torsdag 26 juli 2012

Presidentvalet giltigt - men majoritet vill ha nytt system

Presidentvalet är giltigt. Hæstiréttur Íslands avslår därmed kraven från Ástþór Magnússon och Öryrkjabandalag Íslands på att ogiltigförklara genomförandet och på så sätt tvinga fram en ny folkomröstning om presidentämbetet. Samtidigt visar en ny undersökning att en majoritet av islänningarna vill ha ett nytt valsystem. Dagens system får lägst betyg av väljarna.

Ólafur Ragnar Grímsson sitter säkert på Bessastaðir. Hæstiréttur Íslands beslutade i går att inte bifalla de överklaganden som gjorts på genomförandet av presidentvalet den 30 juni. Domstolens ställningstagande innebär att resultatet gäller och att valet inte görs om.

Protester mot genomförandet kom från två håll. Dels från Ástþór Magnússon, som själv avsåg att kandidera men stoppades då det visade sig att ett stort antal av de nödvändiga 1 500 underskrifterna från en av valkretsarna var förfalskade, och dels från Öryrkjabandalag Íslands, som ansåg att valhemligheten inte respekterades då personer med funktionshinder inte fick välja vem som skulle assistera dem i valbåset.

Inrikesdepartementet gjorde enligt domstolen rätt som stoppade Ástþór Magnússons deltagande. Något annat var inte möjligt sedan det framkommit att han inte lyckats samla in de underskrifter som krävdes. Ástþór Magnússon hävdade att valnämnden överskridit sina befogenheter genom att kontakta namn som fanns på listorna. Av 77 tillfrågade personer sade sig 53 inte ha skrivit på för Ástþór Magnússon, 11 sade sig ha gjort detta medan 13 inte svarade. Hæstiréttur Íslands anser att det är nämndens ansvar att kontrollera uppgifterna om det finns tveksamheter kring namninsamlingen.

Ástþór Magnússon är i ett uttalande mycket kritisk till domstolens beslut. Han skriver att kontrollen, som gjordes genom telefonsamtal, skapar utrymme för tvivel då många kan tveka inför att lämna sådan information via telefon. Dessutom undrar han varför polisen ännu inte har förhört den man som har pekats ut som ansvarig för de förfalskade underskrifterna.

Även Öryrkjabandalag Íslands får nobben av domstolen. Tre personer med funktionshinder överklagade tillsammans med juristen Ragnar Aðalsteinsson genomförandet av valet. Öryrkjabandalag Íslands ansåg att det stod i strid med valhemligheten och de mänskliga rättigheterna att röstberättigade som inte själva kunde markera sin kandidat och avge sin röst tvingades att förlita sig till valnämndens personal.

Lagen säger dock att ingen som inte ingår i valnämnden kan bistå röstberättigade i valbåsen. En sådan person skulle inte bara sakna rätt att befinna sig i valbåset, utan skulle dessutom heller inte vara skyldig att respektera valhemligheten eftersom de inte omfattas av lagen. Detta gör däremot valnämndens personal.

Totalt röstade 173 islänningar med hjälp av en annan person. Två av dessa fick dock rösta i sällskap av en person de själva valt och som inte ingick i valnämnden. En tredje vägrade att avge sin röst tillsammans med en person från nämnden och tvingades då lämna vallokalen utan att rösta.

Hæstiréttur Íslands anser att det strider mot lagen att två personer röstade med hjälp av andra än valnämnden. Lagen säger dock att ett valresultat bara ska ogiltigförklaras om de haft inverkan på utgången, och så anses det inte ha varit i detta fallet.

Ställningstagandet är intressant eftersom domstolen ogiltigförklarade valet till grundlagstinget med hänvisning till att det fanns brister i genomförandet som äventyrade valhemligheten. Det fanns dock inget som pekade på att röster spårats eller att detta påverkat resultatet. Det förefaller alltså som att Hæstiréttur Íslands denna gång väljer en annan väg - något som redan öppnat dörren för spekulationer om att underkännandet var ett beslut som präglades av domarnas politiska åsikter.

Samtidigt visar en undersökning utförd vid Háskóli Íslands att en majoritet av islänningarna föredrar ett annat valsystem än dagens. Av sex föreslagna system fick det nuvarande lägst betyg. Det mest populära systemet var det som finns i bland annat Finland och Frankrike, där valet avgörs i två omgångar. De två kandidater som får flest röster i den första omgången går sedan vidare till en andra omgång, där den som får en majoritet av rösterna segrar.

Undersökningen visar att nästan hälften röstade taktiskt på en kandidat som de ansåg ha möjligheter att vinna valet. Oavsett vilket valsystem som hade använts hade dock Ólafur Ragnar Grímsson gått segrande ur striden, skriver Fréttablaðið.

Här kan du läsa mer om presidentvalet.