Favoritplatser på Island - 27: Akranes

I någon bemärkelse är det lockande att säga att Island börjar utanför Reykjavík. Bergen tornar upp sig på vägen ut ur huvudstaden, samhällena blir allt glesare, 99 procent av landet ligger utanför Reykjavík.

Med omkring 6 000 invånare är Akranes en av Islands största städer. När tunneln under Hvalfjörður byggdes var många oroliga över att det skulle betyda att staden skulle utarmas när Reykjavík kom nästan en timme närmare.

Så blev det inte. Under åren före finanskrisen blev Akranes ett populärt alternativ för dem som tyckte att bostadspriserna i Reykjavíkområdet var vansinniga.

Närheten till Reykjavík märks ändå på många sätt. Här finns inget hotell och restaurangerna tycks ha bytt namn eller bommat igen mellan varje besök. Biografen är dock landets snyggaste, även om utbudet kanske inte är det bästa. Många resenärer blåser förbi på ringvägen i stället för att ta omvägen via Akranes.

Det är förstås lite synd. Akranes är nämligen det närmaste som Island kommer Rio de Janeiro. Den kilometerlånga sandstranden Langisandur är ett slags polcirkel-Copacabana. Det finns ingen karneval men väl irländska dagar. Och den som badar i Atlanten på de här breddgraderna är modig (eller dumdristig), men solbadarna flockas här under sommarens varma dagar. Kommunstyrelsen vill dessutom bygga ett soldäck på stranden. Det måste ju betyda någonting.

I ärlighetens är kanske Degerfors en bättre jämförelse med bruket utbytt mot fisket. Trots att storhetstiden sedan länge är förbi är det ändå fotbollen som dominerar. Googles översättningsverktyg brukar översätta stadens stolthet ÍA med Manchester - och det är möjligen symboliskt för hur många ser på idrotten. Här är ÍA som City och United tillsammans.

Men Akranes erbjuder en hel del även för den som inte vill doppa stortån i havet. Staden ger ändå en känsla för Island utanför Reykjavík.

Akranes främsta tillgång är havet. I klart väder skymtar Snæfjellsjökull i norr och Reykjavík i söder. Däremellan finns bara vatten och fåglar. En promenad längs med stranden är en stilla och uppfriskande upplevelse. Doften av hav och salt med berget Akrafjall i bakgrunden är lika svårslagen här som någon annanstans i landet.

Den totala bristen på charm är också något av charmen med Akranes. På ena sidan stadskärnan sköljer vågorna in över Langisandur, på andra sidan skränar fåglarna året om medan vattnet brusar mot stenarna. Däremellan ligger hamnen och en cementfabrik som knappast vinner några skönhetspoäng. Kanske är det charmen. Akranes fjäskar inte, Akranes bara är.

Den som vägrar Atlantdoppet - eller behöver värma sig efteråt - kan trösta sig med ett utmärkt badhus. Safnasvæðið á Akranesi är kanske stadens främsta turistattraktion. Här samsas ett idrottsmuseum, ett båtmuseum, ett stenmuseum, ett friluftsmuseum med byggnaden från trakten och ett bygdemuseum innehållande den sedvanliga blandningen av mer eller mindre underliga föremål från fingerborgar till personbilar. Mest intressant är kanske de uppfinningsrika tänger som den isländska kustbevakningen använde för att klippa sönder brittiska trålares nät under torskkrigen.

Ännu en anledning till att Akranes är en sympatisk upplevelse av utanför Reykjavík är just att det är så lätt att ta sig dit. Hoppa på stadsbussen Strætós linje 15 till Háholt och byt där till 57 mot Akranes. Resan från Hlemmur tar en dryg timme.