I förslaget till ny medielagstiftning vill Katrín Jakobsdóttir förbjuda massmedierna från att på valdagen och dagen innan publicera resultat av opinionsmätningar eller hänvisa till sådana. Bakgrunden till förslaget är att undersökningarna kan påverka väljarnas ställningstagande i vallokalen. Effekten av mätningarna kan vara att opinionsläget kan fälla avgörandet för vilket parti eller vilken kandidat som får rösten. Det finns nämligen mycket som pekar på att färre lägger sin röst på ett parti eller en person som riskerar att inte klara spärren eller tycks vara på väg att förlora.
Ett förbud ska enligt förslaget ge väljarna större utrymme att bilda sig en egen uppfattning utan att påverkas av medierapporteringen. I synnerhet mindre och nybildade partier uppges lida under opinionsmätningarnas inflytande.
Men förslaget får kritik i nämnden och når inte majoritet. Nämnden anser inte att ett förbud för medier att publicera opinionsmätningar i valrörelsens slutskede inte förhindrar att sådana uppgifter sprids ändå. Ett förbud skulle därmed kanske inte få önskad effekt.
Nämnden stänger dock inte dörren för en lag som stoppar medierapportering om opinionsmätningar under vissa perioder. Katrín Jakobsdóttir uppmanas att tillsätta en arbetsgrupp som ska utreda hur ett sådant förbud skulle kunna se ut, och även allmänt ser över regelverket för massmedier och allmänna val.
En som är kritisk mot förslaget är Ólafur Þ. Stephensen, chefredaktör för Fréttablaðið. Han skriver i en ledare att det inte finns några belägg för Katrín Jakobsdóttirs påståenden om massmediernas förmåga att påverka valutgången. Tvärtemot hävdar han att de undersökningar som gjorts visar att det inte finns några entydiga kopplingar mellan opinionsmätningar och valresultat. Det finns också tillfällen där låga siffror före valdagen kan tänkas ha haft den motsatta effekten och i stället ökat sympatierna för ett parti eller en kandidat.