Regeringen driver igenom en skattehöjning med 13 miljarder isländska kronor om året för fiskeindustrin. Men för att nå dit tvingas den rödgröna koalitionen kompromissa bort hälften av den föreslagna höjningen. Annars hade den borgerliga oppositionen fortsatt att blockera ett avgörande. Självständighetspartiet hotar dock med att riva upp beslutet vid en valseger nästa vår.Debatten om en ny fiskepolitik har varit lång och hård. Det första förslaget presenterades redan förra våren. Sedan dess har regeringen gradvis tvingats backa på flera punkter. Den skattehöjning som införs vid årsskiftet väntas innebära ett tillskott i statskassan på 12,7 till 13,8 miljarder isländska kronor under de kommande tre åren. Pengarna har redan öronmärkts för satsningar på infrastruktur och nya jobb.
Jämfört med det ursprungliga förslaget rör det sig för regeringens del om en urvattnad kompromiss. Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir har visserligen börjat att lägga grunden för en ny fiskepolitik, men i praktiken har den borgerliga oppositionen åter demonstrerat att regeringspartierna endast på pappret har en majoritet i alltinget. Målet var att beskatta näringen med 25 miljarder. Nu slutar det med halva summan.
För Jóhanna Sigurðardóttir är kompromissen ändå en seger. Att reformera fiskepolitiken har varit ett av regeringens viktigaste mål under mandatperioden. Med tanke på flera branschjättars traditionella kopplingar till Självständighetspartiet har det också rört sig om en symbolfråga. För Jóhanna Sigurðardóttir innebär det ett steg mot att minska fiskeindustrins inflytande över politiken.
Under de tre kommande åren väntas beskattningen ge omkring 50 miljarder kronor. Branschen betalar i dag cirka 5 miljarder om året.
Men det är långt kvar innan regeringen nått sitt mål. Kompromissen innefattar dessutom att alla andra föreslagna förändringar läggs på is till åtminstone i höst, då en parlamentarisk arbetsgrupp ska utreda fortsatta reformer. Det innebär att de ändringar som ska möjliggöra omfördelning av kvoter återstår, som den föreslagna begränsningen av möjligheter att sälja kvoter. Där väntar nya tuffa debatter där regeringen kommer att möta lika hårt motstånd.
Kompromissen mellan regeringen och den borgerliga oppositionen innebär också att alltinget nu tar sommarledigt. Debatten om den nya fiskepolitiken har varit en av de längre i parlamentets historia och visade inga som helst tecken på att närma sig slutet. Mycket talade länge för att oppositionens debattlusta och regeringens vägran att skjuta upp förslaget till hösten skulle medföra fortsatta diskussioner under hela sommaren.
För regeringen är skattehöjningen ett sätt att låta skattebetalarna få större del av fiskenäringens utnyttjande av gemensamma resurser. Även om höjningen halverats är kritiken både från branschen och den borgerliga oppositionen hård mot att förslaget drivs igenom. Men regeringen får också kritik för att ha böjt sig för särintressen och inte vågat genomföra det ursprungliga förslaget.
Självständighetspartiet skriver i ett uttalande att regeringens angrepp mot fiskenäringen har misslyckats. Vidare heter det att regeringen bär det fulla ansvaret för att riskera branschens livskraft och arbetstillfällen genom kraftiga skattehöjningar. Även Självständighetspartiet utropar sig dessutom till segrare - att de föreslagna förändringarna i kvotsystemet inte genomförs innebär enligt uttalandet att nationens intressen sett till utgångsläget har tillvaratagits på bästa möjliga sätt.
Partiledaren Bjarni Benediktsson säger i Morgunblaðið att det bästa sättet att säkra goda skatteintäkter från fiskeindustrin är att ge den goda villkor att utvecklas och vara vinstdrivande. Han är också kritisk mot den rådande ovissheten som gör att få fiskeföretagare vågar investera.
Partikamraten Guðlaugur Þór Þórðarson hävdar i Morgunblaðið att den borgerliga oppositionen lyckats förebygga en stor olycka och att skattehöjningen därför trots allt är en framgång. Han anklagar regeringen för "skattemissbruk" som kommer att slå tillbaka mot hushållen. Einar K. Guðfinnsson säger i Morgunblaðið att Självständighetspartiet kommer att riva upp beslutet om partiet får makten efter nästa val.
Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson motiverar i Morgunblaðið kompromissen med att den minimerar de ekonomiska skadorna för branschen. Partiet har visserligen förespråkat höjda skatter, men inte alls av samma omfattning som regeringen. Utan dessa eftergifter befarar han att regeringen även hade försökt driva igenom det nya regelverket för kvotsystemet.
Branschorganisationen Landssamband íslenskra útvegsmanna skriver i ett uttalande att skattehöjningen hotar branschen och därmed orter över hela landet som är beroende av fiskeindustrin. Sigurgeir B. Kristgeirsson, vd för Vinnslustöðin, hävdar i Morgunblaðið att regeringen ägnar sig åt konfiskation och att fångstskatten riskerar att överstiga företagets resultat. Branschen anser dessutom att skattehöjningen strider mot grundlagen.
Rörelsen kritiserar kompromissen av helt andra skäl. I ett uttalande anklagas regeringen för att ha böjt sig för den mäktiga fiskeindustrin och därmed ha åsidosatt allmänhetens intressen. I stället har den genom den arbetsgrupp som sammankallas i höst åter bjudit in särintressen att påverka förvaltningen av gemensamma resurser. Rörelsen vill därför så snart som möjligt se en folkomröstning om fiskekvotsystemet.
Här kan du läsa mer om turerna kring den isländska fiskepolitiken.
