget som ovanligt eftersom det i vanliga fall är hon som åklagare som avgör på vilka punkter någon ska åtalas - nu var dessa fastställda av alltinget, medan hon fick i uppdrag att backa upp dem genom bevisning.

Filosofiprofessorn Salvör Nordal ingick i en särskild grupp som för kommissionens räkning granskade med vilken etik och vilka arbetsmetoder inom regeringen som föregick krisen. Hon säger i Fréttatíminn att Island inte lärt sig något av krisen, och att statsmakterna därmed alltjämt befinner sig på ruta ett. Hon anser att alltinget hittills visat bristande vilja till förändring och att de folkvalda som såg rättsprocessen i landsdomstolen som en uppgörelse med finanskraschen missförstått kriskommissionens arbete.

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir sade i alltinget efter domen att lagen om landsdomstolen bör ändras och att ett sådant förslag är att vänta under året. Hon efterlyste samarbete över partigränserna för att nå samsyn på hur ansvar ska kunna utkrävas från statsråd som misstänks för brott mot lagen om ministeransvar. Hon vill bland annat frånta alltinget makten att åtala andra folkvalda.

Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson vill också se en förändrad lagstiftning, men menade att det vore olämpligt att den sittande regeringen skulle riva upp en lag som den själv varit med om att tillämpa för första gången i Islands historia. Även Självständighetspartiets ordförande Bjarni Benediktsson tog ställning för en översyn av lagen.

Geir H. Haarde hade som minister själv kunnat agera för förändringar i lagen om landsdomstolen. Enligt DV var detta år 2005, när de senaste domarna utsågs, en sådan icke-fråga att det inte ens skedde någon omröstning.

Här kan du läsa mer om domen mot Geir H. Haarde.

Inga kommentarer: