måndag 7 maj 2012

Regeringen i nytt ordkrig om Huang Nubos hotellplaner

Foto: Slysavarnafélagið Landsbjörg
Huang Nubo är glad att slippa Ögmundur Jónasson när han ser ut att kunna få arrendera Grímsstaðir á Fjöllum i stället för att köpa marken. Men inrikesministern uppmanar den kinesiske investeraren att inte glömma det isländska folkets ovilja att bli en stormaktskoloni. Och Rörelsens Þór Saari stämmer in i hans kritik mot de kommunpolitiker som lagt grunden för affären samt dömer ut ett system som gör det möjligt för vad han kallar ett kotteri med storhetsvansinne att sälja ut delar av Island.

I fredags landade förslaget om att Huang Nubo ska arrendera Grímsstaðir á Fjöllum på regeringens bord. I höstas nekade Ögmundur Jónasson den kinesiske affärsmannen tillstånd att köpa fastigheten. Beslutet väckte heta känslor inom regeringen, där Socialdemokraterna till skillnad från Gröna vänstern vill att affären ska gå igenom.

Grímsstaðir á Fjöllums yta på 300 kvadratkilometer motsvarar 0,3 procent av hela Island. I köldhålet vid höglandets utkanter vill Huang Nubo bygga ett lyxhotell med 100 rum, spa, flygfält, ridhus och golfbana. Investeringarna väntas uppgå till omkring 20 miljarder isländska kronor.

Efter Ögmundur Jónassons nej tog näringsminister Katrín Júlíusdóttir och kommunpolitiker från nio nordisländska kommuner kontakt med Huang Nubo för att ändå förverkliga planerna på en turistanläggning. Det föreslagna upplägget går ut på att kommunerna köper Grímsstaðir á Fjöllum och arrenderar marken till Huang Nubo på 40 år. Köpet ska göras genom ett gemensamt aktiebolag och finansieras genom förskottsbetalning av hyran.

Förslaget innebär dock enligt Morgunblaðið att området som bebyggs arrenderas på 99 år. Resten av Grímsstaðir á Fjöllum hyrs ut till Huang Nubo i 40 år. Investeringsavtalet med honom löper på tio år. Det senare avtalet börjar gälla antingen när arbetet kommer igång eller när hotellet öppnar. Den totala tiden kan dock inte bli längre än tretton år.

Huang Nubo säger i China Daily att han alltjämt hoppas på ett arrende på 99 år. Om beskedet blir positivt kan den enorma turistanläggningen mitt ute i ingenstans öppna om fem år. Och han är glad att beslutet denna gång inte fattas av Ögmundur Jónasson:
"The Icelandic officials and residents know the significance of my investment, and they know it sends out messages of Icelandic attitude towards foreign investment . ... They've been working hard to find a way of making the plan possible. ... And if by leasing, the possibility of rejection is low because it has nothing to do this time with the Minister of Interior."
I stället vill Huang Nubo utnyttja en ny lag som gör det möjligt att avtala bort vissa av fastighetsägarnas rättigheter om det gäller investeringar av stor vikt för näringslivet. Sådana undantag har tidigare beviljats för stora industriprojekt. Huang Nubo uppger dessutom - till skillnad från regeringen - för China Daily att tillståndet redan är klart, men han har tidigare misstagit sig om hur ärendet bereds.

Ögmundur Jónasson svarar Huang Nubo i ett blogginlägg. Han skriver att många främst ser investeringarna som stormakten Kinas sätt att markera revir, även om vissa kommunpolitiker väljer att bortse från detta:
"Den kinesiske affärsmannen gratulerar sig till att vara kvitt inrikesministern. Men skulle han vara fri från det isländska folket? Jag tror inte det. Islänningar vill i allmänhet inte bli en råvarukoloni för utländska affärsmän, även om enstaka kommunfullmäktigeledamöter fått sin syn förvänd. Så var det även i Centralamerika när bananplantagerna såldes."
Inrikesministern efterlyste efter fredagens regeringssammanträde arrendeavtalet mellan kommunerna och Huang Nubo. Näringsminister Oddný G. Harðardóttir beskrev bara huvuddragen i överenskommelsen. Efter mötet sade hon till Morgunblaðið att hon tyckte att det var en god idé att nio kommuner skulle köpa Grímsstaðir á Fjöllum. Hon ansåg inte heller att arrendet var ett sätt att använda en bakväg för att kringgå Ögmundur Jónasson:
"Jag tycker att det är bra att fastigheten Grímsstaðir á Fjöllum blir i offentlig ägo, det vill säga ägs av kommunerna som sedan hyr ut marken. Jag tycker inte illa om det."
Óskar Páll Óskarsson, jurist vid fiske- och jordbruksdepartementet, säger till Morgunblaðið att ett arrendeavtal på 40 år inte är onormalt. En fråga som behöver lösas är vad som sker när denna tid passerat:
"Det är inte ovanligt att en kommun gör ett arrendeavtal av mark med arrendatorn i 40 år. Men det måste tydligt framgå i avtalet vad som sker efter dessa 40 år gällande uppbyggnaden på platsen och varför den arrenderar marken."
En fråga är, om arrendet inte förlängs, om kommunerna förbinder sig att betala arrendatorn för investeringarna - i det här fallet byggnader, golfbana och flygfält. Frågan är också om en sådan uppgörelse skulle kunna påverka utgången, eftersom kommunerna efter finanskrisen har fått ett betydligt snävare regelverk när det gäller affärer som kan påverka ekonomin.

En som inte gillar förslaget är Þór Saari, alltingsledamot för Rörelsen. Han skriver på Facebook att planerna är ett bevis på att de isländska kommunerna har för stor makt:
"Fåtaliga kommunstyrelser är allmänt det värsta tänkbara i den isländska statsförvaltningen även om där finns enstaka undantag. ... Om någon har tvekat om att kommunernas makt på Island behöver minskas har kommunstyrelseledamöterna i nordost eftertryckligt bevisat det. Vilken galenskap att en pytteliten grupp kotteribröder i fåtaliga kommunstyrelser kan sälja en stor del av landet till Kina."
Halldór Jóhannsson, Huang Nubos representant på Island, anser i stället att Ögmundur Jónasson och övriga motståndare bör glädja sig åt att affären är på väg att gå i lås. Att marken förblir i isländsk ägo samtidigt som investeringarna ändå blir av menar han är en lyckad kompromiss, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om Huang Nubo och Grímsstaðir á Fjöllum.