
Med knapp marginal lyckades Socialdemokraterna och Gröna vänstern i våras avvärja en regeringskris när partipiskan ven tillräckligt hårt för att en majoritet skulle rösta för att avbryta förhandlingarna om EU-medlemskap. Missnöjet fortsätter dock att pyra inom EU-kritiska Gröna vänstern, där fler och fler nu vill sätta punkt för förhandlingarna.
Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir lyckades våren 2009 utnyttja de för stunden positiva EU-vindarna och driva igenom en isländsk ansökan om medlemskap i unionen trots att det aldrig funnits någon majoritet i alltinget för inträde. Men Icesave-tvisten och makrillkriget har blockerat förhandlingarna och regeringschefens tidtabell för processen har spruckit gång på gång.
Den olösta konflikten om makrillfisket i Nordatlanten är just nu det största hindret för framsteg i förhandlingarna. Fisket är den viktigaste frågan för Island i förhandlingarna, och inget tyder på att EU öppnar det avsnittet för överläggningar innan det finns en överenskommelse om makrillen. Någon sådan tycks inte vara inom räckhåll.
Uppgifter från alltingets korridorer gör gällande att EU på sin höjd kan sträcka sig till att acceptera en isländsk kvotandel på 10 procent - medan Island kräver 17 procent. Tidigare har Island erbjudits 7 procent. Bägge siffrorna är sannolikt bortom den prutmån som regeringen kan tänka sig eftersom allt pekar på att makrillbeståndet kommer att fortsätta att öka i isländska vatten.
Icesave-tvisten är inte längre något avgörande hinder för framsteg i förhandlingarna. Däremot kommer EU:s ställningstagande i konflikten att på nytt aktualiseras när den juridiska prövningen av ansvaret för insättningsgarantin inleds. Och det är knappast ett faktum som kommer att öka unionens popularitet.
Þorsteinn Pálsson, en av de isländska förhandlarna, uppger dessutom för Vísir att Gröna vänstern i sig bidragit till de uteblivna framgångarna. När Jón Bjarnason var fiske- och jordbruksminister bannlyste han i princip alla punkter utom tullfrågor. Han gjorde nämligen en betydligt snävare tolkning av mandatet från alltinget än andra statsråd.
Åtta av Gröna vänsterns tolv ledamöter vill nu enligt Morgunblaðið på nytt pröva beslutet om att ansöka om EU-medlemskap. Ställningstagandet motiveras med att förutsättningarna för ett inträde har förändrats dramatiskt under de senaste tre åren. Dels har euron långt ifrån visat sig vara något vaccin mot ekonomisk instabilitet, dels har unionen blivit alltmer politisk till sin karaktär där fler beslut flyttas till Bryssel.
I alltinget är 39 av 63 ledamöter för att ompröva ansökan. Frågan är dock om partipiskan också under hösten kan få tillräckligt många folkvalda att rösta mot sin personliga övertygelse.
Ju närmare valdagen kommer, desto mindre väger hotet om regeringskris. Inget tyder i dag på att förhandlingarna hinner slutföras på åtta månader. Gröna vänsterns enda realistiska hopp om att bli kvar i regeringsställning är en ny koalition med Socialdemokraterna och småpartier som exempelvis Gryning, Ljus framtid och Solidaritet. En sådan koalition kommer från Socialdemokraternas sida åter att villkoras med fortsatta förhandlingar om EU-medlemskap. För EU-motståndarna inom Gröna vänstern innebär det en överhängande risk för väljarflykt. Därför försöker allt fler inom partiet på något sätt desarmera EU-frågan inför valet.
Både Jóhanna Sigurðardóttir - som kallat turerna inom Gröna vänstern för "panikreaktioner" efter låga opinionssiffror - och utrikesminister Össur Skarphéðinsson har avvisat alla tankar på en omprövning och hänvisar till att en isländsk ansökan om EU-medlemskap ingår i regeringsförklaringen. Inom Socialdemokraterna får Gröna vänstern inget medhåll för ståndpunkten att EU har förändrats till den grad att det motiverar en ny prövning.
Det är inte längre bara Gröna vänsterns vänsterflygel som vill avbryta förhandlingarna i förtid. Även statsråden Svandís Svavarsdóttir och Katrín Jakobsdóttir vill nu riva upp överenskommelsen med Socialdemokraterna, och detsamma gäller också gruppledaren Árni Þór Sigurðsson. Jón Bjarnason påminner dock i ett blogginlägg om att en majoritet inom Gröna vänstern hittills inte har låtit ord följa handling och röstat mot sitt eget samvete.
Reaktionerna från oppositionen har varit blandade. Rörelsens Margrét Tryggvadóttir skriver i ett blogginlägg att det viktigaste är att folket får avgöra frågan om EU-inträde. Visserligen är det rimligt att den senaste tidens turbulens inom unionen diskuteras, men hon avvisar inrikesminister Ögmundur Jónassons tankar i Morgunblaðið om att folkomrösta om medlemskap - oavsett om det finns något avtal eller inte. Utan tydliga besked om vad ett inträde skulle innebära för Island skulle folkomröstningen enligt Margrét Tryggvadóttir inte fylla någon funktion. Ögmundur Jónasson anser däremot att det finns tillräckligt mycket kännedom om EU för att kunna hålla en folkomröstning utan ett färdigförhandlat avtal.
Framstegspartiets Höskuldur Þórhallsson säger i Morgunblaðið att turerna inom Gröna vänstern bara handlar om populism och att diskussionerna är "innehållslös svada". Hittills har, anser han, ingen inom Gröna vänstern vågat riskera regeringssamarbetet trots att partiet kompromissat både om EU och Icesave.
Ragnheiður Elín Árnadóttir, gruppledare för Självständighetspartiet i alltinget, är i Morgunblaðið också skeptisk till om det nya tonläget inom Gröna vänstern får några konsekvenser för den politik som förs. Men om det gäller mer än att försöka positionera sig inför alltingsvalet är hon beredd att på nytt ta upp frågan i parlamentet.
Partikamraten Óli Björn Kárason, som är ersättare i alltinget, funderar i ett blogginlägg om Gröna vänstern försöker utlösa en regeringskris och därmed få ett nyval redan under hösten. Genom att låta koalitionen spricka på grund av EU-frågan skulle partiet kunna få många sympatisörer som tidigare vänt dem ryggen att återvända.
Stefán Ólafsson, professor i sociologi vid Háskóli Íslands, skriver i ett blogginlägg att han tror att utgången av förhandlingarna inte kommer att påverka utgången av en folkomröstning. Island har inte varit självständigt tillräckligt länge för att en majoritet av befolkningen ska vara redo att gå in i EU - även om det skulle finnas ett fördelaktigt förhandlingsresultat.
Gröna vänsterns ledare Steingrímur J. Sigfússon sluter än så länge upp bakom regeringens linje. Förre finansministern Ragnar Arnalds skriver i ett blogginlägg att turerna är förståeliga - Össur Skarphéðinssons tal om en snabb ansökningsprocess har visat sig felaktigt. De nya konflikterna innebär ytterligare möjligheter för Ögmundur Jónasson att flytta fram sina positioner och kanske utmana den sittande partiordföranden om ledarskapet.
Framstegspartisten Guðni Ágústsson gör i Morgunblaðið en betydligt mer konspiratorisk tolkning av det politiska läget. Det före detta statsrådet hävdar att turbulensen inom EU och det låga intresset för isländskt EU-medlemskap ger Össur Skarphéðinsson möjligheten att frysa förhandlingarna och lägga dem på is tills omständigheterna förefaller mer gynnsamma. Detta skulle ge honom styrkan att få bort Jóhanna Sigurðardóttir inför valet och installera välfärdsminister Guðbjartur Hannesson som partiledare. Dessutom skulle Gröna vänstern inte kunna ta åt sig äran av att ha bromsat processen.
Peter Stano, talesperson för EU:s utvidgningskommissionär Štefan Füle, säger i Bloomberg att unionen följer turerna på Island men att det inte är EU:s sak att avgöra om ansökan dras in eller inte. Štefan Füle säger själv till Euractiv att det ska finnas ett besked i avgörande avsnitt som fisket före nästa alltingsval - oavsett om det finns ett avtal eller inte. Frågan är dock om det då finns någon ansökan kvar att diskutera.
Här kan du läsa mer om Island och EU.