I land på Geirfugladrangur - skäret är ovanför vattenytan

Foto: Landhelgisgæsla Íslands

Geirfugladrangur ska alltjämt räknas som ett skär och därmed utgöra den sista isländska utposten i sydväst. Det är utrikesdepartementets hållning sedan en man firats ned från helikopter och gått i land på klippan i lågvatten. Om Geirfugladrangur sjunker under vattenytan riskerar Islands ekonomiska zon att flyttas tio sjömil närmare fastlandet, vilket kan betyda att nationen går miste om avsevärda naturresurser.

I juni kom rapporter om att det lilla skäret Geirfugladrangur sjunkit under vattenytan. Det är inte bara Atlantens vågor som har fått klippön att erodera. Under andra världskriget använde brittiska och amerikanska soldater stationerade på Island Geirfugladrangur som måltavla vid olika skytteövningar, något som bidrog till att minska skärets storlek.

Utan Geirfugladrangur skulle gränsen för Islands ekonomiska zon kunna dras vid Eldey och därmed flyttas tio sjömil närmare fastlandet. Det skulle innebära att Island skulle gå miste om vatten rika på större kungsfisk. Men skäret, som ligger längs den så kallade Reykjanesryggen, kan också bli viktigt i framtida jakt efter naturresurser på havets botten.

Den 6 juli hissade enligt Morgunblaðið Landhelgisgæsla Íslands ned en person från helikopter för att landstiga på Geirfugladrangur. Syftet var att undanröja tvivel och bevisa att skäret alltjämt når över vattenytan vid lågvatten och därmed även i fortsättningen ska betraktas som isländsk mark. Tómas H. Heiðar, jurist vid utrikesdepartementet, säger i Morgunblaðið att detta betyder att någon förändring av Islands ekonomiska zon i Atlanten inte kan vara aktuell:

"Jag anser att det står utom allt rimligt tvivel att Geirfugladrangur fortfarande är ett flodskär i havskonventionens bemärkelse och en giltig gränsdragningspunkt, även om den säkerligen har gett med sig något genom tiderna. Detta baseras bland annat på information från kustbevakningens mest erfarna fartygschefer som regelbundet seglar förbi klippan ombord kustbevakningsfartyg."

Danmark gjorde enligt Vísir nyligen anspråk på områden längs Reykjanesryggen som Island sedan tidigare anser sig ha rätt till. Anspråken sträcker sig 200 sjömil väster och öster om södra Grönland - i öster har Kanada gjort anspråk på samma områden som Danmark. Kraven kommer sannolikt att behandlas av FN i höst.

Tómas H. Heiðar säger till Vísir att avsikten är att Danmark och Island innan dess ska komma överens om en uppdelning av området "på det sätt som vänfolk ska göra":

"Denna överlappning mellan Grönland och Island uppenbarade sig för bara några månader sedan. Vi räknar med att träffas under sensommaren och hoppas att kunna hitta en snabb lösning på denna fråga."

I dagsläget är det osäkert vilka naturtillgångar som kan dölja sig i havets djup längs med Reykjanesryggen. Där finns åtminstone jordvärme, vilket skulle kunna bli en värdefull framtida naturresurs. Men det går inte att utesluta att där finns gas eller olja - och det är sådana fyndigheter som samtliga inblandade nu försöker skaffa sig rätten till.

Här kan du läsa mer om Geirfugladrangur.