tisdag 31 juli 2012

Dagens bonuscitat

"I got a message from the newly appointed US Ambassador Luis E Arreaga, delivered by the assistant of the foreign affairs minister in Iceland. Ambassador Arreaga had been instructed by the US department of justice to give me the following verbal message: a) I would not be subjected to involuntary interrogation; b) I was free to travel to the US; c) I was not subject to criminal investigation. Despite this message, the Icelandic State Department strongly advised me against traveling to the US."

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Rörelsen, i The Guardian om de juridiska turerna kring USA:s jakt på Wikileaks-medarbetare.

Grímseybor får nya fönster och isolering utan kostnad

Staten minskar subventionerna för uppvärmningen av bostäder på Grímsey. Men samtidigt får invånarna möjligheten till nya fönster, dörrar och isolering utan kostnad. Renoveringarna ska minska energiförbrukningen och därmed öbornas räkningar för villaolja, skriver Vikudagur.

Majoriteten av isländska hushåll värms med grön energi, men det finns undantag. Islands nordligaste befolkade utpost, Grímsey, värms alltjämt med olja trots många försök att finna hetvatten. Sommaren 2008 genomfördes flera framgångsrika provborrningar. På 583 meters djup hittades åttiotregradigt vatten.

Någon övergång från olja till vatten är dock inte aktuell ännu. Uppvärmning med villaolja är betydligt dyrare än den gröna energi som används i stora delar av landet. För att inte öborna ska straffas för avsaknaden av hetvatten har hushållen fått subventionerade värmeräkningar, där staten täckt mellanskillnaden mellan energislagen.

Vid årsskiftet presenterade Orkustofnun nya uppgifter om öbornas oljeförbrukning. I stället för beräknad konsumtion togs siffror fram för varje hushålls faktiska förbrukning. För Grímseyborna skulle detta totalt innebära 2,7 miljoner isländska kronor årligen mindre i subventioner. Många förbrukade nämligen mindre olja än beräknat.

För att ytterligare minska förbrukningen av den dyra villaoljan skjuter staten till pengar för renoveringar. Det gäller nya dörrar och fönster samt isolering av tak. Detta ska minska uppvärmningskostnaderna med 25 procent. Bara tre av öns hushåll avstod från att delta.

Staten går in med 12,5 miljoner isländska kronor, varav 7,5 miljoner för isolering av tak och 5 miljoner för byte av fönsterglas och dörrar. Eftersom detta ger lägre subventioner blir det på sikt också en besparing för statskassan, berättar Vikudagur.

Större torskkvoter kan leda till prisfall

Regeringen räknar med nya miljardintäkter för fiskeindustrin efter beslutet att höja torskkvoten. Men i stället riskerar marknaden att drabbas av ett prisfall. Torskkvoten i Barents hav väntas höjas med 190 000 ton. Den ökade tillgången tros leda till lägre priser.

Fiskeminister Steingrímur J. Sigfússon beslutade nyligen att öka torskkvoten för nästa fiskeår från 177 000 ton till 196 000 ton. Senast år 2016 räknar han med att kunna öka torskfisket till hela 250 000 ton.

Bakgrunden till de höjda fångstkvoterna är torskbeståndets positiva utveckling. Beståndet bedöms nu vara det största på minst 30 år, och den trenden tros hålla i sig då den mängd torsk som fiskas varje år har sjunkit till 20 procent från att ha varit det dubbla för bara tio år sedan.

Kvothöjningen beräknades ge branschen nya intäkter på omkring 10 miljarder isländska kronor. Men den ökningen är nu i farozonen. Torskkvoten i Barents hav väntas höjas med 190 000 ton, och med så mycket mer torsk på marknaden kan priserna falla med upp till 25 procent. Sammanlagt motsvarar ökningen i Barents hav och Island 22 procent.

Jón Þrándur Stefánsson vid Markó Partners, ett företag specialiserat på rådgivning åt fiskeindustrin, säger i Morgunblaðið att de större kvoterna innebär att intäkterna per kilo kommer att minska:
"Den värdeökning som man hoppats på med en större torskkvot kommer förmodligen inte att betala sig fullt ut. Mängdökningar av torsk på över 2 procent har de senaste tolv åren lett till prisminskningar."
Arnar Sigurmundsson, ordförande för branschorganisationen Samtök fiskvinnslustöðva, är inte lika övertygad om att större fångster betyder lägre priser. Han säger i Morgunblaðið att flera andra faktorer avgör hur bra betalt det går att få för torsken. Något som kan påverka priset negativt för producenterna är den ekonomiska krisen:
"Det är mer än tillgång och efterfrågan som spelar in, eftersom det ekonomiska läget på marknaderna också måste tas med i beräkningarna. I huvudsak är detta trevliga nyheter för oss islänningar att torskfångsterna ökar."
Här kan du läsa mer om det isländska torskfisket.

Dagens citat

"Den lilla mården som smugglades ombord Norræna var tvungen att dö. Att föra in den i landet var ett lagbrott och kan vara mycket farligt. Den hade behövt sitta i karantän men det har av många skäl i alla fall varit totalförbjudet att föra in mårdar i landet. ... Det är i synnerhet djurskyddet, som orsakar våra stränga regler, som folk bör ha i åtanke."

Förre jordbruksministern Guðni Ágústsson i Morgunblaðið om den mård som nyligen smugglades in i landet men avlivades - läs mer här.

måndag 30 juli 2012

Dagens bonuscitat

"Jag röstade på Ólafur Ragnar Grímsson, men hade naturligtvis mycket hellre röstat på Davíð Oddsson eller någon annan stark högerman, om någon sådan hade kandiderat."

Davíð Þorláksson, ordförande för Självständighetspartiets ungdomsförbund, i en kommentar om att många medlemmar välkomnade den gamle socialisten Ólafur Ragnar Grímssons seger i presidentvalet - läs mer här.

Tusentals islänningar på kö för skuldsanering

Ensamstående, bosatt i Reykjavík och i trettioårsåldern. Så är genomsnittspersonen som vänder sig till Umboðsmaður skuldara för att få hjälp med skuldsanering. Hittills har över fyratusen islänningar ansökt om att få skulder nedskrivna, rapporterar Morgunblaðið.

Under 2010 infördes möjligheten för skuldsatta hushåll att med hjälp av Umboðsmaður skuldara få delar av skulderna avskrivna. Hittills har 4 099 personer ansökt om skuldsanering. Var tredje sökande är mellan 30 och 39 år medan bara var tionde har fyllt 60 år.

Ensamstående har störst problem med att få ekonomin att gå ihop. Därefter följer par med barn, ensamstående med barn och sist par utan barn. De flesta sökande är bosatta i Reykjavík, men Reykjanes är den region som är mest överrepresenterad.

Processen har många likheter med skuldsanering i Sverige. Om Umboðsmaður skuldara säger ja till ansökan fastställer myndigheten hur mycket den skuldsatta kan betala. Sedan ska personen komma överens med fordringsägarna om en betalningsplan som kan vara i upp till tre år.

Betalningsförmågan skiljer sig kraftigt mellan olika grupper. Hela 27 procent har så dålig ekonomi att de inte kan göra några avbetalningar alls under saneringsperioden. Av de beviljade ansökningarna kan 12 procent betala av mer än 200 000 isländska kronor i månaden.

Svanborg Sigmarsdóttir, informationsansvarig vid Umboðsmaður skuldara, säger i Morgunblaðið att de genomsnittliga skuldnedskrivningarna ligger på mellan 70 och 75 procent. Alla bostadsskulder som överstiger 100 procent av fastighetens marknadsvärde kapas också. Men den som inte sköter avbetalningsplanen riskerar en obehaglig överraskning vid saneringstidens utgång:
"När ett skuldsaneringsavtal utarbetas förhandlas det om hur stor andel av skulden som ska efterskänkas. Människors betalningsförmåga under skuldsaneringsperioden undersöks och om betalningsförmågan är hög blir det mindre efterskänkning. Om betalningsförmågan är låg blir det mer efterskänkning. Även om det förhandlas om efterskänkningen i förväg kommer man inte fram till den förrän vid avtalsperiodens slut. Därför är det så att om den skuldsatte inte står fast vid sina åtaganden under avtalsperioden kan den skuldsatte krävas på hela beloppet samt ränta."
Här kan du läsa mer om skuldsanering.

Finanskrisen förbättrade islänningarnas hälsa

Det blev tomt i plånboken men folkhälsan förbättrades. När finanskrisen drabbade Island minskade konsumtionen av cigaretter, alkohol, snabbmat, läsk och godis. Samtidigt ökade konsumtionen av fiskleverolja medan solariebesök blev mer sällsynta. Slutsatsen i en studie genomförd av Háskóli Íslands, Princeton University, Robert Wood Johnson Medical Center och Rider University är därför att krisen hade en positiv inverkan på islänningarnas hälsa.

I studien hävdar forskarna att den djupa ekonomiska kris som drabbade Island hösten 2008 på många sätt har varit positiv för nationen. Visserligen orsakade bankkraschen enorma ekonomiska problem, men mindre pengar i plånboken betyder i regel också mindre pengar till onyttigheter. En sådan inverkan är enligt Huffington Post inte helt ovanlig - ekonomiska svårigheter går ofta hand i hand med en mer hälsosam livsstil.

År 2007 rökte 19 procent av islänningarna dagligen. Tre år senare hade antalet regelbundet rökande minskat till 14,2 procent. Flera skattehöjningar på tobak i samband med krisen kan ha bidragit till att minska konsumtionen. Detsamma kan gälla intaget av alkohol, som också sjunkit under de senaste åren.

Ekonomin tros vara huvudförklaringen till att konsumtionen av snabbmat, läsk och godis minskat. Det har dock även konsumtionen av frukt och grönsaker gjort, men inte till en sådan nivå att den sammantagna utvecklingen inte är positiv för folkhälsan.

Solariebesöken har blivit färre samtidigt som fler sover bättre och konsumtionen av nyttig fiskleverolja ökar. Tinna Laufrey Ásgeirsdóttir, lektor i ekonomi vid Háskóli Íslands, säger till Vísir att levnadsvanorna totalt sett har förbättrats tack vare krisen:
"Hälsan har allmänt sett förändrats till det bättre. Till exempelvis har alla hälsobeteenden som är negativa som vi mäter här minskat. Och de hälsobeteenden som är positiva har förändrats mycket lite eller till och med till det bättre."
Lägre intäkter och högre priser är enligt Tinna Laufrey Ásgeirsdóttir förklaringen till den hälsosammare livsstilen. Men hon säger till Vísir att det också handlar om konsumtionsmönster:
"Folk minskar kostsamma hälsobeteenden mycket mer gällande ohälsosamma varuslag än hälsosamma."
Enligt en undersökning utförd i våras på uppdrag av Embætti Landlæknis är det alltjämt 14,2 procent av islänningarna som uppger att de röker regelbundet. Rökandet är mest utbrett i åldern 18 till 34 år. Män röker i större utsträckning än kvinnor. Fler rökare än genomsnittet återfinns också bland låginkomsttagare, grundskoleutbildade och hushåll utan barn.

Här kan du läsa mer om rökning.

Dagens citat



"Iceland is a spectacular living wilderness, and in summer it's possible to journey right into the inner cavity of the Thrihnukagigur volcano, which has been dormant for 4,000 years. After a short hike across lava fields, participants descend 120 meters via a cable car into the heart of the volcano and its magma chamber."

CNN om ett besök i vulkanen Þríhnúkagígurs krater.

söndag 29 juli 2012

Dagens bonuscitat

"Vi ser det även när kronan stärks med upp till fem procent under en så kort period att det då blir billigare att importera varor och tjänster och billigare för islänningar att resa utomlands."

Davíð Stefánsson, ekonom vid Arion banki, säger i Morgunblaðið att en förklaring till den isländska kronans uppgång under sommarmånaderna är turismen.

Personlig mobilguide till östra Island

Austurland ligger längst bort från Reykjavík och är den region där det är glesast mellan turisterna. Den som besöker området kan nu göra det utan att bekymra sig om avsaknaden av guidade turer. En ny app erbjuder flera olika rutter där en kunnig lokalguide berättar om de platser som dyker upp längs vägen.

Appen heter Smartguide North Atlantic och finns just nu kostnadsfritt för Android och Mac. Den innehåller i dagsläget sex guidade turer på östra Island med Egilsstaðir som nav. Fem av dem - två runt Lagarfljót, Jökuldalur, Hrafnkelsdalur och en rundresa med stopp i bland annat Reyðarfjörður, Fáskrúðsfjörður, Stöðvarfjörður och Breiðdalsvík - är avsedda för bil och den sjätte är en stadsvandring i Eskifjörður.

Tanken är att resenären ska ladda ned appen innan avresan. På plats används gps-teknik som gör att appen väljer rätt berättelse på rätt ställe.

Berättelserna består främst av lokalhistoria, natur och kultur. Berättar gör kunniga personer från bygden. Appen ska alltså fungera som en elektronisk följeslagare på resan.

Appen innehåller utöver guidernas berättelser även bilder. Den som hellre lyssnar på hemmaplan före avresan går därmed inte miste om hur det faktiskt ser ut på de platser som skildras.

Austurland är den första regionen som blir något av ett tema för Smartguide North Atlantic. Sedan tidigare finns där e-guider - vissa är gratis - till andra platser i landet samt Färöarna och Grönland.

Fängelsechef i fängelse - döms för förskingring

Chefen för anstalten Kvíabryggja döms till åtta månaders fängelse för förskingring. Mannen har enligt Héraðsdómur Vesturlands både stoppat myndighetens pengar i egen ficka och lagt beslag på föremål tillhörande fängelset. Flera av transaktionerna har dolts genom systematisk bluffakturering. Totalt förskingrade fängelsechefen 1,6 miljoner isländska kronor.

Utredningen mot fängelsechefen började med att två myndigheter, Fangelsismálastofnun och Ríkisendurskoðun, reagerade på stora kostnadsökningar. Under 2009 köpte Kvíabryggja varor och tjänster från bensinstationen N1 för 1,4 miljoner isländska kronor. Under de tio första månaderna under 2010 ökade inköpen till 3,5 miljoner. När Ríkisendurskoðun granskade inköpen visade det sig att många av de inköpta varorna inte fanns på Kvíabryggja, inte hade något användningsområde inom anstaltens verksamhet samt att bokföringsunderlag i många fall saknades.

Varje månad gjordes dessutom 50 till 60 inköp i Samkaup i Grundarfjörður - trots att regelverket föreskriver att anstalten ska göra sina inköp från grossister eller lågprisbutiker. Majoriteten av inköpen gällde matvaror som inte fanns på internernas meny, som kycklingfilé, regnbågsforell, läsk och godis.

Fängelsechefen visade sig ha använt anstaltens kreditkort för privata inköp, vid nio tillfällen utfärdat falska fakturor - ytterligare en man står åtalad för delaktighet i detta - samt lagt beslag på fängelsets tillgångar. Mannen ska bland annat ha sålt en bil tillhörande fängelset för 250 000 kronor och stoppat pengarna i egen ficka. I rätten hävdade fängelsechefen att syftet var att köpa kaniner och får till anstalten för köpeskillingen.

I samband med förundersökningen tvingade inrikesminister Ögmundur Jónasson tillfälligt bort fängelsechefen från sitt arbete. Mannen överklagade beslutet men en överprövning gav statsrådet rätt att under utredningens gång hålla chefen borta från Kvíabryggja.

Vid husrannsakningar mot fängelsechefens bostad och hans pappas sommarhus hittade polisen föremål som tillhörde fängelset. Det rörde sig bland annat om verktyg, maskiner och bilutrustning.

När fängelsechefen slutade på Kvíabryggja återlämnade han en obrukbar mobiltelefon. Han hade däremot behållit en telefon värd 60 000 isländska kronor tillhörande myndigheten.

Héraðsdómur Vesturlands anser att fängelsechefen missbrukat sin förtroendeställning och gjort sig skyldig till förskingring. Mannen döms till åtta månaders fängelse varav fem villkorligt. Av de 1,6 miljoner som mannen förskingrat har han återbetalat 900 000 kronor.

Fängelsechefen åtalades för totalt 39 fall av förskingring mellan åren 2008 och 2010. Han erkände hälften av åtalspunkterna men fälls på samtliga. Mannen hävdade under rättegången att flera av de föremål som han påstods ha stulit i själva verket fortfarande fanns på Kvíabryggja.

Héraðsdómur Vesturlands riktar också kritik mot fängelsechefen för den bristfälliga kontrollen över Kvíabryggjas utrustning. Både anställda såväl som interner hade ofta tillgång till anstaltens maskiner utan att det fanns uppgifter om användningen eller några förteckningar över utrustningen. Detta medförde att fängelsechefen utsatte anstalten för risken att bli av med värdefulla maskiner.

Fängelsechefen överväger att överklaga domen. Om han så småningom skulle hamna i fängelse är det oklart om han kan få avtjäna straffet på Kvíabryggja utanför Grundarfjörður.

Dagens citat

Foto: Pressbild
"Jag medger dock att det var en underskattning att det aldrig föll mig in att någon skulle lita på detta. Detta var ett så uppenbart sätt att försöka låta valet handla om något annat än vad det borde. ... Men mina sympatisörer och jag var inte redo att ge oss in på den vägen. Jag vet inte hur det hade gått om vi hade gett oss in i gyttjestriden."

Presidentkandidaten Þóra Arnórsdóttir i Morgunblaðið om hur Ólafur Ragnar Grímsson under valrörelsen försökte koppla henne till Socialdemokraterna.

lördag 28 juli 2012

Dagens bonuscitat

"Den är mycket delikat. ... Den ska naturligtvis vara helt färsk. En så fet fisk tar snart smak. ... Sedan behöver man givetvis skära bort den så kallade fettranden för att minska den starka fettsmaken som den har."

Jón Bjarnason, tidigare fiskeminister och alltingsledamot för Gröna vänstern, tipsar i DV om hur isländsk makrill ska tillredas.

Presidentparet undsatte hund på vift

"Jag heter Ólafur Ragnar. Kan det vara så att du äger en hund?" undrade en bekant röst när Ellert Magnason stod på Hemöns golfbana. Och det var ingen som skämtade med honom. Chihuahuan Cesar hade rymt från hundvakten i Garðabær. De som tog hand om den vilsna hunden var presidentparet Ólafur Ragnar Grímsson och Dorrit Moussaieff.

När Ingunn Yngvadóttir och Ellert Magnason lämnade hemmet i Keflavík valde de att lämna familjehunden Cesar hos mannens föräldrar i Garðabær. Men i ett obevakat ögonblick lämnade chihuahuan bostaden och gav sig ut på upptäcktsfärd. Den som fick syn på den vilsna och rädda hunden på Hagkaups parkering var presidenthustrun Dorrit Moussaieff.

Hunden hade uppenbarligen ingen ägare på platsen. Så Cesar fick följa med i presidentparets bil hem till Bessastaðir. På kopplet fanns en bricka med telefonnummer till ägaren. Ingunn Yngvadóttir berättar för Víkurfréttir att en förvånad Ellert Magnason plötsligt hade presidenten i luren mitt under golfrundan:
"Jag heter Ólafur Ragnar. Kan det vara så att du äger en hund?"
Ólafur Ragnar Grímsson meddelade att Cesar fanns att hämta på Bessastaðir. Efter ett flitigt telefonerande fram och tillbaka var paret övertygade om att det faktiskt inte var ett skämt. Ellert Magnasons föräldrar åkte raka vägen till presidentens residens för att hämta rymlingen. När de anlände gick Dorrit Moussaieff omkring i träningsoverall med Cesar i famnen. Hunden var så skärrad av äventyret att inte ens hundgodis var av intresse.

Ingunn Yngvadóttir säger i Víkurfréttir att Dorrit Moussaieffs sätt att ta hand om den vilsna familjehunden är typiskt för presidenthustrun:
"Hon är helt underbar och detta visar bara vilket slags människor som paret är. Ingen annan än Dorrit hade förmodligen gjort något sådant."

I dag öppnar Iceland på Island

När dörrarna i dag öppnas till den första butiken i Kópavogur blir Jóhannes í Bónus i stället Jóhannes í Iceland. Bónusgrundaren Jóhannes Jónssons mål med den nya satsningen är att erbjuda de lägsta priserna på livsmedel i landet. Iceland kommer också att erbjuda hemkörning av varor.

Lördagen den 8 april 1989 öppnade Jóhannes Jónsson och Jón Ásgeir Jóhannesson den första Bónusbutiken i Reykjavík. Lågpriskedjan blev snabbt en enorm succé. Genom spartansk inredning, begränsat sortiment och allt färdigpaketerat kunde Bónus pressa priserna. Det dröjde inte många år innan Bónus blivit den största livsmedelskedjan i landet. I dag finns 28 butiker i landet med totalt omkring 850 anställda.

Bankkollapsen tvingade även detaljhandelsimperiet Baugur på knä. Jóhannes Jónsson och Jón Ásgeir Jóhannesson förlorade kontrollen över Bónus. I slutet av förra året börsintroducerades moderbolaget Hagar. Jóhannes Jónsson försökte länge köpa tillbaka butikskedjan Arion Banki, men misslyckades. Så småningom sålde han även innehavet i de fem Bónusbutiker som finns på Färöarna.

Affärspartnern Malcolm Walker lyckades nyligen återta kontrollen över Iceland Foods, en kedja han var med och utvecklade till en stabil vinstmaskin innan Baugurkollapsen såg till så att aktiemajoriteten i stället hamnade hos Landsbanki och Glitnir. Nu blir Jóhannes Jónsson en nygammal kompanjon när han som franchisetagare öppnar den första Icelandbutiken på Island.

I dag klockan 11 lokal tid öppnas dörrarna till butiken på Engihjalli Kópavogur. Malcolm Walker kommer att finnas på plats - men Jón Ásgeir Jóhannesson, som av många islänningar ses som en av de personer vars affärer utlöste finanskrisen, är inte inblandad i detta projekt.

Till skillnad från brittiska Iceland Foods kommer den isländska butiken att sälja betydligt mer än djupfryst mat. Den kommer också att erbjuda hemkörning av tunga torrvaror för 1 000 isländska kronor över hela landet. Jóhannes Jónsson säger till Vísir att målet även denna gång är att erbjuda landets lägsta priser:
"Vi siktar på att vara mycket låga när det gäller priser, och jag har i tjugo år drivit en butik som hade de lägsta varupriserna på Island och jag tänker fortsätta på den vägen."
Här kan du läsa mer om Iceland.

Dagens citat

"This is my kind of country, a place where I can drink water that comes from glaciers, swim in natural pools of warm water and bathe in hot, bubbly springs. In Iceland I feel an overwhelming connection to nature, and relish the therapeutic happiness that comes with it. It's one big chillout zone."

Elettra Wiedemann i Daily Mail om Island.

fredag 27 juli 2012

Dagens bonuscitat

"Jag har inte direkt till mig fått ett enda speciellt klagomål gällande denna fråga. ... En huvudfråga när det gäller resor runt landet är naturligtvis toalettfaciliteter. Där de finns använder grupper dem. Men när det talas om att folk betalar för dessa tjänster där de finns, så tycker jag att de kan göra det eller köpa något på platsen om de använder sig av faciliteterna."

Kristján M. Baldursson, vd för reseföretaget Trex, i Morgunblaðið om diskussionen om huruvida bussresenärer ska betala för toalettbesök vid vägstopp - läs mer här.

Sommartorka drabbar växtlighet på Surtsey

Den torra sommaren har slagit hårt mot växtligheten på Surtsey. Samtidigt som antalet växter som finns på ön minskar för femte året i rad ökar artrikedomen bland djurlivet. En spindel och en malfjäril har blivit bofasta på ön under det senaste året. Det visar Náttúrufræðistofnun Íslands årliga expedition till Surtsey.

Sedan år 1965 har 70 olika växter fått fäste på Surtsey. Flest var de år 2007 då 65 olika arter påträffades. Sedan dess har artrikedomen minskat något från år till år. Under den expedition som gjordes i mitten av juli påträffades 58 olika arter, en färre än förra året. Det tyder på att vegetationen på Surtsey är på väg att få samma karaktär som på de övriga Västmannaöarna.

Torkan har dock slagit hårt mot växtligheten. På vissa platser har fukt från den nederbördsrika vintern förbättrat situationen, men på flera platser på ön - i synnerhet där myllan är tunn - var det så torrt att vegetationen gett med sig. Spåren av torkan riskerar enligt Náttúrufræðistofnun Íslands att dröja kvar i flera år.

Djurlivet på vulkanön fortsätter dock att utvecklas. Liksom förra sommaren häckar elva olika fågelarter - tobisgrissla, stormfågel, tretåig mås, lunnefågel, havstrut, silltrut, gråtrut, korp, snösparv, sädesärla och ängspiplärka - på ön. Antalet måsreden var fler än tidigare. Ryskt jordfly, en malfjäril, och Larinioides patagiatus, en spindel som är ganska sällsynt på Island, var sommarens nykomlingar.

Undersökningen visar också att erosionen fortsätter att minska Surtseys yta. I norr blir den vik som vågorna slagit upp ständigt bredare, längre och djupare.

Här kan du läsa mer om utvecklingen på Surtsey.

Nobbar segling med turistbåtar i Mývatn

Umhverfisstofnun nobbar önskemål om att segla med turistfartyg i Mývatn. Trafiken hade äventyrat fågellivet och hade därmed riskerat att skada den unika miljö som finns vid sjön. Myndigheten säger även nej till båtturer nära havsörnsnästen i Breiðafjörður. Även här anses fartygen störa fåglarna.

Norðursigling bedriver i dag valskådning från Húsavík och Ólafsfjörður. Företaget ansökte nyligen om tillstånd att börja med turistturer på Mývatn, men Umhverfisstofnun säger nej. I beslutet hänvisar myndigheten till den särskilda lag gällande skyddet av sjön som stiftades 1974. Båttrafik riskerar enligt Umhverfisstofnun att äventyra det unika fågellivet.

Syftet med lagen är att skydda Mývatn och Laxá samt att behålla artrikedomen i området. För fågellivet kräver lagen bland annat att häckningsplatser inte förstörs samt att tillgången till föda inte får äventyras.

Myndigheten skriver att all båttrafik riskerar att störa fågellivet. Motordrivna båtar och andra farkoster kan skrämma änder på en kilometers avstånd, vilket gör att trafiken bör begränsas till minsta möjliga. Turer med turister kan inte anses vara sådan nödvändig trafik. Dessutom anser Umhverfisstofnun att exploatering kan hota bilden av Mývatn som ett orört fågelparadis.

Artrikedomen vid Mývatn och Laxá är enligt Umhverfisstofnun unik i världen. Inte på någon annan plats på jordklotet finns fler olika andfåglar. Alla isländska häckfåglar utom gravand häckar i området. Här finns också arter som inte häckar på någon annan plats i Europa samt landets största koloni av svarthakedopping.

Att bevilja det tillstånd för fem år som Norðursigling sökte hade enligt myndigheten därför stått i strid med lagens krav på skydd av djurlivet vid sjön. Turisttrafiken skulle tveklöst kunna ha en störande inverkan på fågellivet, och därför går det inte att godkänna denna typ av näringsverksamhet.

Även Sæferðir i Stykkishólmur får nobben av Umhverfisstofnun. Företaget ansökte om tillstånd för att segla närmare än 500 meter från de havsörnsbon som finns i Breiðafjörður, men i beslutet skriver myndigheten att detta hade inneburit risker för störningar av fågellivet och därför inte kan beviljas.

Havsörnen åtnjuter särskilt skydd enligt isländsk lag. Artens starkaste fäste är just runt och i Breiðafjörður. Under de senaste åren har dock inga ungar från de två aktuella boplatserna i Breiðafjörður överlevt. Skälen till detta är dock oklara - myndigheten anser att det inte kan uteslutas att störande båttrafik har bidragit till den dåliga återväxten.

Under tiden som ansökningen behandlades fick Umhverfisstofnun uppgifter om att Sæferðir redan börjat segla närmare havsörnsbon än föreskrivna 500 meter. Även förra sommaren ska företaget ha närmat sig havsörnar i strid med regelverket.

Anledningar som kan få Umhverfisstofnun att bevilja tillstånd är forskning och fotografering. Detta sker då med restriktioner med syfte att inte störa fågellivet. Sæferðirs båtturer anses dock medföra för stora risker för att de ska kunna tillåtas.

Här kan du läsa mer om Mývatn.

Dagens citat

"De kontaktade mig i juli förra året och frågade om jag var intresserad av en expansion, och jag svarade att det verkade mycket spännande. ... Vi reste hit för en fältundersökning i några dagar och åt 25 hamburgare på tre dagar för att undersöka marknaden. Vi besökte alla hamburgerställen som vi kunde komma på i London och som en direkt fortsättning började vi att leta efter lokaler."

Tómas Tómasson, ägare av Hamborgarabúllan, i Morgunblaðið om den restaurang som snart öppnar på Marylebone Lane 58 i London under namnet Tommi's Burger Joint - läs mer här.

torsdag 26 juli 2012

Dagens bonuscitat

"Här är vansinnigt mycket att göra. Vi hinner helt enkelt inte med efterfrågan. Vi producerar tolv ton färsk svamp i veckan, men det räcker uppenbarligen inte till landsmännen när alla har grillat i sommarvärmen och använt svamp från oss."

Georg Ottósson, Islands enda svampodlare med växthus i Flúðir, i Dagskráin om att årets efterfrågan är så stor att champinjoner nu importeras från Polen och Nederländerna.

Svarta döden kommer till Norge

Black Death Beer börjar säljas på Vinmonopolet i Norge. Ölet säljs på prov i drygt hundra butiker. Black Death Beer hyllades i ett blindtest för sin smak - men också för etiketten och namnet. På Island var det i stället just etiketten som höll på att stoppa märket från att nå ut i systembutikerna.

Under många år har Black Death Beer sålts i taxfree-butiken på flygplatsen i Keflavík samt på krogar och barer över hela landet. Men när producenten ville att ölet även skulle börja säljas i statliga Vínbúðins butiker blev det först nej. På etiketten finns nämligen texten Drink in peace, vilken ansågs vara ovidkommande. Därför blev det stopp.

Men producenten överklagade och avslaget omprövades innan finansdepartementet hunnit avgöra frågan. Sedan i våras säljs nu Black Death Beer i tre isländska systembutiker.

Black Death Beer har nu också nått Norge, där ölet inledningsvis säljs på prov i drygt hundra av Vinmonopolets butiker. Det fick höga betyg i blindtest och även namnet och etiketten lovordades. Importören tror enligt Vísir att hårdrockare kommer att vara en självklar målgrupp för Black Death Beer.

Den svensk som överväger att provsmaka får betydligt mer öl för pengarna på Island. I Vínbúðins butiker kostar en flaska 359 isländska kronor, hos Vinmonopolet 45,40 norska kronor. Det går alltså nästan tre isländska flaskor på en norsk.

Black Death Beer bryggs av Vífilfell i Akureyri. Ölet har en alkoholhalt på 5,8 procent och smakar lite lätt rökig lakrits.

Här kan du läsa mer om Black Death Beer.

Presidentvalet giltigt - men majoritet vill ha nytt system

Presidentvalet är giltigt. Hæstiréttur Íslands avslår därmed kraven från Ástþór Magnússon och Öryrkjabandalag Íslands på att ogiltigförklara genomförandet och på så sätt tvinga fram en ny folkomröstning om presidentämbetet. Samtidigt visar en ny undersökning att en majoritet av islänningarna vill ha ett nytt valsystem. Dagens system får lägst betyg av väljarna.

Ólafur Ragnar Grímsson sitter säkert på Bessastaðir. Hæstiréttur Íslands beslutade i går att inte bifalla de överklaganden som gjorts på genomförandet av presidentvalet den 30 juni. Domstolens ställningstagande innebär att resultatet gäller och att valet inte görs om.

Protester mot genomförandet kom från två håll. Dels från Ástþór Magnússon, som själv avsåg att kandidera men stoppades då det visade sig att ett stort antal av de nödvändiga 1 500 underskrifterna från en av valkretsarna var förfalskade, och dels från Öryrkjabandalag Íslands, som ansåg att valhemligheten inte respekterades då personer med funktionshinder inte fick välja vem som skulle assistera dem i valbåset.

Inrikesdepartementet gjorde enligt domstolen rätt som stoppade Ástþór Magnússons deltagande. Något annat var inte möjligt sedan det framkommit att han inte lyckats samla in de underskrifter som krävdes. Ástþór Magnússon hävdade att valnämnden överskridit sina befogenheter genom att kontakta namn som fanns på listorna. Av 77 tillfrågade personer sade sig 53 inte ha skrivit på för Ástþór Magnússon, 11 sade sig ha gjort detta medan 13 inte svarade. Hæstiréttur Íslands anser att det är nämndens ansvar att kontrollera uppgifterna om det finns tveksamheter kring namninsamlingen.

Ástþór Magnússon är i ett uttalande mycket kritisk till domstolens beslut. Han skriver att kontrollen, som gjordes genom telefonsamtal, skapar utrymme för tvivel då många kan tveka inför att lämna sådan information via telefon. Dessutom undrar han varför polisen ännu inte har förhört den man som har pekats ut som ansvarig för de förfalskade underskrifterna.

Även Öryrkjabandalag Íslands får nobben av domstolen. Tre personer med funktionshinder överklagade tillsammans med juristen Ragnar Aðalsteinsson genomförandet av valet. Öryrkjabandalag Íslands ansåg att det stod i strid med valhemligheten och de mänskliga rättigheterna att röstberättigade som inte själva kunde markera sin kandidat och avge sin röst tvingades att förlita sig till valnämndens personal.

Lagen säger dock att ingen som inte ingår i valnämnden kan bistå röstberättigade i valbåsen. En sådan person skulle inte bara sakna rätt att befinna sig i valbåset, utan skulle dessutom heller inte vara skyldig att respektera valhemligheten eftersom de inte omfattas av lagen. Detta gör däremot valnämndens personal.

Totalt röstade 173 islänningar med hjälp av en annan person. Två av dessa fick dock rösta i sällskap av en person de själva valt och som inte ingick i valnämnden. En tredje vägrade att avge sin röst tillsammans med en person från nämnden och tvingades då lämna vallokalen utan att rösta.

Hæstiréttur Íslands anser att det strider mot lagen att två personer röstade med hjälp av andra än valnämnden. Lagen säger dock att ett valresultat bara ska ogiltigförklaras om de haft inverkan på utgången, och så anses det inte ha varit i detta fallet.

Ställningstagandet är intressant eftersom domstolen ogiltigförklarade valet till grundlagstinget med hänvisning till att det fanns brister i genomförandet som äventyrade valhemligheten. Det fanns dock inget som pekade på att röster spårats eller att detta påverkat resultatet. Det förefaller alltså som att Hæstiréttur Íslands denna gång väljer en annan väg - något som redan öppnat dörren för spekulationer om att underkännandet var ett beslut som präglades av domarnas politiska åsikter.

Samtidigt visar en undersökning utförd vid Háskóli Íslands att en majoritet av islänningarna föredrar ett annat valsystem än dagens. Av sex föreslagna system fick det nuvarande lägst betyg. Det mest populära systemet var det som finns i bland annat Finland och Frankrike, där valet avgörs i två omgångar. De två kandidater som får flest röster i den första omgången går sedan vidare till en andra omgång, där den som får en majoritet av rösterna segrar.

Undersökningen visar att nästan hälften röstade taktiskt på en kandidat som de ansåg ha möjligheter att vinna valet. Oavsett vilket valsystem som hade använts hade dock Ólafur Ragnar Grímsson gått segrande ur striden, skriver Fréttablaðið.

Här kan du läsa mer om presidentvalet.

Dagens citat

"Jag tycker att det är mycket bra att borgmästaren kommer på besök, men jag gillar inte att han deltar i den här paraden. Homosexuella har rätt att leva sina liv ifred. Det är helt i sin ordning i min värld. Men de bör inte göra reklam för det. Jag är emot det. Jag förstår inte varför han gör detta."

Poul Mohr, före detta färöisk konsul på Island, i DV om att Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr deltar i den färöiska pridefestivalen Faroe Pride.

onsdag 25 juli 2012

Dagens bonuscitat

"Jag nekar ingen att gå på min toalett, men detta irriterar mig. Detta är inte självklart. Jag ser framför mig hur en buss stannar vid en närbutik i Reykjavík och släpps ut för att gå på toaletten. Där tror jag att något skulle sägas."

Kristberg Jónsson, ägare av vägstoppet Baulan mellan Borgarnes och Bifröst, i Morgunblaðið om att han överväger att börja ta betalt för toalettbesök sedan "pissbussar" satt i system att använda Baulan som rastplats - läs mer här.

Garður och Sandgerði nobbar Reykjanesbær

Det blir inget samgående mellan Reykjanesbær, Garður och Sandgerði och därmed ingen jättekommun på Reykjanes. Kommunfullmäktige i Sandgerði säger nej till inviterna från Reykjanesbær, och Garður vill inte arbeta för en union på egen hand. Kommuninvånarna röstade nej till ett samgående så sent som 2005.

På Reykjanes finns två av Islands mest skuldsatta kommuner, Reykjanesbær och Sandgerði. I Reykjanesbær uppgår skulderna till 300 procent av kommunens intäkter, och i Sandgerði till 428 procent, vilket är det proportionellt största underskottet i landet.

Kommunens ekonomiska svårigheter kommer att ta många år att reda ut. I år har Sandgerði budgeterat en förlust på 260 miljoner isländska kronor, och förra året gick kommunen back med 390 miljoner. Skulderna uppgår totalt till 5,2 miljarder, vilket motsvarar drygt 3 miljoner per kommuninvånare.

För att inte behöva ställa in betalningarna har Sandgerði begärt ett statligt lån på 1 miljard isländska kronor. Målet är att på sikt få ned skuldsättningen till 150 procent av intäkterna, vilket också är det tak som föreskrivs av kommunallagen.

Garður, som är en av Islands ekonomiskt mest välmående kommuner, förklarade sig redo att lyssna till inviten från Reykjanesbær. Davíð Ásgeirsson, kommunstyrelsens ordförande, sade dock i Morgunblaðið att han bedömde sannolikheten för ett samgående som låg.

Invånarna har nämligen vid två tillfällen under de senaste tjugo åren röstat nej till en union. År 1993 röstade Sandgerði, Garður, Vogar, Grindavík, Keflavík, Njarðvík och Hafnir om ett samgående, där en majoritet av invånarna i Sandgerði, Garður, Vogar och Grindavík sade nej. Resultatet av folkomröstningen blev storkommunen Reykjanesbær. År 2005 röstade Garður, Sandgerði och Reykjanesbær på nytt om en fusion. Reykjanesbær sade ja, medan de två mindre kommunerna nobbade förslaget.

Sandgerði avstod denna gången från att delta. Kommunfullmäktige ansåg enligt Fréttablaðið att tidpunkten inte var den rätta. Det ledde i sin tur till att även Garður tackade nej. Bägge kommunerna förespråkar dock ett utökat samarbete i regionen.

Här kan du läsa mer om planerna för ett samgående.

Isländska pirater siktar mot alltinget

Det har blivit dags för ett isländskt piratparti. Så inleds den första programförklaringen från Píratapartýið. Det första målet är alltingsvalet nästa vår. De isländska piraterna - med Birgitta Jónsdóttir som hittills mest kända namn - avser att driva frågor rörande direktdemokrati, yttrandefrihet och integritet.

DV kunde nyligen avslöja att Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Rörelsen, hoppat av paraplypartiet Gryning och i stället engagerat sig i Píratapartýið, ett initiativ för att bilda ett isländskt piratparti av europeiskt snitt. Hon motiverade beslutet med att Gryning inte lyckats uppnå målet att förena alla småpartier utanför alltinget. När Ljus framtid och Solidaritet valde att stå utanför ansåg sig Birgitta Jónsdóttir ha mer gemensamt med Piratpartiet.

De isländska piraterna har under juli haft flera möten där de diskuterat partiets politik och uppbyggnad. Birgitta Jónsdóttir säger i Fréttablaðið att Píratapartýið kommer att driva samma profilfrågor som de europeiska förebilderna:
"Den grundläggande riktningen för dessa partier stämmer väl överens med de frågor som jag har betonat mest, som rör direktdemokrati, yttrandefrihet, direkt tillgång för allmänheten till information och privatlivets integritet på 2000-talet. ... Sedan tycker jag att det är viktigt att skapa en arena för personer som hittills inte har haft något intresse för politik. Då ser jag främst till unga människor som piraterna över hela världen främst har nått fram till."
I Píratapartýiðs första programförklaring talas det även om digital upphovsrätt och om nätdemokrati, där tanken är att medborgarna ska tillfrågas om både små och stora frågor i folkomröstningar på internet:
"Trots ett något speciellt namn som vållar många huvudbry så har piratpartierna lyckats att vinna väljarnas gunst för att ha en heltäckande och förnuftig politik i många av nutidens viktigaste frågor."
Namnvalet har redan orsakat reaktioner. Píratapartýið - en sammansättning av två lånord som inte är etablerade i isländskan - understryker åsiktsgemenskapen med de utländska syskonpartierna, men språkvårdarens val hade tveklöst varit Sjóræningjaflokkurinn. Det senare har samma betydelse men riskerar inte att få språkpuristerna att se rött. Jóhannes Þór Skúlason, assistent åt Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, kommenterar namnet på Twitter:
"Är de isländska orden i ordboken slut?"
Birgitta Jónsdóttir säger i Morgunblaðið att hon inte har några problem med namnet - och att hon över huvud taget lägger liten vikt vid sådana frågor:
"Jag tycker att folk kan lugna ned sig när det gäller själva namnet. Jag anser att dessa bekymmer om namnet är mycket otidsenliga. Huvudsaken är att utarbeta politiken väl. ... Jag tycker alla partinamn är löjliga. Alla dessa namn är väldigt töntiga och jag tror att det alltid kommer att vara så. Det slutar kanske med att vi bara kallas PP-partiet."
Partiets första mål är alltingsvalet i april. Om de isländska piraterna då väljer att segla på egen hand eller ansluter sig till Gryning återstår att se.

Här kan du läsa mer om Birgitta Jónsdóttir och det isländska piratpartiet.

Dagens citat

"Många islänningar har svårt att få ekonomin att gå ihop men det finns ändå en framtidstro. Framförallt finns det en stolthet och vilja att arbeta hårt för att på nytt skapa ett ekonomiskt välstånd. Allt kommer att ordna sig är ett uttryck som används flitigt på Island. Det innebär att det är individen, inte staten eller någon annan, som ska se till att det ordnar sig. Den inställningen borde fler ta till sig."

Göran Montan, riksdagsledamot för Moderaterna, jämför i Kristianstadsbladet Islands och Greklands hantering av finanskrisen.

tisdag 24 juli 2012

Dagens bonuscitat

"Most people thought it was going to be whitewash – and many at the top prayed it would at least stay small and contained – but in fact it was far reaching and comprehensive with major legal, political and legislative consequences."

Stefán Ólafsson, professor i sociologi vid Háskóli Íslands, i Financial Times om den parlamentariska kriskommissionens rapport.

Månadens kaffe: "Om du vill låta dig bli tagen i röven"

"Kaffet har en god fyllighet, frisk men låg syrlighet och en lätt kryddig smak. Om du vill låta dig bli tagen i röven ring då Gummi B." Så presenterades månadens kaffe från Te & kaffi. Den annorlunda innehållsdeklarationen visade sig vara ett internt skämt som råkat hamna på förpackningarna.

Med åtta kaffehus i Reykjavíkområdet och Akureyri och snart trettio år på marknaden är Te & kaffi en av Islands främsta kaffekedjor. Varje månad presenteras en aktuell smak som säljs i butikerna. Men i juli var smakbeskrivningen något ovanlig. Utöver presentationen av kaffets arom fanns också en uppmaning att kontakta en viss Gummi B.

Efter att texten uppmärksammats drogs förpackningarna in och försågs med nya etiketter. Halldór Guðmundsson, vd för Te & kaffi, säger i Morgunblaðið att det rör sig om ett internt skämt som råkat bli offentligt:
"Detta är fruktansvärt. Det är killarna uppe i produktionens egen humor som gick för långt. De har skrivit detta på klisterlapparna vid korrekturläsningen och så glömt att ta av det."
Halldór Guðmundsson dömer ut tilltaget som "total tanklöshet". Förpackningarna fanns ute i butikerna i några dagar innan texten upptäcktes. Han säger sig inte veta vem som låg bakom texten, skriver Morgunblaðið.

Huang Nubo: Islänningar är sjuka och svaga

Islänningarna är sjuka och svaga. Och det var rädslan för en stark man och dennes medlemskap i kommunistpartiet som fick inrikesminister Ögmundur Jónasson att säga nej till försäljningen av Grímsstaðir á Fjöllum. Det hävdade den kinesiske miljardären Huang Nubo när han nyligen talade i Shanghai.

Ögmundur Jónasson sade visserligen nej till försäljningen av Grímsstaðir á Fjöllum, men det mesta talar för att Huang Nubos storslagna planer för området ändå kan bli verklighet. Nordisländska kommuner har gått ihop för att köpa fastigheten för att i sin tur arrendera den till Huang Nubo. Tanken är att arrendeavtalet ska löpa på 40 år med en option på ytterligare 40 år.

Planerna omfattar ett lyxhotell med 100 rum, 100 semesterhus, flygfält, golfbana, ridanläggning, spa med mera. Målet är att projektet ska kunna klubbas senast i oktober, och att hotellet ska kunna öppna under 2017. Grímsstaðir á Fjöllum väntas skapa cirka 250 arbetstillfällen.

Ögmundur Jónasson är emot även ett arrende. Inrikesministern anser att ett så långvarigt hyresavtal i praktiken går att jämställa med äganderätt. Han har fortfarande vissa möjligheter att stoppa affären - kommunallagen tillåter exempelvis inte att kommuner deltar i näringsverksamhet som innebär stora ekonomiska risker.

Huang Nubo har många gånger uttryckt sin beundran för den isländska naturen och litteraturen. Islänningarna står däremot inte lika högt i kurs. När han nyligen talade under en ceremoni i Shanghai hade Huang Nubo enligt Washington Times sin egen förklaring till varför Ögmundur Jónasson inte gav honom tillstånd att köpa Grímsstaðir á Fjöllum:
“The Icelanders are sick and they are weak. ... They feel scared of the presence of a strong young man.”
Vidare hävdade Huang Nubo att affären stoppades på grund av hans medlemskap i kommunistpartiet. Visserligen väckte mångmiljardärens intresse för ett av Islands värsta köldhål långt ute i obygden även internationell förundran, och många undrade om köpet i själva verket var ett sätt att skapa ett kinesiskt brohuvud på Island i väntan på den smältande polarisen.

Enbart EES-medborgare eller bolag med hemvist i EES-området får äga fastigheter på Island. Ögmundur Jónasson hänvisade i sitt avslag till att Grímsstaðir á Fjöllum, som motsvarar 0,3 procent av hela Island, att ett sådant tillstånd hade skapat ett för framtiden besvärande prejudikat.

Mycket talar ändå för att Ögmundur Jónasson drar det kortaste strået i kampen mot Huang Nubo eftersom de socialdemokratiska statsråden är för affären. Den kinesiske investerarens diagnos av det isländska folket lär dock knappast räta ut några frågetecken om bakomliggande ideologiska motiv.

Här kan du läsa mer om Huang Nubo och Grímsstaðir á Fjöllum.

Dagens citat

Foto: Pressbild
"Han som närmar sig sjuttio och har varit president och i sexton år och ville fortsätta blev naturligtvis skräckslagen. Han drog allt fram han kunde och struntade helt i vilka metoder som användes. I den bemärkelsen är det inte bra att få en så bra början, för då har rädslan blivit så stor."

Þóra Arnórsdóttir i Morgunblaðið om Ólafur Ragnar Grímssons kampanj för att återväljas som Islands president.

måndag 23 juli 2012

Dagens bonuscitat

"Jag ansåg att det vore klokt att öka antalet underskrivande med en viss högre tröskel som utgångspunkt för att inte göra det lika lätt att kandidera. Vi ser exempel från denna kampanj att alla som diskuterades i början inte lyckades samla tillräckligt stöd. ... Det visar att om det hade gjorts krav på fler underskrivande är det osannolikt att dessa kandidater hade kunnat samlat ett tillräckligt stort antal underskrivande. Valkampanjen hade då blivit helt annorlunda. Det hade blivit färre kandidater och möjligen varje med mer stöd bakom sig och hade kanske därför blivit tydligare. Men detta visar att tröskeln till att kandidera här på Island är mycket låg och rimligtvis inte återspeglar stort nationellt stöd bakom kandidaterna i presidentvalet."

Björg Thorarensen, professor i juridik vid Háskóli Íslands, säger i Vísir att hon anser att det bör krävas mer än 1 500 underskrifter för att få ställa upp i ett presidentval.

Baulans ägare: Jag retar mig på dessa jädra pissbussar

Kristberg Jónsson har tröttnat på turisterna som stormar in på Baulan för att använda toaletterna och sedan på nytt hoppar direkt på bussen. Nu överväger han att börja ta betalt för toalettbesöken. Han har nämligen tröttnat på "dessa jädra pissbussar", skriver DV.

Baulan ligger intill ringvägen mellan Borgarnes och Bifröst. Här finns restaurang, bensinmack och närbutik. Men Baulan är också ett populärt stopp för långfärdsbussar. Ägaren Kristberg Jónsson säger till DV att han har tröttnat på att stället har förvandlats till en offentlig toalett:
"Jag har bara börjat reta mig på dessa jädra pissbussar. ... Det är naturligtvis oacceptabelt att det hit kommer 50 till 60 personer i en buss, bara går in på toaletten och så raka vägen ut. Det måste göras något åt detta."
Kristberg Jónsson överväger nu att börja ta betalt för toalettbesöken av personer som inte är kunder. Han hävdar i DV att detta dessutom vore en anpassning till hur det ofta fungerar utomlands:
"Det är inte självklart att folk ska få använda toaletten vid landets riksvägar kostnadsfritt. ... När vi åker utomlands går vi inte på toaletten i landets vägbutiker utan att betala för det."
Kristberg Jónsson är känd för att vara en bestämd ägare. När tv-serien Næturvaktin hade premiär spekulerade en del om han var förebilden till Georg Bjarnfreðarson, den rollfigur som spelas av Jón Gnarr och som bland annat är beredd att gå riktigt långt för att inga andra än mackens kunder ska få använda toaletten. Jón Gnarr har dock sagt att inspirationen till mackpersonalen hämtades från en upplevelse regissören Ragnar Bragason hade på en bensinstation i Mosfellsbær.

Här kan du läsa mer om ursprunget till Næturvaktin.

Misshandelsdömd fotbollsstjärna åtalas på nytt

En stjärnspelare i ÍA Akranes åtalas för misshandel. Vid två tillfällen ska han ha slagit sin före detta flickvän. Det är inte första gången som spelaren ställs inför rätta. I våras dömdes han till villkorlig dom sedan han kastat ett ölglas i huvudet på en man som besökte ett uteställe i Akranes.

Spelaren kom till ÍA Akranes inför förra säsongen och var med om att spela upp klubben till den isländska förstadivisionen. Han har varit en viktig kugge i laget och har efter stora skadeproblem spelat in sig i startelvan.

Men utanför planen har stjärnspelarens tillvaro i Akranes präglats av skandaler. Natten mot den 3 april förra året greps spelaren av polisen utanför Gamla Kaupfélagið. I ett bråk med en annan besökare hade han kastat ett ölglas mot mannens huvud. Mannen fick flera djupa skärsår men skadades inte allvarligt.

Upprinnelsen till bråket var en dispyt på toaletten. Mannen hade en diskussion med en annan ÍA-spelare men bad vid ett tillfälle stjärnspelaren att lämna toaletten. Han ska då ha slagit honom med ölglaset i huvudet så att det krossades och splittret landade i pissrännan.

Spelarens klubbkamrat sade sig inte ha sett något av händelsen utan bara lagt märke till ljudet av krossat glas och sett den blodige mannen. Spelaren själv sade att han råkat träffa mannen med ölglaset när han vände sig om sedan mannen aggressivt tagit tag i hans skuldra. En dörrvakt bevittnade dock hela händelseförloppet och intygade i rätten att stjärnspelaren med flit slagit mannen.

Héraðsdómur Vesturlands dömde spelaren till fyra månaders fängelse villkorat på tre år. Han dömdes dessutom att betala skadestånd och rättegångskostnader på drygt 200 000 isländska kronor.

Nu ställs spelaren på nytt inför rätta. Han åtalas för två fall av misshandel mot sin dåvarande flickvän. ÍA Akranes lät mannen spela vidare efter den första domen. Om han skulle fällas väntar med all sannolikhet fängelse eftersom han redan har en villkorlig dom hängande över sig.

Den 22 maj förra året ska mannen ha misshandlat kvinnan på sportbaren Breiðin i Akranes. Han ska först ha slagit henne med knytnäven i ansiktet så att hon ramlade ned från det biljardbord hon satt på. Senare samma kväll ska han flera gånger ha kastat henne ned på asfalten. När kvinnan försökte resa sig upp drog han henne i håret och tvingade henne åter ned på marken.

Den 30 oktober ska mannen åter ha slitit kvinnan i håret, skakat henne och kastat ned henne på en säng. Där ska han ha satt sig grensle ovanpå henne, slagit henne, skallat henne och hållit för mun och näsa så att hon knappt kunde andas. Läkarintyg från bägge misshandelstillfällena visar att kvinnan bland annat hade sår i ansiktet och på halsen.

Fotbollsspelaren nekar till brott.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Det står helt klart att fler utländska gäster har kommit i sommar än tidigare år. ... Folk tar sig särskilt vägen över Bíldudalur för att besöka Skrímslasafnið och det är mycket positivt."

Ása Dóra Finnbogadóttir, värd för sjömonstermuseet Skrímslasetrið Bíldudals, i Bæjarins Besta om tillströmningen av besökare - läs mer om museet här.

söndag 22 juli 2012

Dagens bonuscitat

"Einar åker från brottsplats till brottsplats i sin gamla otympliga 70-talsford, till tonerna av släpigt gitarrspel. Han utropar saker som 'Vad i glödheta helvete' när ortens ungdomsligisterna försöker göra livet surt för honom. Hemma har han en grön papegoja som sitter på hans axel medan han grunnar på mordmotiv. Småstadskomplexen, musiken och mystiken i 'Häxans tid' får mig osökt att tänka på Twin Peaks, även om en direkt jämförelse skulle vara överdriven. Serien fungerar hursomhelst utmärkt när du inser att du sett ett par hundra avsnitt för många av 'Morden i Midsomer'."

Stina Linde i Helsingborgs Dagblad om tv-serien Häxans tid efter Árni Þórarinssons roman Tími nornarinnar.

Fågelägg fick vingar - flögs från Reykjavík till Selfoss

Det okläckta ägget fick vingar alldeles för tidigt. Fågelmamman passade på att använda flygplanets motorrum för redet under ett stopp i Reykjavík. Men när ägaren återvände till Selfoss blev den ovetande mamman av med sin unge. Flugklúbbur Selfoss uppmanar nu alla fritidsflygare att kontrollera motorrummet innan de lyfter.

Händelsen inträffade i slutet av juni. En medlem av flygklubben i Selfoss tog planet till Reykjavík för att arbeta med motorn. När det några dagar senare efter reparationen var dags att återvända till Selfoss öppnades aldrig motorrummet.

I motorrummet upptäcktes framme i Selfoss ett rede med ett fågelägg i. Det hade klarat sig utan skador under flygturen från huvudstaden, men mamman skildes från ägget och blev kvar i Reykjavík.

Flugklúbbur Selfoss uppmanar nu medlemmarna att kontrollera motorrummet innan de lyfter. Att sätta en svamp eller något annat skydd för luftintaget kan förhindra att fler fåglar väljer fritidsflygplanen som häckningsplats.

Gästblogg: Helena Tolvhed om ett presidentval i världens äldsta ännu aktiva demokrati

Tillsammans med Republikanska föreningens vice ordförande Mia Sydow Mölleby och en av vinnarna i föreningens medlemsvärvartävling reste jag den 28 juni på en studieresa till Reykjavik för att på plats följa presidentvalet (30 juni). Syftet var att studera utformningen av Islands republikanska statsskick och presidentvalets process och förlopp.

Studiebesök genomfördes runt om i Reykjavik: till Islands Radio och TV, Svenska ambassaden, Föreningen Norden och flera presidentkandidaters kampanjkontor. Vi fick möjlighet att träffa flera personer som arbetade i politik och förvaltning, bland annat en jurist som deltagit i arbetet med att ta fram det förslag till ny konstitution som folket ska rösta om i höst.

Island betraktas allmänt som världens äldsta ännu aktiva demokrati, med rötter i det ting som hölls år 930 i Tingvalla. Fram till självständigheten 1944 delade Island kungahus med Danmark. Medborgarna på Island valde dock i den folkomröstning som hölls 1944 att avskaffa personalunionen med Danmark och införa en republikansk konstitution.

Den isländske presidenten väljs i direkta allmänna val vart fjärde år. Relativ majoritet av röster räcker, till skillnad från exempelvis Frankrike som har en princip om absolut majoritet. Av tradition har Islands president mest haft representativa funktioner.

Valet 2012 kretsade kring två huvudkandidater; sittande president Ólafur Ragnar Grímsson och utmanaren journalisten Þóra Arnórsdóttir. Grímsson fick 52,7 procent av rösterna, att jämföra med 33,1 procent för Arnórsdóttir. Grímsson, som suttit sedan 1996, blir historisk genom att få nytt förtroende för en femte fyraårsperiod. Historiskt är det även att en sittande isländsk president vid det nyss genomförda valet på allvar utmanades, i vad som länge såg ut som en jämn kamp som fördes i ett förhållandevis tufft tonläge. Till exempel avfärdade Grimsson sin motståndare genom uttalanden om att presidentval inte är en skönhetstävling.

Grimsson har som första president någonsin utnyttjat konstitutionens stadgande möjlighet för presidenten att begära folkomröstning: först 2004 om ny medielagstiftning och därefter 2010 och 2011 om Icesave. Med de senare blev han lite av en folkhjälte och valdes till årets islänning 2010.

Vilka erfarenheter från Island tar vi då med oss i det fortsatta arbetet för en svensk republik? Ja, en hel del intressanta principdiskussioner kring utformandet av en republik aktualiserades genom valet och i diskussioner med de människor vi mötte. För det första blev valet lite av ett val mellan olika sätt att se på presidentämbetet, då Arnórsdóttir deklarerade att hon som president inte skulle intervenera på det sätt som Grimsson gjort. Han menade i sin tur att hon som president skulle bli regeringens marionett. Att Grimsson nu valts om tyder på att många uppskattar presidentens position som balanserande instans under Alltingets mandatperioder. ”Islänningar har åsikter om allt, och de förväntar sig att bli tillfrågade”, som någon vi talade med uttryckte det.

Bland de som betraktar Grimsson som maktfullkomlig och korrupt, rentav som Islands svar på Vladimir Putin, har idéer om att skrota presidentämbetet väckts. Inte minst på den vänstergröna sidan, där man anser att presidenten stör de folkvaldas demokratiskt sanktionerade arbete. Det ovanligt hårda tonläget i årets presidentvalskampanj har spätt på motviljan. Men än så länge finns ingen etablerad rörelse för att ta bort presidenten, och det folkliga stödet för den tanken är begränsat. I maj presenterades en studie som visade att 73 procent av islänningarna vill behålla statsskicket med en president som statschef.

Folk vi mött har gärna berättat vilken kandidat de stödjer eller inte stödjer, och varför. Öppenheten förefaller större än villigheten att bekänna politisk färg här i Sverige. Vi har sett restauranger som deklarerar sitt stöd till en presidentkandidat i fönster och på personalens tröjor.

Valdeltagandet denna gång blev dock ovanligt lågt för isländska förhållanden; 69,2 procent. Det har väckt diskussion om att ändra valsystemet så att presidenten väljs med stöd av en majoritet av alla röstberättigade, vilket också ingår i förslaget till ny isländsk konstitution. Antalet perioder som en person kan inneha presidentämbetet föreslås där även begränsas till tre, det vill säga 12 år. Bestämmelserna om kontrasignering och presidentens möjlighet att begära folkomröstning föreslås kvarstå, vilket öppnar för ett fortsatt starkt presidentämbete.

Erfarenheterna från Island understryker att det finns många aspekter att noga överväga vid införandet av en svensk republik vad gäller presidentens uppgifter, befogenheter och begränsningar i förhållande till riksdag och regering. Vilken sorts statchef vill vi ha? Det finns också anledning att, utifrån den diskussion som uppstått om att ta bort presidentämbetet, överväga alternativet att utforma en författning utan statschef.

Men det ska framhållas att vi inte mötte någon som önskade sig ett annat statsskick än republik. I ett land där man är stolt över sina tusenåriga demokratiska traditioner, och där folket förväntar sig att tillfrågas i alla ärenden av vikt, framstår ärftlig monarki begripligt nog som en både märklig och i högsta grad omodern institution.

Helena Tolvhed är styrelseledamot i Republikanska föreningen.

Här kan du läsa rapporten från studieresan till Island.

Dagens citat

"På Island bor man till exempel hemma mycket längre. När jag flyttade hemifrån när jag var nitton blev de skitoroliga. De undrade om vi hade bråkat, om vi hade ont om pengar eller vad problemet var. Och varför jag bodde i en etta. Det finns typ inga ettor på Island. Mina föräldrar fick förklara att det är så man gör i Sverige, men de tyckte ändå det var konstigt att vi bodde i samma stad men i olika lägenheter. Så även om jag nästan bott i Sverige i hela mitt liv har det isländska påverkat min idé om hur livet ska vara."

Nöjesguidens chefredaktör Margrét Atladóttir i Svenska Dagbladet om sin uppväxt.

Foto: Nöjesguiden

lördag 21 juli 2012

Dagens bonuscitat

"Häromdagen var jag med mina kamrater på fågelskådning i stillheten vid Dyrhólaey strax före nio på morgonen. Då hör jag en helikopter i fjärran som till min förvåning kom flygande direkt över oss. Stillheten var bruten och alla lunnefåglar hade störtat ut till havs."

Guiden Steingrímur Gunnarsson säger i Fréttablaðið att han vill reglera turistflyget med helikopter eftersom han anser att det ofta stör naturupplevelser.

Islands första tuk-tuk började brinna på premiärtur

Premiärfärden för Islands första tuk-tuk blev kort och dramatisk. I uppförsbacken på Hverfisgatas västra ände började det lilla fordonet brinna. En förbipasserande busschaufför kunde rycka ut och släcka elden. Tre tuk-tuk finns i Reykjavík i sommar för att kostnadsfritt skjutsa besökare mellan olika platser i staden.

Initiativtagare till tuk-tuktaxin är Glúmur Baldvinsson. Han har köpt in tre exemplar med eldrivna motorer. Att resa med fordonen i Reykjavík kommer åtminstone inledningsvis att vara gratis. Förhoppningen är att satsningen ska kunna bära sig genom reklam på fordonen.

Det är första gången som tuk-tuk finns på Island. Lördagens premiärtur blev dock allt annat än lyckad. På väg uppför backen i Hverfisgatas västra ände började motorn brinna. En förbipasserande busschaufför - vars stadsbussar för övrigt har samma gula färg som tuk-tuken - kunde dock snabbt släcka elden med den brandsläckare som finns ombord bussen, skriver Vísir.

Glúmur Baldvinsson säger till Vísir att det rörde sig om ett tekniskt fel:
"Tekniken retade oss något. ... Någon verkar ha anslutit några kablar fel där."
Tuk-tuk Iceland är det företag Glúmur Baldvinsson grundat för att driva turisttrafiken. Förhoppningen är att kunna köpa in fler fordon om satsningen slår väl ut.

Den trehjuliga tuk-tuken är vanlig i Sydostasien som ett smidigt transportmedel som inte fastnar i trafikstockningar. Däremot tycks den inte ha samma förmåga att inte fastna i isländska uppförsbackar.

Gästblogg: Patric Eghammer om ett halvår på Island

Efter att ha kört fast i tillvaron sökte jag mig bort. Jag lämnade mitt lärarjobb på Litorina folkhögskola och min stad Karlskrona och blev utbytesstudent på Háskóla Íslands hösten 2007. Jag ville uppleva nytt och få en nystart i livet. Att valet föll på Island beror dels på slumpen men också på att jag vid tidigare besök på ön fastnat för landet. Och utbytesstudent kunde jag bli eftersom jag parallellt med mitt lärarjobb läste kreativt skrivande på deltid vid Växjö universitet (numera Linnéuniversitetet).

I slutet av augusti 2007 satte jag mig på planet till Keflavík och mitt terminslånga äventyr.
På Háskóla Íslands studerade jag isländska i en nybörjargrupp för utbytesstudenter. Jag tog också en kurs i isländsk kultur. Jag bodde centralt på Butterfly Guesthouse i 101 Reykjavík, ett ställe som var guesthouse på somrarna men blev studentboende för utbytesstudenter under resten av året. Att som 37-åring dela kök, dusch och toalett med 20-åringar var tålamodskrävande men samtidigt spännande. Jag kände att jag fått en fantastisk möjlighet till berikande upplevelser och nya kunskaper. När jag inte pluggade traskade jag bort till Vesturbæjarlaug och simmade i den 29-gradiga utomhusbassängen och bastade sedan. Jag bevistade den spännande och alternativa musikfestivalen Iceland Airwaves, hyrde bil och reste till Akureyri och Mývatn, jag gick på jazzkonserter, besökte museer och Nordens hus och stadsbiblioteket.

Det enda problemet var väl pengar. Jag hade fått ett Nordplus-stipendie och hade sparat ihop en liten kassa, men jag insåg snart att det mesta på Island var dyrare än jag trott. Halvt desperat började jag söka efter ett extraknäck. På vinst och förlust gick jag in på restaurang Indian Mango på Frakkastígur, där jag tidigare varit och ätit en delikat indisk måltid (om än väldigt dyr) och frågade om de behövde hjälp i köket. Chefen George Holmes frågade vad jag hade för erfarenhet. Jag sa att jag aldrig jobbat på restaurang men att jag tyckte om att laga mat och att min mamma varit hushållslärare. Och så fick jag jobb. Två kvällar i veckan som diskare. Fyra timmar varje pass. Jag blev erbjuden att jobba mer, men jag var rädd att jag inte skulle hinna med mina studier och att uppleva nytt om jag jobbade mer. En poäng med att skaffa sig extraknäck var även att snabbare lära sig det isländska språket. Dessvärre var ingen på Indian Mango islänning och i disken pratade man ju inte med gästerna. I och för sig blev jag erbjuden att servera, men då blev jag rädd. Jag kan för lite isländska för att klara det. Jag kommer göra bort mig! Nu i efterhand inser jag att denna strategi – undvikandestrategin – är den sämsta när man ska lära sig ett främmande språk. Bättre är att inte väja för svårigheter, att trots sina skrala kunskaper ändå försöka kommunicera. Men hur som helst blev kvällarna i disken på Indian Mango en fin erfarenhet. Jag lärde känna trevliga, ödmjuka människor och fick en välbehövlig rutin eftersom den schemalagda undervisningen inte utgjorde mer än kanske 15 timmar i veckan.

I mina grupper på Háskóla fanns heller inga islänningar, bara utbytesstudenter. Och ute på puben gick islänningarna snabbt över till engelska när man försökte säga några inledande fraser på skolisländska. Denna erfarenhet blev rätt viktig för mig som lärare i svenska som andraspråk. Min förståelse och empati ökade. Det är inte så lätt att komma till en ny kultur och ett nytt språk. Och då är egentligen inte Island och Sverige så långt från varandra vare sig språkligt eller kulturellt. Men ändå uppstod en känsla av vilsenhet och hemlängtan ungefär efter halva terminen. Vad hade jag gett mig in på egentligen? Vad skulle det här leda till egentligen? Jag tappade något av energin och tilltron till mitt projekt. Men någon månad innan jul kände jag att mina dagar på Island var räknade. Då fick jag åter energi och försökte uppleva så mycket som möjligt innan hemresan den 20 december.

När jag kom hem kände jag ett starkt behov av att berätta om det jag upplevt. Reykjavík och Island var verkligen annorlunda, men som alltid var det svårt att fånga detta annorlunda när man försökte formulera det i ord. Men jag försökte ändå så gott jag kunde. Efter ett tag insåg jag att en roman var i vardande. Under min första månad på Island hade jag skrivit dagbok. Den hade blivit cirka tio sidor lång innan jag tröttnade. Denna dagbok utvecklade jag sedan till en av tre delar i romanen. De andra delarna består av ett novellartat mittparti och en MSN-chatt. Romanen utspelar sig mest inom 101 Reykjavík men även Litauen och Eslöv. Nu har romanen varit ute på marknaden i ett par månader och fått en del recensioner. Halvåret på Island känns verkligen inte bortkastat.

Patric Eghammer

Dagens citat

"När man åkte på fjällfärder förr i tiden var detta ett slags äventyrsfärder där man bara åkte och körde mycket lugnt och försiktigt. I dag handlar dessa resor väldigt mycket om turistnäringen och bussarna måste följa en tidtabell. Chaufförerna behöver därför hålla tidtabellen och kör därför kanske snabbare än vad vägen tål."

Pálmi Þorsteinsson vid Vegagerðin svarar i Morgunblaðið på kritiken mot skicket på höglandsvägarna i allmänhet och F88 mot Askja i synnerhet - läs mer här.

fredag 20 juli 2012

Dagens bonuscitat

"Iceland’s lesson is relevant to countries that experienced big capital inflows followed by a sudden stop — that is, the European periphery, not the US or the UK. What it demonstrated was the usefulness of devaluation (and therefore of having your own currency), and the case for temporary capital controls in an emergency. Also the case for letting creditors of private banks gone wild eat the losses."

Ekonomen Paul Krugman i New York Times om Islands hantering av finanskrisen.

Brände sig i het källa: "Jag äter i alla fall inte testiklar"

Den amerikanske turisten tog bussen till Hveragerði, struntade i avspärrningar och varningsskyltar, trampade rakt ned i en lerkälla och ådrog sig andra gradens brännskador på högerfoten. Hans enda tröst: Han äter i alla fall inte fårtestiklar.

Varje år skadar sig ett antal turister ute i den isländska naturen. Somliga olyckor beror på otur, andra på oförsiktighet. Den amerikanske resebloggaren Mike Simpson tillhör den senare kategorin.

Under utflykten till Hveragerði diskuterade han islänningarnas matvanor med chauffören Eyþór. Diskussionen handlade framför allt om fårtestiklar.

Framme vid de heta lerkällor som bildades efter det kraftiga jordskalvet i maj 2008 trampade Mike Simpson över det rep som ska hålla nyfikna borta från den kokheta lervällingen, ignorerade flera varningsskyltar - och snart hade han också satt foten i en het källa och ådragit sig andra gradens brännskador på högerfoten. På Twitter har Mike Simpson lagt ut flera bilder från det ofrivilliga gyttjebadet.

Busschauffören Eyþór uppges ha skrattat åt turisten och sagt att det inte var sällan som researrangörer behövde larma räddningstjänsten sedan besökare struntat i varningar och trampat rakt ned i kokande vatten. Mike Simpsons tröst: "Jag äter i alla fall inte testiklar".

Lördagen den 30 juni inträffade två allvarliga olyckstillbud. Ett par fastnade i Krossá på väg till Þórsmörk. Älvöverfarten kräver i regel en hög jeep. I det strömma och djupa vattnet blev parets bil stående mitt i älven. Två personer ute på resa kunde vada ut i älven och hjälpa paret ut genom bilens fönster, skriver Morgunblaðið.

Samma dag förlorade en förare kontrollen över bilen och körde av vägen vid Finnafjörður mellan Þórshöfn och Bakkafjörður. I bilen fanns fem resenärer från Hongkong. Tre av dem skadades, varav en allvarligt, och fördes med flyg till Reykjavík för vård. Hyrbilen blev närmast totalförstörd, rapporterar Morgunblaðið.

Den 23 juni fastnade enligt ett pressmeddelande på nytt en bil i vattnet på väg till Þórsmörk, den här gången i Gilsá norr om Markarfljót. Föraren väntade tillsammans med sina barn på undsättning från räddningstjänsten i bilen - trots att stora mängder vatten trängde in.

Vid Drekkingarhylur vid Þingvellir har arton kvinnor mist livet sedan de kastats i vattnet som straff för utomäktenskapliga förbindelser. Den sista avrättningen ägde rum 1749. Den 21 juni gick nästan en manlig turist samma öde till mötes. Han föll fem meter ned från stenbron över Öxaráfoss sedan han gått ut på en avsats och förlorat fotfästet. Mannen skadade ryggen och handleden, och var dessutom rejält nedkyld efter att ha legat i älven en längre tid innan räddningstjänsten kunde hissa upp honom, uppger Landsbjörg i ett pressmeddelande.

Sommarens kanske hittills allvarligaste olycka inträffade den 28 maj då Elisabeth Guylas föll fem till sex meter ned i en ravin vid Hamragarður nära Seljalandsfoss. Den brittiska kvinnan var ute på vandring när olyckan inträffade. Hon bröt fot, handled, höft och axel samtidigt som ena lungan kollapsade. Elisabeth Guylas hölls nedsövd på sjukhus i Reykjavík på flera dagar. I Morgunblaðið berättade hon den 7 juni om händelsen:
"Jag minns att jag gick till vattenfallet och tillbaka igen eftersom det var människor som väntade. Efter det minns jag inget. ... Jag är en mycket lycklig kvinna över att vara här. ... Jag har trots detta inte tappat intresset för Island. Landet är mycket vackert."
Här kan du läsa om fler olyckor vid turistattraktioner.

Ögmundur Jónasson: Grímsstaðir är ingen närbutik

Huang Nubos arrende av Grímsstaðir á Fjöllum kan i praktiken innebära äganderätt. Det hävdar inrikesminister Ögmundur Jónasson som fortfarande vill stoppa affären. Om den kinesiske investerarens planer för Grímsstaðir förverkligas är målet att få uppgörelsen godkänd senast i oktober i år och att lyxhotellet ska öppna senast 2017.

När Ögmundur Jónasson nekade Huang Nubo tillåtelse att köpa Grímsstaðir á Fjöllum inleddes ett intensivt arbete från flera nordisländska kommuner och socialdemokratiska statsråd för att ändå förverkliga mångmiljardärens visioner för ett av Islands främsta köldhål. Sex kommuner har nu grundat bolaget Gáf ehf. som ska köpa fastigheten för att sedan arrendera marken till Huang Nubo. På så sätt går det att runda motståndaren Ögmundur Jónasson.

Huang Nubo tänker investera närmare 200 miljoner dollar på en exklusiv turistanläggning. Grímsstaðir á Fjöllum ska bli platsen för ett lyxhotell med 100 rum, 100 semesterhus som ska säljas på den kinesiska marknaden, golfbana, flygfält, ridhus, spa, bastu med mera.

Grímsstaðir á Fjöllum är totalt på 30 000 hektar. Affären gäller 72 procent av fastigheten. Resten ägs av staten samt privatpersoner som inte avser att sälja.

Tanken är att Gáf bara ska hyra ut tre kvadratkilometer till Huang Nubo. Det är på detta område som turistanläggningen ska byggas. Återstående 98,6 procent av Grímsstaðir á Fjöllum blir ett grönområde där allmänheten får större rättigheter än de i dag befintliga.

Ögmundur Jónasson är dock fortsatt mycket kritisk till affären. Han säger i DV att förslaget, som går ut på att Huang Nubo arrenderar marken i 40 år med möjlighet till förlängning i ytterligare 40 år, i praktiken närmast går att jämställa med äganderätt:
"Vi talar inte om någon närbutik vid Jökulsá á Fjöllum. ... Detta är ett mycket stort projekt och gäller vår framtida förfoganderätt av landet. Om man hyr ut mark på lång tid kan tiden bli så lång att hyran i praktiken motsvarar äganderätt. Denna sak behöver undersökas och jag uppmanar nordlänningar och alla som är berörda av dessa frågor att gå fram med största försiktighet."
Kommunernas inblandning i affären kommer att hamna på Ögmundur Jónassons bord. Om projektet anses ekonomiskt riskabelt finns det efter finanskrisen skrivningar i kommunallagen som gör det möjligt för inrikesministern att bromsa eller stoppa sådana investeringar.

Ett sätt att minska de ekonomiska riskerna - både för Huang Nubo och de inblandade kommunerna - är försäljningen av semesterhus med tillhörande tomt. Om köparna är kinesiska måste dock även dessa vid varje enskilt tillfälle godkännas av Ögmundur Jónasson, eftersom enbart EES-medborgare får äga fastigheter på Island.

Den som beslutar om hela affären ska godkännas blir sannolikt Ögmundur Jónassons partikamrat näringsgrensminister Steingrímur J. Sigfússon. År 2010 infördes en lag som bland annat ger möjlighet att bevilja tillstånd för investerare utanför EES-området att långtidsarrendera mark på Island. Sådana undantag har godkänts vid sex tillfällen - och det ansvariga statsrådet har hittills aldrig sagt nej. Det mesta pekar på att Steingrímur J. Sigfússon inte kommer att stoppa Huang Nubo. Frågan är hur det kommer att påverka Gröna vänstern, där en majoritet är emot affären.

Bergur Elías Ágústsson, kommunchef i Norðurþing och styrelseordförande för Gáf, säger till Vísir att han räknar med att lyxhotellet och stugbyn kan skapa 250 helårsarbeten.

Halldór Jóhannsson, som representerar Huang Nubo på Island, uppger i Morgunblaðið att målet är att arrendeavtalet ska undertecknas senast i oktober. Det troliga är då att hotellet slår upp dörrarna under 2017. Under högsäsongen väntas hela anläggningen kunna ta emot upp till 600 gäster.

Han säger vidare att det är uppenbart att Kina har ett stort intresse av Island. I takt med att Arktis isar smälter blir Islands geografiska läge alltmer lockande för den ekonomi som håller på att utvecklas till världens största. Halldór Jóhannsson tror därför på stora möjligheter för östra Island i samband med ett bygge av en stor djuphamn. Han berättar i Morgunblaðið att han anser att det vore bäst om Kina fick delta i planeringen och genomförandet av en sådan:
"Om vi ser en omlastningshamn på Island framför oss bör en stor del av varorna som transporteras där att transporteras till Kina och Japan. Det är därför mycket viktigt att dessa länder är direkta och indirekta deltagare i ett sådant arbete."
Det har tidigare spekulerats om Huang Nubos intresse för Island i själva verket är ett sätt att skapa fotfäste för den kinesiska staten på Island. Detta har Huang Nubo förnekat. På Grímsstaðir á Fjöllum finns heller ingen möjlighet att bygga någon djuphamn.

Här kan du läsa mer om Huang Nubo och Grímsstaðir á Fjöllum.