På Reykjanes finns två av Islands mest skuldsatta kommuner, Reykjanesbær och Sandgerði. I Reykjanesbær uppgår skulderna till 300 procent av kommunens intäkter, och i Sandgerði till 428 procent, vilket är det proportionellt största underskottet i landet.
Kommunens ekonomiska svårigheter kommer att ta många år att reda ut. I år har Sandgerði budgeterat en förlust på 260 miljoner isländska kronor, och förra året gick kommunen back med 390 miljoner. Skulderna uppgår totalt till 5,2 miljarder, vilket motsvarar drygt 3 miljoner per kommuninvånare.
För att inte behöva ställa in betalningarna har Sandgerði begärt ett statligt lån på 1 miljard isländska kronor. Målet är att på sikt få ned skuldsättningen till 150 procent av intäkterna, vilket också är det tak som föreskrivs av kommunallagen.
Garður, som är en av Islands ekonomiskt mest välmående kommuner, förklarade sig redo att lyssna till inviten från Reykjanesbær. Davíð Ásgeirsson, kommunstyrelsens ordförande, sade dock i Morgunblaðið att han bedömde sannolikheten för ett samgående som låg.
Invånarna har nämligen vid två tillfällen under de senaste tjugo åren röstat nej till en union. År 1993 röstade Sandgerði, Garður, Vogar, Grindavík, Keflavík, Njarðvík och Hafnir om ett samgående, där en majoritet av invånarna i Sandgerði, Garður, Vogar och Grindavík sade nej. Resultatet av folkomröstningen blev storkommunen Reykjanesbær. År 2005 röstade Garður, Sandgerði och Reykjanesbær på nytt om en fusion. Reykjanesbær sade ja, medan de två mindre kommunerna nobbade förslaget.
Sandgerði avstod denna gången från att delta. Kommunfullmäktige ansåg enligt Fréttablaðið att tidpunkten inte var den rätta. Det ledde i sin tur till att även Garður tackade nej. Bägge kommunerna förespråkar dock ett utökat samarbete i regionen.
Här kan du läsa mer om planerna för ett samgående.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar