Vill göra nytt försök med myskoxar på Island

Ren, mink och kanin är några däggdjur som har kommit till Island genom människan. Under 1900-talet gjordes också flera försök med myskoxe, men de djur som flyttades till ön från Grönland dog av undernäring. Nu vill Snævar Valentínus Vagnsson göra ett nytt försök och har ansökt om tillstånd genom Ísafjörðurs kommun.

Det enda fyrfota däggdjuret som fanns på Island när ön koloniserades av vikingar var fjällräven. Isbjörnar har i synnerhet under hårda vintrar ibland vistats på ön, men det har aldrig rört sig om några djur som bosatt sig på Island. Så länge Island varit befolkat har också isbjörnarna behandlats som fiender.

Den första renhjorden som lyckades överleva på Island kom från Norge på 1850-talet. I dag finns omkring 3 000 renar i landet. De håller främst till på hedarna i öster, men har under senare år siktats allt längre västerut.

Även mink och kanin fick hjälp av människan - men här var det inte meningen att de skulle finnas i det vilda. Minken importerades under 1930-talet för att bygga upp en pälsindustri. Det dröjde dock inte länge innan de första djuren rymde och bildade ett bestånd som snart fanns utspritt över hela kusten. Eftersom minkarna tar mycket fåglar är de inte populära och på många håll försöker myndigheterna utrota dem.

Kaninen är i vilt tillstånd en senare företeelse. Under 1970-talet sägs de första förvildade tamkaninerna ha slagit sig ned i Reykjavík. Det rörde sig om husdjur som antingen släppts ut av ägaren eller rymt. I dag finns flera större kolonier i Reykjavík, medan mindre kolonier finns i Akureyri och på Hemön.

Men flera försök med myskoxe har gjorts. Efter första världskriget såg sig många islänningar omkring efter olika sätt att öka välståndet. Bokbindaren Ársæll Árnason, köpmannen Þorsteinn Jónsson och skepparen Kristján Kristjánsson fick år 1928 ett bidrag från alltinget på 20 000 isländska kronor för att importera myskoxe från Grönland. Innan dess hade norska jägare tillfälligt haft med sig myskoxar till Island.

I augusti år 1929 anlände de första sju djuren - kalvar där de äldre djuren skjutits. I triumf visades myskoxarna upp på Austurvöllur i Reykjavík. Förhoppningen var att de skulle bli viktiga köttdjur och därmed ge bönderna nytt hopp.

Djuren placerades vid Gunnarsholt utanför Hella. Sex av djuren dog en kort tid efter ankomsten men det sjunde klarade sig till våren 1931. Den sista myskoxen tros ha dött av en echinokockinfektion, en sjukdom som orsakas av en dvärgbandmask.

Samma år gjordes nästa försök. Den här gången importerades sju djur från Norge, men det gick inte bättre den här gången. Myskoxarna klarade vintern men sex av dem dog under våren. Ett av djuren överlevde till hösten.

Myskoxar lever främst på gräs, mossor och lavar. Den troliga dödsorsaken var bristen på variationsrik föda. Idéer om att åter försöka flytta myskoxar till Island har dykt upp då och då, men hittills inte genomförts. Snævar Valentínus Vagnsson, mest känd för att ha placerat en bomb utanför regeringsbyggnaden i Reykjavík, har nu ansökt om tillstånd för att föra in ett tiotal myskoxar från Grönland till Ísafjörðurs kommun.

Snævar Valentínus Vagnsson säger till Bæjarins Besta att han tror att det nu skulle gå att erbjuda myskoxar större möjligheter att överleva än vid tidigare försök. Han menar att det var ett misstag att importera kalvar. Årsgamla kalvar skulle i stället ha större möjligheter att klara sig.

I Västfjordarna finns enligt Snævar Valentínus Vagnsson det utrymme som djuren kräver. På sikt skulle myskoxe kunna bli en intäktskälla för kommunen både genom turism och jakt.

Faksimilerna visar hur nyheten om myskoxarna på Austurvöllur presenterades i Ísafold den 30 augusti 1929. Här kan du läsa mer om Snævar Valentínus Vagnsson.