Kolbeinsey allt närmare sjunka i Grönlandshavet

Kolbeinsey 2012
Foto: Landhelgisgæsla Íslands

Kolbeinsey är nu bara som mest 35 meter i diameter. Islands nordligaste punkt fortsätter att vika sig för vågorna i Grönlandshavet. Inom några få år väntas den lilla klippön sjunka under vattenytan. Det är inte längre möjligt att gå i land på Kolbeinsey och de sista spåren av helikopterplattan har spolats bort av havet.

Drygt sju mil nordväst om Grímsey ligger Islands nordligaste utpost. När Kolbeinsey bildades är osäkert, men den vulkaniska klippön nämns redan i Landnámabók. Den första expeditionen till Kolbeinsey gjordes för omkring 500 år sedan. Då uppskattades öns storlek till 700 gånger 100 meter. Den högsta punkten var 100 meter över havet.

I dag når Kolbeinsey knappt fem meter över vattenytan. Erosionen har bitit hårt på ön. När Landhelgisgæsla Íslands nyligen gjorde en överflygning kunde besättningen konstatera att Kolbeinsey fortsätter att krympa. Ön är nu på sin höjd 35 meter i diameter, och har dessutom delats i två av vågorna med en liten grund kanal emellan delarna.

Kolbeinsey 2011
Foto: Landhelgisgæsla Íslands

Kolbeinsey har aldrig varit bebodd. Ändå har den nordliga utposten haft stor betydelse för Islands historia. Fisket är mycket rikt runt ön och den användes så sent som på 1700-talet som en bas för att jaga säl och fågel. År 1989 byggdes en helikopterplatta på ön. Initiativet blev något av ett trumfkort för den isländska regeringen i kampen med Danmark om var gränsen mellan länderna skulle dras. Landningsplattan underströk Kolbeinseys strategiska betydelse och var ett sätt att bevisa att det var en del av Island.

Helikopterplattan är sedan många år obrukbar. Om det bara är erosionen som är orsaken är osäkert. Jordskalv är mycket vanliga i området och kan ha bidragit till att knäcka ön på mitten. Så här långt från fastlandet är det svårt att med precision få information om de skalv som äger rum. Kolbeinsey ligger också så långt ut till havs att området kan vara platsen för åtskilliga vulkanutbrott som sker under havsytan obemärkt för människan.

För några år sedan uppskattades Kolbeinseys livslängd till omkring år 2020. Den nya överflygningen visar att erosionen fortsätter och att ön sannolikt bara har några ytterligare år kvar innan den sväljs av vågorna.

Här kan du läsa mer om Kolbeinsey och här mer om andra isländska öar som har bildats genom vulkanutbrott men blivit ett byte för Atlantens vågor.