Turismen till Island ser ut att gå mot ännu ett rekordår. Näringen svarar nu för 7 procent av landets bruttonationalprodukt, en andel som stigit stadigt under lång tid.
Aldrig tidigare har så många turister besökt Island som i juli i år. Hela 112 121 utländska besökare reste då från flygplatsen i Keflavík, vilket är 14 000 fler än förra året och det högsta antalet sedan Ferðamálastofa började föra statistik för tio år sedan. De flesta gästerna kommer från Tyskland följt av USA, Storbritannien, Frankrike, Danmark, Norge och Sverige. Totalt svarar dessa sju länder nästan för två tredjedelar av turismen till Island.
Juli var enligt ett pressmeddelande även en rekordmånad för Icelandair. Bolaget hade då 278 505 passagerare på utrikesflyget, en ökning med 10 procent jämfört med samma månad föregående år. Uppgången för inrikes- och Grönlandsflyget var blygsamma 1 procent. Dessa turer hade totalt 38 013 passagerare.
Turismen till Island har under årets sju första månader ökat med 17 procent. Det avspeglar sig också i tillströmningen av utländsk valuta. Under juli omsatte utländska betal- och kreditkort 13,1 miljarder isländska kronor i landet, vilket också är nytt rekord. Av dessa gick 11 miljarder till butiksköp och 2 miljarder till kontantuttag, uppger Íslandsbanki.
Men branschen befarar nu att intresset för att besöka Island kommer att svalna avsevärt om regeringens planerade skattehöjningar genomförs. För att minska underskottet i budgeten för 2013 vill Oddný G. Harðardóttir byta momsklass på övernattningar, från dagens 7 procent till 25,5 procent. Om den prishöjningen slår igenom från och med den 1 maj nästa år innebär det att alla typer av övernattningar blir 17,3 procent dyrare.
Det hotell som i dag vill ha 20 000 isländska kronor för ett rum betyder att kunden med 7 procent moms betalar 21 400 kronor. Efter skattehöjningen skulle samma rum med 25,5 procent moms kosta 25 100 kronor.
Det har gått fem år sedan momsen för övernattningar sänktes från 14 till 7 procent. År 2006 betalade hotell och gästhem 709 miljoner kronor i moms. Men efter skattesänkningen har de enligt Morgunblaðið i stället fått tillbaka betydligt mer än vad de betalat in - senast 421 miljoner kronor för år 2011. Majoriteten av hotellens utgifter är nämligen belagd med 25,5 procent moms.
Oddný G. Harðardóttir säger till RÚV att hon ser alla verksamheter som beläggs med 7 procent moms som i praktiken delfinansierade med statliga bidrag. Skattehöjningen skulle ge statskassan ett tillskott med tre miljarder isländska kronor. Att den inte genomförts tidigare beror enligt finansministern på att osäkerheten kring vulkanutbrott motiverade den lägre momsen:
"Nu råder stor tillväxt i branschen och det är naturligtvis mycket positivt. Men det är viktigt att tillväxten sker efter verkliga förutsättningar och inte på andra branschers bekostnad."Turistnäringens kritik mot förslaget är hård. Kritiken gäller inte bara skattehöjningen i sig, utan också att den meddelas med för kort varsel. Erna Hauksdóttir, vd för branschorganisationen Samtök ferðaþjónustunnar, säger i Morgunblaðið att många företag har långtidskontrakt som gör att ändrade villkor behöver aviseras åtminstone 18 månader i förväg:
"Vi befinner oss på en konkurrensutsatt marknad och det är inga köer till Island. Vi satsar stort på marknadsföring, särskilt för att nå konferensgäster, och folk håller helt enkelt sina konferenser någon annanstans. Men det kan väl vara så att privatpersoner som har ett stort intresse av att komma till Island fortsätter att komma hit. Men de kommer att leta efter billigare boende. Kanske där inga skatter betalas."Bogi Níls Bogason vid Icelandair säger i Morgunblaðið att han tror att regeringen riskerar att få betala momshöjningen med att andra skatteintäkter minskar om resenärerna som besöker Island blir färre:
"Vi har i år lagt miljarder på att marknadsföra Island som turistmål och det är en oerhörd kamp och konkurrens som råder på denna marknad. Som man kan förstå är en sjuttonprocentig ökning ett enormt slag för oss. Kronans uppgång i sommar beror till stor del på inflödet av turister till Island, och denna höjning kommer att störa turismens tillväxt och det kommer att ha inverkan på hela systemet."Icelandair räknar med att efterfrågan på flygbiljetter till Island minskar med mellan 5 och 7 procent om skattehöjningen genomförs. Om minskningen blir 40 000 passagerare innebär det i sin tur 15 miljarder isländska kronor i minskade intäkter, uppger Morgunblaðið.
Utflyktsarrangören Iceland Excursions skriver i ett uttalande att skattehöjningen innebär att satsningen Ísland allt árið, som går ut på att locka fler turister till landet under vinterhalvåret, i princip självdör. Företaget överväger också att lämna projektet, som är ett samarbete mellan regeringen och turistbranschen.
Clive Stacey driver researrangören Discover the World, som är en jätte på den brittiska marknaden. Han säger i Morgunblaðið att höjda priser för övernattningar kommer att leda till att många turister väljer andra resmål än Island:
"Jag tror att detta kan ha en stor och negativ inverkan på turisttillströmningen till Island. Marknaden i Storbritannien är mycket känslig och att närmast över en natt komma med en sådan höjning ger Island ett dåligt konkurrensläge."Regeringens förslag förefaller dock ha goda möjligheter att få majoritet i alltinget. Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson skriver på Facebook att en skattehöjning är rättvis sett till andra näringar som betalar högre moms. Han anser dessutom att det enligt samma logik vore dags att ta bort den skatterabatt som lockat många utländska filmproduktioner till landet. Framstegspartiets Höskuldur Þórhallsson säger däremot till Vísir att höjningen kommer vid fel tidpunkt då den äventyrar de stora investeringar som gjorts över hela landet i besöksnäringarna de senaste åren.
Här kan du läsa mer om den föreslagna skattehöjningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar