Översvämningar från Skaftárjökull tog lång tid på sig

Först under gårdagen nådde översvämningarna från Skaftárjökull älven Skaftá. Men flödena var förhållandevis små och översteg aldrig 200 kubikmeter i sekunden. Delar av smältvattnet har tagit vägen om Hverfisfljót mot havet. I älven har det observerats små isberg och lukt av svavelväte.

De första tecknen på en nära förestående översvämning noterades utan förvarning i fredags. Stora mängder smältvatten hade då samlats vid västra Skaftárketill vid Skaftárjökull i västra Vatnajökullmassivet. Polisen varnade resenärer för att bege sig till Skaftás norra ände, då det fanns en risk att giftig svavelväte kunde samlas i fickor med begränsad cirkulation.

Översvämningarna har aldrig varit så omfattande att de exempelvis hotat broar över ringvägen. Samma område svämmade över även i juli förra året, vilket innebar att mindre mängder vatten hunnit samlas i år.

Flödena nådde i går eftermiddag 180 kubikmeter i sekunden i Skaftá. Att översvämningar även tar vägen genom Hverfisfljót har hänt en gång tidigare, år 1995.

Myndigheterna räknade med att smältvattnet skulle nå Skaftá redan under söndagen, men det tog alltså betydligt längre tid än så. Atlantsflug har flera gånger flugit över området - ovan kan du se hur det såg ut vid Skaftárjökull i går.

Här kan du läsa mer om översvämningarna.

Konkurrens om belöning för bild på Lagarfljótsormurinn

Hjörtur Kjerúlf är inte den enda som vill ha kommunens belöning för att ha fångat Lagarfljótsormurinn på bild. Även Sigurður Aðalsteinsson gör anspråk på prissumman på 500 000 isländska kronor för att ha lyckats föreviga det mytomspunna sjöodjuret. Kommunens sanningsnämnd ska nu ta ställning även till hans krav.

I vintras väckte Hjörtur Kjerúlfs film på en underlig skepnad i älven Lagarfljót uppmärksamhet världen över. En ormliknande varelse tycktes simma mot strömmen i det iskalla vattnet. Eller var det bara ett fiskenät eller ett stängsel som bildade den underliga formationen?

Bilderna gav myten om Lagarfljótsormurinn nytt liv. Flera utländska tv-team besökte bonden på Hrafnkelsstaðir vid Lagarfljóts östra strand, och Hjörtur Kjerúlf försäkrade gång på gång att bilderna inte var manipulerade utan att han bara hade lyckats fånga något väldigt underligt en morgon när han tittade ut genom fönstret.

Hjörtur Kjerúlf vände sig tidigare i år till kommunen Fljótsdalshérað med anspråk på den belöning som utfästes år 1997. Kommunen, som då hette Egilsstaðir, utlyste då nämligen en tävling där den som kunde visa upp de bästa bilderna på det mytomspunna sjöodjuret skulle få ett pris på 500 000 isländska kronor. Kanske behagade inte Lagarfljótsormurinn visa upp sig för hugade fotografer just då, för prissumman frös inne eftersom ingen av bilderna ansågs tillräckligt bra. Men kommunen höll också dörren öppen för att dela ut pengarna vid ett senare tillfälle.

För att ta ställning till Hjörtur Kjerúlfs krav utsåg kommunen en sanningsnämnd bestående av tretton personer. Nu får den ytterligare ett bidrag att ta ställning till. Sigurður Aðalsteinsson, som också är bosatt i kommunen, gör också anspråk på belöningen.

Kommunstyrelsen tog nyligen beslut om att nämnden även ska bedöma Sigurður Aðalsteinssons bilder. Den måste ha kommit fram till ett resultat senast våren 2014 - och då också kanske besluta om Lagarfljótsormurinn existerar eller inte.

Här kan du läsa mer om Lagarfljótsormurinn och ovan se Hjörtur Kjerúlfs video.

Jordskalv vid Bláfjöll skakade sydvästra Island

Illustration: Veðurstofa Íslands

Ett jordskalv uppmätt till 4,6 på Richterskalan skakade sydvästra Island i går. Skalvets epicentrum var vid Bláfjöll och vulkansystemet Brennisteinsfjöll. Ett trettiotal efterskalv registrerades - det kraftigaste med en magnitud på 2,2. Gårdagens jordskalv är det största som drabbat Island i år.

Skalvet inträffade klockan 11.59 lokal tid på ett djup av 5,8 kilometer. Det hade sitt epicentrum vid Bláfjöll ett par mil söder om Reykjavík. Det kändes i huvudstadsområdet samt i delar av södra och västra Island - från Búðardalur i nordväst till Västmannaöarna i söder och Hvolsvöllur i sydost. Inga skador har rapporterats efter skalvet - vid vägstoppet Litla kaffistofan ska dock enligt RÚV en vas ha fallit i golvet.

Gårdagens skalv var sannolikt inte något tecken på mer omfattande aktivitet just här. Det har heller inte samband med vulkanisk aktivitet. Däremot kan spänningen öka någon annanstans.

Jordskalv av den här storleken brukar inträffa i området mellan vart femte och vart tjugonde år. Magnituden brukar aldrig vara i närheten av de skalv som då och då drabbar Suðurland - senast år 2008 - och som ofta når över 6 på Richterskalan.

Det går dock inte att utesluta att här kan inträffa större skalv i framtiden. Området undersöktes för ett par år sedan, och den närliggande förkastningen vid Geitafell har pekats ut som ett tänkbart epicentrum för sådana. Under 1900-talet inträffade vid ett par tillfällen här också skalv med en magnitud på upp till 6,0 på Richterskalan. Övervakningen av området har därför ökat under de senaste åren.

Gårdagens skalv med en magnitud på 4,6 på Richterskalan var det kraftigaste som drabbat Island i år. Det kraftigaste efterskalvet uppmättes till 2,2 och inträffade klockan 22.56 lokal tid.

Två kraftigare jordskalv, med en magnitud av 6,6 respektive 5,3 på Richterskalan, inträffade i går nära den norska ön Jan Mayen omkring 70 mil norr om det isländska fastlandet. Det fanns dock aldrig någon risk för att någon tsunami skulle drabba Island.

I det här området av Nordatlanten finns en förkastning där förskjutningar gör att den ena kontinentalplattan rör sig västerut och den andra österut. Det innebär att det inte skapas samma typ av spänning som i exempelvis Sydostasien, där den ena kontinentalplattan lägger sig under den andra. Om kraften är tillräckligt stor lyfter detta plattan och spänningen utlöser en tsunami med meterhöga vågor. Den typ av jordskalv som inträffade vid Jan Mayen medför inte större risker än att vattenståndet tillfälligt kan stiga med några centimeter.

Skalven som skakade Jan Mayen kändes inte på Island.

Här kan du läsa mer om tsunamirisken på Island.

Dagens citat

"After the collapse of its oversized banks, the Icelandic banking sector was composed of three banks erected on the domestic operation of the fallen giants, a state run real-estate bank and few small savings and loan institutions. It was obvious that the financial sector would suffer a second collapse if all firms under water were forced into bankruptcy and if all families in a similar situation were evicted from their homes."

Þórólfur Matthíasson, professor i ekonomi vid Háskóli Íslands, i The Guardian om Islands hantering av finanskrisen.

Island på 10 minuter och 52 000 bilder

Att hinna med 52 000 fotografier under en vecka på Island är i sig en prestation. Att klippa ihop dem till en tio minuter lång film och ge huvudrollen till ett kritvitt burr vid namn Malcolm är en ännu större prestation. Ovan kan du se hela filmen - från London till Keflavík via gejsrar, hästar och vattenfall tur och retur.



Och här finns en nedklippt version av samma film på drygt två minuter.

Snæfellsjökulls topp isfri - första gången på hundratals år

Snæfellsjökulls topp kan vara isfri för första gången på många hundra år. Om avsmältningen fortsätter i samma takt kommer Islands mest mytomspunna glaciär att ha blivit ett vanligt berg före århundradets slut. Vulkanologen Haraldur Sigurðsson upptäckte den isfria toppen och kommer att ge sig upp på glaciären för att samla fler ledtrådar om Snæfellsjökulls historia.

Snæfellsjökull har länge klassats som en insomnad vulkan, men undersökningar som gjordes under glaciären förra sommaren visade på regelbundna jordskalv och troliga magmarörelser. Haraldur Sigurðsson har därför både argumenterat för kontinuerlig övervakning av den seismiska aktiviteten och för viss beredskap om vulkanen skulle vakna till liv.

Det finns inga tecken på att den är på väg att eruptera, men aktiviteten visar att utbrott inte längre kan uteslutas. Han har jämfört med Västmannaöarna, där det tros ha varit relativt lugnt i omkring 4 000 år innan utbrotten på Hemön och Surtsey ägde rum.

Det senaste stora pliniska utbrottet, där stora mängder lava i form av pimpsten och aska kastas upp i luften, ägde rum för cirka 1 700 år sedan. Geologiska studier visar att Snæfellsjökull även haft stora utbrott för ungefär 3 800 respektive 8 000 år sedan. Närliggande Ljósufjöll erupterade omkring år 900, ett utbrott som skapade lavafältet Rauðhálsahraun.

Haraldur Sigurðsson upptäckte den isfria toppen under en helikoptertur i helgen. Det kan vara första gången på många hundra eller till och med tusentals år som en av de högsta punkterna på den 1 446 meter höga jökeln inte täcks av snö eller is.

Observationen understryker den dramatiska avsmältning som just nu sker vid Snæfellsjökull. Istäcket omfattar i dag tio kvadratkilometer, vilket är en halvering sedan år 1900. Om inte utvecklingen vänder kommer glaciären att vara helt försvunnen omkring år 2100.

Om vädret tillåter kommer Haraldur Sigurðsson redan i dag att ta sig upp på Snæfellsjökulls topp. Nu, innan vinterns snö och is åter täcker toppen, finns en unik möjlighet att för första gången studera glaciärens högsta punkt och därmed få mer kunskap om tidigare utbrott. I ett blogginlägg skriver han om sina intryck från att ha sett den isfria toppen:

"Sannolikt finns här mestadels vulkanslagg och pimpstensskikt, men kanske också lavaskikt. Skikten slutar söderut, i riktning från den stora kratern, som är strax nordväst om toppen. Det finns några påfallande ljusa skikt på toppen. Det är frestande att gissa att de skulle kunna vara trakyt, och den magmatypen kännetecknar de tre stora pliniska utbrotten som har skett på Snæfellsjökull sedan istidens slut."

Här kan du läsa mer om Snæfellsjökull.

Ögmundur Jónasson bröt mot jämställdhetslagen

Inrikesminister Ögmundur Jónasson bröt mot jämställdhetslagen när jobbet som sysselman i Húsavík gick till en man. Han blir därmed det tredje rödgröna statsrådet som fälls för lagbrott under denna mandatperiod. Kvinnan som gick miste om uppdraget har nu möjlighet att stämma staten. På de åtta punkter som utvärderades ansågs hon mer kompetent än mannen inom fyra områden.

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir fick förra året beskedet att hon brutit mot den jämställdhetslag hon själv var med att stifta sedan hon anställt en manlig kontorschef vid sitt eget departement. En kvinna var dock enligt Kærunefnd jafnréttismála lika kvalificerad som mannen, och hon borde därför ha fått jobbet eftersom det inom departementen råder ett stort underskott på kvinnliga chefer.

Jóhanna Sigurðardóttir tillbakavisade hela tiden att hon skulle ha gjort något fel. Såväl hennes egen som departementets bedömning var att jobbet gick till den som var mest kompetent. Turerna kring frågan fick sannolikt sitt slut i somras när kvinnan av Héraðsdómur Reykjavíkur tilldömdes ett skadestånd på 500 000 isländska kronor. Staten dömdes även att bekosta hennes rättegångskostnader på 1,6 miljoner.

Ögmundur Jónasson blir nu det andra statsrådet i den rödgröna koalitionsregeringen som fälls för brott mot jämställdhetslagen. I december förra året utsåg inrikesministern Svavar Pálsson till sysselman i Húsavík. Den andra toppkandidaten Halla Bergþóra Björnsdóttir gick därmed miste om möjligheten att basa över statens polisiära uppgifter i regionen.

Hon valde att överklaga beslutet till Kærunefnd jafnréttismála, som kommit fram till att Ögmundur Jónasson bröt mot jämställdhetslagen. Bland sysselmännen är männen i klar majoritet. Därför borde jobbet ha gått till Halla Bergþóra Björnsdóttir i stället för Svavar Pálsson eftersom hon ansågs lika kvalificerad som sin rival.

I en utvärdering ansågs Halla Bergþóra Björnsdóttir på fyra punkter vara den mest kompetenta. På tre punkter var konkurrenterna jämbördiga. Och på en punkt ansågs Svavar Pálsson vara den mest kompetenta.

Det som fällde avgörandet för inrikesministern var att Svavar Pálsson bedömdes ha särskilda kvalifikationer att genomföra de nedskärningar som ålagts sysselmannen i Húsavík. Kærunefnd jafnréttismála motsätter sig detta resonemang eftersom Halla Bergþóra Björnsdóttir redan samlat på sig sådan erfarenhet i sitt arbete som sysselman i Akranes. Ögmundur Jónasson kritiseras dessutom för att han bara tog in utlåtanden om Svavar Pálsson, vilket enligt nämnden kan ses som att tanken hela tiden var att erbjuda honom tjänsten.

Ögmundur Jónasson försvarar i Vísir sitt beslut. Han anser att kandidaterna var likvärdiga, men att det i den speciella prövning som gjordes vid departementet framkom att Svavar Pálsson var mer lämplig inom vissa områden.

Halla Bergþóra Björnsdóttir har nu möjlighet att kräva staten på skadestånd.

Även miljöminister Svandís Svavarsdóttir fälldes förra året för lagbrott. Hon vägrade länge att godkänna Flóahreppurs översiktsplan för ett vattenkraftverk vid Urriðafoss. Hæstiréttur Íslands kom dock fram till att hon som statsråd inte hade möjlighet att stoppa den, och hon tvingades senare att släppa igenom den.

Svandís Svavarsdóttir fick i våras även kritik från Umboðsmaður Alþingis. Islands motsvarighet till Justitiekanslern fastslog då att hon var jävig när hon som miljöminister godkände översiktsplanen för Reykjavík. Hon hade själv tagit fram stora delar av den när hon själv var kommunpolitiker i Reykjavík. Att Svandís Svavarsdóttir i rollen som statsråd godkände något hon var djupt inblandad i som ledamot av kommunstyrelsen gjorde henne enligt Umboðsmaður Alþingis partisk.

Här kan du läsa mer om när Jóhanna Sigurðardóttir fälldes för att ha brutit mot jämställdhetslagen.

Dagens citat

"Detta har naturligtvis först och främst uppstått eftersom jag är en stor EU-motståndare, förståeligt nog som bonde på Island. ... Jag bärgar själv inte hö i rullar och kan därför inte sätta på sådana klistermärken på rullarna hos mig. Jag bestämde mig därför för att göra något annat originellt här hos mig."

Sæmundur Jón Jónsson, bonde i Árbær i Hornafjörður väster om Höfn, i Morgunblaðið om varför han målat EU-flaggan på sin gödselspridare.

Dokumentär om vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull

Eyjafjallajökullutbrottet började som en turisteruption genom att bara skapa lava och inte ske under en glaciär, men när det flyttade sig till jökelns mitt skapades den finkorniga aska som skulle slå ut flyget i norra Europa och Nordamerika i flera veckors tid. Ovan kan du se en dokumentär från National Geographic om utbrottet.

Minister vill begränsa sms-lån - används för narkotikaköp

Finansmarknadsminister Steingrímur J. Sigfússon vill införa regler för sms-lån och andra snabbkrediter. Företagen krävs enligt ett lagförslag på tydlig information om räntor och andra kostnader. Dessutom ska låntagarens kreditvärdighet och betalningsförmåga prövas innan lånet beviljas. Sms-lån tas av många unga - ibland för att köpa narkotika.

Steingrímur J. Sigfússon stod i våras bakom ett lagförslag som skulle tvinga snabblåneföretagen att lyda under samma regler som andra finansbolag. I dag omfattas de inte av lagstiftningen eftersom den enbart gäller lån med en löptid om minst tre månader. Förslaget hann inte behandlas före sommaruppehållet, men kommer enligt ett pressmeddelande att läggas fram på nytt i höst.

Den effektiva räntan på sms-lånen kan vara upp till 600 procent. Företagen har också fått kritik för att rikta marknadsföringen särskilt till unga vuxna. Den genomsnittliga låntagaren är enligt Vísir 31 år och lånar 17 300 isländska kronor, men 18- och 19-åringar är klart överrepresenterade. Det första lånet till personer som inte fyllt 20 år är som högst på 10 000 kronor.

Men det är inte bara de höga kostnaderna som har orsakat kritik. Många unga vuxna använder sms-lån för att finansiera sitt narkotikamissbruk. Genom att låna från olika företag kan de snabbt dra på sig höga knarkskulder. Problemet är utbrett bland unga missbrukare, skriver DV.

Om lagförslaget blir verklighet kommer snabbkrediterna att regleras av samma lagstiftning som andra lån. Det innebär att låntagarens kreditvärdighet måste kontrolleras innan lånet beviljas. Om beloppet överstiger en miljon ska även betalningsförmågan prövas.

Finansbolagen blir också skyldiga att upplysa låntagaren om lånevillkor samt de kostnader i form av räntor och andra utgifter som lånet innebär. Låntagaren får också möjlighet att ångra sig och riva avtalet inom två veckor efter undertecknandet.

Den nya lagen kommer däremot inte att sätta stopp för de höga räntorna.

Haukur Örn Birgisson, jurist åt snabbkreditföretagens branschorganisation Útlán, säger till Vísir att han anser att debatten om sms-lånen har lite med verkligheten att göra. Företagen välkomnar dock det föreslagna regelverket:

"Jag tycker att detta verkligen är en storm i ett vattenglas. Denna debatt om smålåneföretagen har varit väldigt ensidig."

Haukur Örn Birgisson hoppas även att lagstiftningen ska få stopp på det han kallar "skvaller" om sms-krediternas konsekvenser.

Här kan du läsa mer om sms-lånen.

Isländska guider kräver gratis mat - hotar med bojkott

Gratis mat, fria cigaretter och ibland till och med kontant betalning. Sådana krav ställer många isländska reseguider på olika vägstopp - annars hotar de med att ta turisterna till andra ställen. Trots att många ägare av vägkrogar och bensinstationer ogillar systemet vågar få trotsa det. En bojkott från researrangörerna skulle innebära stora intäktsbortfall, skriver DV.

Många reseguider utnyttjar sin position genom att kräva gratis mat och andra varor från restauranger, bensinmackar, hotell och andra serviceinrättningar. Vissa kräver till och med provision. Hot om bojkotter är inte ovanliga om ägarna trotsar guidernas önskemål.

Intäkterna från researrangörerna är oerhört viktiga för många företag på landsbygden. Det ger reseledare och busschaufförer en viss makt. De kunder som de för med sig kan vara skillnaden mellan vinst och förlust.

DV har kontaktat vägkrogs- och butiksägare över hela landet. Samtliga vittnar om ett utbrett system där guider förväntar sig fri mat, cigaretter och annat som ett slags belöning för att de stannar på just detta vägstopp. Hrefna Birkisdóttir, som äger Vegamót på Snæfellsnes, säger i DV att alla inom branschen känner till denna underförstådda överenskommelse:

"Vi tycker att det är i sin ordning att tillmötesgå dem som handlar hos oss."

Hrefna Birkisdóttir kallar ändå systemet "idiotiskt", och anser att chaufförer som har få turister i bussen är de mest besvärande:

"De är särskilt fräcka. De vill få allt gratis trots att de bara har två turister med sig - och ingen av dem köper något."

En restaurangägare som vill vara anonym uppger för DV att en busschaufför blivit rosenrasande när han tänkte ta betalt för en måltid, och chauffören ska ha hotat med att aldrig mer stanna på platsen samt uppmana alla sina kollegor att också bojkotta restaurangen.

Guðmundur Vignir Steinsson, som äger Skaftárskáli i Kirkjubæjarklaustur, säger att han skulle frukta en bojkott om han skulle börja kräva betalt av guider och chaufförer. Þórður Stefánsson, som äger Ok i Ólafsvík, berättar för DV att han inte längre bjuder reseguider på gratis mat:

"Jag tycker att detta är ett förfärligt oskick. ... Reseledarna kom till mig och ville få kostnadsfri mat eftersom de kom med kunder. Jag sade bara nej tack - hit men inte längre! ... Detta är som med torpeder. Rädsla skrämmer, men den skrämmer inte mig. Detta är bara affärer och affärer ska inte göras under bordet."

Börkur Hrólfsson, reseledare och busschaufför, säger i DV att han själv har upplevt hur guider pressar restaurangägare att bjuda över varandra för att turistbussarna ska stanna just hos dem. Det handlar inte bara om mat - utan också om hur mycket pengar guiden kan stoppa i den egna plånboken som provision. Vilket stopp som är bäst för resenärerna spelar enligt honom ingen roll. Vissa guider går enbart efter vad de själva kan få ut av besöket.

Börkur Hrólfsson hävdar att utländska guider försöker mjölka restaurangägare och andra i större utsträckning än isländska guider. Men de seriösa guiderna ägnar sig enligt honom inte åt sådant:

"Vi är inte tiggare. Det är bara så."

Bryndís Kristjánsdóttir, som sitter i styrelsen för yrkesorganisationen Félag leiðsögumanna, bekräftar också för DV att belöningssystemet är utbrett. Hon anser inte att de tysta överenskommelserna är något negativt. Om de kunder reseguiderna för med sig uppskattas mer på ett ställe - vilket exempelvis kan innebära att guiderna får gratis mat - tycker hon att det är naturligt att stanna där i stället för på ett ställe där ägaren inte erbjuder några förmåner. Men hon anser också att det är viktigt att guiderna inte sätter egen vinning före resenärernas intressen.

Här kan du läsa mer om klagomål från restaurangägare på turistföretag.

Dagens citat

"The real and present danger is that, with the next election looming in spring 2013, the government now celebrates the recovery prematurely and forgets about the institutional reforms that have been agreed at the level of principle. These include a new constitution (drafted by a people’s assembly), reforms in the civil service to make it more meritocratic and less clientelistic, new rules for fishing quotas, and an independent national institute of economic affairs to provide – for the first time in more than a decade, since the last one was abolished – a disinterested source of analysis of economic trends."

Robert Wade och Silla Sigurgeirsdóttir i Financial Times om Islands hantering av finanskrisen.

Dokumentär om hur vulkanutbrott skapade Island

Vulkanutbrott skapade Island långt efter att kontinenterna redan bildats. Under det senaste århundradet har det inträffat i snitt ett nytt utbrott vart tredje år, där eruptionerna på Hemön och Surtsey visar hur huvudön en gång reste sig ur havet och fogades samman av olika lavamassor. Ovan kan du se en dokumentär om hur Island skapades.

Ny busslinje mellan Reykjavík och Akureyri sänker priset

Priset för en bussbiljett mellan Reykjavík och Akureyri sänks med 4 100 isländska kronor när Strætó börjar trafikera sträckan i nästa vecka. Under hösten och vintern införs ett stort antal nya linjer. Strætó kommer bland annat att införa turer till Stykkishólmur, Borgarnes, Húsavík, Siglufjörður och Hólmavík.

Linjebusstrafiken på Island genomgår just nu något av en revolution. En lag som ställde krav på tillstånd för busstrafik avskaffas men kommuner och kommunala samarbetsorganisationer fortsätter att skriva avtal om ensamrätt på vissa sträckor. Hur den nya situationen ska hanteras blir sannolikt upp till domstol att avgöra, rapporterar Skessuhorn.

I somras stoppades Sternas trafik på sträckan mellan Höfn och Egilsstaðir eftersom de berörda kommunerna ansåg att de gett ett annat bolag ensamrätt på trafiken. En busschaufför fick då uppleva hur fordonet belades med kvarstad direkt efter att han startat motorn för att köra passagerarna mot Höfn.

Strætó upphandlar nu för kommunernas räkning långfärdsbusstrafik över stora delar av landet. Många linjer får premiär nu i höst, ännu fler tas i bruk efter årsskiftet. Då kommer i stort sett bara Västfjordarna och Austurland att stå utanför samarbetet.

Priset för en enkelbiljett mellan Reykjavík och Akureyri blir med Strætó 7 700 isländska kronor. Sterna, som sedan sex år tillbaka trafikerar sträckan, tar 11 800 kronor. Sterna avser att fortsätta trafikera både Stykkishólmur och Akureyri från Reykjavík, ett beslut som sannolikt också kommer att bli föremål för en rättslig prövning.

För resenären innebär Strætós expansion lägre priser och tidtabeller mer lämpade för byten mellan olika landsbygdslinjer. I höst börjar trafiken till Akureyri, Stykkishólmur, Hellissandur, Ólafsvík, Grundarfjörður, Búðardalur, Borgarnes och Hólmavík. Efter nyår ska linjenätet byggas ut till att omfatta även orter som Siglufjörður, Húsavík, Reykjahlíð och Þórshöfn.

I höst införs enligt RÚV också beställningstrafik till orter som Reykholt, Kleppjárnsreykir, Hvammstangi och Skagaströnd. Dessa specialbeställda turer - som genomförs även om det bara är en enda person som ska resa - sker i anslutning till eller från ordinarie trafik.

Nyordningen innefattar även busstrafik till Suðurnes, två nya linjer i Hafnarfjörður och två befintliga sträckor mellan Selfoss, Eyrarbakki och Stokkseyri som nu inlemmas i Strætós linjenät.

Efter nyår kommer Strætó att ansvara för busstrafik mellan ett fyrtiotal isländska städer. Hur de lägre bussarna kommer att klara av besvärliga väderförhållanden återstår att se. Att de är lägre än andra långfärdsbussar gör att de är mindre känsliga för hårda vindar, men också att snö oftare kan ställa till med problem, uppger Vísir.

Här kan du läsa mer om busstrafik på Island.

Ville rädda Keflavík - backade upp USA i Irak

Inhemska experter befarade att invasionen kunde vara olaglig. Ändå valde statsminister Davíð Oddsson och utrikesminister Halldór Ásgrímsson att ge sitt stöd till USA:s ockupation av Irak. Nu visar tidigare sekretessbelagda dokument att en av anledningarna till regeringens agerande var en förhoppning om att få behålla Nato-basen i Keflavík.

Den 18 mars 2003, två dagar för invasionen av Irak, kablade CNN ut Islands ställningstagande över världen. Nationen hade bestämt sig för att backa upp ockupationen. Beskedet kom som en överraskning både för islänningarna och regeringen.

När Davíð Oddsson och Halldór Ásgrímsson tog ställning för invasionen var det med antagandet att Islands val inte skulle bli offentligt. Men i jakten på legitimitet för det militära ingripandet publicerade USA namnen på alla de länder som backade upp ockupationen.

Utanríkisráðuneytið har publicerat flera tidigare sekretessbelagda dokument om Irakagerandet, och Fréttatíminn har dessutom nosat upp ytterligare några papper. Där framgår att juridisk expertis vid utrikesdepartementet varnade för att invasionen kunde stå i strid med folkrätten. Regeringen valde ändå att bortse från frågetecknen. Att visa sitt stöd för USA i den känsliga frågan bedömdes nämligen öka sannolikheten för att Nato-basen i Keflavík skulle få leva vidare.

I FN:s säkerhetsråd motiverade Island stödet till USA så här:

"Iceland has given its political support to the coalition of states for the immediate disarmament of Iraq. This is due to our conviction that action was necessary to ensure an implementation of all relevant UN resolutions regarding the disarmament of Iraq."

Island bidrog även aktivt till invasionen av Irak. Under två månader deltog två sprängämnesexperter från Landhelgisgæslan och i två och ett halvt år fanns en person som arbetade med information och utbildning på plats. Våren 2004 bekostade Island dessutom åtta eller nio flyg från Slovenien till Irak med vapen, ammunition och annan utrustning. Resorna kostade 500 000 euro. Det framgår av utrikesminister Össur Skarphéðinssons svar på en interpellation i alltinget.

Trots att Island saknar armé var beslutet inte lätt att fatta. Det sade den isländska delegation som träffade Heather Conley, USA:s biträdande utrikesminister, i Washington i mars 2003. Stödet var ett politiskt vågspel med tanke på det nära förestående alltingsvalet. Dessutom skulle det öka risken för att Island skulle utsättas för terrorattacker.

Heather Conley uttryckte sin förståelse för den isländska oron. Keflavík-basens existens diskuterades inte direkt, men hon sade att Islands stöd stärkte banden mellan länderna.

Davíð Oddssons och Halldór Ásgrímssons beslut fick inte önskad effekt. Tre år senare meddelade USA att Nato-basen i Keflavík skulle stängas och Iceland Defense Force läggas ned.

Att Island vid tiden för tillbakadragandet hösten 2007 bara hade en person på plats i Irak väckte viss uppmärksamhet hos amerikanska komiker - du kan se deras tolkningar av beslutet här.

Dagens citat

"Vi skulle käpprätt gå i samma riktning som danskarna. ... Det blir inga två till tre miljarder till att stoppa i budgetgapet om detta görs. Intäkterna kommer bara att minska."

Erna Hauksdóttir, vd för branschorganisationen Samtök ferðaþjónustunnar, i Morgunblaðið om regeringens planer på att höja momsen för övernattningar från 7 till 25,5 procent - läs mer här.

Så tillverkas skyrkonfekt

Gårdsmejeriet Erpsstaðir på västra Island är ett givet stopp för den som vill shoppa loss på glass, ost och andra mjölkprodukter tillverkade av mjölk från kossorna som strosar omkring i hagen bredvid. Här lanserades förra året också skyrkonfekt, där skyr från gården kläs in i vit valrhonachoklad och förvandlas till en smarrig pralin. Ovan kan du se hur tillverkningen går till.

Lilja Mósesdóttir vill ersätta krónan med nýkrónan

En ny valuta skulle kunna återvinna förtroendet för den isländska ekonomin, undsätta skuldsatta hushåll och säkra långsiktiga investeringar. Det hävdar Solidaritets Lilja Mósesdóttir, som efter att först ha presenterat ett förslag för ný íslensk króna nu i ett blogginlägg drar upp riktlinjerna för nýkróna.

Förra våren föreslog Lilja Mósesdóttir att Island skulle göra sig av med den gamla kronan och ersätta den med en ny, ný íslensk króna. Den befintliga valutans dåliga rykte var enligt Lilja Mósesdóttir ett hinder för tillväxt och investeringar. En ny valuta skulle ge Island möjligheten att börja om på nytt.

Hennes bedömning är att Island behöver en egen valuta. Finanskrisen har visat på vikten av att kunna få igång exportindustrin genom att låta kursen falla vid en lågkonjunktur. Vid högkonjunktur är en självständig valuta ett sätt att förhindra stigande inflation och överhettning.

Grundtanken bakom nýkróna är densamma. Valutaskiftet skulle ge staten möjligheten att säkra långsiktiga investeringar och samtidigt lätta på skuldbördan för hushåll med stora lån. Detta skulle ske genom olika växlingskurser.

I blogginlägget skriver Lilja Mósesdóttir att skumt kapital på väg ut ur landet skulle kunna växlas in med kursen 5 mot 1. Den som förde ut 10 miljoner isländska kronor skulle i själva verket bara få med sig 2 miljoner. Lönerna skulle däremot ha kursen 1 mot 1 och kvarstå oförändrade, medan bostadslån skulle ha kursen 1 mot 0,8 och därmed minska med en femtedel för låntagarna.

Åtgärderna skulle enligt Lilja Mósesdóttir innebära avsevärda förbättringar för de mest utsatta hushållen. Löntagarnas köpkraft skulle öka samtidigt som kapitalstarka inte nödvändigtvis skulle tvingas att betala för valutaskiftet.

Ett problem för den isländska ekonomin är de mångmiljardbelopp i den egna valutan som finns utomlands. Dessa handlas för betydligt lägre kurser än vad kronan gör på Island. Detta är en effekt av de kapitalkontroller som infördes i samband med bankkollapsen.

Lilja Mósesdóttirs knep för att behålla kapitalet kvar i landet är att ge det generösa villkor. Den som exempelvis väljer att investera långsiktigt får en förmånlig växelkurs, medan den som inte förbinder sig till något får en betydligt sämre kurs.

Solidaritet grundades av Lilja Mósesdóttir sedan hon hoppat av Gröna vänstern. Inledningsvis hade partiet höga opinionssiffror - drygt 20 procent - men har de senaste månaderna dalat till under femprocentsspärren i väljarbarometrarna. Hon skriver därför i ett uttalande att hon inte kommer att kandidera till ordförande eller vice ordförande vid Solidaritets landsmöte den 6 oktober.

Här kan du läsa mer om ný íslensk króna.

Katrín Júlíusdóttir blir ny isländsk finansminister

Katrín Júlíusdóttir blir som väntat ny finansminister och tar över jobbet från Oddný G. Harðardóttir den 1 oktober. Men det avgående statsrådet kommer att lägga fram budgeten. Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir gav däremot inget besked om hon avser att fortsätta som partiledare för Socialdemokraterna efter vårens alltingsval. Gröna vänsterns partistyrelsemöte under helgen präglades främst av EU-frågan.

Oddný G. Harðardóttirs tid som statsråd blev inte långvarig. Katrín Júlíusdóttir hade av Jóhanna Sigurðardóttir fått ett löfte om en ny ministerpost vid återkomsten från föräldraledigheten. Hennes gamla näringsdepartement försvinner vid en omstrukturering, och hon får i stället ta sig an finanspolitiken. Två områden hon kommer att betona är valutafrågan och investeringspolitiken.

Skiftet sker dock först den 1 oktober, och Oddný G. Harðardóttir kommer att lägga fram budgeten för 2013 i alltinget. Stora delar av budgeten är redan kända och Katrín Júlíusdóttir har inte deltagit i budgetarbetet. Möjligen kan Jóhanna Sigurðardóttir också ha en baktanke med att den tänkbara efterträdaren Katrín Júlíusdóttir inte blir budgetens frontfigur.

Även om statsfinanserna ger utrymme för den mest optimistiska budgeten sedan 2009, så handlar det fortfarande om nedskärningar. I synnerhet den omdiskuterade chockhöjningen av hotellmomsen kommer att bli en tung fråga. Som näringsminister har Katrín Júlíusdóttir lagt pengar på att försöka öka turistströmmarna till Island även under vinterhalvåret - vilket kan förefalla som en underlig åtgärd när samtidigt momsen höjs från 7 till 25,5 procent.

Denna otacksamma uppgift landar i stället på Oddný G. Harðardóttir. Socialdemokraternas partistyrelsemöte gav dock inget svar på frågan om Jóhanna Sigurðardóttir avser att lämna ordförandeposten före valet eller om just Katrín Júlíusdóttir är hennes kronprinsessa. Jóhanna Sigurðardóttir, som har suttit i alltinget sedan 1978, sade sig ännu inte ha bestämt sig om fortsättningen.

Samtliga lågoddsare som efterträdare, Katrín Júlíusdóttir, Guðbjartur Hannesson och Árni Páll Árnason, höll en låg profil under mötet. Samtliga inväntar ett besked från Jóhanna Sigurðardóttir om hon tänker leda partiet in i nästa mandatperiod.

EU-frågan stod i centrum på Gröna vänsterns partistyrelsemöte under helgen. Katrín Jakobsdóttir, vice ordförande samt kultur- och utbildningsminister, upprepade i sitt huvudtal sitt motstånd mot inträde i unionen, men sade sig samtidigt vara fast besluten om att islänningarna själva bör få avgöra frågan.

Katrín Jakobsdóttir argumenterade för ett fortsatt regeringssamarbete med Socialdemokraterna efter valet och sade sig vara stolt över vad regeringen åstadkommit under denna mandatperiod. Det viktigaste var enligt Katrín Jakobsdóttir att den rödgröna koalitionen hade lyckats värna välfärden trots omfattande besparingar.

Däremot beklagade hon splittringen inom partiet och hävdade att vissa medlemmar vägrar att vika sig inför majoriteten - som vill avgöra frågan om EU-medlemskap i en folkomröstning - och i stället försöker förvandla Gröna vänstern till ett enfrågeparti, där EU-motståndet är den enda punkten på den politiska dagordningen. Det gör enligt Katrín Jakobsdóttir att Gröna vänstern riskerar att uppfattas som ett parti med ytterst begränsat intresse för andra politiska frågor.

Hennes tal tycks dock inte ha övertygat meningsmotståndarna. Alltingsledamoten Jón Bjarnason, som petades från posten som fiske- och jordbruksminister sedan han med framgång fått Islands förhandlingar om EU-medlemskap att stranda, meddelade under mötet att han vid alltingets öppnande den 11 september avser att lägga fram ett förslag som på nytt kräver att överläggningarna om inträdesvillkoren stoppas.

Här kan du läsa mer om det politiska läget på Island.

Dagens citat

"Tvättbrädet har blivit så stort att man var tvungen att köra snabbt genom detta, och jag var rädda att fordonet inte skulle tåla detta."

Jón Thorarensen, busschaufför som kör sträckan mellan Hella och Landmannalaugar, säger i Morgunblaðið att vägen blivit så dåligt att han avbryter trafiken - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Jag hade inget att göra med produktionen av den norska serien. ... Jag bestämde mig för att inte lägga energi på ett gammalt verk. Det är klart bäst att släppa projektet ifrån sig när det handlar om en nyinspelning."

Ragnar Bragason, regissör och manusförfattare till Næturvaktin, i Vísir om den norska nyinspelningen Nattskiftet - läs mer här.

Foto: Johannes Jansson/Norden.org

Ny översvämning vid Vatnajökull - varnar för giftgaser

En översvämning började i fredags kväll vid Skaftárjökull i västra Vatnajökullmassivet. Vattenmassorna väntas nå Skaftá under dagen, men tros inte utgöra någon fara. Samma område svämmade över även förra sommaren. Då var orsaken sannolikt ett mindre vulkanutbrott vid Hamarinn. Nu är anledningen de stora mängder smältvatten som samlats vid Skaftárketill. Polisen avråder resenärer från att ta sig till Skaftás norra ände, där det finns risk att stora mängder giftig svavelväte samlas.

Översvämningen började utan förvarning sent i fredags kväll. Den har följts av åtskilliga jordskalv. Den senaste översvämningen inträffade i juli förra året. Då liksom nu var det den västra delen av Skaftárketill som svämmade över. Den gången var orsaken sannolikt ett litet vulkanutbrott vid Hamarinn, som är en del av det vulkaniska systemet Bárðarbunga.

Denna gång finns det i nuläget inget som tyder på att vulkanisk aktivitet är orsaken till översvämningen. I stället är det stora mängder smältvatten som nu strömmar från glaciären.

Den östra delen av Skaftárketill samlar på sig mer vatten och bedöms därför som farligare. Det är sannolikt att även den svämmar över inom kort. Den översvämning som nu pågår bedöms dock som begränsad och sannolikt ofarlig.

Vattenmassorna kommer främst att forsa mot havet genom Skaftá och Túná. Vattenstånden i älvarna väntas öka kraftigt, men det finns i nuläget inga indikationer på att exempelvis broarna över ringvägen skulle vara hotade. Polisen i Hvolsvöllur varnar dock i ett pressmeddelande besökare att ta sig till norra Skaftá. Där finns en överhängande risk för att giftig svavelvätegas samlar sig i fickor och dalgångar.

Atlantsflug flög över området i går och det är tydligt att västra Skaftárketill är på väg att sjunka då vattnet strömmar mot Skaftá. Andra tecken på översvämningen var att vattnet i Skaftá blev grumligt.

Översvämningar vid Skaftá inträffar regelbundet. Geotermiska områden under glaciären bildar stora mängder smältvatten, och dessa behöver tömma sig när vattnet nått en viss nivå. Det är det som nu inträffar.

När trycket vid Skaftárketill nu minskar kan det skapa utrymme för magmarörelser eller mindre vulkanisk aktivitet.

Här kan du läsa mer om förra årets översvämningar.

Presidentinsamling bröt mot lagen - tvingas återbetala

Tre presidentkandidater bröt mot lagen när de tog emot gåvor till kampanjen från betalnummer. Þóra Arnórsdóttir, Herdís Þorgeirsdóttir och Ástþór Magnússon riskerar nu att bli återbetalningsskyldiga. Eftersom bidragen inte kan spåras går pengarna sannolikt till statskassan, rapporterar DV.

Isländska 900-nummer är en betaltjänst som kan användas för omröstningar, insamlingar och annat. Under valrörelsen nyttjade tre presidentkandidater ett sådant nummer för att samla in pengar till kampanjarbetet. Det rörde sig om Þóra Arnórsdóttir och Herdís Þorgeirsdóttir. Även Ástþór Magnússon tog emot bidrag via betalnummer, men hans kandidatur godkändes inte av myndigheterna då han inte lyckades samla in tillräckligt antal namnunderskrifter.

Men lagen tillåter inte denna typ av donationer. För presidentkandidater gäller nämligen samma regelverk som för politiska partier, och de får inte finansieras av utländska juridiska personer eller inhemska kommuner eller statligt ägda företag. Eftersom telefonbidragen inte kan spåras finns det en risk att otillåtna medel används i valkampanjer.

Hur mycket pengar det rör sig om är enligt DV oklart. Sannolikt handlar det dock inte om några större summor eftersom betalnumren stängdes av när kandidaterna fick kännedom om regelbrottet. Herdís Þorgeirsdóttir tillämpade öppen redovisning för sin kampanj. Den 8 juni fick hon en utbetalning från Síminn, som tillhandahåller tjänsten, på 23 000 isländska kronor.

Kandidaterna måste nu redogöra för de donationer som inkom genom betalnumren. Ríkisendurskoðun kommer sedan att granska uppgifterna. Pengarna kommer nu att tillfalla statskassan i stället för kampanjkassorna, skriver DV.

Här kan du läsa mer om presidentvalet.

Dagens citat

"I vintras deklarerade vi vår misstro mot partiets ledning och jag ser inte annat än att ordföranden borde tänka över sin situation i ljuset av de händelser som nu äger rum."

Gísli Árnason, ordförande för Gröna vänstern i Skagafjörður, uppmanar i Morgunblaðið ordföranden Steingrímur J. Sigfússon och övriga partiledningen att överge regeringens EU-politik och i stället följa partilinjen och därmed verka för ett nej till inträde i unionen - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Här var mycket folk och allt gick fantastiskt bra. Massor av människor kom på middag och trivdes."

Eva Sigurbjörnsdóttir, hotellchef för Hótel Djúpavík, i Bæjarins Besta om årets Djúpavíkurdagar.

Några ovanligt händelserika minuter vid Jökulsárlón

I glaciärlagunen Jökulsárlón kan det ibland ta de större isbergen många år att smälta till sådan storlek att de i sakta mak flyter ut i Atlanten. Av mindre isblock finns det dock en ganska strid ström som seglar ut mot havet. Ovan kan du se några minuter vid Jökulsárlón som åtminstone inledningsvis är ovanligt händelserika.

Ännu mer händer i kväll vid Jökulsárlón när det är dags för det årliga fyrverkeriet. Årets fyrverkeri är det trettonde i ordningen och börjar klockan 23 lokal tid (1 på natten svensk tid). Det är den lokala räddningstjänsten, Björgunarfélag Hornafjarðar, som ansvarar för uppvisningen tillsammans med Ríki Vatnajökuls och de företag som driver turistverksamhet i glaciärlagunen.

Fyrverkerierna brukar locka mer än 1 000 åskådare och alla intäkter - inträdet kostar 1 000 isländska kronor - går oavkortat till Björgunarfélag Hornafjarðar. Förberedelserna pågår under hela dagen. På 150 isberg i lagunen placeras ljus som ska hjälpa till att lysa upp både Jökulsárlón och fyrverkerierna.

Den som inte har vägarna förbi kan följa fyrverkerierna genom Mílas webbkamera från Jökulsárlón.

Island folkomröstar om ny grundlag - trots presidentkritik

I dag inleds förtidsröstningen om förändringar i den isländska konstitutionen. På valsedeln får islänningarna ta ställning till sex frågor - men utgången är inte på något sätt förpliktigande för alltingets folkvalda. En som har kritiserat folkomröstningen är presidenten Ólafur Ragnar Grímsson. När han tidigare i augusti installerades för en femte period gick han åter till angrepp mot regeringens planer på att förändra grundlagen.

Den 20 oktober folkomröstar islänningarna om sex nyckelavsnitt i konstitutionen. Folkomröstningen är en följd av det utkast till ny grundlag som ett 25 personer starkt råd presenterade förra året. Förtidsröstningen börjar dock redan i dag.

Förslaget och sättet det tagits fram på har varit omstritt. Det val där de 25 ledamöterna i grundlagstinget utsågs ogiltigförklarades. I stället gav regeringen samma mandat till ett råd med samma deltagare - men inrikesminister Ögmundur Jónasson röstade inte för förslaget som kunde uppfattas som ett sätt att gå runt landets högsta domstol.

I alltinget har Självständighetspartiet hela tiden varit emot förfarandet. Framstegspartiet var våren 2009 en av initiativtagarna till en översyn av grundlagen, men har sedan dess svängt i frågan.

En annan motståndare är presidenten Ólafur Ragnar Grímsson. När han den 1 augusti i år i alltinget installerades för en femte period som Islands statschef gick han på nytt till angrepp mot regeringen. I sitt tal kritiserade han den rödgröna koalitionen för att inte söka samförstånd om förändringarna. Han sade att de förändringar som tidigare gjorts hade gjorts med brett stöd, och inte varit föremål för partipolitiska konflikter.

Men Ólafur Ragnar Grímsson hävdade också att det inte behövdes några förändringar i grundlagen. Tvärtom hade konstitutionen visat sig vara den grundbult i samhället som stod pall för de chockvågor som drog in över landet i samband med bankkraschen. Han sade att inget annat folk hade haft samma möjligheter att påverka den politiska utvecklingen genom allmänna val - inte mindre än fem gånger hade islänningarna fått folkomrösta efter krisen; två gånger om Icesave, en gång till alltinget, en gång till kommunerna och en gång till presidentämbetet.

Ólafur Ragnar Grímsson nämnde pikant nog inte det ogiltigförklarade valet till grundlagsrådet.

Folkomröstningen har av den borgerliga oppositionen dömts ut som en dyr opinionsundersökning. Efter omröstningen ska alltinget börja behandla förslaget - men det finns inget som säger att folkets åsikter måste respekteras.

Frågorna har också fått kritik för att kunna tolkas på flera olika sätt. Det islänningarna ska ta ställning till är om grundlagsrådets förslag ska utgöra grunden i en ny konstitution, om naturtillgångar som inte är i privat ägo ska förklaras vara allmän egendom, om konstitutionen ska omfatta statskyrkan, om personval till alltinget ska tillåtas i högre utsträckning, om viktningen mellan valkretsar ska slopas så att alla röster blir lika mycket värda samt om det i grundlagen ska finnas möjligheter för allmänheten att tvinga fram en folkomröstning i en viss fråga.

Här kan du läsa mer om folkomröstningen och Ólafur Ragnar Grímssons motstånd mot en ny grundlag.

Dagens citat

"Vi måste anstränga oss, men jag anser att det är nödvändigt att se både till kvalitet och professionalitet. Island blir aldrig billigt och vi kan inte nå den grupp som har minst."

Elín Sigurveig Sigurðardóttir, vd för Íslenskir fjallaleiðsögumenn, i Morgunblaðið om turismens utveckling och utbredning.

Suðureyri - där torskarna äter ur händerna

I Suðureyri i Västfjordarna finns Islands sannolikt mest udda torskbestånd. Under många år har de matats i en lagun i byn, och trots förbindelse med havet föredrar många att stanna i lagunen och dagligen utfodras med makrill, sill och annat. Att köpa fiskmat och mata torskarna är också något av en turistattraktion. Vissa har dock sett dem som ett lätt byte och lokalbefolkningen har vid flera tillfällen stoppat fångstsugna fritidsfiskare från att jaga ortens ovanliga sällskapsdjur. Många av torskarna är så orädda att de ibland råkar bita den som matar dem i fingrarna. Ovan visar fiskeguiden Róbert Schmidt hur det går till när han ger torskarna makrill.

Silvertärnan blir partisymbol för Gryning

Silvertärnan är arbetsam, jämställd och tjänstvillig. Därför blir den ny partisymbol för Gryning. I bakgrunden syns den stigande sol som ska förebåda nya tider för Island.

Gryning är ett försök att skapa ett brett gräsrotsparti. Där återfinns Medborgarrörelsen, Rörelsen (minus Birgitta Jónsdóttir som i stället grundar ett isländskt piratparti), Liberalerna och några av grundlagsrådets medlemmar. Medlemmarna har enats om ett gemensamt punktprogram med tyngdpunkt på mer demokrati än den som dagens allmänna val erbjuder.

Målet är först och främst att klättra över femprocentsspärren, något de enskilda partierna fått svårt att klara på egen hand. Hur Gryning skulle agera i alltinget återstår att se - bland medlemmarna finns många motstridiga åsikter, bland annat om EU-medlemskap.

Partiet har nu valt silvertärnan som symbol. Þerna 'tärna' är någon som är redo att tjäna allmänheten, vilket Gryning anser sig vara. Silvertärnan är också jämställd - honor och hanar ser likadana ut - och arbetsam. Inför ett hot kan silvertärnan vara högljudd och stridslysten, egenskaper som Gryning anser bör känneteckna en god politiker.

I bakgrunden ses en stigande sol. Den symboliserar enligt Gryning de nya tider som partiet vill föra med sig in i alltinget, med nya tänkesätt och nya arbetsmetoder som är mer konstruktiva än de som i dag råder inom politiken på Island.

Gryning är inte det enda politiska partiet på Island som har en fågel som symbol. Självständighetspartiet har en falk i sitt partimärke.

Här kan du läsa mer om Birgitta Jónsdóttir, Gryning och Piratpartiet.

Omstridd affärsfamilj köper hotell i Stykkishólmur

Förre Kaupþing-basen Hreiðar Már Sigurðsson är prokurist för nya Hótel Egilsen i Stykkishólmur. Oppositionen anser att kommunen sålde den anrika fastigheten till underpris. En släkting till ägarna höll i ordförandeklubban när affären klubbades med minsta möjliga marginal i kommunstyrelsen.

Hreiðar Már Sigurðsson, som står åtalad bland annat för marknadsmissbruk, har starka band till Stykkishólmur. Modern Gréta Sigurðardóttir bor på orten och han har själv ett sommarhus i Stykkishólmur. I finanskrisens kölvatten utsattes byggnaden för en attack då någon sprutade senap och ketchup på den. Attentatet mot Hreiðar Már Sigurðssons sommarhus var bara ett av många riktade mot bankchefer och andra samhällstoppar.

Nu har han blivit en av centralfigurerna i en omstridd fastighetsaffär i Stykkishólmur. Förra året sålde kommunen det anrika huset på Aðalgata 2 till bolaget Gistiver. Köpeskillingen var på 38 miljoner isländska kronor.

Affären godkändes av kommunstyrelsen med fyra röster mot tre. Oppositionen reserverade sig mot försäljningen och skriver i reservationen bland annat att huset såldes till underpris och invände mot bristande insyn i processen. Invändningarna gäller undermåligt beslutsunderlag och onödig tidspress som medförde att kommunen kan ha fått mindre för huset än vad som faktiskt var möjligt.

En av dem som röstade för affären var kommunstyrelsens ordförande Lárus Ástmar Hannesson. Han är kusin till Gréta Sigurðardóttir. Han ansåg dock inte att han var jävig när fastighetsförsäljningen klubbades. Till DV säger Lárus Ástmar Hannesson att det i mindre kommuner ofta uppstår situationer där det finns släkt- eller vänskapsband mellan beslutsfattare och dem som berörs av besluten. I detta fallet ansåg han att släktskapet var för avlägset och att det inte hade någon inverkan på hans syn på affären.

Gréta Sigurðardóttir grundande Gistiver som köpte hotellbyggnaden. Bolaget äger också två gästhem i Stykkishólmur. Prokurist är sonen Hreiðar Már Sigurðsson, vilket i praktiken betyder att han har möjlighet att ensam styra företaget. Det är dock modern som svarar för den dagliga driften. Gistiver ägs av bolaget Valens, som i sin tur ägs av Hreiðar Már Sigurðssons fru och syster.

Gréta Sigurðardóttir, som enligt DV tidigare är dömd för förskingring, vill inte för DV berätta hur köpet eller renoveringen av fastigheten finansierades:

"Det har du bara inte med att göra."

Här kan du läsa mer om Hreiðar Már Sigurðsson.

Dagens citat

"Den stora grejen med detta är att det nu råder total ovisshet. Ingen vet vad som kommer att hända. Det är stopp hos alla dessa resebyråer och agenter som läget är nu. Ingen kan börja sälja med denna ovisshet i luften - blir det en höjning eller inte? Vi har fått allvarliga invändningar från dessa parter. När skatten kommer har Island blivit dyrt och ett sämre alternativ för många."

Sævar Skaptason, vd för Ferðaþjónusta bænda, i Vísir om regeringens planer på att höja momsen för övernattningar från 7 till 25,5 procent - läs mer här.

Ólafur Ragnar Grímsson: Omval seger för demokratin

Segern i presidentvalet var snarare en seger för den demokratiska utvecklingen på Island än en personlig seger. Det säger Ólafur Ragnar Grímsson i en intervju med France 24. Startskottet för denna utveckling mot ökat folkligt inflytande var hans beslut att säga nej till Icesave-lagarna. Ólafur Ragnar Grímsson anser att de brittiska och nederländska kraven, och som backades upp av övriga EU, på de isländska skattebetalarna var skandalösa. Och han uppmanar i intervjun, som du ser ovan, europeiska ledare att lyssna mer på folket och mindre på bankerna när de hanterar den rådande finanskrisen.

Ólafur Ragnar Grímsson motiverar också sitt motstånd mot EU-medlemskap med Islands geografiska läge och kontrollen över naturresurserna. Utan den framgångsrika fiskesektorn, med ett välreglerat kvotsystem, hade Island utsatts för EU:s katastrofala fiskepolitik. Dessutom anser han att eurokrisen visar att ett EMU-inträde inte hade förhindrat kraschen och att den inhemska kronan varit en förutsättning för den snabba ekonomiska återhämtningen.

Från 30 till 13 elever i skolan i Raufarhöfn

Få isländska orter är så drabbade av utflyttning som Raufarhöfn. Att allt fler överger fiskeläget i nordost märks i höst också i skolbänkarna. För tre år sedan gick trettio barn i ortens skola. Vid höstens upprop är eleverna bara tretton, berättar Morgunblaðið.

Raufarhöfns silverålder inträffade under 1960-talet. Orten var då en av landets viktigaste hamnar och landningsplatsen för enorma mängder sill. Sedan år 1967, då sillen försvann, har flyttlass efter flyttlass gått söderut. Raufarhöfn är också en av förlorarna på fiskekvotsystemet, då stora kvoter sålts till andra orter.

Raufarhöfn hade som mest omkring 600 året runt-boende. Nu är antalet nere på 185. Invånarantalet har mer än halverats under de senaste femton åren.

Situationen har tagits upp i alltinget. Näringsminister Katrín Júlíusdóttir tror inte att det går att vända utvecklingen, men hoppas att fiske och turism ska kunna stoppa utflyttningen.

Att det främst är yngre som lämnar Raufarhöfn märks tydligt när det ringer in till höstterminen i ortens skola. För tre år sedan var antalet elever trettio. I år är de enligt Morgunblaðið bara tretton. I skolan finns elever mellan sex och sexton år. Förskolan drivs nu också ihop med grundskolan.

Här kan du läsa mer om Raufarhöfn.

Jóhanna Sigurðardóttir kan avgöra valutgången i helgen

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir väntas i helgen tillkännage den sista regeringsombildningen före vårens val till alltinget. Men frågan är också om hon själv avser att fortsätta som ledare för Socialdemokraterna. En ny ordförande öppnar dörren för en bred koalition med Självständighetspartiet efter valet. Med Jóhanna Sigurðardóttir vid rodret är det alltjämt Gröna vänstern som är den troligaste samarbetspartnern.

Den 4 september bantas formellt antalet departement från tio till åtta. Statsministern har visserligen möjlighet att utse flera statsråd vid ett och samma departement, men det troligaste är att antalet ministrar minskar från nio till åtta. Det betyder att en ska bort.

Jóhanna Sigurðardóttir har två favoriter till partiledarposten, välfärdsminister Guðbjartur Hannesson och näringsminister Katrín Júlíusdóttir. Det har spekulerats i att jobbet som finansminister tidigare i år bara för en kort tid öronmärktes åt Oddný G. Harðardóttir. Inför valet - när det ekonomiska läget förbättrats så att finansministern inte bara behöver prata nedskärningar - har det spekulerats i att Katrín Júlíusdóttir skulle få posten. Jobbet som näringsminister försvinner sannolikt eftersom departementet försvinner.

Hon har dock i intervjuer uttryckt viss tveksamhet kring en framtid inom toppolitiken. Allt pekar dock på att hon åtminstone kommer att ta plats i alltinget på nytt efter föräldraledigheten. Katrín Júlíusdóttir efterlyste nämligen nyligen på Facebook en dagmamma åt tvillingarna.

I en uppmärksammad intervju talade utrikesminister Össur Skarphéðinsson tidigare i år om behovet av nya krafter i partitoppen. Att det kanske tyngsta statsrådet mer eller mindre tog ställning för att Jóhanna Sigurðardóttir borde avgå är också något som kommer att diskuteras under helgens partistyrelsemöte. Jóhanna Sigurðardóttir har visserligen en stark ställning internt, men det är svårt att se att hon skulle kunna locka nya väljare till partiet i en valrörelse. Det stormiga regeringssamarbetet med Gröna vänstern har fått hennes popularitet att rasa.

Jóhanna Sigurðardóttir lyckades med konststycket att få Island att ansöka om EU-medlemskap samtidigt som effekterna av finanskrisen inte blev så svåra som befarat. Det gör att hon inför sina egna har möjligheten att lämna uppdraget som en vinnare.

Däremot är det svårt att se henne som vinnare i ett alltingsval. Socialdemokraterna har visserligen fördelen att vara det enda EU- och EMU-positiva partiet i landet. Även om intresset för att gå med i unionen är litet, så är det ett faktum som kan bli avgörande. I synnerhet inom Självständighetspartiet men även inom Framstegspartiet finns en ansenlig minoritet som är missnöjd med det egna partiets svängning bort från Europa. Det kan gynna Socialdemokraterna.

Att flera andra partier inte har en klar hållning i valutafrågan kan också vinna röster. Socialdemokraterna fortsätter att förespråka euron, vilket heller ingen annan gör i alltinget.

Av samma skäl är EU-frågan en mardröm för Gröna vänstern. För partiets väljare är det för många den allra viktigaste frågan - med de eftergifter som redan gjorts och som möjligen skulle göras i ett fortsatt regeringssamarbete öppnar det dörren för en massflykt av väljare till EU-kritiska partier.

Jóhanna Sigurðardóttir har också - trots att hon själv ingick i den regering som förde Island in i krisen - med kraft pekat ut Självständighetspartiet som ansvarigt för bankkraschen. Tonläget är minst sagt kyligt, och någon ny koalition mellan partierna lär inte bli aktuell utan en ny ledare.

Där Jóhanna Sigurðardóttir föredrar Guðbjartur Hannesson eller Katrín Júlíusdóttir - bägge klassiska socialdemokrater i partiets mittfåra - står den kanske tyngsta utmanaren, förre finansmarknadsministern Árni Páll Árnason, längre till höger. Han skulle inte bara ha större förutsättningar att forma en allians med Självständighetspartiet, utan är också den enda av de tre favoritkandidaterna som skulle kunna tänkas utmana Jóhanna Sigurðardóttir om partiledarposten om hon skulle sitta kvar.

Árni Páll Árnason var som statsråd möjligen för frispråkig för sitt eget bästa. Han var också en av de ministrar som tydligast visade sitt missnöje med det ständigt hackande samarbetet med Gröna vänstern.

Vice ordföranden Dagur B. Eggertsson skulle i dagsläget ha små utsikter att vinna. Alltingsledamoten Sigríður Ingibjörg Ingadóttir har också sagt sig överväga att kandidera, men skulle inte tillhöra förhandsfavoriterna.

Helgens händelser kan alltså i princip avgöra vilka som bildar regering i vår. Att Jóhanna Sigurðardóttir försvinner är en förutsättning för att Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson ska titta till vänster vid en regeringsbildning. Inom partiet finns fortfarande stor ilska för åtalet mot Geir H. Haarde. Det gör att Framstegspartiet sannolikt alltjämt är förstahandsalternativet för Bjarni Benediktsson.

Även Gröna vänstern möts i helgen. Steingrímur J. Sigfússon sitter alltjämt säkert på ordförandestolen. Om han skulle avgå är Katrín Jakobsdóttir eller Ögmundur Jónasson de troligaste efterträdarna.

Här kan du läsa mer om det politiska läget.

Dagens citat

"Jag tycker att den är mycket dålig, mycket tung och den kom som en överraskning för mig. Om sanningen ska fram trodde jag att Ryssland var på väg åt ett annat håll än denna dom visar. Jag tycker att den innebär en begränsning av yttrandefriheten. Visserligen förnärmade dessa flickor makthavarna med denna manifestation, men i ett demokratiskt samhälle har medborgarna rätt att förnärma makthavarna utan att skickas i fängelse. Så jag deklarerar min bedrövelse över denna händelse."

Utrikesminister Össur Skarphéðinsson i RÚV om fängelsedomen mot Pussy Riot - läs mer här.

Næturvaktin blir Nattskiftet i norsk tv

Næturvaktin blir Nattskiftet när serien har premiär i norska TV2. I huvudrollerna syns Otto Jespersen, John Brungot och Mads Eldøen. I den trailer som släppts känns några ögonblick igen från den isländska förlagan, och Otto Jespersens rollfigur tycks vara en lika hängiven Sverigefanatiker som Georg Bjarnfreðarson spelad av Jón Gnarr. Det första avsnittet visas klockan 22.40 den 20 september.

Här kan du läsa Islandsbloggens recension av Næturvaktin.

Tidigare öppning men mindre trafik på Kjölur

Hela 240 fordon om dagen var förra årets toppnotering på trafiken på Kjölur. Men i år var det högsta antalet 160 fordon på ett dygn. Och trafiken på Islands mest använda höglandsväg har hittills minskat med 22 procent. Det uppger Vegagerðin som mäter trafiken vid Kolka vid Blöndulón.

Väg 35 är den mest använda och lättkörda höglandsvägen. Eftersom den inte innebär några älvpassager går den att köra med vanlig personbil. Den börjar norr om Gullfoss i söder och slutar söder om Blönduós i norr. Vägen öppnas i regel för trafik i mitten av juni och brukar vara framkomlig fram till september.

Förra året var toppnoteringen 240 fordon på ett dygn. I år var det högsta antalet 160 fordon. Trafiken på Kjölur har minskat med 22 procent, och är nu tillbaka på samma nivåer som före rekordsomrarna 2010 och 2011.

I snitt trafikeras Kjölur av 70 bilar om dygnet under sommarmånaderna. Utslagen på hela året är trafikvolymen 25 fordon om dagen. Förra året uppgick sommartrafiken dagligen till 90 fordon.

Trafiken på Kjölur är dock i det närmaste obefintlig under vinterhalvåret. Då sker bara några enstaka resor på vägen som då brukar vara rejält igensnöad. Det rör sig närmast uteslutande om transporter till Hveravellir, väderstationen som är den enda platsen på höglandet som är bebodd året runt.

Att volymökningen nu planat ut innebär enligt Vegagerðin att höglandstrafiken är tillbaka på samma nivå som år 2001. Det medför i sin tur att den inte ökat på tio år, trots att det ofta sägs att antalet bilister som ger sig in på höglandet är på väg uppåt.

Här kan du läsa mer om Kjölur.

Finansinspektionens chef åtalas - riskerar tre års fängelse

Gunnar Þ. Andersen åtalas för brott mot tystnadsplikten, brott mot banksekretessen och brott i offentlig tjänst. Fjármálaeftirlitiðs tidigare chef misstänks ha övertalat en Landsbankianställd att plocka ut uppgifter om alltingsledamoten Guðlaugur Þór Þórðarsons finanser och genom en mellanhand läckt dem till tidningen DV. Läckan ska i sin tur ha varit en hämnd mot Guðlaugur Þór Þórðarson - som enligt Gunnar Þ. Andersen låg bakom att uppgifter kom fram om hans förflutna inom Landsbanki som ledde till att han förlorade jobbet som chef över finansinspektionen.

I våras fick Gunnar Þ. Andersen sparken som chef för Fjármálaeftirlitið. Gunnar Þ. Andersen erbjöds möjligheten att sluta självmant och i stället få ett jobb vid Bankasýsla ríkisins, men nappade inte. Han ersattes så småningom av Unnur Gunnarsdóttir.

Anledningen till att finansinspektionens styrelse sade sig ha förlorat förtroendet för Gunnar Þ. Andersen var att han år 2001 inför Fjármálaeftirlitið valde att tiga om två av Landsbankis dotterbolag i skatteparadiset Guernsey. Syftet med bolagen ska ha varit att utnyttja dem för affärer som banken inte ville förknippas med. Det gällde bland annat eget aktieinnehav i Landsbanki som annars skulle ha redovisats öppet.

När Gunnar Þ. Andersen fick jobbet som chef över finansinspektionen ansågs han vara den mest kompetenta. Myndigheten påbörjade under hans ledning 191 utredningar om misstänkt brottslighet i samband med finanskrisen. Av dessa skickades 77 vidare till åklagare för beslut om åtal.

Rykten gör gällande att Fjármálaeftirlitiðs jakt på ekonomiska brottslingar var alldeles för djupgående och gedigen. Starka krafter inom näringslivet ska därför ha velat peta Gunnar Þ. Andersen och ersätta honom med en chef med mindre intresse för att utreda finanskraschen. Om det ligger någon sanning i dessa uppgifter är oklart - men flera tunga ekonomer har antytt att den förnyade granskningen som fick Gunnar Þ. Andersen på fall ska ha varit ett beställningsjobb.

I Fréttablaðið pekar Gunnar Þ. Andersen själv ut Guðlaugur Þór Þórðarson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, som den som vänt sig till RÚV och fått tv-kanalen att gräva i hans förflutna inom Landsbanki. Dessa reportage ledde alltså så småningom till att Gunnar Þ. Andersen fick sparken.

Nu åtalas han för brott mot banksekretessen, brott mot tystnadsplikten och brott i offentlig tjänst. En anställd vid Landsbanki åtalas för brott mot banksekretessen och tystnadsplikten. Gunnar Þ. Andersen riskerar tre års fängelse, rapporterar Fréttablaðið.

Samtidigt som turbulensen kring uppsägningen av Gunnar Þ. Andersen var som störst meddelade Landsbanki Fjármálaeftirlitið att en anställd misstänktes ha kommit över sekretessbelagd information med avsikten att sprida den. Den anställde ska ha knackat på hos Ársæll Valfells, lektor i ekonomi vid Háskóli Íslands, och bett honom att överlämna några dokument till Gunnar Þ. Andersen. När Ársæll Valfells kontaktade honom ska han i stället ha bett honom att lämna dem till tidningen DV:s redaktion.

Så skedde också. DV:s nyhetschef Ingi Freyr Vilhjálmsson kunde i artiklar berätta om hur Guðlaugur Þór Þórðarson som folkvald år 2003 kunde sälja agenturen för det schweiziska försäkringsbolaget Swiss Life till Landsbanki för 33 miljoner isländska kronor. Guðlaugur Þór Þórðarson uppges ha köpt bolaget bara några månader tidigare genom ett lån från Búnaðarbanki Íslands där han själv arbetade.

Guðlaugur Þór Þórðarson säger till Bylgjan att han inte är överraskad över åtalet mot Gunnar Þ. Andersen och den Landsbankianställde. Han anser att det var uppenbart att rapporteringen om Swiss Life-affären grundade sig på dokument som någon läckt från Landsbanki. Han tror dessutom att det finns många liknande fall där myndigheterna agerar i strid med lagen. Både Landsbanki och Fjármálaeftirlitið anser dock enligt Fréttablaðið att det rör sig om ett unikt fall.

Gunnar Þ. Andersen förnekar brott. Ingi Freyr Vilhjálmsson och Ársæll Valfells misstänktes inledningsvis för brott men åklagaren har avskrivit misstankarna mot bägge.

Här kan du läsa mer om turerna kring Fjármálaeftirlitið.

Dagens citat

"Many lessons have been learnt, several of which are relevant to other European countries. The Icelandic government has pursued the politics of social and economic inclusion. Those on higher incomes have contributed more in absolute terms through the adoption of a progressive system of taxation, while those on lower incomes have been sheltered. Welfare services were cut less than other areas of public spending. The outcome has been as intended: a more equitable net income distribution. Purchasing power among lower-income groups has been better maintained than among those with higher incomes, enabling them o continue as active participants in the economy."

Finansmarknadsminister Steingrímur J. Sigfússon i Financial Times om Islands hantering av finanskrisen.

Flygtur över radarstationen H-4 Straumnes

Under det kalla krigets år upprättade USA fyra radarstationer spridda över Island med uppdraget att övervaka luftrummet. I Sandgerði - och granne med Nato-basen i Keflavík - i sydväst låg H-1 Rockville, i sydost utanför Höfn H-3 Stokksnes, i nordost utanför Þórshöfn H-2 Langanes och i nordväst H-4 Straumnes på Hornstrandir i Västfjordarna.

H-4 Straumnes står i dag i princip kvar som anläggningen såg ut när den övergavs. När stationen upprättades var resan dit minst sagt äventyrlig. Den amerikanske radaroperatör som landade på flygplatsen i Keflavík sattes ombord ett pontonplan med destination Ísafjörður. Därefter väntade transport med valfångstbåt till Aðalvík på Hornstrandir, och så lastbilstransport den sista sträckan - om inte kylan hade fått fordonen som trafikerade den obefolkade regionens enda väg att strejka.

Ovan kan du se en film från en flygtur som startar vid Látrar i Aðalvík och går över Rekavík, radarstationen H-4 och Sæból innan det är dags att landa i Ísafjörður.

Geir H. Haarde blir programledare i isländsk tv

Geir H. Haarde får ett eget tv-program. Den tidigare statsministern ska leda ett debattprogram på Ínn. Det blir första gången på 35 år som Geir H. Haarde arbetar med journalistik. Samtidigt får även Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och skådespelaren Randver Þorláksson också programledarjobb på kanalen.

I april fälldes Geir H. Haarde för grundlagsbrott då han enligt landsdomstolen försummat att hålla regeringssammanträden om den nära förestående finanskrisen. Han har ännu inte meddelat om han tänker överklaga domen till Europadomstolen eller inte.

Nyligen meddelade Opus Lögmenn att Geir H. Haarde knutits till företaget. Den tidigare statsministern ska ansvara för juristbyråns internationella kontakter och främst arbeta med rådgivning åt utländska kunder.

Nu har Geir H. Haarde klart med ännu ett uppdrag. Han blir programledare för ett nytt debattprogram på tv-kanalen Ínn. Sändningarna börjar i mitten på september. Tillsammans med inbjudna gäster ska Geir H. Haarde diskutera aktuella samhällsfrågor. Programmet sänds på söndagar klockan 11 lokal tid.

Geir H. Haarde säger i Morgunblaðið att det är första gången som han erbjudits att leda ett tv-program:

"Jag har inte tidigare ägnat mig åt programledarskap men ser bara fram emot det."

Det är dock inte första gången som Geir H. Haarde arbetar med journalistik. Mellan 1972 och 1977 sommarjobbade han som journalist på Morgunblaðið när han hade lov från studierna vid universitet i USA.

Bland programledarna finns en tidigare regeringskollega, justitieministern Björn Bjarnason. Knuten till Ínn är ytterligare en självständighetspartist, regissören Hrafn Gunnlaugsson. Geir H. Haarde får enligt Vísir under hösten dessutom sällskap av Framstegspartiets ordförande Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och skådespelaren Randver Þorláksson. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson arbetade under flera år som journalist vid RÚV. Randver Þorláksson har tidigare gjort program åt Ínn men är mest känd från åren med humorgruppen Spaugstofan.

Här kan du läsa mer om Geir H. Haarde.

Åklagare: Kaupþing-chefer äventyrade bankens tillgångar

Kaupþings ledning äventyrade bankens tillgångar och flyttade risken från anställda till aktieägarna. Dessutom ska papper på överföringar både ha förfalskats och upprättats långt efter dateringen. Det misstänker specialåklagaren som utreder vad som hände med det nödlån som Kaupþing fick av den isländska centralbanken två dagar innan den gick omkull.

Den 6 oktober 2008 fick Kaupþing ett nödlån på 500 miljoner euro från Seðlabanki Íslands. Lånet innebar att centralbanken i princip gjorde slut på valutareserven. Vad som hände med pengarna och varför centralbankschefen Davíð Oddsson beviljade ett lån till en bank han inte trodde skulle överleva är några av de tyngsta obesvarade frågorna som dröjer kvar från krisens dagar.

Kaupþing ska redan samma dag ha skickat 171 miljoner euro till bolaget Lindsor Holdings Corporation på Tortola i Brittiska Jungfruöarna. Pengarna skulle sedan slussas via skatteparadiset till Luxemburg där de skulle användas för att köpa värdepapper i den egna papper. Obligationerna ägdes av bankanställda, Kaupþing i Luxemburg och Skúli Þorvaldsson.

Kaupþing hade då under en längre tid dammsugit marknaden på obligationer i den egna banken. Genom att köpa upp dem skulle banken på egen hand förhindra att de föll i värde.

Samma kväll som lånet beviljades och betalades ut instiftade alltinget nödlagar som inte bara gav myndigheterna möjlighet att ta över finansbolag, utan också dramatiskt begränsade bankernas möjligheter att bedriva verksamhet utomlands.

Den 7 oktober svarade spararna i flera europeiska länder med att strömma till Kaupþings kontor för att ta ut sina sparpengar. Pengarna som slussades via Tortola ska enligt bankens ledning därför inte ha gått till att köpa obligationer, utan i stället till Kaupþings konto i Deutsche Bank. Där ska nödlånet ha öronmärkts för att ersätta sparare.

Åklagare tror inte på bankchefernas förklaringar utan utreder transaktionerna som trolöshet mot huvudman. Misstankarna omfattar förfalskade dokument och ett agerande som befriade bankanställda från ekonomiska risker och i stället överförde riskerna till banken, rapporterar Vísir.

Pappren gällande transaktionerna till Lindsor ska inte ha upprättats förrän i november eller december 2008, minst tre månader efter att affären genomfördes. Dessutom misstänker åklagare att de förfalskats och daterats felaktigt. En som delgivits misstanke om trolöshet mot huvudman är enligt Vísir ekonomichefen Guðný Arna Sveinsdóttir, som också arbetade med att reda ut bankens ekonomi flera månader efter kraschen.

Åklagare underkänner också Kaupþings misstänkta köp av obligationer för nödlånet som en räddningsmetod. Affärerna innebar att bankens ledning konsekvent köpte upp aktier från anställda och därmed minskade deras ekonomiska risker samtidigt som dessa risker i stället överfördes på banken. Enligt åklagare medförde detta en överhängande fara för Kaupþing.

Trolöshet mot huvudman är ett brott som, om det bedöms som grovt, kan ge upp till sex års fängelse.

Här kan du läsa mer om Kaupþing.

Dagens citat

"Staten lägger hundratals miljoner på att marknadsföra landet och få hit människor. Samtidigt får Vegagerðin inte pengar för minimiunderhåll av dessa vägar. Regeringen måste ta en del av dessa pengar som de lägger på marknadsföringen och lägga på Vegagerðin. Det går inte att skyffla folk hit till landet och så är allt bara kaos."

Gísli Rafn Jónsson vid Mývatn Tours kräver i Morgunblaðið att Vegagerðin får mer pengar till underhåll av F-vägar som F-88 till Askja, där en av turistbussarnas rutor nyligen skakade sönder - läs mer här.

Patti Smith och Russell Crowe i duett i Reykjavík

Russell Crowe gjorde inte mindre än tre konserter under lördagens Menningarnótt i Reykjavík, en kulturnatt som enligt polisen besöktes av omkring 80 000 personer. Russell Crowe spelade tillsammans med Alan Thomas Doyle i Harpa, på Kex Hostel - där Ben Stiller fanns i publiken - och Ellefans bakgård. De två senare konserterna gästades dessutom av Patti Smith.



Ovan kan du se framförandena av "Because the Night" från Ellefan respektive Kex Hostel.

Islänningar demonstrerade för Pussy Riot - riskerar åtal

Fyra islänningar riskerar åtal för att ha smädat Ryssland. Demonstranterna ska ha tagit sig in på den ryska ambassaden i Reykjavík i samband med en manifestation för Pussy Riot. Där tog de ned den ryska flaggan och hissade i stället en luva i flaggstången. Om de misstänkta fälls riskerar de upp till sex års fängelse.

Smädelse av främmande stat eller flagga tillhör inte de vanligaste åtalspunkterna i de isländska domstolarna. I strafflagens paragraf 95 fastslås att den som smädar en främmande stat, dess flagga eller statsöverhuvud kan dömas till fängelse i upp till två år. Om brottet anses som grovt är maxstraffet sex års fängelse. Att smäda en ambassadör eller kränka en ambassads territorium innebär också smädelse av främmande stat.

Lagen instiftades år 1940. I mitten av 1990-talet argumenterade Svavar Gestsson, Steingrímur J. Sigfússon och Bryndís Hlöðversdóttir i en motion för att den skulle omformuleras. Alltingsledamöterna diskuterade då om lagen skulle kunna användas för att tysta kritik mot Iraks diktator Saddam Hussein. Han beskrevs i isländsk press som en hänsynslös envåldshärskare - något som hade kunnat visa sig straffbart.

Trion påminde i motionen om hur författaren Þórbergur Þórðarson en gång i tiden dömdes till böter för att ha kallat Adolf Hitler för en sadist som stod bakom överlagda övergrepp mot försvarslös civilbefolkning. Hæstiréttur Íslands ansåg det kränkande för en utländsk kulturnation att få sin ledare skildrad som en hänsynslös våldsverkare - oavsett sanningshalten i påståendena - och fällde därför Þórbergur Þórðarson.

Nu är samma lag aktuell på nytt. Den 11 juli i år anordnades en demonstration utanför den ryska ambassaden i Reykjavík mot gripandet av Pussy Riot. Några demonstranter trotsade polisens avspärrningar och tog sig in på ambassadområdet. Där halade de den ryska flaggan och hissade i stället i flaggstången en färgglad luva av samma typ som Pussy Riot använder.

I fredags samlades ett hundratal personer på nytt för att protestera utanför Rysslands ambassad. En civilklädd polis ska enligt Smugan då ha meddelat att fyra personer utreds för att ha smädat Ryssland i samband med den tidigare demonstrationen.

Vem som står bakom polisanmälan är inte känt. Det ska dock inte vara den ryska ambassaden.

Två av de misstänkta uppger för DV att de räknar med att kallas till förhör under veckan. En av dem har också tagit kontakt med en advokat.