Island exporterade under 2011 fiskprodukter för 252 miljarder isländska kronor. Försäljningen till utlandet ökar för sjätte året i följd. Samtidigt visar Hagstofa Íslands statistik att produktionen i ton inte ökar lika snabbt som intäkterna - något som beror på att många arter nu säljs till bättre priser, exempelvis makrill.Efter invigningen av aluminiumsmältverket vid Kárahnjúkar ligger fiskets andel på omkring 40 procent av den isländska exporten. Så sent som för tio år sedan svarade den för över 60 procent. Då var också mängden fisk som gick på export större, men den ger i dag bättre betalt.
Förra året såldes fiskprodukter för 252 miljarder till utlandet, en uppgång med 14,1 procent. Mängden exporterad fisk steg från 632 000 ton år 2010 till 672 000 ton förra året, en ökning med 6,4 procent. En förklaring till att exportintäkterna ökar snabbare än exportmängderna är att vissa arter säljs till bättre priser. En viktig sådan är makrill, som nu i allt högre grad används till mat vilket inbringar högre priser än om den går till djurfoder.
EES-området är den i särklass viktigaste marknaden för isländsk fisk. Hit går 72 procent av den totala exporten. Sverige är en i jämförelse liten exportmarknad och svarar bara för 0,4 procent av försäljningen till utlandet. Asien står för 8,8 procent och Afrika för 4,9 procent.
Torsk står för en tredjedel av exportintäkterna. Den enskilt viktigaste produkten är dock fryst makrill. Totalt svarar fryst fisk för 57 procent av exporten.
Det är sjätte året i rad som exporten av fiskprodukter ökar.
Här kan du läsa mer om det isländska fisket.
